Stockholms kommuns geografi

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Stockholms geografi)
Hoppa till: navigering, sök
Utsikt från Skinnarviksberget (53 m ö.h.) över Riddarfjärden mot norr. Mitt i bild Riddarholmen med Riddarholmskyrkan. Skorstenen till höger tillhör före detta Münchenbryggeriet.

Stockholms kommun ligger vid Mälarens utlopp i Saltsjön. Längs Mälaren går i kommunens södra del en förkastningsbrant som sträcker sig hela vägen från Vårby i väster till Björkhagen i öster. Även på Södermalm finns en utlöpare av denna förkastningsbrant som ger stadsdelen ett dramatiskt intryck sett från norr. Kommunens norra del är mer låglänt.

Stadsdelar som Skrubba, Orhem, Flaten, Norra Djurgården och Hansta är ännu i stort sett obebodda och erbjuder friluftsliv och avkoppling för stadens invånare.

I sin helhet ger kommunen ett ganska kuperat intryck där närvaron av ett flertal höjder över 50 meter ger kontrast till Mälarens vattenyta.

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Stockholms kommun är sedan den 19 april 1904 indelad i stadsdelar. Staden består av 117 stadsdelar. Av dessa ligger 44 i Västerort, 21 i innerstaden och 52 i Söderort. Gränserna mellan stadsdelarna fastställs av kommunen.

Den största stadsdelen till ytan är Hässelby Villastad, 758 hektar. Den minsta är Riddarholmen, 6 hektar.

Stockholms innerstad består av följande stadsdelar. Gränsen mellan södra och norra innerstaden går i Mälaren-Riddarfjärden-Karl Johansslussen-Norrström-Saltsjön.

Södra innerstaden[redigera | redigera wikitext]

Långholmen, Reimersholme, Södermalm, Norra Hammarbyhamnen

Norra innerstaden[redigera | redigera wikitext]

Djurgården, Fredhäll, Gamla stan, Hjorthagen, Kristineberg, Kungsholmen, Gärdet (Ladugårdsgärdet), Lilla Essingen, Marieberg, Norra Djurgården, Norrmalm, Riddarholmen, Skeppsholmen, Stadshagen, Stora Essingen, Vasastaden, Östermalm

Stockholms centrum, som i princip kan sägas bestå av nedre Norrmalm, kallas ibland för city. Inspiration till detta uttryck har kommit från London, där stadens centrum emellertid faktiskt utgör en egen stad, City of London, inom den större enheten Greater London.

Söderort[redigera | redigera wikitext]

Söderort ligger söder om Mälaren, Årstaviken och Hammarby Sjö, dock tillhör Södra Hammarbyhamnen innerstaden.

Gröndal, Liljeholmen, Årsta, Aspudden, Midsommarkransen, Västberga, Östberga, Enskedefältet, Enskede gård, Johanneshov, Hammarbyhöjden, Björkhagen, Hägersten, Hägerstensåsen, Solberga, Liseberg, Örby slott, Stureby, Gamla Enskede, Enskededalen, Kärrtorp, Mälarhöjden, Bredäng, Sätra, Skärholmen, Vårberg, Västertorp, Fruängen, Långbro, Herrängen, Långsjö, Älvsjö, Hagsätra, Örby, Rågsved, Högdalen, Bandhagen, Svedmyra, Tallkrogen, Gubbängen, Hökarängen, Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Larsboda, Sköndal, Skarpnäcks gård, Bagarmossen, Flaten, Orhem, Skrubba

Västerort[redigera | redigera wikitext]

I Västerort ingår Kälvesta, Hässelby villastad, Vinsta, Nälsta, Flysta, Sundby, Bällsta, Mariehäll, Hässelby gård, Hässelby strand, Grimsta, Vällingby, Råcksta, Beckomberga, Eneby, Bromma Kyrka, Blackeberg, Norra Ängby, Södra Ängby, Nockebyhov,Åkeshov, Riksby, Åkeslund, Ulvsunda industriområde, Ulvsunda, Nockeby, Olovslund, Abrahamsberg, Stora Mossen, Höglandet, Ålsten, Smedslätten, Äppelviken, Alvik, Traneberg, Akalla, Hansta, Husby, Kista, Tensta, Rinkeby,Lunda, Solhem, Bromsten

Öar och holmar i Stockholms innerstad[redigera | redigera wikitext]

Vy från Södermalms höjder mot norr, ön Kastellholmen är mitt i bild, till vänster ansluter Skeppsholmen och till höger Gröna Lund.
Vy från Södermalms höjder mot norr, ön Kastellholmen är mitt i bild, till vänster ansluter Skeppsholmen och till höger Gröna Lund.


Öar som blivit del av fastlandet[redigera | redigera wikitext]

Följande öar har blivit en del av fastlandet genom markutfyllnad utförd under 1700-talet och senare.

  • Blasieholmen var fram till början av 1700-talet en ö avskild från fastlandet av Näckström.
  • Kyrkholmen (eller Myntholmen) - på vilken Nationalmuseum står idag - var en ö fram till mitten av 1800-talet.
  • Blekholmen mellan Norrmalm och Kungsholmen var fram till 1700-talet en ö.
  • Smedsudden (Smedsholmen eller Marieskär) söder om Kungsholmen var fram till slutet av 1700-talet en ö.
  • Kanonholmarna var tre små öar som sedan 1960-talet är en del av Smedsudden.
  • Glasbruksholmen var en konstgjord ö som anlades under 1720 och 1730-talet vid Kungsholmens sydöstra spets.

Om man strikt hårdrar det så var även Norra Djurgården, Ladugårdsgärdet och Östermalm rester av en "ö" fram till 1800-talets igenfyllning av Rännilen. Området var avgränsat av Brunnsvikens utlopp i Lilla Värtan via Ålkistan och av Träskets utlopp i Nybroviken via Rännilen.

Öar i Mälaren utanför innerstaden[redigera | redigera wikitext]

Öar i sjöar helt eller delvis inom Stockholms gränser[redigera | redigera wikitext]

Sjöar, vikar och vattendrag[redigera | redigera wikitext]

Några sjöar, vikar och vattendrag i och omkring Stockholm (urval)

Västerort[redigera | redigera wikitext]

Djurgården[redigera | redigera wikitext]

Tyresåns sjösystem[redigera | redigera wikitext]

Mälarvikar[redigera | redigera wikitext]

Saltsjövikar[redigera | redigera wikitext]

Vattendrag[redigera | redigera wikitext]

Högsta punkter[redigera | redigera wikitext]

Vy från Stockholms näst högsta punkt, Långsjöhöjden (73 m ö.h.) över Långsjön mot sydväst.
Vy från Stockholms näst högsta punkt, Långsjöhöjden (73 m ö.h.) över Långsjön mot sydväst.

Den högsta naturliga punkten i Stockholm är Vikingaberget i stadsdelen Vårberg, 77 meter över havet (m ö.h.). I stadsdelen Bredäng hittar man de högst bebyggda boststadshusen på Lilla Sällskapets väg, 72 m ö.h. Den högsta punkten i innerstaden är Henriksdalsbergets sydvästra topp, 57 m ö.h. Den högsta punkten i staden inom tullarna är Skinnarviksberget, 53 m ö.h.

Den högsta punkten inom Stockholms innerstad, 57 meter över havet är Henriksdalsbergets sydvästra topp.

Högsta konstgjorda toppar är

Stadsdelsområden[redigera | redigera wikitext]

Stockholms kommun är sedan 2007 indelad i 14 stadsdelsområden.

I Stockholms innerstad bodde 285 826 invånare 2004. Söderort och Västerort hade 479 218 invånare.