Hoppa till innehållet

Wikipedia:Matematiska uttryck

Från Wikipedia
Manual
Uppslagsordet ”Wikipedia:Matematik” leder hit. För projektet, se Wikipedia:Projekt matematik.
Uppslagsordet ”WP:MU” leder hit. För Månadens uppdrag, se Wikipedia:Månadens uppdrag.

Sedan januari 2003 kan TeX-kod användas för matematiska uttryck på Wikipedia. Den skapar antingen PNG-bilder eller enkel HTML-kod, beroende på användarinställningar hos den som läser sidan och komplexiteten hos uttrycket. I framtiden, när webbläsarna blir bättre, kommer den att kunna skapa utökad HTML eller i många fall till och med MathML.

Matematiska märkord skrivs inom <math> ... </math>. Eventuella radbrytningar inom dessa <math>-taggar medför inga problem, då de inte visas alls. Det är till och med klokt att använda dessa radbrytningar för att hålla källkoden läslig (exempelvis genom att bryta raden efter varje term eller rad i en matris).

Diskussioner, buggrapporter och önskemål om nya funktioner postas på sändlistan Wikitech-l eller på Wikipediafrågor.

För frågor om stil när det gäller att skriva matematiska formler, se Wikipedia:Projekt matematik. Specifikt bör man undvika att använda denna finess mitt i en rad med vanlig text, eftersom formlerna inte placeras rätt och tecknens grad blir fel.

Ett enkelt exempel: <math>\frac{2+3}{5}=1</math> ger

på en egen rad. Samma uttryck skriven i löptext ger , vilket inte blir lika snyggt. Matematiska uttryck bör därför i möjligaste mån skrivas med vanliga tecken i löptext. Om det trots allt är nödvändigt att använda <math>-taggarna i löptext så bör uttrycket omslutas av \scriptstyle, så här: .

I denna handledning utelämnas från och med nu <math> ... </math>-taggarna.

Vid redigering i ordbehandlarläge, med Visual Editor, finns tillgång till en enkel redigeringsfunktion för matematiska uttryck. Man kan både infoga nya matematiska uttryck (välj Infoga > Mer > Matematisk formel) och redigera redan existerande.

Variabler och konstanter

[redigera | redigera wikitext]

Enligt matematisk konvention skrivs variabler med kursiv stil, medan konstanter (som Eulers tal och imaginära enheten) skrivs med rak stil. Även om avvikelser från detta är vanliga och inte bör ses som grova fel, så bör ändringar helst gå i korrekt riktning.

Grundläggande

[redigera | redigera wikitext]
Funktion Syntax Upplägg Hur den visas
addition / plus + 2 + 2 = 4
subtraktion / minus - 2 - 2 = 0
multiplikation / gånger \times 2 \times 2 = 4
division / delat \frac \frac{2}{2} = 1

Specialtecken

[redigera | redigera wikitext]
Funktion Syntax Hur den visas
decimalkomma (rätt) 3,\!14159
decimalkomma (ibland fungerar denna variant bättre) 3{,}14159
decimalkomma (fel) 3,14159
standardfunktioner (rätt) \sin x + \ln y +\operatorname{sgn} z
standardfunktioner (fel) sin x + ln y + sgn z
Derivata \nabla \partial x dx
Mängder \forall x\in \not\in\varnothing\subseteq A\cap B\cup \exists \{x,y\} \times C
Logik p\wedge \bar{q} \rightarrow p\vee \bar{q} \Rightarrow r
Rötter \sqrt{2}\approx 1,\!4
\sqrt[n]{x}
Relationer \sim \simeq \cong < \le \lesssim \lessapprox \lnsim \lnapprox > \ge \gtrsim \equiv \approx \ne
Geometriska relationer \angle \perp \| \parallel \nparallel
Pilar

\Leftarrow \Rightarrow \Leftrightarrow
\Longleftarrow \Longrightarrow \Longleftrightarrow
\Uparrow \Downarrow \Updownarrow



\leftarrow \rightarrow \leftrightarrow
\longleftarrow \longrightarrow \mapsto \longmapsto
\nearrow \searrow \swarrow \nwarrow
\uparrow \downarrow \updownarrow
\overrightarrow{\leftarrow} \rightleftharpoons





Annat \oplus \otimes \pm \mp \hbar \dagger \ddagger \star \circ \cdot \bullet

Exponenter, index

[redigera | redigera wikitext]
Funktion Syntax Hur den visas
Exponent a^2
Index a_2
Gruppering a^{2+2}
a_{i,j}
Kombinationer av "sub" och "super" x_2^3
Derivata (bra) x'
Derivata (acceptabelt) x^\prime
Derivata (fel) x\prime
Under och överlinjer \hat a \bar b \vec c \widehat {d e f} \overline {g h i} \underline {j k l}
Summa \sum_{k=1}^N k^2
Produkt \prod_{i=1}^N x_i
Gränsvärde \lim_{n \to \infty}x_n
Integral \int_{-N}^{N} e^x\, dx
Linjeintegral \oint_{C} x^3\, dx + 4y^2\, dy

Bråk, matriser, uttryck på flera rader

[redigera | redigera wikitext]
Funktion Syntax Hur den visas
Bråk \frac{2}{4} eller {2 \over 4}
Binomialkoefficienter {n \choose k}
Matriser \begin{pmatrix} x & y \\ z & v \end{pmatrix}
\begin{bmatrix} 0 & \cdots & 0 \\ \vdots &

\ddots & \vdots \\ 0 & \cdots & 0\end{bmatrix}

\begin{Bmatrix} x & y \\ z & v \end{Bmatrix}
\begin{vmatrix} x & y \\ z & v \end{vmatrix}
\begin{Vmatrix} x & y \\ z & v \end{Vmatrix}
\begin{matrix} x & y \\ z & v \end{matrix}
Fritext[1] f(n)=\left\{\begin{matrix}

n/2, & \mbox{om }n\mbox{ är jämn} \\ 3n+1, & \mbox{om }n\mbox{ är udda} \end{matrix}\right.

Ekvationer på flera rader \begin{matrix}f(n+1)&=& (n+1)^2 \\ \

&=& n^2 + 2n + 1\end{matrix}

[1]Notera att åäö och andra "specialtecken" för närvarande inte fungerar i math-omgivning.

Funktion Syntax Hur den visas
Grekiska bokstäver \alpha \beta \gamma \Gamma \phi \Phi \Psi\ \tau \Omega
Fetstil (grekiska) \boldsymbol{\alpha+\beta+\gamma}
Dubbelskrift x\in\mathbb{R}\sub\mathbb{C}
Dubbelskrift \mathbb{ABC}
Fetstil \mathbf{x}\cdot\mathbf{y} = 0
Frakturstil \mathfrak{aB}
Skrivstil \mathcal{ABC}
Hebreiska \aleph \beth \gimel \daleth

Parentessättning i långa uttryck

[redigera | redigera wikitext]
Funktion Syntax Hur den visas
Sämre ( \frac{1}{2} )
Bättre \left( \frac{1}{2} \right)
Du kan använda olika separatorer vid \left och \right:
Funktion Syntax Hur den visas
Parenteser \left( A \right)
Hakparenteser \left[ A \right]
Klammrar \left\{ A \right\}
Vinkelparenteser \left\langle A \right\rangle
Streck \left| A \right|
Använd \left. och \right. om du inte vill att separatorn ska synas (observera punkterna): \left. {A \over B} \right\} \to X

Teckenmellanrum

[redigera | redigera wikitext]

Observera att TeX hanterar de flesta fallen automatiskt, men ibland kan man vilja kunna styra i detalj:

Funktion Syntax Hur den visas
double quad space a \qquad b
quad space a \quad b
large space a\ b
medium space a\;b
small space a\,b
no space ab
negative space a\!b

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]