Varg i Skandinavien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om varg i Danmark, Norge och Sverige. För varg i Finland, se Varg i Finland.
Skandinavisk varg fotograferad på Kolmårdens djurpark.

Varg i Skandinavien har funnits i betydande utsträckning alltsedan istidens slut. I Skandinavien finns det för närvarande vargbestånd i Sverige och Norge. I Danmark är vargen utrotad, då den sista sköts år 1813. Enda förekomsten av vilda vargar i Danmark sedan dess har varit någon enstaka varg som vandrat in från Tyskland.

Denna artikel berör primärt varg i Skandinavien, och således belyses endast i förbigående frågor som handlar om varg i Finland. Spontant invandrande vargar kommer dock från Finland, eller via Finland från Ryssland.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Ulsted, byens vartegn
Staty av Jens Kjær Pedersen, 1941.
I Ulsted kan Danmarks sista varg ha funnits.

Vargen invandrade till Skandinavien för ungefär 10 000-12 000 år sedan, i samband med att den senaste istiden tog slut. Populationens storlek har därefter haft en variation som skiftat i takt med tillgången på lämpliga bytesdjur.

Det finns dokumentation på att varg förekommit i alla svenska landskap utom på Öland och Gotland.[1]

I Sveriges gamla landskapslagar är det tydligt att varg var vanligt i hela landet. I Västgötalagen står det: "Alla, som i Västergötland bo, ingen undantagen, skola bygga varggård eller hålla vargnät". Magnus Erikssons allmänna landslag från 1347 och i Kristofers landslag från 1442 finns liknande skyldigheter. Förutom vargnät skulle man även äga en varggrop, vargtrumma, vargtång, spjut, gevär och lapptyg. I Olaus Magnus Historia de gentibus septentrionalibus från mitten av 1500-talet står det att vargen är mycket talrik och hemsöker byar på landet under stränga vintrar. I Karl XI:s dagbok från 1689 skriver kungen: "Den 8 november var jag, min son Karl och prins Fredrik uppå jakt i Djurgården och bekommo 10 vargar i stora Lopkärrsbacken, men tvenne sluppo."

Vargen har länge betraktats som ett skadedjur och för att uppmuntra jakt infördes genom 1647 års jaktstadga skottpengar på varg. I 1664 års jaktstadga höjdes skottpengen till två daler för en vuxen varg och till en daler för varje dödad vargunge.[1] Kring 1800-talets början var vargpopulationen fortfarande stark och vargen var vanligt förekommande i hela Sverige, utom på Gotland, och på Öland. Ett högt jakttryck kombinerat med dålig tillgång på mat gjorde att stammen minskade betydligt. Mellan åren 1827 och 1839 dödades i genomsnitt 520 vargar per år i Sverige enligt Världsnaturfondens hemsida.[2] Före 1850 var vargar talrika till och med i Skåne, och en varg fälldes så sent som 1875. Under andra hälften av 1800-talet minskade antalet vargar snabbt i Sverige av flera orsaker som ökat jakttryck, brist på villebråd, ökat användande av stryknin från 1830 samt sjukdomar hos vargen. Under 1850-talet dödades 1.850 vargar i Sverige.[1] Decimeringen av den svenska vargstammen skedde med början i södra Sverige och från 1870-talet verkar den mest ha varit koncentrerad till landets nordligaste delar.[1] Jakt med varggrop, även kallat fångstgrop, förbjöds 1864.[källa behövs]

Det skall ha skjutits en varg i Småland 1888, två vargar i Stockholms län 1871, en varg i Uppland 1894 samt en varg i Värmland 1896. Den svenska vargstammen år 1900 kan enligt Jens Karlsson et al. ha uppskattas till ett hundratal djur.[3] Således fanns det i slutet av 1930-talet praktiskt taget bara varg i den nordligaste delen av Sverige.[1] Under 1950-talet kan stammen uppskattas till omkring 20 djur[4] och när vargen fridlystes i Sverige, vid halvårsskiftet 1966[5], fanns högst ett 10-tal vargar kvar.[3] I Norge fridlystes vargen 1972[6] eller 1973.[7] I syfte att stärka vargens förekomst i Sverige, bland annat genom utplantering, startade Svenska Naturskyddsföreningen år 1971 Projekt Varg.[5]

Population[redigera | redigera wikitext]

Eurasisk varg (Canis lupus lupus) 20 km väster om den nordnorska staden Bardu, på Polar zoo[8]

Ursprunget till den nuvarande vargstammen i Norge och Sverige är fem individer som invandrat från Finland/Ryssland.[källa behövs] De fick sina första valpar följande år: 1983, 1983, 1991, 2008, 2008.[9] År 1980 antogs vargen vara helt försvunnen i Sverige eftersom det då inte gjordes några dokumenterade observationer, det gjordes dock observationer av varg i norska Trysilområdet som gränsar till Värmland och Dalarna under både 1980 och 1981[källa behövs], vilket gör det osäkert om vargen verkligen förekom i Sverige under denna period, eftersom de flockar som rör sig i området är kända för att ofta korsar gränsen[källa behövs]. Vargar från Norge skall ha invandrat till Sverige med 1982, och efter det har antalet ökat. Den första vargkullen (bestående av sex valpar) i Sverige på flera decennier föddes i Värmland 1983.[5]

1999 fördelade sig de cirka 70 vargarna i den svensk-norska stammen på 7 flockar med 12 revirmarkerande par och ett antal ensamlevande individer.[källa behövs]

Vargen kategoriseras enligt Artdatabankens rödlista från 2010 som starkt hotad i Sverige, vilket är den näst mest hotade kategorin.[10] Vid en inventering vintern 2013/2014 uppskattades Sveriges och Norges gemensamma vargstam till 400 (316 - 520) individer, varav grovt uppskattat 30 är i Norge, 50 längst gränsen och 320 i Sverige.[11]
I juni 2014 rapporterade länsstyrelsen att det, enbart i Värmland, fanns drygt 200 vargar i länet, fördelat på 29 revir.[12]
I den europeiska delen av Danmark är den vilt levande vargen utrotad sedan nära 200 år, då den sista sköts 1813. Det finns dock varg på Grönland. 2012 påträffades en varg på Nordjylland som vandrat in från Tyskland.[13]

Den svenska riksdagen har beslutat att referensnivån för antalet vargar i Sverige ska vara inom intervallet 170-270 vargar. Naturvårdsverket har fastställt referensnivån till 270 vargar vilket motsvarar 27 föryngringar[14]. Den årliga tillväxten i den svenska vargstammen har under perioden 1999 – 2009 varierat mycket kraftigt. I snitt var tillväxttakten under den första halvan av perioden 7 % per år, medan den under den andra halvan var 19 %.[15] Vargen finns framförallt i Mellansverige, med tätast koncentration i Värmlands län, Dalarnas län, Örebro län och Gävleborgs län[16]

Den norska och den svenska vargstammen kan räknas in i en gemensam svensk-norsk population, då dessa stater gränsar till Finland och Ryssland förekommer det kontakt med den finska och ryska vargstammen. 2007 invandrade två hanar österifrån och har fått valpkullar i Skandinavien 2008, 2009 och 2010.[17]

2012 meddelade det statligt tillsatta forskningsprojektet Skandulv i en sårbarhetsanalys att den minsta populationen för en hållbar vargstam i Sverige och Norge bedömts till 100 individer. Ur ett rent genetiskt perspektiv beräknas omkring 40 individer vara tillräckligt.[18][19]

Svenska vargens framtid[redigera | redigera wikitext]

Igenkänningstecken för varg och vargspår.

Den svenska vargen är inavlad. Därför har det diskuterats om inplantering av ny varg. Före början av 2013 har inget sådant skett.[källa behövs]

Enligt vad Svenska Dagbladets journalist Susanna Baltscheffsky hävdar skall vargforskare vid Grimsö ha ansett att om hänsyn tas till de politiska restriktionerna så skulle de, i denna mening, lämpligaste områdena för vargar i Sverige vara Gävleborg, södra Dalarna, Västmanland, Örebro län och norra Östergötland.[20] För att få acceptans för de mål som har fattats av statsmakten skall den förre miljöministern Andreas Carlgren, enligt Svenska Dagbladet, ha förordat att 27 vargar skulle få fällas 2010.[21] Enligt en anonym artikel på Svenska Dagbladets blogg så skulle jakten i Örebro län avslutas, men det skall, enligt denna uppgift ha gott fel då man, enligt denna uppgift, skall ha skjutit en varg för mycket.[22]

För första gången på 100 år föddes det år 2010 vargar i Stockholmstrakten enligt Susanna Baltscheffsky; vargparet i Riala skall då ha fått fyra ungar i skogen utanför Norrtälje.[23] 2009 fanns det som mest 27 vargpar i Sverige som fick ungar.[24]

År 2010 ville moderaterna i Älvdalens kommun att folkomröstningar om vargens framtid skall kunna ske länsvis istället för kommunalt som skedde år 2006.[25]

På djurparksanläggningen Nordens Ark pågår ett avelsprojekt med vargar. Tanken är att dessa vargars avkomma skall bli utplacerade på lämplig plats i naturen i framtiden. Därmed kan de utgöra ett viktigt genetiskt tillskott till den svenska vargstammen med tanke på att Nordens Arks vargar ursprungligen kommer från Estland. Nordens Ark ingår också i ett vargavelsprogram djurparker emellan.

Den 21 februari 2011 meddelades det att en varg från den finsk-ryska vargstammen är nära de svenska vargarna i Gävleborgs län efter att ha vandrat genom nästan hela Norrland. [26][27] Troligtvis är det en hane som var senast den spårades en och en halv mil från ett revir med en ensam tik. Den enda varghanen där sköts ihjäl där under 2011 års jakt. [28]

Den skandinaviska vargens status[redigera | redigera wikitext]

En uppstoppad varg

Enligt Artdatabankens rödlista är vargstammen i Sverige starkt hotad.[29] Även om det finns ett växande sammanhängande norskt-svenskt bestånd sedan 1982, så är arten fortfarande starkt hotad i Sverige. Detta beror på att den skandinaviska vargpopulationen är isolerad från den eurasiska, genom att invandrande individer från Finland och Ryssland har svårt att passera Norrland på grund av konflikten med rennäringen[källa behövs]. Isoleringen hotar på sikt den genetiska variationen[källa behövs], och man kan befara en inavelsdepression om inte nytt genetiskt material kommer in österifrån.

Ursprunget till vargstammen i Norge och Sverige är fem individer som invandrade från gränsområdet Finland/Ryssland i slutet av 1970-talet.[källa behövs] Det har konstaterats genom jämförelser av deras DNA-profiler med DNA från finska och ryska vargar. Två av dessa etablerade sig i Värmland och fick 1983 sex valpar. Under 1980-talet föddes dock få valpar. I början av 1990-talet fick tillväxten fart genom att en tredje varg vandrade in från Finland. Dessa tre vargar utgjorde hela den genetiska basen för den dåvarande stammen fram till 2008 då ytterligare två invandrade hanvargar från den finska populationen etablerade revir med honor från den skandinaviska stammen. Den ena vargen etablerade Galven-reviret i Gävleborgs län medan den andra vargen etablerade sig i det norska Kynna-reviret (öster om Elverum). I dessa två revir har föryngring skett såväl 2008 och 2009 som 2010. Under 2010 har dessutom den första föryngringen av en avkomma från Galvenreviret konstaterats.[30] 2010 finns det alltså två nyinvandrade reproducerande vargar från Finland och den genetiska isoleringen från östliga vargstammar verkar bruten.[källa behövs]

År 1992 fanns 16–17 vargar i Sverige och tre år senare, 1995 fanns det 40 individer. Denna snabba tillväxt bromsades dock genom illegal jakt.[31] År 1999 fördelade sig de cirka 70 skandinaviska vargarna på 7 flockar med 12 revirmarkerande par och ett antal ensamlevande individer. 2004 fanns det 110 skandinaviska vargar, varav cirka 85 på den svenska sidan om gränsen (främst i Dalarna, Härjedalen, Närke och Värmland). Sommaren 2005 föddes totalt 13 vargkullar i Sverige, och 2006 tror man att 16–17 par föryngrade sig.

Genetiska aspekter på den skandinaviska vargstammen[redigera | redigera wikitext]

Varg

Tillväxten som har skett i den svenska vargstammen har skett på en väldigt smal genetisk bas, vilket har lett till att de svenska vargarna har en mycket hög grad av inavel. 2006 hade den svenska stammen en genomsnittlig inavelskoefficient på 0,31 men inavlet har sedan dess minskat något och låg år 2013 på 0,25. Detta kan jämföras med att barn/avkomma till ett syskonpar ger en inavelskoefficient på 0,25.[32] En så hög inavelsgrad gör att risken för inavelsrelaterade skador och sjukdomar är stor. Naturvårdsverket och Jordbruksverket fick den 20 december 2012 förnyat uppdrag att genomföra åtgärder för att genetiskt förstärka den svenska vargstammen under 2013-2014.[33] Detta uppdrag grundade sig på ett riksdagsbeslut om att införliva ett antal vargar med östligt ursprung, högst 20 individer, i den svenska vargstammen. Detta mål förändrades dock efter ett riksdagsbeslut om ny hållbar rovdjurspolitik i december 2013, varefter inflyttning ansågs inaktuell eftersom vargstammen då ansågs ha fått en gynnsam bevarandestatus.[34] Inaveln i den skandinaviska vargstammen har reducerats med ungefär en tiondel sedan 2006[9] till följd av två nya invandrare 2007. Det har bidragit att dessa invandrare, deras avkomma, samt även deras kullar, har undantagits från licensjakt genom att jakt inte tilläts i de revir de uppehåll sig. Ingen av dessa genetiskt värdefulla vargar fälldes vid licensjakterna 2010 eller 2011.

Inplantering av varg[redigera | redigera wikitext]

Ingen inplantering av varg skedde 2011. Svenska djurparksföreningen sade nej till att placera ut vargvalpar 2011 [35][36] och endast vuxna djur återstod. Enligt vargforskaren Olof Liberg är det en tidsödande process. Finska myndigheter sade nej till att ta vilda valpar från Finland för utplacering i Sverige 2011.[37] Finska myndigheter är tveksamma till att vilda valpar från Finland placeras ut i Sverige i framtiden överhuvudtaget [38]

Flytt av varg[redigera | redigera wikitext]

Försök har gjorts att flytta problematiska vargar. Det mest kända exemplet är Junselevargen. Tiken hade vandrat in från Finland eller möjligen Ryssland 2010 och bedömdes som genetiskt intressant för att minska inaveln i den svenska vargstammen. Hon flyttades söderut från Tåssåsens sameby i Jämtlands län, där hon börjat livnära sig på tamren. Efter flytten till Örebro län, påbörjade hon tämligen omedelbart en vandring norrut och stannade återigen till i Jämtland. Efter en andra flytt söderut vandrade hon återigen norrut och stannade denna gång till i Junseletrakten i Västernorrlands län. Vargtiken flyttades söderut ytterligare två gånger för att omedelbart börja vandra norrut. I februari 2014 försvann hon spårlöst. De fyra flyttarna kostade sammanlagt drygt nio miljoner kronor. [39][40]

Vargattacker mot människor i Skandinavien[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Vargattacker mot människor
För vargattacker i Finland, se Varg i Finland

Uppgifter om vargattacker mot människor är kontroversiella, och flera förmodade attacker har ifrågasatts, varvid det har framförts källkritiska argument som stöd för att förneka förekomsten av sådana attacker. Linnell et al. 2003 har angivit att 94 personer skall ha dödats av vargar i Fennoskandien under de senaste 300 åren. Alla påstådda vargattacker med person- och ortnamn från denna tid har inte ansetts trovärdiga, men Linnell et. al. har i ett betydande antal fall ansett att dokumentationen räcker för att bedömas som väl underbyggd. "Vi har funnit dokument som stöder att människor dödats av varg i alla tre länder: En i Norge, 16 i Sverige och 77 i Finland."[41] Enligt Furseth 2005, som har gått igenom arkivmaterial, kan istället 11 personer ha blivit dödade av vargar i Norge under de senaste 400 åren, i stället för en person som Linnell et al. anger.[42]

Vargattacker mot människor i Norge[redigera | redigera wikitext]

Enligt Linnell et al. 2003 skall endast en ha blivit dödad under de senaste 300 åren. Det var en flicka, 6-8 år gammal, från Sørums kommun i Akershus fylke som dödades den 28 december 1800.[43] Furseth 2005 menar att det under det senaste 400 åren har dödats 11 personer av varg i Norge.[42]

Vargattacker mot människor i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Hova dödbok 1763 F:1;
"(Januarii 1763) 12, 16, Nils, oäkta, Kolaretorpet vid Walaho(l)m, Nils Nilsson Maria Biörsdotter, til döds beten af wargar, 8 år 32 veckor 2 dagar (gammal).",
Avfotograferat från mikrofilm av död- och begravningsbok från 1763.

Man har i Sverige dokumenterat några historiska fall av vargattacker mot människor som fått dödlig utgång. Enligt Linnell et al. 2003 finns det 16 säkerställda fall där människor blivit dödade av varg i Sverige under de senaste 300 åren.[44]

Jon Svensson, en 4,5 år gammal pojke, blev dödad och till största del uppäten av varg i Boda socken, Jösse härad, Värmland, som nu är en del av Kils kommun i Värmlands län, den 17 december 1727.[45] En kort tid därefter, den 6 januari 1728, blev ytterligare en pojke, Jon Ersson, som var 9 år gammal, uppäten av varg, även det i Boda socken.[45]

Den 3 augusti 1731 blev en 12-årig flicka, Borta Johansdotter, dödad av varg i Steneby socken, Vedbo härad, Dalsland, som nu är en del av Bengtsfors kommun i Västra Götalands län.[45] Nils Nilsson, en 8 år gammal pojke, blev ihjälbiten av varg i januari 1763 i Hova socken, Vadsbo härad, Skaraborg, som nu är en del av Gullspångs kommun i den del av Västra Götalands län, vilken tidigare utgjordes av Skaraborgs län.[46] I några fall skall det ha rört sig om rabiessmittade vargar, till exempel i Riala socken i Uppland år 1815.

Gysingevargen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Gysingevargen

Mellan den 30 december 1820 och den 27 mars 1821 attackerades 31 människor av varg i ett begränsat område i Dalarna och i Gästrikland, främst i orten Gysinge. 12 personer dödades och 15 personer blev skadade. Samtliga som attackerades var barn, 3,5 till 15 år gamla, med undantag av en 19-årig kvinna. Då Gysingevargen sköts upphörde attackerna. Vargen antas ha hållits fången som liten.[47]

Kolmården[redigera | redigera wikitext]

Den 17 juni 2012 blev en kvinnlig djurskötare dödad i varghägnet i Kolmårdens djurpark.[48] Vargarna hade tidigare hotat en skötare, som försvarat sig med spade. Efter incidenten hade man regelbundet observerat vargarnas beteende. Djurparkens utredning blev klar i augusti, men hemligstämplades i väntan på att polis och åklagare skulle bli klara med sina utredningar.[49] Utredningen förväntas bli färdig våren 2015.[50]

Jakt på varg[redigera | redigera wikitext]

Wargjagt i Westergötland .
Fritz von Dardel, 1847.
Huvudartikel: Vargjakt
"Vargjakt på skidor", tecknad på trä av Alex Fussell och graverad av Mason Jackson, i Llewelyn Lloyd, Scandinavian Adventures: During a Residence of Upwards of Twenty Years; Representing Sporting Incidents, and Subjects of Natural History, and Devices for Entrapping Wild Animals. With Some Account of the Northern Fauna, 1854.

Jakt på varg bedrivs huvudsakligen i syfte att reglera beståndet, för att därigenom minska de negativa följdverkningar som populationen förorsakar människor och deras tamdjur.

Skyddsjakt på varg[redigera | redigera wikitext]

För närvarande tillåts inte vargar etablera sig inom renbetesområdet då förekomst av varg har ansetts vara till skada för renskötseln. Här har staten genomfört skyddsjakt på vargar. En jaktmetod som man därvid har använt är att skytten har färdats i helikopter, och fällt vargen då denne kommit inom skotthåll.

Licensjakt på varg[redigera | redigera wikitext]

Riksdagens etappmål var cirka 200 svenska vargar och man beslutade 2009 att begränsa vargstammen till 210 individer. Därför inleddes 2 januari 2010 jakt på varg för första gången sedan 1965. Jaktperioden sträckte sig till den 15 februari 2010. Totalt skulle 27 djur skjutas i fem län, nio i Dalarnas län, respektive Värmlands län, och tre i vardera Örebro län, Västra Götalands län och Gävleborgs län.[51] Den 28 januari hade 4 500 av 12 000 registrerade jägare jagat färdigt. Då hade två vargar för mycket fällts, en i Dalarna och en i Örebro, alltså 29 vargar.

År 2011 hade 6428 jägare anmält sig till vargjakten.[52] Starten skedde den 15 januari 2011. Den sista vargen fälldes den 5 februari i Dalsland. Tilldelningen medgav 20 vargar men endast 19 fälldes innan tidsgränsen satte stopp för licensjakten, i detta fall i Västmanlands län.[53] 2010 uppskattade Naturvårdsverket att den skandinaviska halvöns vargstam hade växt till 270 individer och man beslutade då att införa licensjakt på 27 vargar mellan 2 januari - 15 februari 2011.[54] Jakten genomfördes och 28 vargar fälldes, alltså en mer än beslutet.[55]

2012 stoppades licensjakten på varg innan den hunnit påbörjas på grund av juridiska oklarheter,[56] 2013 avbröts jakten av samma orsak när 3 av de 16 tilldelade vargarna fällts och även 2014 års licensjakt uteblev helt på grund av överklaganden.[57]

Inför 2015 års licensjakt hade lagstiftningen ändrats så att Länsstyrelsen i respektive län beslutade om licensområden och tilldelning. Länsstyrelsernas beslut kunde överklagas till Naturvårdsverket, men dess beslut var slutgiltigt och kunde ej överklagas vidare.[58] Sammanlagt fälldes 44 vargar inom ramen för licensjakten.[59]. Utöver dessa sköts ytterligare en varg i Örebro län, men den bedömdes som så svårt skabbangripen att den ej räknades in i licenstilldelningen, utan som avlivad av djurskyddsskäl.[60]

Illegal jakt på varg[redigera | redigera wikitext]

Få brott rörande illegal jakt anmäls, och ännu färre resulterar i fällande dom.[61] Enligt den inventering av vargpopulationen som Brå refererade till i rapporten ”Illegal jakt på stora rovdjur. Konflikt i laglöst land?” (Brå rapport 2007:22) angavs det att varannan varg som dör, dör av illegal jakt.

Fällor avsedda att fånga vargar.

En förklaring är att legitimiteten för rovdjurspolitiken bland betydande delar av invånarna i de områden där vargstammarna har växt sig starka är låg, vilket har medfört att illegal jakt på varg har ansetts vara en form av civil olydnad som, av dessa, anses vara hedervärd, enligt ordstävet "Skjut, gräv och tig".

I en rapport som Brottsförebyggande rådet har publicerat hävdas det att för att fler medborgare ska stödja den nuvarande rovdjurspolitiken så måste politiker och myndigheter utveckla dialogen med dem som bor i rovdjurstäta områden. [62] Organisationen Folkaktionen Ny rovdjurspolitik förespråkar att rovdjurspolitiken skall förändras på ett sådant sätt att vargens påstått negativa påverkan minskas.

Brå har fått promemorian ”Genetisk förstärkning av den svenska vargstammen” på remiss, och Brå bedömer sammanfattningsvis den 5 december 2010 att införsel och utplantering av varg innebär risk för ökning av de grova jaktbrotten som exempelvis dödandet av varg. Brå föreslår intensifierad övervakning av ex. vargen i syfte att skydda och upptäcka tecken på illegal jakt på varg. [63] Enligt en rapport till Världsnaturfonden augusti 2011 har den illegala jakten på varg fått väsentligt mindre betydelse sedan 2006.[64].

Enligt dokumentären "Vargkriget" i Sveriges Television 2 maj 2010 finns det ett nätverk i Sverige som samarbetar med norrmän om att utrota vargen på den skandinaviska halvön.[65][66]

Skandinaviska vargar och människor[redigera | redigera wikitext]

Oden flankerad av vargarna Gere och Freke. Illustration av Alexander Murray[förtydliga].[67]
Tyr och Fenrisulven illustrerad av John Bauer 1911 för Viktor Rydbergs Fädernas gudasaga.

Vargen i den skandinaviska kulturen[redigera | redigera wikitext]

Vargen spelade en beaktansvärd roll i den nordiska mytologin. Gere och Freke var namnen på Odens två ulvar. Gere betyder möjligen "den glupske" och Freke möjligen "den spjuthuggande", vilket syftande på tänderna. Fenrisulven var namnet på en väldig varg som var son till Loke och en jättinna som hette Angerboda. När Fenrisulven växte upp i Asgård var han till en början en harmlös varelse, men han växte snart till ett jättelikt monster och skrämde till slut även asarna. Dvärgarna tillverkade ett rep som såg endast ut som ett silkessnöre, men ingen kraft i hela världen kunde slita sönder den, och de kallade det för Gleipner. Ulven anade att det var något lurt på gång och trodde att det var magi i tråden. De fick inte lägga den runt hans huvud förrän någon av dem la sin hand i hans gap som pant. Tyr var den ende som vågade och vargen blev så bunden till asarnas glada skratt. När Fenrisulven upptäckte att han blivit lurad bet han av Tyrs hand.

Sedan den dagen står Fenrisulven bunden i Jotunheim med ett svärd i munnen med udden upp i överkäken. Ifrån bestens gap så rinner det fradga som bildar ån Von. I Völvans spådom berättas det att i Ragnarök skall den slita sig loss och kämpa i det sista slaget mot asagudarna tillsammans med bl a Loke och sitt syskon Midgårdsormen. Han ylade i sin fångenskap ända till dess. I hans gap som sträcker sig från jorden till himlen ska Oden, då han rider till valplatsenSleipner, beväpnad med spjutet Gungner förgås i gudaskymningen. I gengäld kommer Odens son Vidar att slita upp Fenrisulvens käftar.

Varg och tamdjur[redigera | redigera wikitext]

Under 2014 dödades 419 får och nötboskap av Sveriges vargar.[68] Problemet för den enskilde drabbade ägaren är stort då vargen ofta dödar många djur i samma attack, långt fler än vad den behöver som föda för stunden.[källa behövs] För att skydda dessa har användandet av elstängsel ökat.[69] Ett annat problem är att vargar dödar hundar, och då inte sällan jakthundar. Under 2008 dödades ungefär 30 hundar av varg i Sverige.[källa behövs] Det har framkommit rapporter att en del av rovdjursstängslet som skall hålla rovdjuren borta från tamboskapens område är av undermålig kvalité.[70]

Unga vargar som är ute på tillfälliga vandringar eller är på väg att etablera egna revir kan någon gång bli attraherade av doftämnena hos hundars urin. De kan då tillfälligtvis uppehålla sig i eller i närheten av samhällen. När ungdjuren är cirka ett år, lämnar de flocken och börjar vandra.[71]

Den norska vargzonen[redigera | redigera wikitext]

Det norska stortinget beslöt 2004 att ynglande varg och revirmarkerande vargpar bara får finnas i ett område intill den svenska gränsen, det som här kallas vargzonen. I det området är vargen fredad. Zonen ligger till stor del vid gränsen till Värmland. År 2011 hade man uppnått den stam på 30 vargar man strävat efter och den 14 februari 2011 var det premiär för allmän vargjakt i Hedmark, i området utanför vargzonen. Jaktkvoten för säsongen var 8 vargar.[72] Man kan följa vargobservationer i Sverige via www.rovobs.se (Tpc ref)

Svenskarnas attityder till varg[redigera | redigera wikitext]

I vargtäta områden ser jägarna vargen som ett hot mot älgjakten. Lokaltidningarna har genomsyrats av den ena insändaren efter den andra, och folkopinioner har uppmanats till att ta ställning för eller emot vargen.[73]

Vid en attitydundersökning från 1999 visade det sig att två tredjedelar av svenskarna kunde acceptera en vargstam på minst 200 djur. En tredjedel kunde tänka sig 500-1000 djur medan 5 procent av de svarande inte ville ha några vargar alls. 56 procent av de som svarade kunde tänka sig att ha varg i närheten där de bor. Mest positiva till att ha varg i närheten av bostaden var tamdjursägare i vargområden. Bland renägare var det dock endast 18 procent som ville ha varg i närheten av bostaden[74], vilket kan ha att göra med att renar till skillnad från andra tamdjur hålls i ohägnade marker.

År 2006 hölls kommunala folkomröstningar i Mora, Orsa, Rättviks och Älvdalens kommuner om man skall ha fri etablering eller reglering av rovdjur[75][76][77] Resultatet blev "ja till reglering av rovdjuren" i de fyra kommunerna.[78] Det har ansetts att rovdjursfrågan kan ha varit en belastning för socialdemokraterna vid valet 2006 till följd av samarbetet med miljöpartiet, vilka skall ha setts som ett parti som ha verkat för en ökad vargstam.[79]

EU och vargen[redigera | redigera wikitext]

Svenska Naturskyddsföreningen (SNF),[80] Svenska Rovdjursföreningen,[81] Världsnaturfonden (WWF) och Djurskyddet Sverige har framfört till kommissionen klagomål på den svenska vargpolitiken. Detta har resulterat i att EU-kommissionen har beslutat den 27 januari 2011 inledandet av ett så kallat överträdelseärende mot Sverige om vargjakten. Det är ett första steg i en process som kan sluta med att den svenska regeringen ställs inför EU-domstolen.[82] I ett pressmeddelande 27 januari 2011 uppmanade EU-kommissionen Sverige att respektera EU:s naturvårdslagstiftning på ett tillfredsställande sätt. Kommissionen ställde sig tveksam till flera aspekter av hur Sverige hanterat vargfrågan – särskilt att vargjakt har tillåtits trots att arten inte har en gynnsam bevarandestatus.[83]

EU:s miljökommissionär Janez Potocnik fattade den 27 januari 2011 det formella beslutet om att anmäla den svenska vargjakten som ett brott mot EU:s miljölagstiftning.[84] Sveriges regering hade efter detta två månader på sig att svara på Svenska Naturskyddsföreningens, Svenska rovdjursföreningen, Världsnaturfondens och Djurskyddet Sveriges anmälan till EU-kommissionen. Licensjakten har inte förvärrat statusen för varg, hävdade regeringen den 28 mars 2011 i sitt svar till EU-kommissionen.[85][86]

I samband med vargjakten 2011 anordnades opinionsbildning mot denna i form av demonstrationer och tidningsartiklar.[87] Jägare och deras familjer utsattes för mordhot, och aktivister uppgav att de avsåg att sabotera vargjakten.[88] I riksdagsdebatten den 8 februari 2011 om varg försvarade miljöminister Andreas Carlgren regeringens ståndpunkt avseende jakt på varg.[89]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Gillis Herlitz & Per Peterson (2011), Vargen : hatobjekt och kramdjur. Liber AB. ISBN 978-91-47-09625-1.
  2. ^ Världsnaturfonden, Varg i Sverige
  3. ^ [a b] Jens Karlsson m.fl (1999). Svenskarnas inställning till varg. Stockholm: Naturvårdsverket. Sid. 7. ISBN 91-620-4933-X 
  4. ^ Hans-Ove Larsson (1988). Varg. Stockholm: Natur & Kultur. Sid. 185-196. ISBN 91-27-01703-6 
  5. ^ [a b c] Henrik Ekman (2010) Vargen : den jagade jägaren. Norstedts. ISBN 978-91-1-302419-6.
  6. ^ Nationalencyklopedin. Läst 2012-04-16
  7. ^ ”Jaktbrott mot varg”. Sveriges Television. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2005. http://web.archive.org/web/20050816131403/http://svt.se/content/1/c6/20/21/61/jaktbrottmotvarg.pdf. 
  8. ^ Polar zoo
  9. ^ [a b] ”Sammanställning av släktträdet över den skandinaviska vargstammen fram till 2012” (pdf). Viltskadecenter. http://www.viltskadecenter.se/images/stories/Publikationer/sammanstallning_slakttrad_skand_vargstam_2012.pdf. 
  10. ^ "Populationen är ökande. Populationen har under den senaste 15-årsperioden ökat från cirka 30 individer 1993 till cirka 240 individer 2008.", Artdatabanken, varg - Canis lupus lupus. I de tidigare versionerna av rödlistan från 2000 och 2005 var vargen placerad i den mest hotade kategorin (Akut hotade arter). Enligt Artdatabanken så finns det således fog för att Varg, Canis lupus, skall hänföras under rubriken "Positiva exempel"; med motiveringen: "Vargen är ett exempel på en art som gynnats genom politiska beslut som lett till en förhållandevis god förvaltning.", Exempelarter.
  11. ^ VARG I SKANDINAVIEN VINTERN 2013-2014
  12. ^ ”Vargstammen ökar i länet”. Sveriges Radio. 2 juli 2014. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=5904178. 
  13. ^ ”Död varg hittades i Danmark”. Svenska Dagbladet. 7 december 2012. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/dod-varg-hittades-i-danmark_7737708.svd. 
  14. ^ ”Nationell förvaltningsplan för varg”. Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Regeringsuppdrag/Redovisade-2014/Forvaltningsplaner/Nationell-forvaltningsplan-for-varg/. Läst 21 januari 2015. ”Naturvårdsverket har beslutat om en ny nationell förvaltningsplan för varg avseende perioden 2014-2019.” 
  15. ^ ”Reglerande beskattning av den svenska vargstammen samt flyttning av varg inom landet för att förstärka vargstammens genetiska situation”. Naturvårdsverket. Arkiverad från originalet den 2 september 2010. http://web.archive.org/web/20100902230144/http://www.naturvardsverket.se/upload/04_arbete_med_naturvard/varg/varg2009/N-skandulv-091222.pdf. 
  16. ^ ”Rovdjurens antal, utbredning och status”. Viltskadecenter. http://www.viltskadecenter.se/index.php?option=com_content&task=view&id=82&Itemid=303#varg. 
  17. ^ Petter Wabakken, Åke Aronson, Thomas H. Strømseth, Håkan Sand, Erling Maartmann, Linn Svensson, Mikael Åkesson, Øystein Flagstad, Olof Liberg og Ilpo Kojola. Ulv i Skandinavia – Statusrapport for vinteren 2010–2011. Høgskolen i Hedmark. ISSN 1501-858X. http://www.rovdata.no/Portals/Rovdata/Dokumenter/Rapporter/%C3%85rsrapport_Ulv_2010-11.pdf. 
  18. ^ SKANDULV - Demographic Viability of the Scandinavian Wolf Population
  19. ^ ”Sårbarhetsanalys färdig – minsta livskraftiga population är 40 vargar”. Vargfakta. 2 juli 2012. http://www.vargfakta.se/nyheter/sarbarhetsanalys-fardig-minsta-livskraftiga-population-ar-40-vargar/. 
  20. ^ "Nu har forskarna vid Grimsö viltforskningsstation utrett på Naturvårdsverkets uppdrag vilka platser i Sverige som är mest lämpliga att släppa ut varg. Områdena ska uppfylla tre krav:
    •inflyttade vargar ska inte vandra in i renskötselområde eller till Norge.
    •de ska inte riskera att dö innan de har hunnit bilda par och få avkomma. Därför bör vargarna inte släppas i områden där skyddsjakt kan bli aktuell om vargen attackerar tamdjur. De ska inte heller släppas ut i befintliga vargrevir där de kan dödas av andra vargar.
    •sannolikheten för att hitta en vargpartner ska vara maximal.", Susanna Baltscheffsky, Vargarnas nya hem, Svenska Dagbladet, 2010-08-22.
  21. ^ Jaktens sista varg skjuten, Svenska Dagbladet, den 28 januari 2010.
  22. ^ ”Sämsta tänkbara slut på vargjakten”. Svenska Dagbladet blogg. 28 januari 2010. Arkiverad från originalet den 24 februari 2010. http://web.archive.org/web/20100224113329/http://blogg.svd.se/klimatochmiljo?id=17962. 
  23. ^ Susanna Baltscheffsky, Första vargungarna i Stockholm på hundra år, Svenska Dagbladet, den 12 maj 2010.
  24. ^ ”Nya vargfamiljer trots skyddsjakt”. Svenska Dagbladet. 13 april 2010. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nya-vargfamiljer-trots-skyddsjakt_4562023.svd. 
  25. ^ ”"Folkomrösta om vargar"”. Dalarnas tidningar. 15 februari 2010. Arkiverad från originalet den 18 februari 2010. http://web.archive.org/web/20100218144239/http://www.dt.se/nyheter/alvdalen/article584018.ece?. 
  26. ^ Vandringsväg för invandrad varg 2011-02-22[död länk]
  27. ^ ”Invandrad varg återupptäckt i Jämtlands län”. Naturvårdsverket. 22 februari 2011. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2011. http://www.inarchive.com/page/2011-08-10/http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Naturvard/Nyheter/Invandrad-varg-aterupptackt-i-Jamtlands-lan/. 
  28. ^ Finsk-rysk varg snart bland svenska. G-P 2011-02-21
  29. ^ ”varg - Canis lupus lupus”. Artdatabanken. http://www.artfakta.se/SpeciesFact.aspx?TaxonId=100024. 
  30. ^ 2fe58890.pdf[död länk]
  31. ^ Bengt Oldhammer (2004). I vargens spår. Rättvik: Rättviks Naturskyddsförening. Sid. 28-29. ISBN 91-631-6085-4 
  32. ^ ”Naturvårdsverket. Varg, inavel i Skandinavien”. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Varg-inavel-/. Läst 2015-01-10. 
  33. ^ ”Naturvårdsverket. Genetisk förstärkning av varg.”. http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Viltforvaltning/Genetisk-forstarkning-varg/. Läst 2015-01-10. 
  34. ^ ”Naturvårdsverket. Slutredovisning av uppdrag gällande vargstammen.”. http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Regeringsuppdrag/Redovisade-2014/Vargstammen/. Läst 2015-01-10. 
  35. ^ SR:Inplantering dröjer. Lång version. 2011-02-16
  36. ^ SR:Inplantering dröjer. Kort version 2011-02-16
  37. ^ SR: Finland vill inte ge bort vargvalpar. 2011-02-16
  38. ^ SR: Finland tvekar att lämna vargvalpar till Sverige. 2011-02-15
  39. ^ ”Historien om Junselevargen”. Svenska Rovdjursföreningen. http://www.rovdjur.se/om-rovdjur/vargfakta/om-junselevargen. 
  40. ^ ”Hon har kostat drygt nio miljoner”. Jakt & Jägare. 3 juni 2013. http://www.jaktojagare.se/aktuellt/hon-har-kostat-drygt-nio-miljoner. 
  41. ^ "We were able to find records of people being killed by wolves from all three countries: one from Norway, 16 from Sweden, and 77 from Finland. Following the recolonisation of southern Scandinavia by wolves, the public has expressed high levels of fear of wolves. In response, we have reviewed the existing data on wolf attacks on humans from Fennoscandia during the last 300 years. We were able to find records of people being killed by wolves from all three countries: one from Norway, 16 from Sweden, and 77 from Finland. All cases were prior to 1882. The vast majority of victims were children under the age of 12. All the attacks were predatory in nature, as opposed to those done by rabid wolves. The incidents tended to cluster in space and time indicating that only certain wolves developed the habit of killing people." Linnell et al. 2003, s. 27.
  42. ^ [a b] Astor Furseth, Drept av bjørn og ulv: en historisk oversikt over mennesker drept og skadet av rovdyr i Norge de siste 400 år, Landbruksforlaget, 2005, ISBN 9788252928785
  43. ^ "This concerns a 6-8-year old girl who was killed in Sørum, Akershus County (southern Norway)on 28 December 1800.", Linnell et al. 2003, s. 28.
  44. ^ "We were able to find records of people being killed by wolves from all three countries: one from Norway, 16 from Sweden, and 77 from Finland."Linnell et al. 2003, s. 27.
  45. ^ [a b c] Linnell et al. 2003, s. 28.
  46. ^ Linnell et al. 2003, s. 28-29.
  47. ^ Pousette har ansett att vargen sannolikt var identisk med den vargunge som fångats 1817 och hållits i fångenskap i Gysinge herrgård under flera år tills den kan ha rymt eller kan ha släppts lös. Gysinge herrgård hade vid denna tid samma ägare som Gysinge bruk. Michael Benedicks inköpte båda dessa 1820. Således bör det, om Pousettes förmodan är korrekt, ha varit under de tidigare ägarnas tid som denna varg skulle ha hålets i fångenskap, men möjligen ha släppts fri eller ha rymt under den tid då Michael Benedicks var ägare till Gysinge herrgård och Gysinge bruk. Linnell et al. citerar härvidlag Pousettes uppgifter.
  48. ^ ”Kvinna dödad i vargattack”. Aftonbladet. 17 juni 2012. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14992783.ab. 
  49. ^ Sveriges radio: Vargutredning hemligstämplas
  50. ^ ”Utredning kring vargattack tar tid”. 2015-02-18. http://www.folkbladet.se/nyheter/norrkoping/utredning-kring-vargattack-tar-tid-7768957.aspx. 
  51. ^ ”Jaktkvoten redan fylld i vargtäta län”. Svenska Dagbladet. 2 januari 2010. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/jaktkvoten-redan-fylld-i-vargtata-lan_4025727.svd. 
  52. ^ ”Jakten slut — en varg slapp undan”. Dagens Nyheter. 15 februari 2011. http://www.dn.se/nyheter/sverige/jakten-slut-en-varg-slapp-undan/. 
  53. ^ ”Jakten slut - en varg slapp undan”. Svenska Dagbladet. 15 februari 2011. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/jakten-slut-en-varg-slapp-undan_5944995.svd. 
  54. ^ ”Beslut om jakt på varg”. Naturvårdsverket. Arkiverad från originalet den 13 februari 2010. http://web.archive.org/web/20100213102011/http://www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Jakt-och-viltvard/Beslut-om-jakt-pa-stora-rovdjur-och-salar/Beslut-om-jakt-pa-varg/. 
  55. ^ Naturskyddsföreningen - Bakgrund till rättsfallen om licensjakt efter varg i Sverige
  56. ^ ”Licensjakten på varg stoppas”. djurskyddet.se. 17 augusti 2011. http://www.djurskyddet.se/se/vart-arbete/aktuellt/2011/licensjakten-pa-varg-stoppas/. 
  57. ^ Dagens Nyheters huvudledare Publicerad 2014-11-28
  58. ^ Naturvårdsverket om rättsförfarandet kring licensjakt på varg inför 2015 års licensjakt
  59. ^ SVA om licensjakten på varg 2015
  60. ^ Länsstyrelsen i Örebro om den avlivade skabbangripna vargen.
  61. ^ Olaglig vargjakt upptäcktes vid Bollnäs den 7 februari 2011. En ung vargtik hittades död vid en sjö och polisen kunde konstatera att den hade dödats olagligt.[1]. Den hade troligtvis blivit påkörd och sedan ihjälslagen.[2]. En privatperson och ett litet företag har utfäst vardera 10 000 kronor i belöning till den som tipsar om vem som dödade vargen.AB:10 000 kronor i belöning.
  62. ^ Brås rapport 2007:22. Illegal jakt på stora rovdjur. Konflikt i laglöst land?
  63. ^ Regeringens remiss ang förslag till nya rutiner för införsel och utplantering av varg. Diarienummer D 1.1-0373/2010
  64. ^ Världsnaturfonden, Den illegala jakten på varg minskar
  65. ^ ”Jägare ifrågasätter dokumentär i SVT”. Svenska dagbladet. 2 maj 2010. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/jagare-ifragasatter-dokumentar-i-svt_4651049.svd. 
  66. ^ ”Peter Andersson: Vargkriget”. Sveriges Television. Arkiverad från originalet den 10 april 2011. http://web.archive.org/web/20110410105307/http://svt.se/2.123489/1.1972218/vargkriget?lid=puff_1972231&lpos=lasMer. 
  67. ^ Manual of Mythology: Greek and Roman, Norse, and Old German, Hindoo and Egyptian Mythology, Plansch XXXV, London, 1874, Asher and Co. Läst 2012-03-13.
  68. ^ ”Viltskadecenters Statistik 2014”. http://www.viltskadecenter.se/images/stories/Publikationer/viltskadestatistik-2014-ver1.0.pdf. Läst 2015-03-07. 
  69. ^ Tamboskap anses också kunna försvaras med hjälp av vissa hundraser, exempelvis komondor, som är framavlad för detta ändamål. Det anses att den kan försvara boskap mot inkräktare och även mot varg. – Komondor (engelska) (Läst 2009-01-02)
  70. ^ Värmlandsnytt, Stängslen håller inte måttet, Skyddar inte tamdjur mot varg, den 15 juli 2010.
  71. ^ En sådan ungvarg irrade sig in i Mälardalen och kördes där på av en polisbil på E18 vid Jakobsberg 1993.
  72. ^ ”Vargen fredad längs gränsen”. SVT. 2011-02-15. http://svt.se/2.33874/1.2327278/vargen_fredad_langs_gransen&lid=aldreNyheter_1851449&lpos=rubrik_2327278. 
  73. ^ ”De flesta landsbygdsbor gläds åt vargen”. Svenska dagbladet. 19 januari 2011. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/de-flesta-landsbygdsbor-glads-at-vargen_5875569.svd. 
  74. ^ Jens Karlsson m.fl (1999). Svenskarnas inställning till varg. Stockholm: Naturvårdsverket. Sid. 15-25. ISBN 91-620-4933-X 
  75. ^ "Det blir en folkomröstning om rovdjuren i Älvdalen i höst. Niohundra, eller 15 procent, av de röstberättigade invånarna har skrivit på namnlistor som överlämnas i dag.
    Formellt är det kommunfullmäktige som ska besluta om en folkomröstning men med så starkt stöd kan politikerna knappast säga nej."Var sjätte i Älvdalen vill ha folkomröstning om rovdjuren, Dalanytt, den 17 februari 2006.
  76. ^ ”Sammantradesprotoll Kommunfullmäktige Älvdalen” (pdf). Älvdalens kommun. 22 maj 2006. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2010. http://web.archive.org/web/20100820133709/http://www.alvdalen.se/upload/Sammantradesprotoll/kommunfullm%C3%A4ktige/Kommunfullm%C3%A4ktige_20060522.pdf. 
  77. ^ Johnsson, Johanna (22 augusti 2006). ”Dalakommuner röstar i rovdjursfrågan”. Sveriges Television. http://www.svt.se/nyheter/sverige/dalakommuner-rostar-i-rovdjursfragan. 
  78. ^ "Varje svensk ska ha rätt att skjuta en varg som anfaller ens djur. Folkomröstningen som i går genomfördes i fyra kommuner i Dalarna gav ett rungande ja", Erika Svantesson, Vargomröstning i Dalarna gav ja, Dagens Nyheter, den 18 September 2006.
  79. ^ "I den tidigare debatten har han flera gånger pekat på att socialdemokraterna hittills inte velat utöka rätten att freda tamdjur och hundar utanför hägn. Miljöpartiet, regeringens samarbetspartner i rikspolitiken, har bestämt motsatt sig en sådan förändring och därför har det hittills inte blivit någon förändring i jaktreglerna.""Det är just detta som är dilemmat och svårigheten i debatten för de lokala socialdemokraterna: man tror inte på den politik de nu för fram utifrån den politik de hittills fört.""Jag tror att frågan har betydelse även i riksdagsvalet här uppe. Den påverkar riksdagsvalet mer än någon annan fråga om du funderar på att ta steget och byta parti.", Lars-Ingmar Karlsson, S kan förlora på vargstrid, Dagens Nyheter, den 9 September 2006.
  80. ^ ”Låt vargarna och de andra rovdjuren leva!”. Naturskyddsföreningen. 12 december 2013. http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/lat-vargarna-och-de-andra-rovdjuren-leva. 
  81. ^ ”Svenska Rovdjursföreningen för vargens talan i EU-processen”. Svenska Rovdjursföreningen. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2011. http://web.archive.org/web/20111007053618/http://www.rovdjur.se/viewNavMenu.do?menuID=111. 
  82. ^ ”Vargjakten – EU inleder process mot Sverige”. Sveriges Television. 27 januari 2011. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/varmlandsnytt/vargjakten-eu-inleder-process-mot-sverige. 
  83. ^ ”EU-kommissionens pressmeddelande: Sverige uppmanas att följa naturvårdslagstiftningen och skydda utrotningshotade vargar”. EU-kommissionen. 27 januari 2011. http://europa.eu/rapid/press-release_IP-11-95_sv.htm. 
  84. ^ SVD:Svensk vargjakt är anmäld till EU
  85. ^ Djurskyddet: Regeringen svarar på kritiken om vargjakten
  86. ^ Regeringens officiella svar på EU-kritiken om vargjakten
  87. ^ En demonstration anordnades av Svenska Naturskyddsföreningens ungdomsorganisation Fältbiologerna, med en kista för varje varg som fick lov att skjutas, totalt 20 kistor.AB:20 kistor-en för varje varg. 2011-02-06 Samma dag som debatten i riksdagen rörande vargjakten publicerades en debattartikel i Svenska Dagbladet från företrädare för fyra organisationer där de hävdade att Sverige borde ändra sin vargpolitik.SVD:Sverige behöver en ny vargpolitik, 8 februari 2011
  88. ^ Expressen: Maskerade aktivister skall störa jakten, 2011-01-14
  89. ^ Sydsvenskan: Miljöministern försvarar vargjakten, 8 februari 2011. En del åskådare reagerade på att miljöministern valde att ha på sig en skinnjacka i vargdebatten.AB:Ras mot ministerns skinnpaj, 2011-02-10

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]