I området fanns följande municipalsamhällen: Mollösund (29 januari 1886 - 31 december 1970),Gullholmen (29 januari 1886 - 31 december 1959), Hälleviksstrand (29 januari 1886 - 31 december 1959), Käringön (29 september 1886 - 31 december 1959), Ellös (30 november 1893 -31 december 1959), Edshultshall (18 november 1910 - 31 december 1956), Stocken (18 november 1910 - 31 december 1959).
Kommunen ingick från bildandet till 2006 i Stenungsunds tingsrätts domsaga och ingår sedan 2007 i Uddevalla tingsrätts domsaga.[6]
Kommunnamnet
Kommunfullmäktige på Orust tog 1993 ett oenigt beslut om att skriva kommunnamnet som "Orust kommun", alltså utan genitiv-s. Beslutet står i strid både med allmänna grammatiska regler och med statliga beslut vid kommunens bildande. Kommunnamnet hade understundom skrivits så sedan bildandet av kommunen, och förespråkarna ansåg därför att man fastställde en redan befintlig praxis. Kommunen själv är inte konsekvent i hur namnet stavas och inte heller bland kommunens invånare.
Kommunvapnet
Blasonering: I blått fält en av vågskura bildad stam av silver och därovan tre stolpvis ställda och bjälkvis ordnade långor av silver och med krok av guld i munnen inom en sluten ekbladskrans av guld.
Kulturhistoriskt kan kommunen delas in i kustbygd och inlandsbygd.
Kustbygderna, särskilt den västra kustremsan med kala berg, skärgård och ständiga pålandsvindar, har alltid präglats av havet och havsnäringarna. Skeppsfrakt, båtbyggeri och fiske har varit förutsättningen för bosättning. En rad fiskelägen växte fram från slutet av medeltiden och framåt, och de stod och föll i hög grad med hur tillgången till sill gick upp och ner.
Inlandsbygderna har varit jordbruksbygder. Mellan de många långsträckta bergsryggarna breder små slättbygder ut sig på dalbottnarna, och den odlingsbara marken har utnyttjats nogsamt. På klassiskt bohuslänskt sätt har husen placerats i kanten mellan berg och åker, så att ingen jord slösats bort i onödan.
Skogen har utnyttjats hårt, och i perioder närmast plundrats. Avverkning till hus och båtvirke har gjort ön närmast skoglös, och med djurbete därtill har återväxten hämmats, och jorderosionen ökat.
Det är först under 1900-talet som ön har börjat bli grön igen, mycket tack vare att de gamla näringarna gick tillbaka. Men av samma anledning, och av brist på nya arbetstillfällen, minskade befolkningen betydligt, särskilt i de västliga bygderna. Det var först under 1960-talet som utvecklingen vände, och en folkökning tog fart som pågick under ett par decennier. Numera ligger befolkningssiffrorna ganska stabilt.
Det som hände var att fler och fler fick möjlighet att arbetspendla allt längre sträckor. År 1960 öppnades Tjörnbroförbindelsen söderöver mot det expansiva industrisamhället Stenungsund och 1966 invigdes Nötesundsbron som gav fast vägförbindelse norrut mot Uddevalla.
Bosättningen är ganska jämnt fördelad över kommunen. Bara 37% bor i tätorter och det gör Orust till en av landets minst urbaniserade. Om sommaren ökar befolkningen stort - omkring hälften av husen är fritidshus.
Indelningar
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Med länsväg 160 har kommunen broförbindelser till Tjörn med Skåpesundsbron och till den nordvästra delen av Uddevalla kommun med Nötesundsbron. Med bilfärjan Svanesundsleden finns förbindelse mellan Svanesund och Kolhättan norr om Ödsmål i Stenungsunds kommun.
Politik
Kommunstyrelse
Presidium 2015–2018
Ordförande
S
Kerstin Gadde
Förste vice ordförande
C
Inga Göransson
Andre vice ordförande
M
Hans Pettersson
Totalt har kommunstyrelsen tretton ledamöter, varav tre tillhör socialdemokraterna, centerpartiet, liberalerna och moderaterna har alla två ledamöter vardera medan folkviljan på orust, miljöpartiet, sverigedemokraterna och vänsterpartiet har alla 1 ledamot vardera.[8]
Turismen har under 1900-talet blivit en stor och betydande näring i Orust
Dubbelt så stor andel av invånarna som riksgenomsnittet arbetar med lantbruk och byggverksamhet. Båtbyggeri är än i dag en viktig källa till sysselsättning, men numera är det främst fritidsbåtar av plast som efterfrågas, så den urgamla traditionen lever kvar men i modern skepnad. 45% av de förvärvsarbetande pendlar ut från kommunen, varav de flesta söderut till Stenungsund (13%) och Göteborg (13%), men även norrut till Uddevalla (7%).
Sverige
