Tibro kommun

Tibro kommun
Kommun
Vapen för Tibro kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Landskap Västergötland
Läge 58°25′0″N 14°10′0″Ö / 58.41667°N 14.16667°Ö / 58.41667; 14.16667
Centralort Tibro
Areal 235,2 km² (2015-01-01)[1]
244:e största (av 290)
 - land 219,8 km²
 - vatten 15,4 km²
Folkmängd 11 333 (2024-03-31)[2]
201:a största (av 290)
Befolkningstäthet 51,56 invånare/km²[2][1]
96:e högsta (av 290)
Geonames 2669117
Kommunkod 1472
Tätortsgrad (%) 83 (2015)[3]
Antal anställda 925 (2014-11)[4]
Webbplats: www.tibro.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
och 1662&a=0000 Lantmäteriets kommunavgränsning

Tibro kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Skaraborgs län. Centralort är Tibro.

Kommunen är belägen i de östra delarna av landskapet Västergötland. Tibro kommun gränsar i norr till Töreboda kommun, i öster till Karlsborgs kommun, i sydöst till Hjo kommun och i väster till Skövde kommun, alla i före detta Skaraborgs län. Ån Tidan rinner från söder mot norr, delvis som gräns mot Skövde kommun.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Kyrkefalla och Ransberg. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Tibro municipalsamhälle inrättades i Kyrkefalla landskommun 20 oktober 1923 och upplöstes 1947 när Tibro köping bildades genom en ombildning av landskommunen.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Ransbergs landskommun i Mölltorps landskommun.

Tibro kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Tibro kommun och en del ur Mölltorps landskommun (Ransberg).[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Skövde domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Skaraborgs domsaga.[6]

Kommunvapnet

Blasonering: I rött fält en likbent vinkelhake med spetsen uppåt och därunder en stolpvis ställd timmeryxa, båda av guld.

Vapnet fastställdes för den dåvarande köpingen Tibro 1950. Det registrerades för kommunen 1990. Yxan är hämtad från ett häradssigill och vinkelhaken symboliserar möbelindustrin i tätorten.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Tibro kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
10 191
1975
  
10 997
1980
  
11 214
1985
  
11 111
1990
  
11 188
1995
  
11 218
2000
  
10 576
2005
  
10 581
2010
  
10 560
2015
  
10 980
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Tibro kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[7]:

Tätorter

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per 31 dec 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Tibro &&&&&&&&&&&08396.&&&&&08 396
2 Fagersanna &&&&&&&&&&&&0684.&&&&&0684

Kommunikationer

Från sydväst mot nordöst genomkorsas kommunen av riksväg 49 och av länsväg 201 från norr till söder.

Politik

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Laila Neck
Förste vice ordförande
M
Ove Emanuelsson
Andre vice ordförande
C
Bengt Andersson
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden
C
Bengt Andersson
FP
Siw Malmsten
Kultur- och fritidsnämnden
S
Jörgen Strende
KD
Peter Eclund
Byggnads- och trafiknämnden
S
Gunnel Johansson
M
Kenth Wengholm
Samhällsbyggnadsnämnden
S
Per Gren
M
Per-Olof Qvick
Barn- och utbildningsnämnden
S
Anne-Marie Wahlström
M
Ann-Britt Danielsson
Valnämnden
S
Karina Gren
KD
Kjell-Åke Johansson

Mandatfördelning i valen 1970–2014

ValårVSMPSDNYDCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701159613
15963
3588,8
32
197311410523
1410523
3591,4
287
197611311613
131163
3590,7
278
19792169725
2169725
4189,8
2912
19822188526
2188526
4190,8
2813
198518161015
186105
4188,6
3110
198817261024
17261024
4185,2
3011
1991141151046
1451046
4184,9
338
19941541024
1541024
3585,5
2510
19983133745
3133745
3580,72
2114
20022133944
2133944
3578,49
1916
20061134836
134836
3578,92
1817
201011313746
133746
3582,09
2015
2014114143534
1443534
3585,16
2015
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv

I kommunen finns möbelindustri och hyser ett 80-tal företag inom möbel- och snickeribranschen.

Se även

Källor

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024”. Statistiska centralbyrån. 14 maj 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-1-2024/. Läst 14 maj 2024. 
  3. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Skövde tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar