Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2014-03

Slumpartikel blir slumpad läsning?

Förra gången den här frågan diskuterades kom man inte fram till så mycket. Men jag väljer nu att lyfta frågan en gång till, eftersom jag vet att detta är någonting som efterfrågas av "vanliga läsare". Det förslag som jag vill lyfta fram är Larskes förslag som jag personligen tyckte var bäst. Förslaget gick ut på att låta varje kategori ha lika stor chans att bli vald. Om ni vill testa kan ni trycka här. Med det här förslaget finns det en chans för alla artiklar att bli valda, det enda som händer är att man mixtrar med sannolikheten för att olika artiklar ska bli valda./Bro (disk) 22 januari 2014 kl. 11.33 (CET)

För länken i vänsterkanten tycker jag att det skall fungera på samma sätt i alla WP-versioner. Det blir konstigt om det blir inkonsistent. Däremot kan man ju ha en specialversion som tillägg (=ytterligare en länk). --MagnusA 22 januari 2014 kl. 11.37 (CET)

Fast vad det försöker undvika är ju ett problem som är om än inte helt så åtminstone tämligen unikt för oss. Man kunde lika gärna hävda att det är inkonsistent att du just på svenskspråkiga Wikipedia har så stor chans att hamna på en robotgenererad artikel om en insekt. Det vi vill är ju just att hamna närmare den upplevelse du får på tysk-, fransk-, engelsk- eller danskspråkiga Wikipedia. /Julle (disk) 23 januari 2014 kl. 00.54 (CET)

Julle har en poäng. Jag tror att de flesta läsare som använder funktionen vill se en jämnt urval bland artikelkategorierna. Allt gott.--Paracel63 (disk) 23 januari 2014 kl. 01.35 (CET)

Jämt urval mellan olika typer av artiklar och olika ämnen, men inte nödvändigtvis enligt den kategoriindelning vi råkat välja. Väldigt många förväntar sig antagligen att alla artiklar skall ha samma urvalssannolikhet, men blir besvikna för att en del typer av artiklar är alltför vanliga. Förr blev det tröttsamt med alla idrottare och skivalbum (eller något ditåt), nu blir det tröttsamt med artstubbar. En algoritm som väljer fram intressanta artiklar från många ämnesområden kommer att vara komplicerad och långt från vad folk väntar sig (men nära vad de önskar sig). Jag tror det kan vara mycket bra att ha en sådan länk, kanske med urvalsvillkor som varierar enligt vem som senast hittat på något smart, men den motsvarar inte den traditionella länken, som enkelt ger ett urval enligt en algoritm man lätt kan förstå (och som många känner). Vi har förut försökt gallra bland länkarna, men jag lutar mot att två länkar är enda lösningen. --LPfi (disk) 23 januari 2014 kl. 12.02 (CET)

En kort sammanfattning: Något bör göras frågan är bara vad.../Bro (disk) 31 januari 2014 kl. 18.18 (CET)

Lägga till en parameter som hindrar stubbar att dyka upp i urvalet? BP OMowe (disk) 13 februari 2014 kl. 16.52 (CET)

Jag använder ganska ofta slumpartikel. Jag upplever att det har blivit bättre och mindre enformigt än för ett tag sedan. Nu är det inte längre bara insekter, utan många olika typer av levande organismer som dessutom blandas upp av en massa svenska sjöar och kommuner i några länder (och ibland en och annan människoskapad artikel :-). Om jag minns rätt förslag från förra samtalet höll den sig inom samma kategori tills någon rensade huvudsidans cache. Det blev väldigt enformigt att få likadana artiklar i rad (inom samma kategori) eller omständligt att rensa cache (minst tre klick) för varje önskad slumpartikel. Det kanske är förbättrat nu? Minns inte om någon svarade något om förslaget att slumpfunktionen visade artikeln för ett slumpmässigt tecken i artikelnamnrymden? Det skulle ju ge större vikt åt långa artiklar och mindre till stubbar, men alla artiklar kan bli slumpartikel. Tekniskt genomförbart? MVH En flitig läsare87.227.2.20 20 februari 2014 kl. 01.24 (CET)

Lämplighet i stationshistorik

Kolla på Häggvik (pendeltågsstation). Är namns nämnade inklusive psykiatrisk diagnos i samband med suicid verkloigen lämplig information i historiken kring en station?? Tycker inte det. Personlig integritet etc. Vad säger ni andra? --Andhanq (disk) 23 januari 2014 kl. 19.00 (CET)

Artiklar skall beskriva ämnet, bara i mycket speciella fall något annat. Detta var inte ett sådant fall, så bra du tagit bort meningen.Yger (disk) 23 januari 2014 kl. 19.05 (CET)

Jag delar helt er uppfattning. Janders (disk) 23 januari 2014 kl. 19.06 (CET)

Jag instämmer i Ygers bedömning. Det är möjligt att det drar turister, men det är kuriosa (om än tragisk sådan) som inte hör hemma här. Gränsdragningen är dock hårfin. Hade vi haft en artikel om Mayerling hade vi inte kunnat undvika att nämna dramat 1889. Det är för övrigt exakt 125 år sedan om en vecka - ett bisarrt jubileum. Tostarpadius (disk) 23 januari 2014 kl. 19.11 (CET)

Det finns ju med i personartikeln och där platsar det. Om det däremot hade funnits någon form av monument, konstverk eller minnesplakat på platsen så kanske det hade platsat även i stationsartikeln. /Hangsna (disk) 23 januari 2014 kl. 19.14 (CET)

Jag håller med Yger: personlig integritet är inte ens en aktuell fråga här. Det är helt enkelt inte centralt för pendeltågstationens historia. Sedan kan man fråga sig var gränsen går för personlig integritet när det handlar om att i efterhand nämna ett av Sveriges mest uppmärksammade självmord i modern tid, men det är mindre aktuellt i det här fallet. /Julle (disk) 23 januari 2014 kl. 19.15 (CET)

Jag håller inte med. Det är det som är mest intressant med stationen och Ted Gärdestad kan knappast förtalas eller ta illa upp längre. - Averater (disk) 23 januari 2014 kl. 19.19 (CET)

Det är måhända relevant i artikeln om Ted Gärdestad hur och var han dog, men knappast i artikeln om Häggvik (pendeltågsstation). Ska vi skriva i artikeln om Karolinska sjukhuset alla kända personer som har dött där? /ℇsquilo 24 januari 2014 kl. 08.08 (CET)

Förutom för pendeltågsintresserade finns det inte så mycket mer med denna station som är intressant. På sjukhus dör många och det finns mycket annat som många med olika intressen kan finna intressant. Men om någon speciell dött under särskilda förhållanden så kan det givetvis också vara intressant angående sjukhus. Så jämför istället med artiklar om olika byar där det ofta står listat vilka kändisar som kommer därifrån och andra intressanta händelser. Denna historia är måhända lite mer morbid än många andra men det är inte vår uppgift att cencurera eller fostra läsarna om vad som är ok eller inte. - Averater (disk) 24 januari 2014 kl. 09.20 (CET)

Jag tycker inte att det finns ett självklart vare sig ja eller nej i frågan - gränsen för när en enskild händelse blir av intresse för själva den plats där den har inträffat är rimligen mycket flytande. Tostarpadius tog upp det potentiella (men ännu inte existerande) fallet Mayerling ovan; mer konkret har vi redan i dag artikeln om Sveavägen där mordet på Olof Palme nämns, t o m under en egen rubrik, liksom ett omnämnande av Hjalmar Gullbergs självmord i artikeln om Yddingesjön. Bör de också tas bort? Inte alls självklart i mitt tycke. /FredrikT (disk) 24 januari 2014 kl. 09.34 (CET)

Vi har ett parallellexempel beträffande en annan känd person – Per Albin Hansson – som säckade iho på spårvagnsstationen Ålstenstorg 1946. Händelsen nämns i svwp i artikeln om PAH och inte i artikeln om stationen. Wvs (disk) 24 januari 2014 kl. 09.44 (CET)

Där Palme dog finne en minnesplakett, så det är nästan självklart det är relevant omnämna även om jag trodde på tvärgatan. Är det ett tänkbart scenario det sätts upp en minnesplakett för Ted Gärdestad på stationen? Kanske lämpligare då vänta tills dess eller då det sätts dit en konstverka som beskriver hans verk? Blir det inte egen forskning (eller OVIKT) annars? Yger (disk) 24 januari 2014 kl. 10.31 (CET)

Om uppgiften finns i vederhäftiga källor blir det knappast OVIKT eller egen forskning oavsett om det finns något minnesmärke på platsen eller ej. Jag tror inte att det finns något minnesmärke över Gullberg vid Yddingen, men det är allmänt känt att det är där han dränkte sig. /FredrikT (disk) 24 januari 2014 kl. 10.34 (CET)

Ovikt om vi väljer ut just ett självmord på en station, inte Ovikt om vi gör listor över självmord av personer med artiklar på Wikipedia på alla stationer~/platser/sjöar. Katarinahissen skulle väl få en lång lusta...Yger (disk) 24 januari 2014 kl. 10.41 (CET)

Fast förutsättningen för att uppgiften skall vara relevant att ta med är väl att den döde i sig är känd/relevant? Då blir det knappast några enorma listor. /FredrikT (disk) 24 januari 2014 kl. 10.42 (CET)

Varför diskuterar ni innehållet i en specifik artikel på Bybrunnen? För diskussionen där den hör hemma istället.

Peter ^Isotalo 24 januari 2014 kl. 01.15 (CET)

Jag skulle säga att det är en intressant principdiskussion, som bara sekundärt handlar om artikeln i fråga. /Julle (disk) 24 januari 2014 kl. 01.31 (CET)

Det var därför jag tog upp det här och inte på stationsartikeln. Vi har ju fallet med krigsmaterielinspektören på T-Centralen 1987 med flera. Risken finns ju att det utvecklas en praxis med "listor" över omkomna på olika stationer. Så det mer av principiell natur än knutet till just detta fall. --Andhanq (disk) 24 januari 2014 kl. 10.26 (CET)

En undran: är det bara just dödsfall (eller mer specifikt självmord) ni anser att vi inte skall sätta ut, eller är det även andra kopplingar till kända personer som t ex att någon fötts, bott eller verkat på en viss plats? I mitt tycke känns det exempelvis ytterst självklart att nämna Strindberg i artikeln om Blå tornet. Och hur göra med artiklarna om t ex Ådalen och Malexander? /FredrikT (disk) 24 januari 2014 kl. 10.41 (CET)

Jag vill inte vara för svartvit, men jag tycker att det finns en alldeles för stor risk att bara för att någonting till exempel figurerar i nyheterna så får det ta alldeles för stort utrymme. Platser utmärks av vad som händer där regelbundet och över lång tid. Inte under några minuter en gång, även många sedan pratar om det. Mängden medierapportering är ett ganska dålig måttstock för vad som är rimligt att skriva om i en encyklopedisk artikel. /Julle (disk) 24 januari 2014 kl. 10.49 (CET)

I artiklar om orter som blivit kända för vissa, om än tragiska. händelser är det rimligt att det omnämns där, som Ådalen eller Malexander som nämns ovan. Att "kändislistorna" oftast är överdrivna är ett annat problem, som ofta diskuterats. Men Häggviks pendeltågsstation ska inte behöva bli "känd" för just detta. Platsen nämnas i artikeln om T.G. Men det räcker. --Andhanq (disk) 24 januari 2014 kl. 10.59 (CET)

Skotten i Ådalen är av en lite annan dignitet än att någon råkat begå självmord på en särskild plats. Rimligare att platsen nämns i den biografiska artikeln än vice versa. /Julle (disk) 24 januari 2014 kl. 11.08 (CET)

Huvudfråga: Är informationen om dödsfallet av relevans för informationen om platsen? Finns det någonting, förutom det faktum att händelsen har ägt rum just där, som kopplar ihop platsen med dödsfallet och/eller Gärdestad. Eller är det bara en mer perifer och udda tilläggsinformation, som om det inte gällde något så sorgligt och allvarligt skulle ses som trivial kuriosa? Visst kan det ibland finnas skäl att uppmärksamma platser där det in inträffat händelser liknande denna. Tunnelgatan/Sveavägen är väl uppenbart, liksom Dakota Building och Karin Boyes dödsplats i Alingsås. I de fallen har händelserna bidragit till att platserna har blivit egna begrepp i det allmänna medvetandet och vår gemensamma historia. Men har Gärdestads död givit denna pendeltågsstation i Sollentuna någon motsvarande plats i vår samtidshistoria? Nej, knappast. Janders (disk) 24 januari 2014 kl. 11.37 (CET)

Och hur då göra med parallellfallet Hjalmar Gullberg/Yddingesjön? För min del är hans självmord det i princip enda jag förknippar denna plats med, men så är det antagligen inte för andra personer med mindre intresse för litteraturhistoria och en annan relation till själva sjön (t ex en fritidsfiskare). I mitt fall är jag ganska litet kunnig om och intresserad av Ted G och kände därför inte till hans dödsplats före denan diskussion, men jag kan tänka mig att den exempelvis är välkänd bland hans fans. Vilkas/hur mångas "uppmärksamhet" skall krävas för att uppgiften skall anses relevant? /FredrikT (disk) 24 januari 2014 kl. 11.49 (CET)

Alla sjöar anses ju vara relevanta så artikeln klarar sig gott utan någon info om självmordet. Stigfinnare (disk) 24 januari 2014 kl. 11.53 (CET)

@Fredrik: Det är ju den typen av avgöranden som vi gör bedömningar av hela tiden. Vi skriver ju inte artiklarna med hjälp av formulär, utan sticker upp ett blött finger i luften och väljer ut fakta med stöd av relativt subjektiva bedömningar som vi, om det uppstår frågor, söker konsensus kring. Jag vet för lite om Gullbergs självmord och sjöns plats i det allmänna medvetandet för kunna ta ställning till just den informationen, men noterar att dödsplatsen nämns i artikeln om författaren. Det torde väl f ö också vara där som informationsvärdet är störst: "Var dog Gullberg?" är - vill jag misstänka - en vanligare frågeställning än "Vilka ha dött här?. Janders (disk) 24 januari 2014 kl. 12.13 (CET)

Jag skulle tänka mig att ett av följande två kriterier bör vara uppfyllt för att en händelse av exceptionellt slag skall nämnas i artikeln om platsen:

• Händelsen har namn efter platsen. Exempel: Malexandermorden, Utøyamassakern, Mayerlingdramat och de flesta militära drabbningar.
• Det är ett minnesmärke över händelsen på platsen. Exempel: Starnbergsjön.

Blå tornet och Fordteatern får väl anses uppfylla det andra kravet. Däremot kan jag inte se att T-Centralen (jämför Carl-Fredrik Algernon), Häggvik (pendeltågsstation) eller Yddingesjön gör det.

Nu ser jag att Hjalmar Gullbergs död är nämnt i artikeln om Yddingesjön, så med det kvarstår problemet: Är det någon principiell skillnad mellan hur Hjalmar Gullberg och Ted Gärdestad dog? Bör de behandlas på samma sätt eller inte? Roufu (disk) 24 januari 2014 kl. 13.26 (CET)

Som Janders skriver ovan får det avgöras från fall till fall. Tåsinge är ett annat exempel där det hade varit märkligt om två personers död inte stått med, trots att man vad jag vet inte uppkallat något drama efter platsen. Detta med Gärdestad är dock snarast att se som "fancruft", för att vara uppriktig. Tostarpadius (disk) 24 januari 2014 kl. 13.45 (CET)

Tåsinge uppfyller mitt andra kriterium. Artikeln illustreras med en bild av graven. En skillnad mellan Gärdestad och Gullberg är att Gärdestad var scenartist och ungdomsidol, medan Gullberg var poet och tillhörde finkulturen. Det gör att de har olika slags fans. Är detta det outtalade kriteriet vi går efter, när vi avgör "från fall till fall"? Roufu (disk) 24 januari 2014 kl. 15.04 (CET)

En vanlig grav på en kyrkogård är i och för sig ett minnesmärke, men inte ett monument av det slag jag tänkte på i sammanhanget. Tostarpadius (disk) 24 januari 2014 kl. 15.07 (CET)

Allmänt svar till diskussionen (redigeringskrock med ett par inlägg): jag tillhör ju dem som inte ser varför vi ska hålla tillbaka information. Eftersom Wikipedia är öppet för allmänheten att bestämma över borde det nästan inte vara möjligt, vi borde egentligen knappt kunna upprätthålla sådana principer som inte den stora massan kan ta till sig.. i praktiken "lyckas" vi ju delvis, men åtminstone i vissa fall ser jag det som fel i projektet... som så mycket handlar om fri information. Det är svårt att avgöra vad någon kan tänkas vara intresserad av, och därför ska vi vara restriktiva med att sätta upp informationsspärrar. Väldigt generaliserat tycker jag alltså att vi bör undvika så långt möjligt att konstruera subjektiva gränser för vad som generellt anses vara av information.

(Namn på kända personers okända anhöriga är ett exempel på en gräns jag kan tycka är rimlig, där vi alltså kan utesluta/radera information. Om den är praktiskt möjlig att uppehålla är en annan sak).

Det bar mig lite emot att svara i just den här diskussionen eftersom det är ett så makabert och tragiskt exempel... flinga 24 januari 2014 kl. 15.09 (CET)

Jag kan förstå tanken, men är övertygad om att det faktum att svenska Wikipedia i sin barndom innehöll så mycket kuriosa, delvis som ett arv från Susning, har medfört att många fortfarande inte tar uppslagsverket riktigt på allvar. Föraktet för den fria encyklopedin är på väg att försvinna, men om vi inte sätter stopp för vissa typer av utvikningar kommer den utveckligen att brytas. Tostarpadius (disk) 24 januari 2014 kl. 15.27 (CET)

Den tanken får jag säga att jag kan förstå i min tur, jag har inte reflekterat över att det kan finnas ett sådant synsätt tidigare. Men jag ser nog ändå kuriosan och extra-/"tvär-informationen" snarare som något värdefullt. flinga 24 januari 2014 kl. 15.36 (CET)

Jag finner Flingas båda inlägg - och särskilt det första - mycket tänkvärda. Vi bör vara principiellt restriktiva med att inskränka vår information. Hellre för mycket än för litet av "kuriosa" (satt inom stora citationstecken eftersom den enes kuriosa kan vara den andres väsentligheter). /FredrikT (disk) 24 januari 2014 kl. 18.20 (CET)

PS Och jag tror också att det är fel att resonera i termer av att det finns en "rätt" väg att nå informationen i encyklopedien. En av de stora finesserna med Wikipedia är ju just wikilänkarna och deras möjlighet att förmedla mervärdesinformation som man kanske inte ens visste om att man var ute efter. Då kan det vara precis lika motiverat att se till att den som slår upp Hjalmar Gullberg kan få chansen att lära sig något om Yddingesjön som att den som slår upp Yddingesjön kan få en chans att lära sig något om Hjalmar Gullberg. /FredrikT (disk) 24 januari 2014 kl. 18.28 (CET)

Jag kan ju hålla med om att jag upplever att det finns en skillnad mellan Gullberg och Gärdestad men den känns inte avsevärd, Gärdestad kan ju knappast ses som någon smal obskyr artist, även om han kanske var störst bland unga flickor i början av 1970-talet. Nu hörde jag till de som kanske redan hört att det var vid Häggviks pendeltågstation han begick självmord. Jag delar FredrikT:s uppfattning i det här fallet. Sedan är problemet att många artiklar, som den här, har slagsida på grund av att informationen är ensidig. Det gäller även artiklar där informationen definitivt är relevant. Jag anser inte att problemet ligger i att Gärdestads självmord omtalas, problemet är snarare att artikeln inte innehåller särskilt mycket annan information om stationen.--FBQ (disk) 24 januari 2014 kl. 22.54 (CET)

Det FredrikT skriver om länkningen håller jag rent allmänt med om. Det är därför jag för en kamp mot den underlänkning som numera breder ut sig. (Givetvis respekterar jag att vi har olika syn, men min inställning är: hellre tio länkar för mycket än en för litet. Den diskussionen kan vi dock fortsätta att föra i andra sammanhang. Förhoppningsvis uppnår vi en dag konsensus eller i varje fall en modus vivendi som fler är nöjda med än status quo.) Detta till trots anser jag som sagt att uppslagsverkets trovärdighet som seriös informationskälla kräver att vi drar en gräns någonstans för vad våra artiklar innehåller. Trots tragiken i sammanhanget ser jag dock inte detta med Ted Gärdestad som något övertydligt exempel på vad som måste bort. Det är snarast ett gränsfall. Tostarpadius (disk) 25 januari 2014 kl. 02.54 (CET)

Det ni diskuterar här är information på 140 tecken i en artikel på under 2 kB. Att plocka bort en så liten mängd information borde motiveras av att det är otroligt kontroversiellt eller att vi har ett jäkligt tydligt förbud mot det. Ni borde först och främst utgå från aktuella policyn, WP:Relevans. Finns det inget förbud där är det rätt olämpligt att sitta och rösta fram ett förbud genom "prejudikat" på Bybrunnen.

Peter ^Isotalo 24 januari 2014 kl. 18.51 (CET)

Mja, jag vet inte om jag riktigt håller med vare sig av den beskrivningen av diskussionen eller artikelskrivande. Att ha en lång lista förbud låter som ett uselt sätt att skriva encyklopediska artiklar, och det är inte vad vi vill uppnå. Men någonstans måste man ändå komma fram till vilken information som är rimlig att ha med i en kort, översiktlig artikel om ett uppslagsverk, utan att därmed vilja ha någon form av uttryckligt förbud. Det finns väldigt mycket information som inte är förbjuden att skriva som man kan trycka in i en artikel utan att det för den sakens skull gör artikeln bättre. "Vi skriver ju inte artiklarna med hjälp av formulär, utan sticker upp ett blött finger i luften och väljer ut fakta med stöd av relativt subjektiva bedömningar som vi, om det uppstår frågor, söker konsensus kring", som Janders skrev ovan. Då är det väl rimligt att dryfta frågan för att få fler synpunkter? /Julle (disk) 25 januari 2014 kl. 00.57 (CET)

Mindre "det här skall man inte få göra", mer "hörrni, när är det här rimligt?" så att säga. /Julle (disk) 25 januari 2014 kl. 01.02 (CET)

Jag har vid några tillfällen sett hur man raderar delar av en artikel pga bristande "relevans". Jag tycker det är ett konstigt förfarande när informationen har med artikeln att göra. Så länge informationen inte gör skada och är verifierbar är den kanske inte till nytta för dig men kanske för någon annan. Verifierbarheten ska vi inte tumma på men att expandera relevanskriterierna till att också gälla delar av artiklar är väl inte meningen? Det finns en risk att om vi här kommer fram till att detta generellt skulle vara olämpligt att det faktiskt innebär ett förbud. - Averater (disk) 25 januari 2014 kl. 09.20 (CET)

I detta fall finns uppgiften i personens artikel, varför uppgiften i sig får anses relevant, i denna diskussion är då frågan om den också skall stå på fler ställen, vilket jag kan hålla med Averater och andra det inte innebär att wp blir oseriös, mer om den blir pladdrig, vilket jag inte gillar men inte kan helt vara emot. Men jag kan inte hålla med om allt allt som är verifierbart platsar. Mitt eget "skräckexempel" var en artikel om en ort vid en mindre sjö i Gästrikland som hade informationen att kronprinsessan (med Daniel) badat där en gång (som privatperson). Detta må vara verifierbart men det skulle ju aldrig platsa i artikeln om Viktoria, och att dra exemplet med pendeltågsstationen till sådana extremer strider mot all min magkänsla och tycker jag vore skämmigt för Wikipedia trovärdighet som encyklopedi.Yger (disk) 25 januari 2014 kl. 10.00 (CET)

Det handlar inte bara (eller i mina ögon ens primärt) om trovärdighet utan om att ge den information som är central för ämnet och därför sannolikt det som läsarna letar efter. Man skall inte behöva vada genom perifer kuriosa bara för att den är potentiellt intressant för var tjugofemte person som läser artikeln. Det förstör lite syftet med att söka sig till ett uppslagsverk för att få en god överblick. Irrelevant information är faktiskt i vägen för resten av läsningen.

Vad som sedan är centralt och perifert är förstås en annan fråga, men bara för att någonting a) har någon form av koppling till ämnet och b) är verifierbart så betyder det inte att det per definition är en god idé att stoppa in det i artikeln. /Julle (disk) 25 januari 2014 kl. 10.07 (CET)

Väl formulerat, Julle. Kvalitativ informationsfömedling handlar inte bara om att avgöra vad som platsar och bör finnas med, sett i relation till ämnet, dess rubrik, dess sammanhang, andra näraliggande ämnen o s v. Det handlar minst lika mycket om att koncentrera, pröva och välja bort det som inte platsar, p g a att det är perifert eller irrelevant i förhållande till ämnet, oetiskt, alltför detaljerat eller omfattande, alltför summariskt och svårbegripligt o s v. Det är i grunden ett helt vanligt och vardagligt redaktionellt arbete, som söker svaret på frågan om vad som är angeläget att berätta i just det här sammanhanget. På professionella redaktioner är beslutsgången klar. Men WP:s redaktion består av tusentals viljor. Därför är den här typen av principdiskussioner, och sökandet efter konsensus, så viktiga. Janders (disk) 25 januari 2014 kl. 11.44 (CET)

Om ni vill försöka rösta fram principbeslut (med andra ord policy) bör ni göra det i relation de policybeslut vi redan har. Den här typen av diskussionen är inte ett bra sätt att bygga långsiktigt konsensus.

Peter ^Isotalo 25 januari 2014 kl. 12.32 (CET)

Det var en lite oväntad reflektion, i alla fall om den syftade på mitt inlägg. Omröstningar om artikelinnehåll lär knappast gynna kvalitetsutvecklingen, men seriösa diskussioner kan ofta göra det. Det har i alla fall gått ganska bra hittills... Janders (disk) 25 januari 2014 kl. 14.00 (CET)

Tack Yger för exemplet, där håller också jag med om att det vore konstigt att ha med det. Dock känner jag till ett liknande exempel (Hjörne naturreservat) där två kungar varit och hälsat på och jag tycker det har sin plats i den artikeln. Åter angående just detta exemplet tycker jag dock informationen var långt ifrån att stå ivägen för annan information och självklart var intressant. - Averater (disk) 25 januari 2014 kl. 14.00 (CET)

Jag tror inte vi skulle ha haft den här diskussionen om det inte rörde en kändis självmord. Tänk er istället om Gärdestad istället för att ta sitt liv hade satt sig och skrivit en låt om stationen. Om man ska följa många av de principiella argument som anförts ovan skulle detta inte tas med i artikeln eftersom det skulle ansetts perifert och irrelevant. Men jag tror inte någon hade protesterat om det längst ned i artikeln stod "Ted Gärdestad hade 1997 en hit med låten Häggviks station som han skrev på Häggviks pendeltågsstation^[2]".

Att varje enskilt faktum som tas med ska ha haft påtaglig betydelse för artikelämnets utveckling är ett orimligt krav. Att någon politiker eller kändis har bott på en ort är ofta inte av stor betydelse, men vi brukar ändå nämna sådant eftersom det intresserar en del. På samma sätt kan händelser som denna utgöra en del av en plats historia. Väsk ✎ 25 januari 2014 kl. 18.41 (CET)

Det som stör mig här tycker jag kanske är att den här typen av händelser (hoppa framför tåg/tunnelbanor) är ett alldeles för populärt sätt att försöka gör ett avslut. Att i det sammanhanget lista exempel på personer som gjort just det i en artikel om en station, ser i mina ögon direkt smaklöst ut. Jag ser inte det problemet när det kommer till en sjö. Det handlar inte om ovikt, det handlar inte om relevans, inte om verifierbarhet, det handlar om den goda smaken. Ingen censur, visst, men yttrandefrihet ger ingen rätt att skrika "elden är lös" i en biograf. På samma sätt tycker jag tips om var man bäst gör ett dramatiskt avslut är osmakligt, oavsett vad vi tycker om censur. -- Lavallen (block) 25 januari 2014 kl. 19.17 (CET)

Suicidprevention är angeläget i ett samhällsperspektiv och även något som engagerar mig personligen, men jag anser inte att det bör få styra innehållet i våra artiklar. Därmed inte sagt att vi skall ha detaljerade beskrivningar. Det handlar onekligen om den goda smaken. Tostarpadius (disk) 30 januari 2014 kl. 16.09 (CET)

Något senkommet kan jag bara deklarera min generella åsikt att mer information är bättre än mindre ; jämförs Nationalencyklopedin med de gamla konversationslexikonen framstår NE närmast som torftig och rumphuggen. Julles invändning är berättigad, men bör enligt min mening snarast lösas genom omdisponering än radering. BP OMowe (disk) 11 februari 2014 kl. 14.41 (CET)

Kompromissförslag: Kan man skriva i artikeln att det var här som "personen dog" med länkning till personen så att vetgiriga kan ta del av mer detaljer i personartikeln där de mer utförliga detaljerna (diagnos och dödsorsak) hör hemma? Om jag fattat rätt av diskussionen ovan är detta ett gränsfall där vissa anser att informationen hör hemma, men var lite för osmaklig för att ändå platsa. Jag antar att detta är en av de händelser som gjort denna station mest känd (i rätt kretsar). Därmed borde det vara relevant även i stationsartikeln. Jag hade ingen aning om varken plats eller dödsorsak (för ung antar jag), vet bara att det var en känd sångare som dog ung. Jag hade definitivt klickat på namnet om jag läst stationsartikeln och det funnits med. MVH en flitig läsare87.227.2.20 20 februari 2014 kl. 01.42 (CET)

Presskontaktens anteckningar

Jag har varit presskontakt en månad. Det har kommit flera frågor på slutet jämfört med i början. Jag för i all enkelhet en logg över mina insatser - lite diskret. Det går bra att ta del av mina anteckningar här: Presskontakten. Kanske sidan bör ligga någon annanstans? / Sniper Zeta (disk) 8 februari 2014 kl. 12.21 (CET)

Mycket intressant! Skulle du kunna göra en tydligare märkning vilka frågor som faktiskt kommer från pressen och vilka som är frågor från andra personer/organisationer? --Ainali (disk) 8 februari 2014 kl. 15.28 (CET)

Det kan jag göra. Jag vill helst rapportera i efterhand, kvartalsvis. Jag redovisar den 1 april. / Sniper Zeta (disk) 9 februari 2014 kl. 00.02 (CET)

Det är helt okej! Jag har aldrig drömt om att det ska rapporteras i förhand :) --Ainali (disk) 9 februari 2014 kl. 00.49 (CET)

Komiker? Rapporteringen kunde annars ske löpande. / Sniper Zeta (disk) 9 februari 2014 kl. 02.26 (CET)

Jag såg inget komiskt i inlägget. Bara en provokation.--Lill-Ann (disk) 9 februari 2014 kl. 17.15 (CET)

Jag ber om ursäkt till alla som upplevde min kommentar som provocerande. Jag tyckte helt enkelt att anmärkningen om att rapportera i efterhand var så redundant att det i sig blev komiskt (jag vet, jag har en dålig ordvitshumor). För att återgå till sakfrågan, jag har inga önskemål om rapporteringstakten, det jag önskade var att när det väl görs att det även märks upp med om det var media eller andra kontakter. --Ainali (disk) 9 februari 2014 kl. 21.15 (CET)

Jag förstår inte hur den skulle kunna vara provocerande. Klart att det inte går att rapportera sådana kontakter i förhand. /ℇsquilo 10 februari 2014 kl. 08.36 (CET)

Du tyckte inte det, men jag gjorde andra meningar. Vederbörande har bett om ursäkt och saken är utagerad vad mig beträffar.--Lill-Ann (disk) 12 februari 2014 kl. 15.29 (CET)

Det är mig obegripligt hur man kan se en sådan kommentar som provokation... Riggwelter (disk) 16 februari 2014 kl. 13.42 (CET)

Ölandsbladet eller Nationalencyklopedin

Ölandsbladet eller Nationalencyklopedin, vilken källa ska man tro på? Se Diskussion:Landskapsstjärnor och Diskussion:Landskapsstjärnbilder. --Larske (disk) 12 februari 2014 kl. 22.46 (CET)

Artikeln i Ölandsbladet ger ju ett uppslag för vidare sök efter den nämnda läroboken i astronomi. Den kan självfallet anges som källa, eventuellt med noteringen "skämt" om man så vill, om det nu skulle visa sig vara ett sådant. Kanske ska man titta i boken först, om den är mer trovärdig än både NE och Ölandsbladet :) --Xauxa (disk) 12 februari 2014 kl. 23.03 (CET)

Säger NE egentligen något som motsäger Ölandsbladets uppgifter? Man skulle behöva veta vilken bok som åsyftas - Ingemar Lundström har gett ut flera böcker om astronomi, Rymden kom 1981, Observationer av galaktiska Wolf-Rayet-stjärnor är en dissertation från 1984, den kan det knappast vara. Jag såg att uppgiften om landskapsstjärnbild och landskapsstjärna i artikeln om Hälsningland finns med även i NE multimedia plus från 2000, så boken borde vara utgiven innan dess. "Vi" kan ju möjligen betyda att det är flera författare och att någon annan varit redaktör och att den därför inte dyker upp i libris under hans namn.--FBQ (disk) 13 februari 2014 kl. 00.45 (CET)

Det hela har nu givit upphov till en diskussion på SFFR. Tostarpadius (disk) 15 februari 2014 kl. 10.50 (CET)

Och källa till de två symbolkategorierna är hittad. Se källa i de båda artiklarna samt redogörelse i Svenska landskapssymboler.--Paracel63 (disk) 17 februari 2014 kl. 02.10 (CET)

Födelseland

Finns det konsensus för detta? Jag är själv för dåligt insatt i frågan så jag har svårt att bedöma det. /Hangsna (disk) 14 februari 2014 kl. 20.48 (CET)

Frågan är alltså om det är okej att ändra Ryssland till Ryska imperiet. Ja, det tycker jag nog. Ryska imperiet omfattade ju större områden än dagens Ryssland. Dessutom så skriver vi ju Sovjetunionen om samma land när det gäller tidsperioden 1922–1991. /ℇsquilo 15 februari 2014 kl. 09.27 (CET)

Jag har ett liknande problem. Fatima Svendsen, tidigare Gerhard, härstammar på fädernet från Abessinien, detta enligt nuvarande text. Abessinien länkar till Kejsardömet Etiopien, och Etiopien är ju det namn som allmänt används idag. Källan, Karl Gerhards memoarer från 1964, skriver emellertid Abessinien. Själv har jag försökt att ändra detta till Etiopien enligt POMMF, men fått det återställt av en oregistrerad användare, som hävdar att källans ordbruk skall användas. Roufu (disk) 15 februari 2014 kl. 12.54 (CET)

Så länge du inte sätter upp en massa hakkors överallt så... -- Lavallen (mail) 15 februari 2014 kl. 13.15 (CET)

Det förefaller korrekt att skriva Abessinien, som källan använder. Vill man, kan man lägga till inom parentes "(nuvarande Etiopien)", om nu inte så många känner till den gamla beteckningen. För att återgå till originalfrågan, så gäller bytet bland annat byte från Tyskland till Östtyskland, Vitryssland till Sovjetunionen etc. Det korrekta torde väl vara att använda den beteckning som användes för den händelse som avses. Med kommentar inom parentes, om så erfordras, alternativt skriva typ "dåvarande Östtyskland", "dåvarande Sovjetunionen". --Xauxa (disk) 15 februari 2014 kl. 14.33 (CET)

Ofta använder man Abessinien i betydelsen kejsardömet före 1974. Nu är det ju inte så enkelt, eftersom namnet Etiopien förekommer även tidigare om landet - Svensk uppslagsbok skriver 1929 Abessinien - officiellt kallat Ethiopia. Jag kan inte se att det är fel att skriva Etiopien, så slipper man krångla med några parenteser. Sedan är det ju inte fel att använda Abessinien om det avser äldre förhållanden, men i just det här fallet känns Etiopien bättre.--FBQ (disk) 15 februari 2014 kl. 14.57 (CET)

Etiopien har genomgått flera politiska omvälvningar, men som FBQ antyder, är det det svenska namnskicket som ändrats, inte vad landet hette under olika politiska förhållanden. Svenska Wikipedia skriver Kejsardömet Etiopien, som existerade från omkring 990 till 1974 (årtalen osäkra), medan tyska använder Kaiserreich Abessinien, och engelska Ethiopian Empire. Alla artiklarna har samma namn på det inhemska språket, amhariska: Mängəstä Ityop'p'ya. Roufu (disk) 15 februari 2014 kl. 17.02 (CET)

Enligt Norstedts uppslagsbok 1948 var Abessinien till 1945 i Sverige officiellt namn på Etiopien. Wvs (disk) 15 februari 2014 kl. 21.39 (CET)

Det handlar nog som Roufu är inne på att vi fram till 1945 använde det från tyskan inlånade Abessinien, och därefter har en försvenskad variant av Ethiophia blivit vanligare. Karl Gerhard och alla andra som gått i skolan före 1945 fortsatte att använda Abessinien även senare.--FBQ (disk) 15 februari 2014 kl. 23.04 (CET)

Helt riktigt (av egen erfarenhet från den tiden). Wvs (disk) 16 februari 2014 kl. 09.21 (CET)

Vem ändrade namnet just 1945? Svenska ambassaden och konsulatet i Etiopien? Sveriges utrikesdepartement? J 1982 (disk) 16 februari 2014 kl. 13.08 (CET)

Antagligen regeringen i någon form - här [1] hittade jag generalpoststyrelsens beslut av just 1945. Kunde ju vara intressant att veta om det fattades andra liknande beslut i den vevan.FBQ (disk) 16 februari 2014 kl. 21.15 (CET)

Dreamhack AB

hej,

jag skrev en artikel om Dreamhack AB som snabbraderades av Användare:MagnusA. Eftersom jag inte är administratör kommer jag inte åt texten i den nu raderade artikeln. Skulle någon administratör kunna skicka mig texten (på min diskussionsida exempelvis), så att jag kan återskapa artikeln samt märka den med ({{relevanskontroll}} eller {{sffr}})? mvh Aron Ambrosiani 16 februari 2014 kl. 13.39 (CET)

Ordnat av Användare:Riggwelter. Tack! mvh Aron Ambrosiani 16 februari 2014 kl. 13.41 (CET)

Hur lägger man till ett Flickr-foto till en wikipediaartikel?

Skrev artikeln "Folkomröstningen om basinkomst i Schweiz" häromdan. Den är rätt omtalad internationellt, redan innan den genomförts, så jag tror att det därför är korrekt att den redan har en artikel. I vilket fall undrar jag nu hur man gör för att smycka artikeln med nån lämplig bild från Flickr. Där finns ett antal bra bilder som skulle passa. Men jag vet bara hur man gör när man tar från vanliga Commons. Här är länken: http://www.flickr.com/search/?q=grundeinkommen+schweiz&l=cc&ss=2&ct=0&mt=all&w=all&adv=1 --Mats33 (disk) 18 februari 2014 kl. 01.13 (CET)

För flertalet användare på Wikipedia är det vare sig möjligt eller tillåtet att använda bilder som inte ligger på antingen Commons eller Wikipedia. Direktlänkning från exempelvis Flickr fungerar alltså inte. Det är viktigt, eftersom Wikimedia Foundation måste kunna säkerställa (och juridiskt ansvara för) att allt tillgängligt material på sajten följer Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 eller motsvarande licens. Med det sagt, så är en hel del bilder på Flickr släppta under just den eller liknande licens, och i sådant fall kan man ladda upp dem på Commons under samma licens, och därifrån kan de förstås sen användas precis som vilka Commons-bilder som helst. Vad gäller just bilder från Flickr så är de licenser som tillåts följande fyra licenser, var för sig eller i kombination med varandra:

(CC-BY) och (CC-BY-SA) samt "United States Government Work" respektive "No known copyright restrictions".

Det är numera bara dessa licenser som är tillåtna på Commons för bilder från Flickr – observera dock att just den sistnämnda ("No known copyright restrictions") sannolikt inte är giltig i Sverige. Om en bild på Flickr använder någon annan än ovanstående licenser, så bryter man alltså mot upphovsrättslagen om man laddar upp den på Commons. Detta gäller bland annat, men inte bara, om bilden exempelvis använder någon av licenserna:

(All Rights Reserved), (CC-BY-ND), (CC-BY-NC), (CC-BY-NC-SA) och (CC-BY-NC-ND)

Dessa licenser är alltså absolut inte tillåtna. Om man laddar upp en Flickr-bild på Commons så är man dessutom tvungen att ge den samma licens(er) på Commons som den har på Flickr: man äger ju inte licensrätten till bilden, och det är förstås olagligt att byta användarlicenser på andra människors arbeten. Många bilder har dubbla eller till och med tre licenser, men det hjälper inte om någon av de otillåtna licenserna skulle råka vara kombinerad med någon av de tillåtna licenserna. Om en bild har exempelvis en tillåten och en otillåten licens så har man inte rätt att "välja bort" den otillåtna och bara använda den tillåtna. Däremot kan man förstås ta kontakt med den person som lagt upp en Flickr-bild (och som ju äger bilden och har rätten att licensiera den) och fråga om hon eller han kan tänka sig att ändra licensen så att bilden blir möjlig att ladda upp även på Commons. Det är faktiskt inte särskilt ovanligt att fotografen går med på det, i varje fall om man ställer frågan på ett artigt, ödmjukt och framför allt ärligt vis. Man bör dock tala om att licensen inte kommer att gå att låsa efter det: har en bild släppts under till exempel CC-BY-SA och publicerats på Commons så går det inte att i efterhand ändra licensen till en låst kommersiell licens – inte ens för fotografen. Förenklat uttryckt kan fotografen alltså över tid lägga till mer och mer rättigheter för andra att använda en bild, men det finns inga möjligheter att ta bort de rättigheterna i efterhand. Detta bör man vara noga med att fotografen är medveten om, innan hon eller han släpper bilden under en friare licens.

Har man hittat några Flickr-bilder med lämpliga licenser och vill ladda upp dem till Commons, så kan man antingen göra det "manuellt" precis som man kan göra när man laddar upp sina egna fotografier på Commons, utan att gå omvägen via Flickr. Utöver det finns det dessutom en del mjukvaruverktyg som kan underlätta processen. En del av dem hittar du på Commons: Flickr files #Uploading images.

–Mvh, Tommy Kronkvist (disk), 18 februari 2014 kl. 02.53 (CET).

För information, sedan några veckor kan man ladda upp bilder från Flickr direkt via Special:UploadWizard. --Jan Ainali (WMSE) (disk) 18 februari 2014 kl. 09.55 (CET)

Jag förstår, ungefär. Att man skall kolla på symbolerna och ange vem som tagit bilden, om symbolen är rätt. Men rent praktiskt har jag ännu ej förstått hur man gör. Ni som förstår mer än mig, kika gärna på denna sida, och om ni tycker det vore passande så ta lämplig laglig bild. http://www.flickr.com/search/?q=grundeinkommen+schweiz&l=cc&ss=2&ct=0&mt=all&w=all&adv=1 T.ex. skulle det vara lämpligt med ett foto från "guldsläppet" eftersom det är det som är extra omtalat, direktsänt av Russia Today mm. / m.Mats33 (diskussion) 18 februari 2014 kl. 17.45‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

@Jan Ainali:  Gillar @Tommy Kronkvist: Man kan ange motsvarande licens, om den exakta licensversionen från Flickr-uppladdningen inte finns tillgänglig på Commons. Till exempel ange 3.0 om ursprunglig uppladdning var 2.5. Det beskedet har jag i alla fall fått från flera erfarna svenska wikipedianer. Rätta mig, om jag har fel.--Paracel63 (disk) 18 februari 2014 kl. 17.46 (CET)

@Mats33: Klicka gärna själv på bilderna i sökresultatet. Titta sedan längst ner till höger på sidan, där licensen står. Ser du en symbol med en överkorsad $, får du inte sprida bilden vidare via Wikimedia Commons. Du skulle gjort en sådan här sökning, för att direkt få fram korrekt resultat: [2]. Notera att den bilden tycks innehålla en möjligen upphovsrättsskyddad schweizisk bild, så licensieringen kan ha varit felaktig.--Paracel63 (disk) 18 februari 2014 kl. 17.53 (CET)

Jo, Paracel63, jag vet att det är möjligt att göra så – men det handlar ju då i princip bara om olika versioner av en och samma licens. Däremot får man inte byta från en licens till en annan, oavsett versionsnumren. Även där finns dock några få undantag: vissa av de (numera ganska mycket) äldre licenserna gäller inte längre, alternativt faller numera utanför tillämpbar geografisk jurisdiktion. I de fall det finns nyare licenser som (bland annat) tagits fram för att ersätta dem, så får man använda de nya. –Tommy Kronkvist (disk), 19 februari 2014 kl. 02.31 (CET).

Det är möjligt att just CC-licenserna går att byta mot nyare version (orkar inte traggla igenom texten nu), men generellt gäller det inte. T.ex. GPL används ofta som "version 2.0 eller senare", men det betyder inte att man kan byta GPL 2.0 mot 3.0 utan sådan särskild tillåtelse. Att en licens "inte finns" på Wikimedia Commons är oväsentligt. Ange rätt licens i klartext och sedan får folk som behärskar webbplatsen bättre hitta rätt mall eller skapa mallen ifråga.

CC-* 2.5 finns på Commons (t.ex. template:CC-BY-SA 2.5). Om en licens inte finns i rullgardinsmenyn är det bara att ladda upp utan licens och sedan har man några (fem?) dagar på sig att få dit den rätta licensen. För Flickr gäller dessutom att en bot går igenom bilderna och markerar licensen som verifierad (om man gjort uppladdning etc. på rätt sätt).

Om flera licenser anges får man väl välja vilken man sprider verket under (få licenser går att kombinera på andra sätt). Man har då rätt att lämna bort licenser man ogillar, men det är bättre att ange alla licenser (med mall eller med namn och länk), så slipper folk lägga till dem senare. Det räcker att en av licenserna är acceptabel på Commons.

--LPfi (disk) 19 februari 2014 kl. 18.21 (CET)

Jag föreslår det här fotot, kan nån fixa det till artikeln? http://www.flickr.com/photos/104164910@N03/10577574344/in/photolist-h7GQks-h7GD7Y-h7GdLn-h7HyEX-h7GByW-h7GA29-h7HDWD-h7HZq8-h7HFkR-h7Gwsf-h7HRHz-h7HCMV-h7HENi-h7GMtq-h7GCRW-h7GGmo-h7GukN-h7GAtE-h7GRFU-h7GTxE-h7uPqp-h7tCQm-h7tCzb-h7uPPa-h7uPeH-h7tDiL-h7tJd3-h7GB2L-h8L3Sj-h8KSAD-h8MbD8-h8KYSh-h8KU36-h8Mc4r-h63t4n-h63xco-h8WQed-h8WQVo-h8WVVm-h64K3n-h63zif-h8S4cC-h8S47C-h8TfRV-h7cmfC-gnP3wD-h64MsH-hepyvo-h7bVx2-h8SawQ-h8S2Xd --Mats33 (disk) 20 februari 2014 kl. 00.09 (CET)

Eftersom ingen riktigt ville svara på frågan hur man gör, försöker jag. På Flickr-sidan, till höger om bilden, finns diverse ikoner och menyer. En av dem är den med tre punkter ("…") som kallas "More actions". Där kan man välja "Download". Sedan laddar man ner bilden i formatet "Original" (det med högst upplösning) till sin egen dator. Länken "Download the Original size of this photo" fungerar för mig. Och sedan laddar man upp den till Commons från sin dator, t ex med Upload wizard som länkas ovan. Och till slut lägger man in den i den tänkta artikeln med [[Bild: . . . ]] som vanligt. /NH 20 februari 2014 kl. 07.31 (CET)

Jag ifrågasätter om man får ladda upp ovanstående bild på Commons. Licensen innehåller villkoret "noncommercial", och det är väl inte tillåtet på Wikipedia? (Tanken är väl bl a att t ex mindre företag, ideella föreningar osv som vill sälja verk med Commons-media i inte ska vara hindrade att göra så). flinga 20 februari 2014 kl. 19.38 (CET)

Om man ska vara petig är väl [[Fil: . . . ]] som den senaste standardkoden? Båda fungerar förstås. flinga 20 februari 2014 kl. 19.41 (CET)

Riktigt, "noncommercial" (NC) är inte tillåtet på Commons. -- Lavallen (mail) 20 februari 2014 kl. 20.07 (CET)

Håller man sig till CC-BY och CC-BY-SA så är det oftast inga problem, men så fort det står CC-BY-nåntingannat så är licensen otillåten på Commons. Precis som Paracel skriver – nåja, men i varje fall antyder :-) – i sitt inlägg per den 18 februari här ovan så kan man göra sökningar som automatiskt endast listar media med rätt licenser, genom att välja "Advanced search" på Flickr och där klicka i lämpliga Creative Commons-kryssrutor. –Tommy Kronkvist (disk), 22 februari 2014 kl. 01.02 (CET).

Universal Language Selector will be enabled by default again on this wiki by 21 February 2014

On January 21 2014 the MediaWiki extension Universal Language Selector (ULS) was disabled on this wiki. A new preference was added for logged-in users to turn on ULS. This was done to prevent slow loading of pages due to ULS webfonts, a behaviour that had been observed by the Wikimedia Technical Operations team on some wikis.

We are now ready to enable ULS again. The temporary preference to enable ULS will be removed. A new checkbox has been added to the Language Panel to enable/disable font delivery. This will be unchecked by default for this wiki, but can be selected at any time by the users to enable webfonts. This is an interim solution while we improve the feature of webfonts delivery.

You can read the announcement and the development plan for more information. Apologies for writing this message only in English. Thank you. Runa MediaWiki message delivery (diskussion) 19 februari 2014 kl. 13.30 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Vilka relevanskriterier gäller för dansare?

Jag anser att dansare skall jämföras med skådespelare, musiker och andra underhållare. Andra anser att de skall bedömas enligt relevanskriterierna för idrottare. Vad gäller egentligen? Frågan har uppkommit på Diskussion:Elisabeth Novotny. Bandy boy (disk) 19 februari 2014 kl. 14.59 (CET)

För mig som tycker att idrottare är skådespelare och underhållare så tycker jag det känns onödigt föra en abstrakt diskussion här om den frågan. Föreslår den aktuella diskussionen om relevans fortsätter på diskussionssidan du refererar till utan hänvisning till denna generella frågeställning.--Yger (disk) 19 februari 2014 kl. 15.05 (CET)

Den abstrakta frågan får gärna diskuteras där. Faktum är dock att kriterierna är ganska olika, beroende på om man bedömer att en person är idrottare eller om man bedömer att personen är underhållare. Bandy boy (disk) 19 februari 2014 kl. 15.10 (CET)

Det är väl inte abstraktare än att det finns både och: Tävlingsdansare och kultur/underhållningsdansare. Och säkert dansare som placerar sig i båda kategorierna också.--LittleGun (disk) 19 februari 2014 kl. 15.14 (CET)

Dansportförbundet är medlem i Riksidrottsförbundet. Praxis är entydig. Janders (disk) 19 februari 2014 kl. 15.17 (CET)

Det finns nog dansare av båda sorterna. Är man tävlingsdansare och medlem i Danssportförbundet bör man rimligen främst bedömas som idrottare, dansar man däremot balett på operan eller jazzdans på musikalscenen är man däremot lika rimligen att jämställa med andra artistyrken. /FredrikT (disk) 19 februari 2014 kl. 15.52 (CET)

Det finns ett generellt problem (mycket konkret) med vissa konstnärliga yrken som dansare, musiker i professionella ensembler (körer, orkestrar), bildkonstnärer, skulptörer, m.fl. Personer som arbetar på en mycket hög konstnärlig nivå, men som inte syns i dagspress, radio och teve, eller visar sig på en större marknad. Jag tycker att relevanskriterierna lämnar oss i sticket där. Jämförelserna med sport är jag lite trött på, men om någon frågar mig så anser jag att alla dansare i de fasta ensemblerna på de stora scenerna självklart är lika relevanta som professionella idrottsutövare, liksom musikerna och sångarna och … Rex Sueciæ (disk) 19 februari 2014 kl. 17.03 (CET)

Här delar jag helt Rex´ uppfattning. Relevanskriterierna övervärderar utövare av populärkultur samt enskilda idrottsmän, om man jämför med många andra kulturutövare, aktiva inom folkrörelserna, idrottsklubbar, körer, församlingar, samt politiker och deltagare i samhällsdebatten. Det hör samman med att relevansbedömningarna i så hög grad styrs av uppfattningen att uppmärksamhet i masspridda (och tydligt nutidsfokuserade) medier är en säkrare bedömningsgrund än t ex konstnärlig höjd eller förankring i samhällslivet. Janders (disk) 19 februari 2014 kl. 20.02 (CET)

Jag instämmer med Rex Sueciæ och Janders och anser att det finns en skevhet i relevanskriterierna. Som encyklopedi måste vi även täcka de kulturella områdena ordentligt.--Historiker (disk) 19 februari 2014 kl. 21.21 (CET)

Så vad är det som faktiskt saknas i det här fallet?

Peter ^Isotalo 19 februari 2014 kl. 21.26 (CET)

I just det här fallet saknas ingenting. Hon är relevant, både enligt kriterier, praxis och vad som (emå) bör gälla. Janders (disk) 19 februari 2014 kl. 21.31 (CET)

Om en av anledningarna till att ha relevanskriterier är för att säkerställa att det finns källor så är det naturligt att relevanskraven följer hur mycket tillgängliga källor som finns och därmed är högre för områden som det inte skrivs så mycket om. På samma sätt om relevanskriterierna finns för att säkerställa att det finns skribenter på Wikipedia som håller artiklarna uppdaterade är det också naturligt att snäva områden som inte riktar sig till en lika stor publik har högre relevanskrav. - Averater (disk) 19 februari 2014 kl. 21.30 (CET)

Jag förstår inte riktigt det där, Averater. Relevanskriterier har vi för att tala om vad/vem som är relevant för en artikel på Wikipedia. Relevansen ska därefter påvisas med hjälp av källor. Om vi tar exemplet Sportpersoner, så står det i kriterierna: "En idrottsperson är i allmänhet relevant om hon/han är yrkesmässigt verksam (professionell) på hög nivå eller tillhör den nationella eliten." När det gäller Musiker och musikgrupper står det: "Musiker och musikgrupper är i allmänhet relevanta om de har släppt något fullängdsalbum på ett skivbolag som inte är egenskapat. Utöver detta kan de platsa om de är eller har varit väl etablerade artister på musikscenen i minst ett land. Exempelvis kan de ha tillägnats längre recensioner eller reportage i etablerad media, erhållit något etablerat pris eller skrivit något välkänt verk. Relevans skall kunna styrkas genom t.ex. länkning till artiklar i etablerat medium." Jag menar att det om musiker/författare/konstnärer bör stå, precis som för sportpersoner, "om hon/han är yrkesmässigt verksam (professionell) på hög nivå eller tillhör den nationella eliten". Om en mittfältare i AIK:s A-lag (fotboll) anses tillhöra den nationella eliten, så gör naturligtvis en tutti-violinist i Göteborgs symfoniker, eller dansare på Kungliga Operan det också. Källkravet kvarstår, men att kräva att dansaren/musikern ska "ha tillägnats längre recensioner eller reportage i etablerad media, erhållit något etablerat pris eller skrivit något välkänt verk" är absurt. När det gäller personer vid de stora nationella scenerna och institutionerna är relevansen lätt att påvisa, men betydligt svårare är det då det gäller bildkonstnärer, m.fl. Jag menar, liksom bland andra Historiker och Janders här ovan, att relevanskriterierna speglar populärkulturens dominans på Wikipedia och att det vår skyldighet, vi som möjligen har kunskaper om andra delar av kulturen, och är intresserade av en encyklopedi med ett bredare innehåll, att påpeka detta. Rex Sueciæ (disk) 20 februari 2014 kl. 01.30 (CET) 

Jag tror inte detta är rätt ställe för en större diskussion om relevanskriterier och jag ville bara göra ett inlägg för att problematisera begreppet relevanskriterier som inte har så bred konsensus som det verkade i denna diskussion. Så här följer endast ett relativt kort svar. Relevanskriterierna skapades för att minska skvaller om levande personer så att inte vi kan skriva vad som hellst om vem som hellst även om det är källbelaggt. Därefter har det utvecklats som ett verktyg för att säkerställa möjlighet till verifierbarhet och kvalitet. Få (ingen?) ifrågasätter relevanskriterierna om levande personer men vissa (bland annat jag) ifrågasätter att relevanskriterierna behövs i övrigt. Det finns ingen konsensus om hur relevanskriterierna ska tolkas men en majoritet använder dem ändå i raderingsdiskussioner och därför används de. Av de som använder dem i raderingsdiskussioner så finns det nog ganska många olika tankesätt kring hur och varför de gör som de gör. Men de skäl jag angav ovan (verifierbarhet och kvalitetssäkring) är de som främst nämns i WP:R. Hoppas detta (förenklade) svar klargör vad jag menade. - Averater (disk) 20 februari 2014 kl. 09.02 (CET)

Det här berör ett av de absolut viktigaste ämnen som vi kan diskutera, och frågan återkommer ständigt. Det finns en frustration (i olika läger) och debatten bör hållas levande. För ytterst handlar det om i vilken mån relevanskriterierna - om de alls ska finnas kvar i något som liknar den nuvarande formen - ska ses som en ram som vi ska hålla oss inom, eller en kärna som kan byggas på. Personligen anser jag att kriterierna speglar en mycket förenklad världsbild, där olika ämnen läggs in under rubriker och regleras enskilt, istället för i större sammanhang. Men Averater har rätt: Det är kanske en annan diskussion än den som bör föras i just denna tråd. Janders (disk) 20 februari 2014 kl. 09.21 (CET)

(redigeringskonflikt) Jag har uppfattat att relevanskriterierna kom till för att människor skrev om sin hamster, sin mormor som var bra på att lösa korsord eller brorsans garageband. Att kräva källor är givetvis ett sätt men som även världsartisters artiklar saknar källor är det ju inte meningsfullt. Att lägga upp en egen hemsida eller i sin förening skriva om varandras mormödrar och brorsors garageband gör dem inte heller mer relevanta, utan då behövs tydligare riktlinjer. Vissa tycker att hårdare källkrav är det som skulle lösa problemen, men själv anser jag att vi del har så stora mängder mycket viktiga artiklar som helt saknar källor och som det troligen kommer att ta decennier att arbeta igenom och utan vilka wikipedia skulle bli betydligt fattigare och vi dessutom fortfarande med källkrav utan urskiljning riskerar att dränkas i perifera artikelämnen behöver riktlinjer. De täcker dock inte allt och kommer aldrig att göra det. Annars tycker jag att det lät som Rex Sueciæ hade ett bra förslag till omformulering av relevankriterierna för dansare, "om hon/han är yrkesmässigt verksam (professionell) på hög nivå eller tillhör den nationella eliten". Om ingen opponerar sig är det ju bara att föra in de kriterierna, det verkar finnas ett enhälligt stöd för detta. --FBQ (disk) 20 februari 2014 kl. 09.28 (CET)

Jag ställer mig bakom FBQ:s förslag. Som kommentar till Averaters inlägg vill jag hävda att användaren är relativt ensam om att vilja ha bort relevansdiskussionerna i de flesta ämnen. När DCastor kom med ett ännu mer radikalt förslag kan jag inte minnas att det fanns något som helst stöd för tanken. Tostarpadius (disk) 20 februari 2014 kl. 11.20 (CET)

Det var allt flera som uttryckte åtminstone delat intresse för sådana idéer då (Lång tråd här). Och även under alla tidigare diskussioner har det varit blandade åsikter. Så som Janders skriver är detta viktigt och bör hållas levande (på annat håll). - Averater (disk) 20 februari 2014 kl. 15.07 (CET)

Din tolkning av samtalet betraktar jag som ett önsketänkande från Din sida. De flesta av oss inser att slopande av alla former av krav (jag är inklusionist och förespråkar inte extremt höga) utom källbeläggning skulle kunna få katastrofala konsekvenser för projektet. Tostarpadius (disk) 21 februari 2014 kl. 02.24 (CET)

Även jag ställer mig bakom FBQ:s förslag, men vi behöver fortfarande avgöra vad som inkluderas i "den nationella eliten". Ingår ishockeyspelare i division två i den kategorin och vilken nivå motsvarar det i tiodans eller schack? /ℇsquilo 21 februari 2014 kl. 08.49 (CET)

De två högsta serierna i lagsporter är det som brukar anses gälla. Det blir SHL (tidigare Elitserien) och Allsvenskan, så vitt jag förstår. Tostarpadius (disk) 21 februari 2014 kl. 09.14 (CET)

Det borde väl då gälla även äldre spelare i Elitserien och Division 1?--FBQ (disk) 21 februari 2014 kl. 14.28 (CET)

FBQ:Ja, om de har spelat på hög nivå (två högsta serierna) så blev de ju relevanta då, oavsett när var de senare spelar. Instämmer även med FBQ:s inlägg lite högre upp och kan ställa mig bakom både denna motivering till varför vi ska ha relevanskriterierna och det förslag på formulering som där tas upp. /Hangsna (disk) 21 februari 2014 kl. 14.35 (CET)

(deindent) Jag tycker inte det är rimligt att utgå från att alla i de två översta divisionerna är relevanta. För stora sporter som hockey och fotboll är det väl kanske vettigt, men för små sporter? I Sverige finns tre divisioner för amerikansk fotboll. Är det då rimligt att de som spelar på vad som kanske motsvarar division 3-nivå i vanlig fotboll är relevanta?

Sedan kanske man också vill att spelarna skall ha varit något som i alla fall liknar ordinarie i ett lag. Är det verkligen rimligt att det räcker med ett inhopp på en halv minut i en division ett-match i hockey?

andejons (disk) 21 februari 2014 kl. 20.26 (CET)

Ronny Eriksson skulle då bli relevant som fotbollspelare. -- Lavallen (mail) 21 februari 2014 kl. 20.35 (CET)

Det brukar ställas krav på viss speltid. När det gäller hur mindre sporter skall hanteras saknas konsensus. Allt går inte heller att detaljreglera. Tostarpadius (disk) 21 februari 2014 kl. 22.17 (CET)

Utvald bild

Just nu ligger det en bild från Chile på förstasidan under rubriken Utvald bild. Bildtexten lyder "Altiplano är ett högplatå i Anderna...". Jag hittar inte var man ändrar texten, eftersom det heter "en högplatå". Kan någon hjälpa mig att ändra. MVH Adville (disk) 21 februari 2014 kl. 00.02 (CET)

Här kan man ändra -->> Portal:Huvudsida/Utvald bild. Mvh Ferrotomb Tala här! 21 februari 2014 kl. 00.07 (CET)

Tack ArildV för ändringen, och Ferrotomb för tipset. Adville (disk) 21 februari 2014 kl. 00.08 (CET)

Wikimedia-stiftelsen och hjälpbehovet

Behöver den svenska delen av Wikimedia-stiftelsen hjälp med någonting som till exempel översättningar av texter från engelska till svenska? Jag tyckte att jag såg en sådan annons för ett tag sedan. Hänvisa och länka till mig gärna om något sådant som behövs göras. --Vannucci (disk) 21 februari 2014 kl. 22.25 (CET)

Wikipedia:Wikimedia Sverige kan ju vara ett ställe att börja på. Därifrån borde det finnas länkar till eventuellt hjälpbehov. Dessutom brukar de annonsera ganska flitigt här på Bybrunnen. Dyk ner i de senaste arkiven och kika runt lite. --MagnusA 21 februari 2014 kl. 22.31 (CET)

MagnusA har helt rätt. Just nu har föreningen ett projekt för översättning där ingen hjälp är för liten, all hjälp uppskattas, och där det finns tillräckligt att göra för att ingen borde känna sig uttråkad :) --Ainali (disk) 21 februari 2014 kl. 23.40 (CET)

Tack för den direkta länken! Påminn mig gärna när en ny översättningsprojekt är på gång. Det vore kul att översätta välbehövliga texter till svenska Wikimedia-stiftelsen. --Vannucci (disk) 23 februari 2014 kl. 14.59 (CET)

Amendment to the Terms of Use

Hello all, Please join a discussion about a proposed amendment to the Wikimedia Terms of Use regarding undisclosed paid editing and we encourage you to voice your thoughts there. Please translate this statement if you can, and we welcome you to translate the proposed amendment and introduction. Please see the discussion on Meta Wiki for more information. Thank you! Slaporte (WMF) 21 februari 2014 kl. 23.00 (CET)

Lokal diskussion pågår redan ovan, se #Ska man tvingas erkänna betald redigering?. --MagnusA 22 februari 2014 kl. 10.56 (CET)

Årets bild

Andra och sista omgången av commons:Commons:Picture of the Year har dragit igång på Commons, om någon skulle ha intresse av att lägga sig i det. /Julle (disk) 22 februari 2014 kl. 21.44 (CET)

Projekt Korea

Nu har projekt Korea äntligen kommit igång på allvar! Med tanke på hur viktiga och närvarande de båda koreanska staterna har blivit hoppas jag att det finns användare som är intresserade av att delta och bidra inom sina kunskaps- och intresseområden. Observera att det inte finns några förväntningar på förkunskaper i koreanska (kan själv ytterst litet av språket), så alla är hjärtligt välkomna att delta!--ボスニア (diskussion) 24 februari 2014 kl. 14.49 (CET)

Bra! (Säger jag som kan väldigt lite om Korea.) /Julle (diskussion) 24 februari 2014 kl. 18.04 (CET)

Jag kan inte heller så mycket, så projektet är ett utmärkt sätt att lära sig mer!--ボスニア (diskussion) 24 februari 2014 kl. 18.39 (CET)

Education Program

De flesta av er är nog inte medvetna om att det finns en Education Program-namnrymd på svenskspråkiga Wikipedia. Det har nu föreslagits en svensk översättning av namnrymden och tillhörande specialsidor på Wikipedia:Wikipediafrågor#Education_Program. Ta gärna en titt där och ge ert bifall/avslag eller kom med bättre förslag. För att namnändringen ska gå igenom behövs det ett uttryckligt stöd från den svenskspråkiga gemenskapen. /André Costa (WMSE) (diskussion) 24 februari 2014 kl. 15.23 (CET)

Veckans tävling - Oscarsgalan!

Idag har en ny veckans tävling startat, denna gång med fokus på filmpriset Oscar. På söndag går Oscarsgalan 2014 av stapeln vilket troligtivs kommer ge en ökning av läsare av artiklarna, så hjälp gärna till och förbättra våra artiklar om filmer, skådespelare och andra som kan kopplas till priset. Alla är välkomna att delta! Mvh Ariam (diskussion) 24 februari 2014 kl. 16.40 (CET)

Om omfattande kb-mallning i artiklar

Jag hade en ganska omfattande diskussion med en oinloggad användare igår kväll, se Användardiskussion:193.13.115.19, som tämligen konsekvent kb-mallade stycken i artiklar som hörde till ämnesområdet alternativmedicin. Jag känner att jag inte riktigt vet hur jag ska förhålla mig till de medarbetare som i princip inte sysslar med annat än att kb-märka artiklar som de, i och för sig ofta med rätta, anser vara dåligt källbelagda.

Vi har mängder av artiklar som lider av samma brist, det gäller inte bara artiklar inom alternativmedicin. Jag vill få andras synpunkter på att det vettiga i att man jobbar så som ovan nämnda medarbetare har gjort. Jag lyfter upp frågan här för att fler ska få möjlighet att vara med i den diskussion som påbörjades på användarens diskussionssida. Stigfinnare (disk) 19 februari 2014 kl. 18.15 (CET)

Somliga verkar inte nöjda förrän varje kommatecken och varje punkt följs av minst en not.Klementin (disk) 19 februari 2014 kl. 18.25 (CET)

Jag tittade också lite på den användarens redeigeringar, och tycker att de överlag är ok. Det handlar inte bara om kb-mallning, utan snarare om att användaren systematiskt går igenom ett ämnesområde och kvalitetskollar artiklarna. H*n kb-mallar där det behövs, och rensar bort döda eller ovederhäftiga källor. Fler ämnesområden borde gås igenom på det viset. Lsj (disk) 19 februari 2014 kl. 18.37 (CET)

(redigeringskonflikt) Jag är inte nöjd föränn varenda påstående har källa och följer själv det med vad jag lägger in. Men att lägga en kb-mall på varenda mening som saknar källa är meningslöst eftersom det är underförstått att de behöver källa när de inte har det. Så överdrivet kb-mallande är bara demonstrativt. Att malla påståenden som är extra kontroversiella är däremot bra. Jag tycker du (Stigfinnare) har argumenterat och förklarat väl. - Averater (disk) 19 februari 2014 kl. 18.42 (CET)

Averater, jag kopierar ett tidigare svar från min användardiskussionssida: "Jag håller inte med. En kb-mall tydliggör för läsare av artikeln att de bör behandla informationen med noggrann försiktighet, då det inte finns någon källa till de påståenden som görs i den." Alltså, jag anser det viktigt att det understryks, för läsarens skull, att påståenden saknar källor. Vad tycker du om denna uppfattning? 193.13.115.19 19 februari 2014 kl. 18.58 (CET)

Jag tycker det är självklart att man alltid ska betrakta information med försiktighet även om den har källor. Om ett påstående saknar källor så är det ju så att på Wikipedia kan vem som hellst ha skrivit det och då ska det tas med stor försiktighet även utan kb-mall. Om det däremot är kontroversiellt eller om någon ifrågasätter påståendet så är en kb-mall helt rätt och då tycker jag även att påståenderna efter en tid ska raderas om de inte källbelaggts. - Averater (disk) 19 februari 2014 kl. 19.29 (CET)

Jag är helt på IP-användarens sida här. Kb-mallar är av godo så länge de motiveras vid en diskussion. Det har också skett. Och jag bör betona att en kb-mall kombinerat med en motivering per definition är ett ifrågasättande. Bevisbördan ska alltid vara tyngre för den som vill lägga till info än den som ifrågasätter den.

Peter ^Isotalo 19 februari 2014 kl. 19.46 (CET)

Det känns naturligt att det ställs högre källkrav på artiklar om exempelvis medicin, forskning och personer än många andra ämnen. Men det är ett problem med massmärkning. Hellre att man lägger in en stor källmall överst i så fall. Är det något specifikt påstående som kräver källa så kan man använda en liten kb-mall, eller så finns det kanske skäl att radera påståendet direkt. Som sagts i tidigare diskussioner så kan man själv källbelägga eller städa upp i artiklar med brister för att på så sätt försöka undvika märkning. /Kyllo|snacka?★ 19 februari 2014 kl. 19.59 (CET)

Jag föredrar tvärtom de individuella mallarna. Hellre fem mallar som tas bort en efter en än en stor som ligger kvar i alla evighet.

andejons (disk) 19 februari 2014 kl. 20.43 (CET)

Jag anser att det är ett problem att det finns 22 000 artiklar med kb-mall där förmodligen 99% är riktiga uppgifter. Jag anser att endast uppgifter som är ifrågasatta skall märkas med kb-mall. Finns det överhuvudtaget något som visar att källbelagda uppgifter är riktigare än uppgifter med kb-mallar? Om inte, vad skall vi då ha mallarna till? Lägg in relevant och riktig information, gärna med källor. Inte en massa kb-mallar. // jorchr 19 februari 2014 kl. 20.45 (CET)

Hear, hear! Le Lapin Vert Jag är en liten morot 19 februari 2014 kl. 20.47 (CET)

Nej, ifrågasatta uppgifter ska inte märkas med {{kb}}, de ska märkas med {{ifrågasatt uppgift}}. KB-mallen ska användas för centrala uppgifter som inte har någon källa. /ℇsquilo 20 februari 2014 kl. 10.23 (CET)

Låter inte som en regel som har konsensus bakom sig. Jag har aldrig uppfattat att det måste handla om "centrala uppgifter" (vem som nu avgör vad som är "centralt"). Det är inte heller det som står i instruktionerna för {{kb}}.

Peter ^Isotalo 20 februari 2014 kl. 13.00 (CET)

Det gjordes ett försök att strukturera upp hur kb-mallar ska användas för ett tag sedan (Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2014-01#Förslag) då det framkom att olika användare använder kb-mallar olika. Det kom inte fram till något konkret så det är nog lite godtyckligt hur de "ska" användas. - Averater (disk) 20 februari 2014 kl. 14.49 (CET)

Nå, icke-triviala uppgifter då. Poängen är att {{kb}} inte ska användas för att ifrågasätta uppgifter, det är missbruk av den mallen, då ska i stället {{ifrågasatt uppgift}} användas. Att 99% av uppgifterna som märkts med {{kb}} är korrekta är ju inget problem, det är ju jättebra om det stämmer. /ℇsquilo 21 februari 2014 kl. 19.17 (CET)

Att det är missbruk av mallen håller jag inte med om. "Ifrågasatt uppgift" använder jag personligen endast om jag är övertygad om att det inte stämmer, "källa behövs" om jag är tveksam. Tostarpadius (disk) 21 februari 2014 kl. 22.13 (CET)

Om det är uppenbart att en uppgift inte stämmer så behöver den inte mallas, då är det bara att ta bort den, i synnerhet om den inte har någon källa. /ℇsquilo 22 februari 2014 kl. 09.17 (CET)

Vet jag att det inte stämmer tar jag givetvis bort det. Ibland kan det dock anges en källa men jag misstänker trots det att uppgiften är felaktig. Tostarpadius (disk) 22 februari 2014 kl. 11.50 (CET)

Mallning är bara ett problem om den inte motiveras. Det är inte fallet här. Ska man vara konstruktiv i en sån här fråga så ska man följa upp med att lägga till källor eller bemöta med sakkritik. Det som inte leder till bättre artiklar är den här typen av principiella fördömanden.

Peter ^Isotalo 19 februari 2014 kl. 21.01 (CET)

@jorchr: Det handlar här inte om massmallning av sannolikt riktiga uppgifter som bara råkar sakna källa. Tvärton mallar ip-numret, med all rätt, uppgifter som sannolikt inte är riktiga. Lsj (disk) 19 februari 2014 kl. 21.10 (CET)

Artikeln lyckades inte ens få etymologin för ordet "meditation" rätt.[3] Det talar inte väl för dess saklighet i övrigt.

Peter ^Isotalo 19 februari 2014 kl. 21.17 (CET)

Exakt. Just den artikeln innehåller fler felaktigheter än den som Peter och undertecknad påpekat. Det är fullt riktigt att ge den varningsstämpeln källmall. Vi kan nog vara överens om att "överdrivet mallande" inte är bra. Kanske också att det är ännu sämre med felaktiga uppgifter i ett uppslagsverk. För övrigt instämmer jag med Lsj. Deryni (disk) 19 februari 2014 kl. 21.36 (CET)

Kul att se hur många sidor som litar blint på Wikipedia /Bro (disk) 19 februari 2014 kl. 21.42 (CET)

@andejons Kb-mallar blir också kvar. Speciellt när någon slängt in många i samma artikel. Det är ena stora nackdelen. Den andra stora nackdelen är att det stör läsningen på ett helt annat sätt än stora mallar. Jag har däremot inte sett ett samband mellan många kb-mallar och högre aktivitet för att åtgärda bristerna. Tvärtom så känns det som att många ger upp och låter det vara år efter år. /Kyllo|snacka?★ 19 februari 2014 kl. 22.02 (CET)

Nej, Kyllo, den enda stora nackdelen är när Wikipedia sprider felaktiga påståenden. Om det finns en kb-mall så finns det åtminstone en varning. Du borde ta det här tillfället i akt och bevisa att du är intresserad av att åtgärda det riktiga problemet, inte att beklaga dig över de som påtalar det.

Peter ^Isotalo 20 februari 2014 kl. 12.47 (CET)

Jag vill ta tillfället i akt att instämma med Klementin ovan. Detta med noter har gått till överdrift. I det enskilda fallet (artikeln Meditation) verkar dock källbehovet vara reellt. Kyllos generella invändningar mot massmallningar är dock värda att ta på allvar. Tostarpadius (disk) 20 februari 2014 kl. 13.41 (CET)

Jag håller med om merparten i inläggen här. Jag vill dock påpeka att diskussionen här startades utifrån en mallning av artikeln Meditation. Jag tror inte någon som tittar på hur den såg ut kan invända mot att den mallades. Några enskildheter är åtgärdade, men behovet är fortfarande stort. Jag håller här med Peter Isotalo om att det främsta bekymret är när Wp innehåller okritiska felaktigheter. Det kan rasera det renommé som Wikipedia faktiskt håller på att bygga upp. Deryni (disk) 20 februari 2014 kl. 18.37 (CET)

@Peter Isotalo Jag menar inte att Wikipedia ska sprida felaktigheter i större omfattning, men du kommer aldrig att kunna få Wikipedia 100 procent tillförlitligt så länge som vem som helst kan redigera. Självklarheter behöver man inte källbelägga enligt riktlinjer/policy och känsliga uppgifter utan källa ska raderas direkt. För övrigt kan man använda olika typer av referenser, inte enbart fotnoter. /Kyllo|snacka?★ 21 februari 2014 kl. 01.24 (CET)

Jag skulle vilja ändra på din formulering, Kyllo. "Jag menar inte att Wikipedia ska sprida felaktigheter i större omfattning". Här måste vi ha nolltolerans, menar jag. Därför hellre "Jag menar inte att Wikipedia ska sprida felaktigheter". Deryni (disk) 21 februari 2014 kl. 11.20 (CET)

@Deryni Som jag skrev i mitt senaste inlägg så kan inte Wikipedia bli helt felfritt. Delvis beror det på att alla kan redigera och det inte finns någon förhandsverifiering. Sedan kan det finnas felaktigheter i uppgifter som är märkta med kb. Utöver det så får man räkna med att det kan förekomma misstolkningar av källor och källor som felar. Källorna kanske inte är neutrala, innehåller utdaterade uppgifter eller är felaktiga. Jag tycker att det är ofta som någon inte förstår den logiken. Som läsare kan man aldrig förlita sig på att allt som står på Wikipedia är sant. Däremot så kan man som läsare få ett bra underlag om ta reda på vad som är sant. /Kyllo|snacka?★ 21 februari 2014 kl. 15.39 (CET)

@Kyllo Det resonemanget förstår jag och har inget att invända emot. Om du läser en gång till: Vi måste ha nolltolerans. Det innebär inte att vi tror att Wp är felfritt, men att vi åtgärdar fel som vi ser och mallar sådant som bör sättas ifråga. Jag tror inte du har något att invända, utan helt enkelt läste fel!? Deryni (disk) 22 februari 2014 kl. 09.40 (CET)

I förlängningen - inget uppslagsverk är felfritt och Wikipedia har naturligtvis felkällor av att redigeras av "alla". Fördelar också, ska tilläggas. Deryni (disk) 22 februari 2014 kl. 10.06 (CET)

Nolltolerans är det vi ska sikta på. Acceptera mallningar som ett tecken på att någon bryr sig och vill göra artiklar bättre. Arbeta med mallare om hur artiklar ska förbättras och tjafsa mindre om artighetsprinciper. Argumentera gärna, men håll er till diskussion om artikelinnehåll.

Peter ^Isotalo 22 februari 2014 kl. 12.21 (CET)

Ni som är för massmallning verkar sätta ett likhetstecken mellan generell mallning och massmallning. Jag vill förtydliga att jag inte har någonting emot övervägda mallar och aldrig har hävdat att Wikipedia ska eftersträva att bli källfritt, men jag ser problem med massmallning. Huvudsyftet är väl ändå att mallarna ska användas med måtta för att uppmärksamma problem som inte kan åtgärdas direkt. Tror ni på allvar att fler brister åtgärdas bara för att fler meningar märks upp med kb? Ser jag en ensam kb-mall så är det mycket möjligt att jag försöker leta upp en källa. Ser jag däremot en artikel där det vimlar av kb, så blir jag varken sugen på att läsa artikeln eller åtgärda bristerna. Sådana artiklar brukar behålla kb-mallarna ända tills någon eventuellt får nog och bara raderar allt. Det påminner om när det står en odiskad kopp i personalrummet, ingen tycks äga den och ingen vill diska upp den. Den får stå kvar, men en lapp med tydligt budskap sätts upp. Sedan finns både koppen och lappen kvar i veckor eller månader, trots att personalrummet kanske är flitigt besökt varje dag. Till slut anser någon att det är en sanitär olägenhet och kanske slänger koppen i soporna. /Kyllo|snacka?★ 22 februari 2014 kl. 13.42 (CET)

Man får inte låta det bästa bli det godas fiende, en perfektionism som riskerar att stöta bort aktiva bidragsgivare har vi inte råd med. Vi har tydliga förbehåll beträffande vår vederhäftighet och att systematiskt märka upp massvis med artiklar för att markera i en principfråga utan att göra något själv är oansvarigt och demonstrativt. Erfarenheten visar att mallarna kommer att ligga kvar utan åtgärd i åratal. Om jag ser ett problem med en artikel åtgärdar jag det själv eller låter det vara, endast i mycket allvarliga fall slänger jag upp en mall och väcker diskussion på diskussionssidan.--ボスニア (disk) 22 februari 2014 kl. 17.29 (CET)

Jag uppfattar inte att någon i diskussionen uttalat sig positivt för massmallning, men @Kyllo talar ändå om "Ni som är för massmallning". Diskussionen väcktes kring en mallning av artikeln meditation, som sades vara del i "en omfattande mallning". Av vad som framkommit verkar vi vara överens om att nämnda mallning varit riktig och på så sätt inte del i en okritisk massmallning. Deryni (disk) 23 februari 2014 kl. 10.59 (CET)

Artikeln meditation har sedan diskussionen börjat fått tillbaka sin källmall. Den har också fått en kvalitetsmall. Båda fullt befogade, vill jag påstå. Deryni (disk) 23 februari 2014 kl. 11.01 (CET)

Då kanske detta ett utmärkt exempel på när vårt arbetssätt fungerar, men eftersom frågan lyftes på Bybrunnen är det oundvikligt att diskussionen blir mer generell. Frågan om massmallningar och massraderingar har varit på tapeten flera gånger och det är inte konstigt att det vädras i detta sammanhang. Just i denna diskussion ryggar jag tillbaka när användare svänger sig med repressiva ordvändningar som "nolltolerans", vilket för tankarna till en polisregim där distinktionen mellan småförsyndelser och grova förbrytelser suddats ut. Vi är ett kollaborativt uppslagsverk, inte ett resurskrävande polisdistrikt. Behovet av källhänvisningar är inte lika stort i alla artiklar och om vi beivrar småfel med samma nit som grovt vilseledande uppgifter så är vi ute på ett sluttande plan och riskerar att stöta bort bidragsgivare.--ボスニア (disk) 23 februari 2014 kl. 23.29 (CET)

@Deryni Är inne på samma som Bothnia säger. Bybrunnen är väl knappast till för diskussioner om enskilda artiklar, utan då finns artikeldiskussionssidorna att tillgå. Rubriken lyder dessutom "Om omfattande kb-mallning i artiklar". Omfattande kb-mallning är synonymt med massmallning. Jag kan inte tolka det på något annat sätt. Sedan har jag bara läst den här diskussionen och inte klickat på några länkar, så jag kan inte tala för enskilda artiklar och diskussioner på andra sidor.

Det är knappast någon förespråkare som använder begreppet "massmallning", även om inställningen stöder det. Användarna som har en positiv inställning till massmallning i den här diskussionen är främst Peter Isotalo och Andejons. Jag syftar på citat som "Mallning är bara ett problem om den inte motiveras." och "Jag föredrar tvärtom de individuella mallarna. Hellre fem mallar som tas bort en efter en än en stor...". Sedan har du själv talat om nolltolerans. Vi två är väl överens om att det innebär någon form av åtgärd eller hårdare tag. Om du menar att nolltolerans innebär att man märker (nästan) alla meningar som saknar referens med en mall så stöder du utan tvekan massmallning, oavsett vad du väljer att kalla det. Tycker du att mallning är en sista utväg och att man bör minimera användandet så är du tveklöst emot det. Varje gång jag skriver att jag är emot massmallning så får jag kritik från ovan nämnda personer. Därför är det heller inte underligt att jag uppfattar personerna som förespråkare för massmallning. /Kyllo|snacka?★ 24 februari 2014 kl. 18.58 (CET)

(Med risk för att låta näsvis, men ett retoriskt knep är att endast använda okontroversiella termer som ingen sida värjer sig mot.. ;)). Jag tror inte heller omfattande mallning, i betydelsen mallning på i princip samtliga påståenden som saknar referens, är konstruktivt, varken för vårt arbete med texterna eller för läsarens upplysning. Artiklarna blir mer svårlästa, vad som verkligen är av hög vikt att åtgärda framgår inte i mängden, och den som läser vet inte om ett påstående är kontroversiellt och på det sättet behöver verifieras, eller om det bara saknas en fotnotsreferens. Jag kan hålla med om att de "stora" mallarna som de ser ut idag också förfular artiklar ganska mycket (varför även jag bara använder dem vid särskilt behov). Det hade varit fint om det kunde åtgärdas, men frågan är om mallar generellt kanske bör användas framförallt i särskilda fall. flinga 25 februari 2014 kl. 13.14 (CET)

Wikipedia:Årets nyuppladdade bild

Uppmärksammar röstning på årets nyuppladdade bild 2013, röstningen pågår till den 28 februari 2014 31 mars 2014, och det behövs fler röster. Lixer (diskussion) 24 februari 2014 kl. 20.31 (CET)

Kommunalpolitiker

Det är ju valår i Sverige. Wikipedia:Projekt svenska politiker är främst inriktat på svenska riksdagsledamöter. Enligt Wikipedia:Relevanskriterier#Politiker och ämbetsmän anses sådana automatiskt relevanta. Men även "tunga lokala, regionala och delstatliga uppdrag med genuin makt över en stor verksamhet på den nivån" anses relevanta, vilket borde betyda kommunalråd och landstingsråd. Har vi någon som helst koll på i vilken grad de nu sittande redan har artiklar och foton? Finns det en samlad lista någonstans (kanske hos SKL eller Valmyndigheten?) eller måste vi klicka runt på 290 kommunala webbsajter och skrapa ihop informationen? (Det är ju inte ogörbart. 290 är ett rimligt antal för ett miniprojekt på Wikipedia:Projektkontoret.) Kan man sedan begära ut deras personliga CV som offentlig handling från respektive kommun? Eller hur borde detta organiseras? Har någon redan börjat tänka på detta och planera något? --LA2 (disk) 23 februari 2014 kl. 06.39 (CET)

Förteckningen verkar finnas i Sveriges statskalender, se till exempel den digitaliserade årgång 1984. Den lades ju ner 2010, men utgivningen på papper återupptogs privat 2011. Finns informationen även fritt tillgäng elektroniskt i samlad form? --LA2 (disk) 23 februari 2014 kl. 07.15 (CET)

Det som var Valpejl inför förra valet verkar ha flyttat till politiker.svt.se i väntan på att årets valpejl kommer igång. Grundläggande information om alla på både landstings och kommunnivå, se till exempel Ulrika Liljeberg här. Går det att söka ut listor uppdelat på var och vad borde det vara användbart. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 23 februari 2014 kl. 08.02 (CET)

Bra att LA2 aktualiserar wp-information om kandidater i allmänna val. Med wp:s numera starka ställning som informationsmedium, följer ju också ett ansvar. En knepig fråga är urval av vilka kandidater som presenteras på listor och i artiklar. När det gäller Europaparlamentsvalet finns nu artikeln Lista över kandidater till Europaparlamentsvalet i Sverige 2014, i vilket urval görs enligt vissa kriterier.

Kriterierna har fått kritik, och bör diskuteras. Deltag gärna i den diskussionen, vilken kan ge vägledning till senare urval av presentation av kandidater till de senare allmänna valen i höst.Boberger (disk) 23 februari 2014 kl. 15.21 (CET)

Här, här och här finns tidigare diskussioner i ämnet. De nuvarande kriterierna är en kompromiss. Lsj (disk) 23 februari 2014 kl. 18.58 (CET)

Om man köper den tryckta Sveriges statskalender 2013 för 1990 kronor, så får man den också som e-bok med online-sökbart personnamnsregister. Men även gratis verkar man kunna bläddra upp sida för sida på webben. Kommunerna börjar på sidan 547 (och slutar på 597) och sedan ändrar man sidaefter= i URLen för att komma till nästa sida. Det är dock bara bilder av sidorna man ser, inte text som kan klippas-och-klistras. Det är ungefär som att läsa den på papper. Så om vi inte hittar informationen i strukturerad form någon annanstans, så kan vi åtminstone göra en lista med namn på det här sättet. Men sedan måste vi också veta födelsedatum och levnadsbeskrivning för att kunna skriva bra artiklar. --LA2 (disk) 23 februari 2014 kl. 19.05 (CET)

Rättelse: Det man läser gratis (sid. 547 etc.) är sidor ur Sveriges statskalender 2012, inte den senaste utgåvan. --LA2 (diskussion) 24 februari 2014 kl. 18.56 (CET)

@LA2: Om statskalendern skulle vara till bättre hjälp för att komma igång i projektkontoret så kan Wikimedia Sverige täcka kostnaden för den genom referenslitteraturprojektet. --Ainali (disk) 23 februari 2014 kl. 20.31 (CET)

Jo, ett kort tag var jag själv inne på den tanken. Men nu klarar jag mig med gratisinformationen. Möjligen skulle det vara intressant att köpa förra och förrförra årets statskalendrar, eftersom de inte verkar ingå i online-tjänsten. Men det blir aktuellt först när vi har börjat täcka in namnen i den här årgången.

Jag tänker att vi bör sikta på att räkna upp kommunalråden inom avsnittet "Politik", tillsammans med mandatstaplarna, inom varje kommuns artikel. För att styra det arbetet, behövs förmodligen en komplett lista på namn under Projekt svenska politiker. Eftersom mandatstaplarna går bakåt i tiden, bör även det här projektet göra det, så att vi får med kommunalråd från 1980-talet. Alltså blir det även aktuellt att scanna fler äldre statskalendrar i Projekt Runeberg. --LA2 (disk) 23 februari 2014 kl. 21.08 (CET)

Jag började nu skissa på Wikipedia:Projekt svenska politiker/Kommuner. --LA2 (disk) 24 februari 2014 kl. 01.09 (CET)

En del av ett sådant projekt skulle kunna vara att skapa en Lista över kommunstyrelseordförande i Sverige. Jag har roat mig med att skapa en sådan lista för de tjugo största kommunerna, som kan ses nedan. I sammanhanget kan nämnas att många av dessa namn inte fanns i kommunartiklarna. Som synes finns en hel del röda länkar, bland annat KSO i Sveriges fjärde största kommun.

Sen är det som sagt en fråga om relevans. Jag tror de flesta skulle hålla med om att namnen på nedanstående lista är relevanta, men att exempelvis Ingemar Nyman (KSO i Bjurholms kommun, 2 436 inv.) har mer tveksam relevans. Väsk ✎ 24 februari 2014 kl. 12.07 (CET)

Det är ju alltid en fråga om åsikter exakt var relevanskriteriegränsen skall gå. KSO i Bjurholm har enligt min mening betydligt högre relevans än en fotbollsspelare i allsvenskan, och många andra av de relevanskriterier vi har. Sedan kan man alltid fråga sig vilken prioritet man tycker att artiklarna har. Den SAS "verkliga" relevansen handlar ju annars egentligen om hur länge personerna setat och vilka beslut de varit delaktiga som blivit uppmärksammade i och utanför kommunen. --FBQ (diskussion) 25 februari 2014 kl. 08.01 (CET)

Håller väsentligen med. Utgick från att sidan raderats tidigare och att relevansen eventuellt kunde skilja beroende på kommunens storlek. Jag har tidigare skrivit en artikel om en KSO i en större kommun och upplevde då att det var svårt att hitta tillräckligt många intressanta fakta. Men jag googlade lite och skrev ihop en artikel om Ingemar Nyman. Vi får se om den får ligga kvar den här gången. Väsk ✎ 26 februari 2014 kl. 13.31 (CET)

2009 upplevde jag att det fanns en väldigt annorlunda relevanssyn. Inom vissa ämnen med idoga försvarare var relevanskriterierna väldigt låga, inom andra väldigt höga. Skulle generellt sett säga att relevanskriterierna sänkts en hel del sedan dess, även om jag skulle säga att det till största del handlar om en utjämning. Nästan alla borgarråd i Stockholm hade artiklar redan då Lista över borgarråd i Stockholms stad utan att det ifrågasattes, och det har förts diskussioner till och från om exakt var gränsen skall gå. I de senare diskussionerna har oftast ansetts att åtminstone kommunalråden är relevanta. Hur man gör med äldre tider är en annan sak, kommunalnämnden hade ju apropå KFO/KSO nedan före 1971 betydligt större inflytande och var en viktigare post. I äldre tid har ju inte heller några kommunalråd funnits utan även ordföranden har varit deltidspolitiker. Men jag kan inte se att det finns några problem i att skapa listorna, om man sedan vill låta skapa artiklarna om de enskilda politikerna är en annan sak.

Sedan finns ju problemet apropå "verklig" relevans att det ofta är först sedan en person avlidit som det kommer biografier som beskriver livsgärningen och man kan göra sig en någorlunda tillförlitlig bild av personens betydelse.--FBQ (diskussion) 27 februari 2014 kl. 11.34 (CET)

Jag tycker att LA2:s initativ är mycket bra, och hoppas att det kan leda till att synen på kommun- och landstingspolitikers relevans förändras jämfört med nuvarande praxis och kriterier. Det är naturligtvis vanskligt att ställa olika gruppers relevans mot varandra. Men generellt menar jag att vissa grupper inom främst populärkultur- och sportvärldarna släpps genom nätet på betydligt lösare grunder än många politiker, näringslivspersoner och andra makthavare. Orsaken? Det finns en viss "beröringsskräck", som tycks bygga på en rädsla för att WP ska bli en arena för att personer med egna maktintressen ska kunna promota sig. Två saker att fundera kring i detta projekt:

• Relevansen bör även i detta sammanhang grundas politikernas aktiviteter och meriter. En placeirng på en valsedel ger inte relevans, såvida det inte handlar om personer som redan har skaffat sig en plattform och positionerat sig som makthavare. Det kan vara värt att minnas just detta år, när det finns risk för att politikaspritanter kommer att se WP som en möjlig plattform i en valkampanj.
• KSO/LSO och alla övriga kommunal- respektive landstingsråd, inklusive oppositionsråd, bör enligt min mening generellt ses som relevanta, med stöd av att de i sina positioner har möjlighet att direkt påverka medborgarnas vardagsliv. KFO/LFO (med vice) är lite mer tveksamt, även om jag personligen egentligen inte har något emot en "generös" syn på dem. Presidierna i fullmäktige är ofta seniorpositioner för framträdande politiker som av olika skäl ställt sig lite vid sidan om den dagliga hanteringen av det politiska innehållet. De klarar nog ofta relevansen med stöd av tidigare meriter, men jag är inte säker på att de alltid bör vara relevanta enbart med stöd av nu aktuell position. Janders (diskussion) 25 februari 2014 kl. 09.50 (CET)

@LA2: mfl. Oavsett hur det är med Wikipedia-relevansen, kan det vara aktuellt med egna poster för i princip varje post i Statskalendern för Wikidata. Tyvärr finns det ingen enighet om hur man ska lägga in de här personerna. Systemet idag är mer anpassat för att varje ort har en ledande gestalt. Det vore guld att få in de här böckerna i Runeberg. -- Lavallen (mail) 25 februari 2014 kl. 12.10 (CET)

Nu fick jag en lista från SKL som innehåller KSO och KFO ända sedan 1994. Den utgör början på Wikipedia:Projekt svenska politiker/Kommuner. Data behöver snyggas upp, en del tomma positioner kompletteras och länkarna rättas till i en del fall. --LA2 (diskussion) 26 februari 2014 kl. 00.25 (CET)

Diskussionssida om specialsidan senaste ändringar?

Jag undrar egentligen varför vissa redigeringar, till exempel min användardiskussion, visas som fetmarkerade på senaste ändringar?

Jag sökte runt men hittade inget svar och kom då att tänka på att den här frågan skulle jag ha velat ställa på en diskussionssida till senaste ändringar. Det finns väl säkert en hel del frågor om just den sidan.

--Anna Bauer (diskussion) 27 februari 2014 kl. 22.54 (CET)

För att du har de sidorna på din bevakningslista. I övrigt har inte specialsidor någon egen diskussionssida, men kanske WP:WF kan passa om man vill ta upp något. ./Hangsna (diskussion) 27 februari 2014 kl. 23.02 (CET)

Tack för svaret. Och tack även användare:Le Lapin Vert. --Anna Bauer (diskussion) 27 februari 2014 kl. 23.07 (CET)

Detaljer i filmartiklar

Jag ställer mig frågande till att vissa filmartiklar innehåller otroligt mycket detaljer som presenteras mycket prydligt. Kanske är det främst en del artiklar om svenska storfilmer som innehåller exempelvis topplistor, tabeller där man kan följa besökstrenden på de svenska biograferna eller citat från medverkande i filmerna. Ofta är det fråga om positiva åsikter och statistik.

Det är kul att användare är så engagerade, men jag tycker att artiklarna gränsar till marknadsföring/fansidor. Det finns säkert mycket positivt att redovisa om vissa filmer, särskilt om man aktivt söker informationen, men allt kanske inte är helt relevant att ha med. Samtidigt finns det andra filmartiklar som inte alls innehåller den typen av detaljerade uppgifter.

Viss skillnad mellan filmartiklar går nog inte att komma ifrån med tanke på att filmer är olika kända och redigeras av olika användare. Vad jag menar är att man skulle kunna begränsa uppgifterna och väva in dem i brödtexten. Då kan den som vill ha alla detaljer klicka sig vidare via källänkar och externa länkar.

Den artikel som jag har i färskt minne är Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann (film). Den innehåller även en hemmagjord logotyp som är otroligt lik originalet. Är det verkligen tillåtet att plagiera logotyper?

Jag misstänker att många är mer benägna att bidra mer och skriva mer detaljerat om filmer som ligger varmt om hjärtat.

Hur ser ni andra på det här?

/Kyllo|snacka?★ 27 februari 2014 kl. 14.44 (CET)

RE logotypen, så består den bara av text, så oavsett hur det är med logotypkopiering, så kommer den att överleva en raderingsbegäran på commons. -- Lavallen (mail) 27 februari 2014 kl. 14.53 (CET)

Det går nog att diskutera om det enbart är text, men med tanke på att det är otillåtet att plagiera texter också så kan man undra. Sedan är det mycket möjligt att bilder med plagierad text klarar sig vid en raderingsbegäran. Men i teorin tror jag mycket väl att det skulle kunna bli en juridisk fråga om någon upphovsman väljer att göra en rättslig anmälan. /Kyllo|snacka?★ 27 februari 2014 kl. 15.02 (CET)

Jag sa aldrig att jag inte hade betänkligheter om saken. -- Lavallen (mail) 27 februari 2014 kl. 15.43 (CET)

Det förstås. :) Olika typsnitt har använts och vågräta linjer som i mitt tycke gör den otroligt lik originalet. Alla kan själva ta en titt och avgöra. /Kyllo|snacka?★ 27 februari 2014 kl. 16.09 (CET)

Angående informationsmägnden så är mer information alltid bättre givet att den är upplaggd på ett vettigt sätt och har källor. Är texten däremot ostrukturerad, reklamig eller utan källor tycker jag den bör raderas omgående. Så jag är främmande till att mägnden information i sig spelar någon som hellst roll. - Averater (diskussion) 27 februari 2014 kl. 15.06 (CET)

Det finns nog ingenting i policyn eller riktlinjerna som direkt förbjuder långa artiklar. Det jag menar är att man kan vara kritisk till att olika filmartiklar är uppbyggda på helt olika vis. Det kan ge misstankar om reklam/intressekonflikt/kuriosaavsnitt etc. Av erfarenhet har jag förstått att det är väldigt känsligt för många när det i en företagsartikel eller webbplatsartikel förekommer ingående detaljer som inte brukar finnas i andra artiklar i samma kategori. Då talas det ofta om reklam. Så jag menar att det kan finnas ett visst samband mellan det ena och det andra. Att sedan en artikel om en välkänd och belönad film blir längre än filmartiklar om okända filmer tror jag faller sig naturligt. /Kyllo|snacka?★ 27 februari 2014 kl. 15.31 (CET)

En del av att skriva ett uppslagsverk är faktiskt att sortera, välja bort och korta ned. Bara för att någonting är korrekt och källbelagt betyder det inte nödvändigtvis att det hör hemma i artikeln. Väsentlig information kan drunkna i irrelevanta detaljer.

Därmed inte sagt att man inte kan skriva långa artiklar. Det finns många artiklar på Wikipedia som är långa och med all rätt så. Men längre är inte alltid bättre. /Julle (diskussion) 27 februari 2014 kl. 17.22 (CET)

Att inkludera filmens officiella logotyp i infoboxen är helt ok så länge den inte möter verkshöjden som behövs för att upphovsrättsskydda den. Filmlogotyper finns i många artiklar. Jag har läst igenom Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann och finner den föredömlig, kanske lite i kortaste laget. Jag tycker inte att den upplevs som marknadsföring, den var ju väldigt framgångsrik och fick positiv kritik och denna information presenteras med källor under passande rubriker. Att andra filmartiklar inte ser ut på samma sätt eller är lika långa beror kanske på att det finns för få användare som bidrar lika seriöst i ämnet. --Loose Rap (diskussion) 27 februari 2014 kl. 16.09 (CET)

Jag har inte direkt följt diskussionerna om bilder här. Rätta mig om jag har fel, men har uppfattat någonstans att det är tillåtet när det är vanligt utformad text, men att det kan vara mer tveksamt om texten är särskilt utformad. Jag vill minnas att jag sett enklare textgrafik är den här som blivit anmäld och raderad. Enligt bildbeskrivningen till bilden i Hundraåringen... så är det inte originalet som används, utan en hemmagjord kopia. Om originalet nu är fritt att använda så vore det väl bättre att använda det. Jag har inte sett filmlogotyper i många artiklar, speciellt inte om svenska filmer. Jag tycker att det rent generellt är få logotyper i artiklar, förmodligen just för att det är svårt att få bilderna godkända.

Förvånar mig att du tycker artikeln är i kortaste laget. Vad är det du saknar? Längden är inte avgörande i sig, utan innehållet. Även om det finns något som saknas i den så menar jag att det samtidigt kan finnas detaljer som kan raderas. Samtidigt kan även en bra utformad filmartikel vara lång, även om det känns naturligt att exempelvis biografiska artiklar om historiska personer är längre, med tanke på att det ofta finns mer som är relevant att nämnda då. Du kan jämföra Hundraåringen... med exempelvis Lukas Moodyssons nya film Vi är bäst! på Wikipedia. Ser du någon skillnad rent spontant? /Kyllo|snacka?★ 27 februari 2014 kl. 16.49 (CET)

Det jag ställer mig mest frågande till är tabellen som visar exakt hur många som sett filmen en viss dag, det känns inte helt encyklopediskt i mina ögon. På vilket sätt är det relevant hur många som sett en viss film på den 37:e eller den 61:a dagen efter premiären? Jag anser att sammanfattningen under publikstatistik räcker gott./ Elinnea (diskussion) 27 februari 2014 kl. 17.15 (CET)

Håller med Elinnea om tabellen med publikstatistik och tycker även att stycket om "Titlar" känns överflödigt. Annars ser artikeln okej ut. /Ariam (diskussion) 27 februari 2014 kl. 17.22 (CET)

@Kyllo, Jag är ingen expert men vad jag har förstått är logotyper där bara text används godkända, oavsett former. I artikeln om verkshöjd står det: "Ett verk som vem som helst skulle kunna komma på har mycket låg verkshöjd och ger inte de speciella förmåner till skaparen av verket, som ett verk av godkänd verkshöjd ger." Angående artikeln om "Hundraåringen..." så saknar den flera viktiga delar, däribland utvecklingsfasen, produktionen, vart filmen spelades in osv. Jag har aldrig skrivit en artikel om svenska filmer så jag vet inte hur pass mycket information det finns tillgängligt om ämnet.

Jag har dock aldrig sett en tabell som visar publikstatistik i en filmartikel förut. Tycker den har ett encyklopediskt värde då den talar om under hur lång tid filmen var populär. Men denna information skulle lika gärna kunna infogas i brödtexten under rubriken "Publikstatistik". --Loose Rap (diskussion) 27 februari 2014 kl. 18.32 (CET)

Om jag inte minns helt fel så har enkla produkt-/företagslogotyper med enbart text raderats utan protest.

Jag menar att uppgifterna lätt blir vinklade. Exempelvis är det sällan som någon upphovsmakare eller medverkande i en film uttalar sig negativt om den, oavsett hur den blir bemött av kritiker och publik. Sedan är det lätt att välja positiv kritik och undvika att ta med negativ. Så även om allt ser prydligt ut och är källbelagt så kan det ge en vinklad bild av verkligheten. /Kyllo|snacka?★ 27 februari 2014 kl. 19.43 (CET)

Ja, jag vet också gånger då logotyper raderats, medan andra, liknande, fått vara kvar. Olika användare uppfattar olika antar jag.

Jag tror (och hoppas) att seriösa bidragsgivare tar med både den positiva och negativa kritiken. Det är ju dessa användare som oftast skriver mera djupgående artiklar. Det finns såklart en risk för vinkling. Men vi är ju flera som jobbar med detta uppslagsverk och som kan kontrollera. Lika som när vi relevanskontrollerar, wikifierar, källbelägger artiklar etc. --Loose Rap (diskussion) 27 februari 2014 kl. 21.14 (CET)

Exempelvis i Wikipedia:Tabeller står det: "En generell regel är dock att man bör undvika att använda tabeller så länge de inte verkligen behövs.". Jag anser att en filmartikel sällan behöver tre tabeller, eftersom uppgifterna ofta kan vävas in i brödtexten eller i andra hand i en lista. Att ange filmens titel på olika språk känns också onödigt. Dels finns interwikilänkar och dels finns informationen på IMDb för den som verkligen vill veta. Det räcker med att nämna vad den heter på originalspråk och svenska. Det kan man göra i brödtexten och faktarutan. Sedan kan jag ifrågasätta relevansen för citaten som är genomgående positiva. Kanske syns det tydligare om jag listar samtliga.

• "Det finns en massa fördelar med att göra en tvåa"
• "En schysst titel vore 102-åringen."
• "trivsam underhållning"
• "Robert Gustafsson gör en storstilad insats"
• "Det märks att journalisterna är oerhört entusiastiska och gillar filmen"
• "De är fyllda med ångest efter alla andra filmer under festivalen och nu får de skratta. De är genuint intresserade av våra höga ambitioner."
• "skratten ofta gick igenom taken."

Det låter som en skvallertidning, tycker jag. /Kyllo|snacka?★ 27 februari 2014 kl. 20.28 (CET)

Den här tråden tar upp flera frågor som främst verkar handla om nämnda artikel och inte är en generell diskussion som det började med. Om artikeln har brister med reklamig text, ovikt och layout angående tabeller bör det tas på artikelns diskussionssida. - Averater (diskussion) 27 februari 2014 kl. 20.57 (CET)

Gustafssons citat tycker jag är helt ok, så länge det framgår att det är hans åsikter. Wikipedia-texten måste dock alltid vara objektiv. Efter en noggrannare läsning får jag nog hålla med om att valen av citat under "Kritik och utmärkelser" i den här artikeln ibland är olyckliga. De är inte särskilt matnyttiga. Detta i samband med bristen på negativ kritik gör att den låter mer vinklad än vad den skulle behöva göra. --Loose Rap (diskussion) 27 februari 2014 kl. 21.14 (CET)

@Kyllo. Jag har ibland blivit anklagad för samla för mycket "databasfakta" när jag skriver filmartiklar. Det liknar hänvisningarna ovan till att viss information bara ska få finnas i artikelns källor. Vad som är encyklopediskt och inte är nog inte alltid helt lätt att reda ut. Min egen åsikt är att när man väl fyllt ut med andra viktiga rubriker – innehåll/handling, produktion/bakgrund, mottagande/betydelse, tema/stil och dylikt – kan även "databasfakta" få lov att synas i en artikel, så länge det är väl presenterat. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 27 februari 2014 kl. 21.47 (CET)

@Averater Ja, det är väl lätt hänt eftersom det var den jag tog upp som exempel och har i färskt minne. Det är väldigt svårt att tala om andra artiklar som jag inte minns, men det är förstås fritt fram att peka på andra filmartiklar och själva diskussionen gäller alla filmartiklar. Det var därför jag valde att ta upp det här. /Kyllo|snacka?★ 28 februari 2014 kl. 03.44 (CET)

@Loose Rap Du motiverar inte varför. Jag får en viss känsla av att du utgår ifrån din personliga åsikt när du talar om vad som är bra. Att du kanske förespråkar Robert Gustafssons kommentar eftersom du personligen uppskattar honom. /Kyllo|snacka?★ 28 februari 2014 kl. 03.44 (CET)

@Paracel63 Det finns en anledning till att jag tog upp den här artikeln som exempel. Jag kan börja med det positiva. Det är att det bortsett från tabellerna ser det ganska prydligt ut. Jag har visserligen inte kontrollerat källorna, men mycket verkar vara källbelagt. Nackdelarna som jag ser det är dels att den "sticker ut" ur mängden och dels att mycket av innehållet är ren kuriosa som dessutom kan vara vinklad. Det gör att jag direkt tappar all tilltro till artikeln.

Tolka mig rätt. Jag tycker absolut att det kan finnas skäl att skriva om produktion, mottagande och annat med rubriker. Dock i begränsad omfattning och med tyngdpunkt på det som är relevant och inte det som skribenten tycker är intressant. Jag menar att det ibland, men inte alltid, är stor skillnad. Samtidigt är det som du säger svårt att dra en exakt gräns för alla artiklar.

Med "sticker ut" menar jag att den inte ser ut som många övriga (film-)artiklar. Om vi bortser från själva innehållet, så visst är det negativt att jämförbara filmer inte har jämförbara artiklar. Bilden som flera av er ger av att all detaljinformation och onödigt vetande är så välkommet stämmer inte alls med hur jag uppfattat att det varit eller hur jag upplever andra artiklar. I artiklar om företag eller webbplatser så blir historikavsnitt eller fördjupningar nästan per automatik klassat som reklam. I en biografisk artikel har jag svårt att tro att man kan slänga in sju valfria citat med källor eller tre valfria tabeller utan att någon reagerar. Slänger man in en rad i en produktartikel som någon uppfattar som kuriosa så blir den raderad omedelbart. /Kyllo|snacka?★ 28 februari 2014 kl. 03.44 (CET)

Problemet med företag och webbplatser är att det sällan är någon som inte känner starkt för företaget eller webbplatsen som tar sig tiden att fördjupa, som jag har upplevt det.

(Apropå det: folk får gärna slänga ett öga på förslagen som kommit in på Diskussion:Bahnhof, nu när folk faktiskt gör som vi ber dem och diskuterar istället för att redigera i artikeln.)

Jag håller med om att det är problematiskt att slänga in massa glada citat även om de är källbelagda. Man kan välja i princip vilken vinkling som helst genom att välja rätt saker att citera. Då räcker källhänvisningar inte långt för att artikeln skall vara bra. /Julle (diskussion) 28 februari 2014 kl. 13.19 (CET)

Att företag blir huvudmisstänkta när artiklarna ifrågasätts är jag bekant med. Dock har det inte haft någon betydelse vem som skrivit det och avsikterna, utan det har rykt ändå. Ibland har det gått en kortare tid, men så är det någon van användare som av en tillfällighet ramlar in i artikeln och omedelbart hävdar att företagshistorik och detaljer om vad företaget gör är reklam och ska bort, och sedan kommer ytterligare någon och tycker precis samma sak. Jag tar upp det eftersom det känns som väldigt oskyldigt i jämförelse med dessa undantag till filmartiklar som är betydligt mer detaljerade och kuriosaspäckade.

Det verkar för övrigt som att det blivit vanligare att företag redigerar sina egna artiklar. Kommunikation via diskussionssidan fungerar nog till viss del, men det tar mycket tid och kraft att gå igenom utkasten och att redigera åt andra känner jag i alla fall.

Ja, jag instämmer. Jag har en känsla av att långa artiklar för sin kategori rent generellt har högre status och bedöms annorlunda än kortare. När längre artiklar bedöms så verkar de flesta enbart kontrollera att det är tydlig styckeindelning och finns källor, inte innehållet i sig. /Kyllo|snacka?★ 1 mars 2014 kl. 04.37 (CET)

Prinsessartikeln: En vecka med felaktigheter och oklarheter

För ungefär en vecka sedan födde en svensk prinsessa ett litet barn, som vi nu vet har namnet Leonore. Nu vet vi också att barnet också är prinsessa och att fått titeln hertiginna av Gotland. Under denna vecka har hennes korta artikel redigerats cirka 150 gånger. Den har haft minst fem olika namn/rubriker. Det är kanske inte det allvarligaste. Värre är att den, vid sidan om en del basfakta, under hela denna tid har redovisat både en mängd rena felaktigheter och allvarliga oklarheter. Det har till exempel gällt titlar, medborgarskap, arvsrätt till kronan och möjligeten att få vissa uppdrag i USA. Hennes antavla har varit formulerad som att det är okänt vilka som var hennes farmors föräldrar. Vi måste kunna se att denna artikel i världens största uppslagsverk stundtals kan ha varit fullsmäckad med brister, och att det är ett allvarligt problem. För samtidigt har artikeln besökts av många tusen personer (3 300 bara de senaste dagarna), som sökt vederhäftig kunskap. Om man formulerar det krasst: WP har alltså, med berått mod och öppna ögon, bidragit till att dessa tusentals läsare har fått information av delvis högst oklar sanningshalt och värde. Med det som utgångspunkt ser jag gärna en ny diskussion om uppslagsverkets ansvar (inte juridiska, men moraliska och publicistiska) för det som förmedlas här. Denna hets att omedelbart börja leverera det som man (säkert ofta helt ärligt och i välmening) ser som angelägen information om något som man inte vet så mycket om, gör mer skada än nytta. Alla dessa besökare har fått med sig en mängd felaktigheter. Vilka, och deras allvarlighetsgrad, är det dock ingen som känner till. Läsaren tar ju del av den information som är publicerad vid just det tillfälle som artikeln läsas. Problemet är alltså att de, när de läser texten, inte har någon möjlighet att veta vilken del av informationen som eventuellt är direkt felaktig. Vilken nytta gör WP då? Vilken respekt visar vi besökarna? Jag trodde att vi som bidrar till innehållet här vill förmedla verklig kunskap. Men när kunskapsläget inte räcker så måste det vara bättre att ligga lågt, än att utsätta läsarna för risken att WP sprider felaktigheter, oklarheter, förmodanden, egna slutsatser eller (med ett starkt ord) desinformation. Så - kan vi inte försöka sträva efter att ha lite mer is i magen när det dyker upp redovisningsintressanta nyheter? Kan vi inte vänta åtminstone så länge att de finns tillräckligt med säkerställd, verifierbar och relevant substans i den information som vi lämnar? Janders (diskussion) 28 februari 2014 kl. 14.26 (CET)

Jag håller med. /Julle (diskussion) 28 februari 2014 kl. 15.00 (CET)

Hear, hear! /B****n (diskussion) 28 februari 2014 kl. 15.07 (CET)

Inom området POV redigerar har det på sistone bildats ett projekt och ett antal artiklar getts kategori, som gör det enklare går bevaka ändringar i dessa. Också som en följd av att det blivit projekt upplever jag (ev naivt) att det skapats bättre samordning i hur bemöta POV attacker. Skulle de kunna bli bättre med om det för artiklarna av karaktär nyheter skapades något motsvarande projekt, där det också samlas några seniora för att ta hand om det nyvakna (förhastade) redigerandet som wikipedia inbjuder till när nyheter exploderar i media.--Yger (diskussion) 28 februari 2014 kl. 15.12 (CET)

Uppriktigt: jag är ledsen för vad som kan uppfattas som min del i detta slams och jag håller med om vad Jander tagit upp. Min uppfattning var - och är fortfarande - att tydlig och entydig text i en grundlag eller annan lag, som inte sakligt sett torde kunna vara föremål för tolkning, är den sortens primärkälla som uttryckligen är tillåten av WP att användas som källa. Jag vill inte dividera om detta här och nu, bara förklara varför jag tillförde några saker som jag tyckte var relevanta och tillförlitligt källbelagda. SergeWoodzing (diskussion) 28 februari 2014 kl. 16.14 (CET)

Men snälla Sege ta inte upp detta med grundlagarna igen. De är INTE entydiga då de kan motsäga varandra som jag har gett exempel på på diskussionssidan.--Yger (diskussion) 28 februari 2014 kl. 16.47 (CET)

Du missförstår mig här. Jag förklarar varför jag gjorde något. Jag propagerar inte för att jag hade rätt. Och det finns absolut ingen anledning för dig att skrika åt mig. Uppskattar dina synpunkter på den sidan och besvarar dem där om det blir aktuellt. --SergeWoodzing (diskussion) 28 februari 2014 kl. 18.14 (CET)

Låt mig då bara klargöra: Jag hade ingen enskild bidragsgivare i tanke när jag skriv mitt inlägg. Jag har knappt noterat vilka som varit aktiva i arbetet. Jag är övertygad om att alla har ett mycket gott och respektabelt uppsåt. Jag ville mer peka på något som kan liknas vid en bugg i systemet. Janders (diskussion) 28 februari 2014 kl. 16.20 (CET)

Tack! --SergeWoodzing (diskussion) 28 februari 2014 kl. 18.14 (CET)

Har inte läst artikeln och jag är också kritisk till tendensen att vilja bevaka varje händelse i realtid, men jag har sagt det förut och jag säger det igen: vi har förbehåll som vem som helst kan läsa. Det är ingen ko på isen och välbesökta artiklar med felaktiga uppgifter tenderar att korrigeras och stabiliseras över tid.--ボスニア (diskussion) 28 februari 2014 kl. 17.36 (CET)

@Bothnia: Alla verksamheter, även ett uppslagsverk, som överlåter sina kvalitetsambitioner till friskrivningar och förbehåll samt förhoppningen att felaktigheter ska rätta till sig med tiden, förlorar det kanske viktigaste som bygger respekt i relationen mellan producent och brukare: Produkten är trots eventuella brister gjord med en strävan att allt ska vara rätt redan från början. Janders (diskussion) 28 februari 2014 kl. 18.26 (CET)

Det här är en wiki; alla som skriver och läser det som står här vet det. Det ligger i sakens natur att allt inte blir rätt från början och så länge som vi är ett öppet uppslagsverk kommer det så att förbli i en överskådlig framtid. Perfektionism kan vara en positiv drivkraft på många områden, men på en wiki funkar det inte. Det är bara att gilla läget.--ボスニア (diskussion) 28 februari 2014 kl. 18.40 (CET)

Essensen och styrkan i en wiki är att vi alla kan utveckla artiklarna, genom utbyggnad och uppdateringar, kompletteringar och finslipning. Det finns inget i "wikiideologin" som handlar om att se mellan fingrarna med felaktigheter och hoppas på det bästa. Wikimetoden är en fördel när det handlar om att rätta fel, men absolut inte någon förmildrande faktor när det gäller att acceptera fel. Det har inget med perfektionism att göra. Det handlar bara om respekt för produkten och den som tar del av innehållet. Janders (diskussion) 28 februari 2014 kl. 18.55 (CET)

Jag ser ett problem i att det i vår öppna redigeringsmiljö är svårt att ha is i magen. Om inte vi (någon av oss lite mer erfarna) skapar artikeln så kommer någon annan (möjligen "ännu mindre lämpad") att göra det. Även om vi som är vana att redigera nog kan vara lite kyligare med vad vi lägger in så tror jag det är svårt att hindra att det blir såhär, i alla fall tror jag att speciella rutiner kring "nyhetsrapportering" inte hjälper mer än de vanliga kraven vi har (källor, verifierbarhet, m.m.). Å andra sidan går det ju att använda {{Pågående}} och att fler bevakar Kategori:Pågående och vågar ställa höga krav på källor och verifierbarhet. För jag håller i sak med det ursprungliga inlägget, vi borde kunna vänta lite mer. /Hangsna (diskussion) 28 februari 2014 kl. 20.41 (CET)

Ingen, i alla fall inte jag, har talat om att acceptera faktafel. Ser man sådana åtgärdar man dem själv eller ber om hjälp. Om uppgifter är omstridda lägger man in källor eller ber om dito. Det är just processen, där vi närmar oss en mer vederhäftig artikel genom successiva approximationer, som är styrkan i en wiki och ju fler som bidrar desto större djup får artiklarna. Det strider mot hela vårt arbetssätt att inte göra något av ängslan för att det "kan bli fel" vid första försöket eller att försöka avstyra "mindre erfarna och mindre lämpade" användare från att redigera och skapa nya artiklar.

Just i det konkreta fallet har jag litet svårt att förstå vad det är som står på spel, egentligen. Det är ganska naturligt att nyfödda kungligheter drar till sig uppmärksamhet och nya användare som vill redigera. Jag kollade redigeringshistoriken och ser mer än ett dussin användare som varit inne och redigerat och det är precis så det ska vara. När frågan om Leonores medborgarskap och successionsrätt klargjorts kommer dessa uppgifter att leta sig in i artikeln och ingen kommer att komma ihåg eller bry sig om de ursprungliga felaktigheterna om ett år eller två. Nu har jag gjort mitt eget bidrag till processen genom att märka upp alla kungligheter med neutralitetsmallen, så nu kommer fler användare att ha koll på artiklarna.--ボスニア (diskussion) 28 februari 2014 kl. 23.35 (CET)

@Bothnia: Apropå din formulering att "ingen kommer att komma ihåg eller bry sig om de ursprungliga felaktigheterna om ett år eller två": Ja, när vi drabbas av den stora glömskan (vilket kommer att ske för oss alla i sinom tid) gör det kanske detsamma vad vi lärt oss under våra liv. Men under tiden - så länge som vi minns vad vi blivit informerade om - så är det inte helt trivialt om vår kunskap är sann eller falsk. Möjligheten att korrigera fel är en räddningsplanka i wikiprocessen, som kan tas till när det ordinarie säkerhetssystemet (faktakonrollen och verifierbarheten) har misslyckats. Janders (diskussion) 1 mars 2014 kl. 10.27 (CET)

Jag menar att Janders har satt fingret på en öm punkt när det gäller renodlad nyhetsrapportering här. I ett fall som detta kan vi inte undvika den helt, men den bör begränsas till ett minimum. Även om jag anser att det är nödvändigt att vi gör de av Bothnia framhållna förbehållen ligger det mycket i påpekandet att vi riskerar vår trovärdighet om vi gömmer oss bakom dem. På sikt spelar givetvis inte felaktigheter i historiken någon roll. Av egen erfarenhet vet jag dock att vad man läst i ett uppslagsverk för trettiofem år sedan eller mer kan sitta kvar i minnet och prägla ens förståelse av olika skeenden. För min del var det den synnerligen pålitliga Ugglan som präglade min världsbild på detta sätt och det har jag bara haft glädje av. I det stora hela fungerar samarbetet på Wikipedia väl och leder till en stabil produkt som samtidigt kan utvecklas över tid. Vi skall därför inte överdriva riskerna med den fria redigeringen men vi får inte heller negligera dem. Tostarpadius (diskussion) 1 mars 2014 kl. 18.20 (CET)

Call for project ideas: funding is available for community experiments

I apologize if this message is not in your language. Please help translate it.

Do you have an idea for a project that could improve your community? Individual Engagement Grants from the Wikimedia Foundation help support individuals and small teams to organize experiments for 6 months. You can get funding to try out your idea for online community organizing, outreach, tool-building, or research to help make Wikipedia better. In March, we’re looking for new project proposals.

Examples of past Individual Engagement Grant projects:

• Organizing social media for Chinese Wikipedia ($350 for materials)
• Improving gadgets for Visual Editor ($4500 for developers)
• Coordinating access to reliable sources for Wikipedians ($7500 for project management, consultants and materials)
• Building community and strategy for Wikisource (€10000 for organizing and travel)

Proposals are due by 31 March 2014. There are a number of ways to get involved!

Hope to have your participation,

--Siko Bouterse, Head of Individual Engagement Grants, Wikimedia Foundation 28 februari 2014 kl. 20.44 (CET)

Kvalitetsmätningen – mars

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Jag har valt faktakoll som månadens kvalitetsprojekt mars 2014. Delta gärna, din hjälp är värdefull! Resultatet från förra månadens kvalitetsprojekt (biografikällor) var att vi fick ner antalet artiklar med 5 stycken. Tack till alla som hjälpte till med det! Lixer (diskussion) 1 mars 2014 kl. 12.46 (CET)

Bästa bidragen i januari

Toki o kakeru shōjo och Sydneys centralstation blev januaris bästa nyskrivning respektive utökning.

Artiklarna Toki o kakeru shōjo och Sydneys centralstation (den senare är nu även utmärkt artikel) har utsetts till januari månads bästa nyskrivna respektive utbyggda artiklar. Nu tävlar 130 nya och 75 utökade artiklar i omröstningen om januaris februaris bästa bidrag. Välkomna att rösta eller att lista nya artiklar. Vänliga marshälsningar! --Paracel63 (diskussion) 1 mars 2014 kl. 23.39 (CET)

Teaterladan i Hedemora

I början av mars kommer jag möta kommunstyrelsen –eller delar av den– för Hedemora kommun, för att bland annat diskutera hur QRpedia kan användas för att främja turism och integration. I en avfolkningsbygd som mest nåtts av negativa nyheter tror jag att lite gräsrotsrörelse kan pigga upp. Jag har en tanke att visa Teaterladan som QRpedia-exempel vid mötet, en byggnad som såväl är byggnadsminne som ett av stadens och kommunens främsta turistmål. Därför tänker jag helt sonika fråga om någon av er där ute som behärskar ett annat språk än svenska, engelska eller finska (de språk artikeln finns på i nuläget) kan tänka sig att göra en liten stubbe på en annan språkversion? Den behöver ju inte vara längre än 2–3 meningar för att ge grundläggande information. Vivo (disk) 20 februari 2014 kl. 14.58 (CET)

Det här kan bli spännande! Hoppas att den översätts riktigt flitigt. Jag filar lite på den engelska versionen. (Och så har jag laddat upp QR-koden på Commons) -abbedabb^disk 21 februari 2014 kl. 09.52 (CET)

Nu finns fr:Teaterladan. Allt gott.--Paracel63 (disk) 21 februari 2014 kl. 20.16 (CET)

Nu finns även es:Teaterladan. --Xauxa (disk) 24 februari 2014 kl. 00.33 (CET)

Stort tack till er alla. Nu har jag inte bara en lång lista språk att visa upp, utan också bevis på Wikipedias laganda och att människor på olika platser med olika kompetenser kan åstadkomma bra saker tillsammans. Vivo (diskussion) 24 februari 2014 kl. 10.05 (CET)

Nu finns ladan på nio språk. Senaste tillskottet är ca:Teaterladan, som baseras på den engelska artikeln som skapades i december. Ringar på vattnet … --Paracel63 (diskussion) 27 februari 2014 kl. 21.35 (CET)

Teaterladan finns nu även på norskt bokmål, genom snabb insats av Ulflarsen. Vi är nu uppe i elva språk. --Xauxa (diskussion) 3 mars 2014 kl. 17.28 (CET)

Kommunpolitiker i Wikidata

Nu när listan över ledande kommunpolitiker börjar arta sig (se ovan WP:BB#Kommunalpolitiker och Wikipedia:Projekt svenska politiker/Kommuner), väcks frågan om huruvida och hur detta borde kodas in i mallar eller i Wikidata.

Bill Clinton (wikidata:Q1124) har Wikidata-kodade roller för att han har varit Arkansas guvernör och sedan USA:s president (wikidata:Q11696) från 1993 till 2001, men den senare posten länkar inte tillbaka. Båda posterna motsvarar artiklar i Wikipedia, men vi lär aldrig få någon artikel för "kommunstyrelsens ordförande i Uppvidinge kommun". Däremot har Uppvidinge kommun både en artikel och en nod i Wikidata (wikidata:Q515505). Går det att konstruera en relation i Wikidata av de tre noderna en person, en kommun och en roll?

Enklare är att strunta i Wikidata och bara använda mallar. Varje mall skulle då bilda en rad i en tabell, där kolumnerna är person, kommun och roll samt datum då förordnandet inleddes och avslutades. Det blir ungefär som {{BBR}} i Lista över byggnadsminnen i Östergötlands län. När sådana mallar används blir det någorlunda enkelt (enklare än med dagens uppräkning i text utan mallar) att tanka ut statistik ur XML-dumparna.

En fördel med att använda mallar är att rader i tabellen även kan finnas för sådana personer, som ännu inte har artiklar. En stor fördel med att använda Wikidata är förstås att samma arbete inte behöver göras om en gång till på engelska Wikipedia. Men får man samma överblick om man lägger in detta i Wikidata? Blir eventuella fel lättare eller svårare att upptäcka och rätta? Finns det erfarenheter av andra informationsmängder som har överförts till Wikidata? Borde jag fråga inom Wikidata i stället? --LA2 (diskussion) 28 februari 2014 kl. 04.56 (CET)

Jag tror det inte är helt klarlagt än hur relationerna mellan sådant som Uppvidinge kommun och enskilda kfo/kso i Uppvidinge kommun ska göras. Delvis beror det nog på att väldigt få har en bild av hur fas 3 av Wikidata kommer att se ut. Fas tre kan kanske fixa "bakåtlänkarna". Dvs en "Lista över alla kommunfullmäktigeordföranden i Uppvidinge kommun", baserat på påståenden som "NN/ämbete:kommunfullmäktigeordförande i Uppvidinge kommun". Lista alla personer som har haft ett ämbete i ett enda objekt blir nämligen snabbt väldigt oöverskådligt, även om det redan har gjorts på många håll. -- Lavallen (mail) 28 februari 2014 kl. 15.28 (CET)

Sedan att det inte finns någon artikel för "kommunfullmäktigeordförande i Uppvidinge kommun" spelar ingen roll för om det får finnas något objekt om den saken. d:WD:N talar om ett "strukturellt behov" och det är en ganska generös regel. PRoblemet är ofta att det finns överambitiösa administratörer som har för bråttom ibland. Det räcker ofta med att se till att det finns "inlänkar" (och de ska vara från ns-0) för att försäkra sig om att ett objekt inte ska raderas. Om det finns en "label" och "descripttion" på något av de större språken kan det vara till hjälp. -- Lavallen (mail) 28 februari 2014 kl. 20.21 (CET)

Objekt som har ett antal definierade påstående och som dessutom är länkat från andra objekt brukar inte raderas såvida de inte slås ihop med något annat objekt om samma sak. Till exempel så har alla tåg- och spårvägsstationer i Stockholms län nu egna objekt i Wikidata trots att väldigt få av dem har egna artiklar på någon språkversion av Wikipedia. /ℇsquilo 3 mars 2014 kl. 18.42 (CET)

Request for translation

Dear colleagues, please translate the article en:Ryhor Baradulin. Thank you in advance. --Rymchonak (diskussion) 3 mars 2014 kl. 12.34 (CET)

Why? - Tournesol (diskussion) 3 mars 2014 kl. 12.40 (CET)

Automatpatrullering och språklänkar

Jag tittar igenom de flesta nya artiklar av de som ej är märkta som automatpatrullade, och där är det snarast regel att språklänkar saknas, vilket sedan är lätt för mig fixa. Jag har nu märkt att det är några av de mer erfarna, vars alster blir märkta som automatpatrullerade, också regelmässigt missar språklänkar(och än fler om man inkluderar de som sätter dit iw länk men ej i Wikidata). Bör jag påtala detta för de berörda (en dryg handfull) eller bör vi säga att det som ger deras alster autoamtpatrulleringsstatus tas bort, som tillbakarullarbehörighet? När vi idag tilldelar tex tillbakabehörighet ger vi ingen info om önskvärdhet om att sätta språklänkar i Wikidata. --Yger (diskussion) 1 mars 2014 kl. 14.29 (CET)

Jag tycker att detta bör påtalas för de berörda. Tillbakarullarbehörighet används ju primärt för att återställa klotter/vandalism, och att ta bort den bara för att man inte lägger till interwikilänk på Wikidata tycker jag är mindre lyckat. Lixer (diskussion) 1 mars 2014 kl. 15.10 (CET)

Observera att det kan finnas fullt legitima anledningar till att fortsätta ha lokala språklänkar. -- Lavallen (mail) 1 mars 2014 kl. 17.52 (CET)

Det kan också finnas legitima skäl för att inte lägga in länkar i Wikidata. Tidvis har jag haft stora problem med detta och därför skjutit upp saken. Är det inte också så att detta bevakas av robotar om man lägger in iwlänk lokalt? Den informationen gick i varje fall ut när detta introducerades. Tostarpadius (diskussion) 1 mars 2014 kl. 18.04 (CET)

Det ska det göra, men vet inte hur aktiva dessa robotar är. En robotägare bad jag titta på våra nya sjöartiklar för flera månader sedan, med de ligger fortfarande kvar. Se Special:UnconnectedPages. -- Lavallen (mail) 1 mars 2014 kl. 18.07 (CET)

Förut överfördes de raskt, säg var 15 minut. Nu har jag sett de ligga kvar många timmar, och jag är inte längre säker det överhuvudtaget fungerar.--Yger (diskussion) 1 mars 2014 kl. 18.10 (CET)

Själv har jag aldrig förlitat mig på detta, men upplevde det som att det närmast var en rekommendation från början att göra som vanligt. Vi borde kanske komma med nya råd och riktlinjer kring detta. Förhoppningsvis får dock själva detta samtal viss effekt. Tostarpadius (diskussion) 1 mars 2014 kl. 18.30 (CET)

Liksom Tostarpadius har jag haft problem med Wikidata. Jag noterar att Wikipedia:Wikidata fortfarande är utformad som en uppslagsverksartikel och inte innehåller några egentliga instruktioner. Innan det finns lättförståeliga anvisningar (som också nämner de problem man kan stöta på, t.ex. att Javascript förutsätts och att inloggningen ibland fungerar lite märkligt) tycker jag inte man kan förutsätta att folk redigerar på Wikidata. Det är fortfarande ett skilt projekt. --LPfi (diskussion) 3 mars 2014 kl. 14.13 (CET)

Ja, Wikipedia:Wikidata är utformad som en uppslagsverksartikel, och skulle passa bättre i huvudnamnrymden (där den ursprungligen skapades). Om den flyttades dit skulle man kunna göra om sidan i Wikipedianamnrymden till instruktioner. Innan Wikidata infördes kunde en interwikibot lägga till interwikilänkar bara några minuter efter att ha skapat en artikel, men så verkar tyvärr fallet inte vara längre. Lixer (diskussion) 3 mars 2014 kl. 15.05 (CET)

Försökt göra Wikipedia:Wikidata mer som en hjälpsida nu. Komplettera gärna! Det tekniska gränssnittet har jag avstått från att beskriva, då jag har personliga inställningar och skin som inte ser ut som det gör för de flesta andra. -- Lavallen (mail) 3 mars 2014 kl. 15.54 (CET)

Wikidata själv har en hel del hjälpsidor. De översätts inte i någon större grad till svenska. Personligen är jag inte direkt ledsen över det. Sidorna riskerar att mycket snabbt bli föråldrade då projektet utvecklas mycket fort. Av den översättning som trots allt skett, så har jag inte blivit överväldigande imponerad när översättningen utförts av folk som kommer till Wikidata enbart för att översätta. En ny användargrupp kallades för ett tag sedan för Övervakare på svenska, och det krävdes en del detektivarbete för att komma fram till att det var Censorer som avsågs. -- Lavallen (mail) 4 mars 2014 kl. 13.56 (CET)

Samer som ursprungsbefolkning i Jämtland

Det har ifrågasatts att samerna är att betrakta som ursprungsbefolkning i Jämtland, det vill säga att de skulle ha bott i området innan germanska stammar kom dit.

I artikeln samer står att läsa i takt med att den germanska och finsk-ugriska jordbrukarbefolkningen befolkat Fennoskandinavien söderifrån och från kustområdena, har den samiska halvnomadiska jägar-samlarkulturen tryckts tillbaka, bildat blandkulturer och assimilerats i dessa områden men det framgår inte när icke-samer respektive samer nådde vilka områden.

Kan någon hitta en bra källa som gör att vi kan be- eller vederlägga påståendet att samerna skulle vara ursprungsbefolkning i Jämtlandstrakten? - Tournesol (diskussion) 3 mars 2014 kl. 20.17 (CET)

Ska finnas något domstolsbeslut någonstans som fastslår att samerna inte lyckats bevisa sedvanerätt i de södra delarna vad gäller renskötsel. Det är dock inte samma sak som att visa att det inte funnits samer där, så svaret är nog inte enkelt. -- Lavallen (mail) 3 mars 2014 kl. 20.49 (CET)

Jag uppfattar strykningarna som korrekt. Frösön var en aktivt handelsställe sedan mycket gammalt med handel med Sundsvallsområdet och sedan söderut. Och södra och (syd)östra tycker jag mig också uppfatta var oklart läge och att läget är betydlgit mer klart för lappland väster- och norrbotten.--Yger (diskussion) 3 mars 2014 kl. 20.58 (CET)

Enligt ILO är en ursprungsbefolkning sådana som bebodde ett område när en stat bildades i området. Ankomsten av talare av germanska språk är alltså inte direkt avgörande. Sveriges historia 600-1350 diskuterar inte explicit frågan, men säger att samernas vandringar under medeltiden gick in i Härjedalen, och troligen än längre söderut.

andejons (diskussion) 3 mars 2014 kl. 21.12 (CET)

Problemet är ju att det helt enkelt inte finns entydiga källor. Skogssamer förekom senare betydligt längre söderut, bland annat i Norduppland, Dalarna och Gästrikland under 1600-talet. Längre tillbaka är källmaterialet dåligt, därtill används finnar ofta om både samer och finnar.--FBQ (diskussion) 3 mars 2014 kl. 21.42 (CET)

Den här är nog en av de bästa sammanställningarna av forskningsläget som finns på nätet, även om den har några år på nacken. Observera att forskarna idag ogärna talar om folkgrupper som samiska eller germanska tidigare än under äldre järnålder. Observera också att Frösöns position som handelsställe inte motsäger att samer samtidigt kan ha varit närvarande i andra delar av landskapet. Och för övrigt, precis som påpekas av Användare:Andejons, är ursprungsbefolkning inte en fråga om vem som kom först.--Skogsfrun (diskussion) 4 mars 2014 kl. 09.57 (CET)

Träffa Wikipedia!

Under mars och april kommer Wikipedia och Wikimedia Sverige att synas och märkas lite extra. Från tisdag 11 mars till onsdag 16 april kommer vi nämligen att ha ett öppet kontor på Arkitektur- och designcentrum på Skeppsholmen i Stockholm. Kontoret kommer att vara öppet under ordinarie öppettider (stängt måndag, 10-20 tisdag, 10-18 onsdag-söndag) och det kommer att vara tillgängligt både för inbokade grupper och drop-inbesökare. Lokalen vi har är glasgången som ligger mellan Café Blom och biblioteket, och det är i delen som inte kräver entré.
För att få ut så mycket som möjligt av synligheten behöver vi hjälp med några saker:

• Vad ska vi göra där? Har du något projekt du vill visa upp? Vill du samla en grupp för att skriva om ett särskilt ämne? Fotosafari och träffas och ladda upp bilder? Scanathon? Vi har lite idéer, men hjälp till att komma på grupper att bjuda in och aktiviteter att genomföra.
• Frivilliga! Någon från Wikimedia Sverige kommer att vara där hela tiden, men under både helger, eftermiddagar och övriga tider är det både bra och önskvärt med sällskap. Intresserade kan höra av sig antingen till mig eller skriva upp sig på planringssidan.
• Nybörjare? Har du nyss börjat skriva på Wikipedia och skulle vilja träffa fler som gör det? Kom förbi och säg hej, du har samtidigt chans att ställa alla frågor du har.
• Presentera ditt projekt! Tisdag 18/3 har vi tillgång till hörsalen i ordinarie tisdagsprogram och Arkdes hjälper till att bjuda in. Hör av dig om du vill hålla ett femminutersföredrag om nånting på Wikipedia du brinner lite extra för.
  

/Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 25 februari 2014 kl. 16.26 (CET)

Jag kan vara med några av dagarna, samt på tisdagen. Jag tycker att vi borde fundera på något fotosafari (varför inte på Skeppsholmen där museet ligger). Det är ingen akut bildbrist när det gäller Stockholm, men kan vi annonsera om det på museet och få nya fotografer till Commons som vi kan hjälpa att ladda upp sina första bilder blir det meningsfullt ändå?

--ArildV (diskussion) 6 mars 2014 kl. 10.49 (CET)

Är filmer på Youtube alltid att betrakta som icke beständiga?

Jag har fått höra att Yotube-länkar alltid betraktas som icke beständiga varför de inte ska förekomma som externa länkar. Det sades också att det är praxis att länkar till filmer på Youtube omedelbart tas bort, att detta är praxis. Stämmer detta? Finns i så fall denna praxis någonstans dokumenterad? Om det faktiskt är praxis bör det nog dokumenteras, tänker jag. Att bara få ett meddelande om saken utan hänvisning nånstans känns inte så trovärdigt.

Det är skillnad på Youtube-film och Youtube-film, tänker jag. Youtube är bara en förvaringsplats, där finns olika typer av material uppladdad av olika typer av användare. En film producerad av Kungliga Biblioteket och uppladdad av dem själva (som i det aktuella fallet) tror jag är synnerligen beständig. --Stighammar (diskussion) 4 mars 2014 kl. 20.40 (CET)

Praxis dokumenteras aldrig, det är därför det kallas för praxis. Youtube är per definition en olämplig webbplats att länka till, just på grund av dess innehålls generellt sett förgängliga karaktär. Då är det enklare med Alexanderhugg än ständiga värderingar. Svenskspråkiga Wikipedia är därtill mycket restriktiva med externa länkar, till skillnad från några av våra systerwebbplatser. En anledning till det kan vara att vi vill ha informationen här, inte någon annanstans. Så, för enkelhetens skull, undvik Youtube. Riggwelter (diskussion) 4 mars 2014 kl. 20.51 (CET)

Såvitt jag förstår brukar praxis just precis dokumenteras i namnrymden Wikipedia... såvida inte praxis här betyder "sånt som jag anser gäller men inte står i riktlinjer eller på andra sidor"? Eftersom jag sett ganska många Youtube-länkar i artiklar och det är just Riggwelter som gett mig uppgifterna ovan vore det utmärkt om andra kunde bekräfta eller säga emot: Är det faktiskt en praxis att man inte ska länka till Youtube? Filmen det gäller är denna [4] och artikeln Nils Santesson, se versionshistoriken. Men förstås är det bra att ta itu med frågan på ett mer principiellt plan, särskilt som inget verkar finnas nedskrivet i denna fråga. Artikeln hade en extern länk och har nu ingen, så argumentet om att vara restriktiv med länkar torde gå bort. Tillåt mig påpeka att jag inte jobbar på KB och inte känner chefen för KB:s handskriftsenhet, som pratar på filmen. --Stighammar (diskussion) 4 mars 2014 kl. 21.10 (CET)

Mnja. I Wikipedianamnrymden dokumenteras policies och riktlinjer. Riggwelter (diskussion) 4 mars 2014 kl. 21.14 (CET)

Riktlinjer = nerskriven praxis. I det här fallet presenterar du mig för en hård regel som du inte kan styrka att någon annan än du själv tillämpar. Om den faktiskt gäller ska den skrivas ner - i riktlinje eller ej yttrar jag mig inte om. --Stighammar (diskussion) 4 mars 2014 kl. 21.36 (CET)

Filmer på Youtube är oftast upphovsrättsligt tveksamma, och sådana externa länkar ska undvikas. Men undantag finns – t ex använder (eller åtminstone använde, för något år sedan) Eurovision Song Contest Youtube som officiell publiceringskanal. Då går det bra att länka dit, precis som i exemplet med KB. Jag tror inte de är mindre beständiga än de flesta externa länkar. /NH 4 mars 2014 kl. 21.16 (CET)

Det finns många som använder YT som publiceringskanal, men oftast som en av flera sätt att nå ut, vanligen för att må en viss målgrupp. Generellt sett finns ingen anledning att använda YT som länk, eftersom informationen ofta kan styrkas på annat sätt. Att bara länka till webbplatsen X för att det kanske är en välgjord film/radioinslag eller liknande är inte samma sak som att det är en bra extern länk. Faktum kvarstår ju dessutom i att vi vanligen raderar YT-länkar för att slippa göra en mer eller mindre omöjlig värdering. Riggwelter (diskussion) 4 mars 2014 kl. 21.21 (CET)

Det du skriver stämmer generellt. Men just i fallet Eurovision Song Contest var det så att man lade ut materialet på Youtube – den officiella hemsidan använde(r) inbäddat material från Youtube. Vi har ju t ex artiklar om enskilda låtar, och i en sådan artikel är det motiverat med en länk till "själva låten" eller hur man nu ska säga. Jag tog det exemplet för att visa på undantag där det faktiskt är motiverat att länka till Youtube. På Special:Länksökning/www.youtube.com kan man se att det finns ganska många länkar – antagligen är de flesta av dessa inte motiverade. /NH 4 mars 2014 kl. 21.31 (CET)

Jag har förstått att det är ett faktum att Riggwelter skjuter Youtube-länkar på studs utan att närmare reflektera över filmens innehåll, eftersmo han (?) tycker det är enklare så. Är "vi" som brukar göra så fler än Riggwelter? Är det bra att göra så, eller kan man ha en viss urskiljning? Jag har inte kollat om KB själva länkar in sin film på sin websajt, men om de gör det är länken direkt till Youtube mer beständig än att länka till deras sajt. Webmastrar har en faibless för att designa om sajter och orsaka länkröta. --Stighammar (diskussion) 4 mars 2014 kl. 21.36 (CET)

Jag tillhör den grupp som regelmässigt tar bort Youtubelänkar bland externa länkar. Jag tittar dock först vad den avser, och i ungefär ett fall av hundra låter jag den vara. Det kan tex vara för att åskådliggöra något komplext som då artikeln beskriver. Jag är i princip skeptisk mot externa länkar som vi är i allmänhet och anser det verkligen måste var en fördjupning och ge mervärde, dvs det räcker inte med info av typ "vidare läsning".--Yger (diskussion) 4 mars 2014 kl. 22.08 (CET)

Jag tillhör dem som ofta har nytta av Youtube i samband med olika sorts dokumentation. Den må vara tveksam generellt, men eftersom en del använder den som officiell publiceringsyta (jämför hur artister och andra har officiella Facebook-sidor) får den ett visst värde. Värdet kan även gälla hur Hanna Reitsch två små järnkors ser ut eller hur Loreen förklarar vilket hennes mellannamn är. Men Youtube måste användas med urskiljning. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 5 mars 2014 kl. 12.44 (CET)

Youtube-länkar har absolut sin plats under "Externa länkar" i diverse artiklar. Framför allt för filmer som vi inte kan/får ladda upp på Commons. Jag vill dessutom passa på att tipsa om mallen {{youtube}} som ger ett enhetligt utseende på länkarna. Däremot så ska man tänka på vad det är för film man länkar till. Jag brukar t.ex. länka till videor tagna under flyguppvisningar av privatpersoner för att illustrera flygplan och deras uppförande i luften på ett sätt som bilder inte kan. /ℇsquilo 5 mars 2014 kl. 13.16 (CET)

Har sett en del kul grejer om Icke newtonska vätskor på tuben som borde vara värt att länka till... -- Lavallen (mail) 5 mars 2014 kl. 13.52 (CET)

Efter att ha studerat de artiklar som länkas till ovan drar jag slutsatsen att en länk till en film på Youtube helst inte ska stoppas under rubriken "Externa länkar" utan hellre bland källorna. Och det är väl kanske eg. bättre, i och med att man skapar ett sammanhang som förklarar varför länken är väsentlig (i det aktuella fallet såsom info om artikelns huvudkällas egen huvudkälla). Dessutom bör man undvika att nämna ordet "Youtube" bredvid eftersom det triggar folks skräpletarinstinkter. --Stighammar (diskussion) 6 mars 2014 kl. 11.50 (CET)

Är det en av källorna, så ska den stå under 'källor', ja. Men om spam läggs in under 'källor', för att vara säker på att det inte tas bort, är rent förkastligt och kan motivera blockering. -- Lavallen (mail) 6 mars 2014 kl. 12.16 (CET)

En upplysning om hur ett järnkors ser ut eller avbildningar av hur icke newtonska vätskor rör sig kan betraktas som "vidare info" under "Externa länkar" - eller som en källa. I samtliga exempel ovan har man valt att se saker som källor. En hård inställning till "mer läsning" etc. leder givetvis till att folk mer och mer väljer att se saker som källor. Angående blockering: om jag lytt uppmaningen att jag "måste" gå till en diskussionssida som ingen läser för att diskutera saken hade jag säkert i frustration återställt Riggwelters borttagning av länken ytterligare en gång och blivit blockerad. Sen hade jag i ilska käftat på min diskussionssida varför den snart skulle blivit låst. Sen skulle blockeringen raskt omvandlas till evighetsblockering. (Ja, ungefär detta har hänt mig. Varsågod att blockera det här kontot såsom marionett till evighetsblockerad användare, om ni tycker att det agerandet är något som för arbetet med uppslagsverket framåt. Fler frågor om den händelsen besvarar jag dock inte.) --Stighammar (diskussion) 6 mars 2014 kl. 12.34 (CET)

En orsak till att filmer är dåliga som källor är att det i allmänhet är en viss tolkning av det man ser som i så fall används i artikeln, inte ett citat eller annan ren faktauppgift (och i de fallen hittas uppgiften oftast i bättre form annanstans).

Jag har svårt att se hur en demonstration av hur newtonska vätskor rör sig kan användas som källa för faktauppgifter i en artikel (det är förstås möjligt att fenomenet i filmen förklaras på ett sätt som duger som källa, med reservationen ovan).

Vad gäller diskussionssidor, så bevakas de av alla som bevakar artikeln, och ändringar syns också på Senaste ändringar. De är faktiskt användbara kanaler.

--LPfi (diskussion) 6 mars 2014 kl. 13.12 (CET)

Det var en märklig tolkning. Jag tror en del användare diskuterade Youtube som källa för att de kom ihåg en tidigare diskussion. I allmänhet är film mycket problematiskt som källa, av olika skäl. Som extern länk är Youtube lämpligt i enskilda fall, t.ex. då filmen artikeln handlar om, eller representativa delar av den, finns där lagligt. Att placera något som inte används som källa bland källorna gränsar till vandalism om man gör det medvetet, liksom att försöka dölja en källas eller extern länks karaktär (för att inte "trigga skräpletarinstinkter" eller av andra orsaker). --LPfi (diskussion) 6 mars 2014 kl. 12.20 (CET)

Ingen har pratat om att placera saker bland källorna som inte faktiskt är det. Se ovan. Själv finner jag beskrivningen av relevansen av filmlänken i artikeln om Nils Santesson [5] högst adekvat, men ogillas det är det bara att återställa - dock med motivering, helst. Den är inte jätteviktig för mig och tar någon bort den nu lär jag bara ge mig. Däremot gör borttagningar utan motivering och von oben-attityd från folk som berättar för mig vad jag får och måste göra och vad som är praxis - vilket uppenbarligen bara var den egna åsikten och användarens personliga praxis - mig förbannad. Jag har dock lugnat mig nu och kan skaka tass med Riggwelter, om så önskas. Men jag undabeder mig fler antydningar om att jag skulle vara fuskare eller uppmana till fusk. Jag försöker bara beskriva hur verkligheten ser ut och vad folk faktiskt gör. --Stighammar (diskussion) 6 mars 2014 kl. 12.43 (CET)

Är medelsvensson = Average Joe?

Diskussion flyttad till Faktafrågor. Lixer (diskussion) 6 mars 2014 kl. 15.56 (CET)

VisualEditor office hour in March

Sorry, this message is in English. Any help in translating it would be appreciated!

Hi all, the office hour for this month is scheduled for Monday, March 17th, at 15:00 UTC. Please join as Product Manager James Forrester discusses VisualEditor, new features and upcoming plans. For more information on office hours, including how to attend, you can see meta:IRC office hours. If office hours are heavily attended, it can be difficult to get to all questions, but if you want to ask a question and cannot attend or do not speak English, please let us know your question here or via email by the day before, and I or another community liaison will add it to possible discussion topics, as usual. (Complete logs are always posted and categorized at meta:Category:VisualEditor office hours logs after each office hour completes anyway, for your convenience).

Regards, --Elitre (WMF) (diskussion) 6 mars 2014 kl. 17.40 (CET)

Svart band på ukrainskspråkiga Wikipedia

Ukrainskspråkiga Wikipedia har just nu en specialsymbol.

Hej! Om någon undrar varför Wikipediagloben på ukrainskspråkiga Wikipedia sedan någon vecka tillbaka har ett svart band, så finns orsaken här: [6][7]. Med tanke på den senaste ukrainska händelseutvecklingen, kan det tänkas att det svarta bandet kommer att sitta kvar där ett tag till.

Apropå inget är det bra om vi försöker hålla lite koll på artiklar som Krim och Ukraina den närmaste tiden. Bara igår besöktes den förra artikeln nästan 11 000 gånger. Krim-artikeln blev vald till Utmärkt artikel för några år sedan redan 2006 och skulle nog behöva ses över för att få uppdaterat en del saker. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 2 mars 2014 kl. 15.49 (CET)

Nu har för övrigt logotypen gått tillbaka till standardvarianten igen.[8].--Paracel63 (diskussion) 7 mars 2014 kl. 18.15 (CET)

Lista över planscherna i Suecia antiqua et hodierna

Jag har roat mig med arbetet att sammanställa en Lista över planscherna i Suecia antiqua et hodierna, nu komplett med alla hittills på commons uppladdade planscher. Visst är de inte alltid exakt med den dåtida verkligheten överensstämmande, men visst är de fantastiska dokument över dåtidens byggnader och myter. Numer finns samtliga såväl dokumenterade som uppladdade i fin upplösning på kb.se. Det vore trevligt om vi kunde få en komplett samling även på wp. Flera av de avbildade byggnaderna mm saknar dessutom artiklar eller annan beskrivning på wp och många av de befintliga planscherna är inscannade i låg upplösning från något eftertryck och skulle med fördel kunna uppdateras med finare upplösning från kb. Bilderna på commons är nu (av mig) enhetligt namngivna och kategoriserade efter volym, men många av filerna saknar dokumentation och relevant kategorisering. Finns här några användare som är intresserade av att bidra? Allt gott, /Urbourbo (disk) 30 januari 2014 kl. 10.32 (CET)

Jag vill minnas att när KB lade ut detta material för några år sedan så hävdade man upphovsrätt för själva reprofotograferingen, men det verkar man ju lyckligtvis ha slutat med. I övrigt en eloge till arbetet ovan! /FredrikT (disk) 30 januari 2014 kl. 16.04 (CET)

Tack! De har förhoppningsvis insett att verkshöjden i reprofotot är begränsad, och dessutom får de ju nu mängder av gratis fina SEO-länkar. Nu ytterligare en bild uppladdad, men fler krafter skulle behövas för att ro detta projekt i land! Allt gott, /Urbourbo (disk) 31 januari 2014 kl. 11.29 (CET)

Jag kan väl i sammanhanget försvara KB, som har mycket dåligt mer resurser, och inte tjänar några pengar på fina SEO-länkar utan tvärtom riskerar att få fler besökare som tar mer resurser och leder till ytterligare kostnader för biblioteket. Därmed inte sagt att det inte ligger i deras intresse att sprida kunskap om samlingarna, men om man skall motivera allmänna institutioner krävs delvis andra argument.--FBQ (disk) 11 februari 2014 kl. 15.56 (CET)

För sakens skull: ping Kungbib på den här diskussionen. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 18 februari 2014 kl. 12.36 (CET)

Så här i efterhand kom jag på att jag kanske uppfattades som negativ, det var absolut inte min mening. Däremot kände jag att jag ville komma med en kommentar då det ofta blir lite enkelspårigt och offentliga institutioner ofta blir måltavlor som ogina när de inte släpper till material. Jag har själv ansett lantmäteriets hållande på mätpunkter som ohållbart och något som från deras sida varit en på förhand förlorad kamp. Jag ser fram emot den dag då åtminstone äldre kartor blir fria att använda. Däremot är det ju så att lantmäteriet skall finansiera sin verksamhet - det de nu inte får in på kartförsäljning kommer de att ta igen på förrättningskostnaderna som kommer att skena i höjden.--FBQ (diskussion) 7 mars 2014 kl. 23.07 (CET)

Kan de verkligen stiga ännu mer? På något sätt måste givetvis även myndigheter och offentliga institutioner få täckning för sina kostnader. Om ingen är beredd att betala för kringtjänster blir det som är obligatoriskt oerhört dyrt. Tostarpadius (diskussion) 8 mars 2014 kl. 18.29 (CET)

WP:POMMF

När jag läser riktlinjen om vad som kallas "principen om minsta möjliga förvåning" handlar den främst om under vilket uppslagsord en viss person eller företeelse bör återfinnas, inte om vad som bör ha företräde. Den används däremot ofta på det senare sättet i våra diskussioner. Jag har dock svårt att se att det har direkt stöd i texten. Tostarpadius (diskussion) 2 mars 2014 kl. 19.36 (CET)

Jag tror inte jag förstår vad du menar för en artikel bör väl ligga under det uppslagsord som har företräde vilket ibland avgörs av POMMF? - Averater (diskussion) 2 mars 2014 kl. 20.22 (CET)

Just nu gäller samtalet vilken "Gösta Ekman" som äger företräde. Enligt min tolkning av POMMF borde både farfadern och sonsonen ligga under namnet, något som givetvis är omöjligt. Därför är det bäst att förgreningssidan placeras där. Tostarpadius (diskussion) 2 mars 2014 kl. 21.03 (CET)

Aha, ja i de fallen tycker jag bara POMMF är något att ha som rådande princip i uppenbara fall och det är ju inte fallet med Gösta Ekman. - Averater (diskussion) 2 mars 2014 kl. 21.14 (CET)

Jag håller med om att pommf inte direkt avser företräde till artikelnamn. Företräde till artikelnamn bör ges till den som de flesta förmodade läsare förväntar sig hitta när de direkt skriver in artikelnamnet. Grensidor på det enkla artikelnamnet bör bara användas i undantagsfall, då flera artikelämnen är ungefär lika kända. Annars funkar det lika bra att ha grensideinformationen kursiverat högst upp i den artikeln som får företräde. Vi ska ju försöka få så många som möjligt att hitta rätt direkt (utan grensida). Och de som kommit fel (till fel artikel eller till grensida) ska snabbt kunna komma rätt med nästa klick. ⬤Bοⅳⅰе 2 mars 2014 kl. 21.34 (CET)

Jag har diskuterat saken tidigare och tycker generellt sett att i tveksamma fall bör det vara grensidor. Dels för att om någon hamnar på "fel" sida och tror sig ha hamnat rätt är det ett större problem än om någon hamnar på en grensida och får söka sig vidare. Dels för att det är orimligt att hålla på att flytta sidor fram och tillbaka - om författare Nils Nilsson 1 uppmärksammas i samband med att det var 100 år sedan han föddes och plötsligt blir mer känd, därefter författare Nils Nilsson 2 utkommer i nyutgåva och blir den som blir mest känd, sedan släpps ett frimärke med Nils Nilsson 1 som åter blir mer känd - jag anser att det är helt orimligt att flytta artiklar i sådana lägen, då visar det f.ö. helt tydligt att det inte är självklart vem som är mest relevant.

I mer självklara fall bör man däremot ge företräde åt det uppslagsord som är POMMF.--FBQ (diskussion) 2 mars 2014 kl. 22.02 (CET)

Jag tycker inte heller att det är lämpligt att avgöra POMMF enbart baserat på lästräffar - vi vet ju egentligen inte om personerna i själva verket sökte en annan artikel som de inte hittade, råkade klicka på artikeln för att den var länkad i en artikel medan andra namn inte var det, eller för att ett närliggande ämne man egentligen var intresserad av att läsa om saknade artikel osv. --FBQ (diskussion) 2 mars 2014 kl. 22.13 (CET)

Sedan är det ju ett problem när antalet namn på grensidorna växer, noterade nyligen att någon lagt in frågetecken om vilken Olof Rubeck som åsyftades i en artikel så jag lade till information i artikeln Olof Rudbeck så att det tydligt skall framgå vad som är POMMF. Men det betyder inte att jag tycker att det är lämpligt att flytta Olof Rudbeck d.ä. till uppslagsordet, eftersom jag tror att det bara skulle leda till att fler hamnar på fel sida. Tostarpadius och jag diskuterade saken vad gällde grensidan Ludvig Filip av Bourbon-Orléans (olika betydelser). Jag kan nog egentligen tycka att Ludvig Filip av Bourbon-Orléans och Ludvig Filip av Orléans borde gå till den grensidan. Däremot kunde Ludvig Filip som tidigare också gick till den grensidan fortsätta gå till kungen, eftersom man knappast när syfta på någon annan än just kungen med den formuleringen. Man kunde givetvis ha en liknade passus i den artikeln. Å andra sidan framgår det ju snarare av vilken tid man avser vilken person det hela gäller. Att det inte är helt självklart är att då Richelieu omtalades i en artikel om fransk politik under början av 1800-talet någon gjorde en länk till Armand Jean du Plessis de Richelieu i stället för Armand Emmanuel du Plessis de Richelieu trots att det av sammanhanget borde framgått vem som åsyftades.--FBQ (diskussion) 2 mars 2014 kl. 22.31 (CET)

I sammanhanget vore det värdefullt med fler synpunkter på Diskussion:Bror Olsson. Tostarpadius (diskussion) 3 mars 2014 kl. 08.48 (CET)

Om POMMF ofta används i diskussioner om vilken artikel som ska ha parentestillägg (etc) och inte kanske detta ska skrivas in på sidan ifråga? Persoligen menar jag att det aldrig kan väcka förvåning att hamna på en grensida och bli slussad vidare. Däremot kan det väcka förvåning om det under "Surahammar" skulle ligga en film som heter så, som är den senaste biosuccén... den som till äventyrs blir förvånad av att under "Surahammar" hitta en ort som finns på riktigt kanske är i behov av den upplysningen. --Stighammar (diskussion) 4 mars 2014 kl. 17.25 (CET)

Nej, den relevanta sidan är Wikipedia:särskiljning, och det är den som i första hand bör utvecklas .

andejons (diskussion) 4 mars 2014 kl. 19.42 (CET)

När man talar om POMMF kan det lika väl avse principen, snarare än projektsidan. -- Lavallen (mail) 4 mars 2014 kl. 20.42 (CET)

Ja, men som jag framhållit ovan gäller ofta samma artikelnamn enligt POMMF för flera olika personer. Jag delar Stighammars uppfattning att en förgreningssida inte borde väcka förvåning. Givetvis finns det dock undantag från den regeln. Tostarpadius (diskussion) 4 mars 2014 kl. 21.21 (CET)

Kan hålla med om att det i vissa fall kan vara motiverat med en grensida för att förklara ordets betydelse och ursprung även för den som söker efter en film med namnet Surahammar eller artisten Madonna. Även om filmen "Surahammar" är ett fiktivt exempel så kan man ju utgå ifrån att filmen inte fått sitt namn av en tillfällighet, och då skadar det ju inte att veta varifrån namnet kommer. Det handlar ju egentligen inte om huruvida det bör vara grensida, men jag tyckte i artikeln Mars att det vore bättre om den romerske guden stod först, så att det tydligare framgick att månaden och planeten fått sitt namn just från guden, men fick på fingarna. Nu står fartyget till och med före vilket i mitt tycke ser väldigt underligt ut.--FBQ (diskussion) 8 mars 2014 kl. 00.15 (CET)

Jag håller med om att det är bra att ge sammanhang på förgreningssidan och att de ursprungliga betydelserna därför skall nämnas tidigt, också i de fall man inte förväntar sig att de som hamnar där är ute efter dem. --LPfi (diskussion) 8 mars 2014 kl. 13.38 (CET)

Google & c/o

Google och andra sökmotorer ställer principen om POMMF för artikelnamn, och vårt sätt att tillämpa den, lite på huvudet. Googlar man t ex (för att ta ett annat aktuellt diskussionsexempel) på "madonna" kommer man till vår artikel Madonna (artist), och inte till förgreningssidan Madonna. För den som var ute efter något i stil med Madonna (målning) eller madonnabild finns inte alls något uppenbart sätt att komma vidare, och man får inte ens en indikation på att de sidorna kan finnas på Wikipedia. Hmm. /NH 2 mars 2014 kl. 22.17 (CET)

Aha, det är kanske därför enwiki ofta har "grensideinfo" högst upp i artiklar som redan har en särskiljningsdel i artikelnamnet. Jag har annars tänkt att den infon är ganska överflödig. ⬤Bοⅳⅰе 2 mars 2014 kl. 23.02 (CET)

Ja, det var ett nytt argument för något som vi hittills avvisat på svwp. Det bör definitivt beaktas! Tostarpadius (diskussion) 3 mars 2014 kl. 08.37 (CET)

Det börjar med andra ord bli dags att överväga top-notes till förgreningssidan från särskiljningssidor. Jag har tyckt att det har behövts länge. /ℇsquilo 3 mars 2014 kl. 11.30 (CET)

Jag med!--LittleGun (diskussion) 3 mars 2014 kl. 12.55 (CET)

Det här har jag ju trott att vi redan har här. (Typ "Den här artikeln handlar om maträtten X. För skådespelaren med samma namn, se Y". Vill man vara lite mer geschwint så räcker förstås sista delen i notisen). flinga 3 mars 2014 kl. 13.16 (CET)

Japp, fast av någon anledning bara om det finns två artiklar som behöver särksiljas. Finns fler artiklar så har vi av någon outgrundlig anledning ansett att det inte behövs.--LittleGun (diskussion) 3 mars 2014 kl. 13.36 (CET)

Kan bara hålla med om att topplänkar borde alltid finnas. Jag tror vi kom fram till samma slutsats då det diskusterades för ett år sedan Wikipediadiskussion:Särskiljning#Topplänkar. AlphaZeta (diskussion) 3 mars 2014 kl. 13.55 (CET)

Då kom vi fram till att de skulle vara tillåtna. Jag har fortfarande inte övertygats om att de är nödvändiga, men Googles hantering av sökningar är det bästa argument jag hittills stött på. Topplänken bör gå direkt till förgreningssidan, om det finns en sådan, och ingen annanstans. Tostarpadius (diskussion) 4 mars 2014 kl. 09.29 (CET)

Illustreringsrace 2014

Vinnaren kommer att erhålla den orangefärgade rosetten – den delas ut väldigt sällan och bör vara eftertraktad av Wikipedias rosettsamlare. Kanske hamnar den på din prishylla?

”

En bild säger mer en 1000 ord.

„

Under vecka 10 (startar imorgon, 3 mars 2014) kommer veckans tävling att vara Illustreringsrace 2014. Det blir den femte upplagan av tävling – den har hållits tidigare 2010, 2011, 2012 och 2013. Delta gärna! För mer information, se tävlingssidan. Lixer (diskussion) 2 mars 2014 kl. 20.14 (CET)

Det har varit en glädjande tillströmning på skribenter till denna veckas tävling. Snart passerar vi förra årets 306 förbättrade artiklar. Men ska vi vara på den säkra sidan är fler hjärtligt välkomna med en bild eller två. Deryni (diskussion) 7 mars 2014 kl. 21.28 (CET)

Sortering av namnvarianter

Hej! För ett tag sedan diskuterades hur vi skulle/borde sortera olika namnvarianter – exempelvis Pererik, Per Erik och Per-Erik. Nu har Språkrådet gett någon sorts rekommendation/förslag:[9].--Paracel63 (diskussion) 5 mars 2014 kl. 12.46 (CET)

Tolkar jag inlägget rätt, så ska det sorteras "Pererik", "Per-Erik", "Per Erik". Det låter småsvårt att åstadkomma på ett naturligt sätt? -- Lavallen (mail) 5 mars 2014 kl. 13.56 (CET)

Se diskussionen Regler för standardsortering ovan. Det verkar som Per-erik kan sorteras om "Blomman" om det här hans smeknamn eller P E eller möjligen Per-Erik författare eller "Per-Erik 1870-1949" också, så språkrådets rekommendationer kommer nog inte att bidra till någon större ordning alla fall.--FBQ (diskussion) 5 mars 2014 kl. 14.27 (CET)

Det var bara en representant för Språkrådet som gav sitt förslag. Någon officiell linje verkar det inte vara, än. Och om det är svårt att kombinera med MediaWiki-tekniken, kanske den senare ska få gå före? Bara det är konsekvent och beständigt.--Paracel63 (diskussion) 6 mars 2014 kl. 18.55 (CET)

Det är inte det tekniska jag är orolig för, det är det konsekventa. Det kräver i princip att alla gör exakt likadant, sedan spelar det inte jättestor roll hur. Och det tror jag inte är genomförbart med hundratusentals biografier, med tusentalet Wikipedianer. Sedan undrar jag hur ofta det finns både "Per Erik Andersson" och "Pererik Andersson" i samma kategori? Den enda jag kan föreställa mig ha det problemet, är kategori:Män, och den finns ju mest, om inte enbart, för statistikens skull. -- Lavallen (mail) 6 mars 2014 kl. 19.24 (CET)

Problemet är kanske inte "Per-Erik", utan kanske "Johan-Nils" och hur det sorteras i förhållande till "Johannes"? (inte helt lyckat exempel, men poängen bör framgå)

andejons (diskussion) 6 mars 2014 kl. 23.59 (CET)

Problemet dyker upp i diverse förgreningssidor med namn – både för- och efternamn. "Efternamnsexperten" Roufu är en av dem som i sitt arbete skulle ha nytta av en tydlig regel.--Paracel63 (diskussion) 8 mars 2014 kl. 00.46 (CET)

Automatisk arkivering

Vad har hänt? Flera trådar ser ut att vara avslutade för långt mer än två veckor sedan. Tostarpadius (diskussion) 7 mars 2014 kl. 22.44 (CET)

Kolla med EnDumEn som har roboten. Roboten har tydligen inte arkiverat någonstans sedan 2 mars. Kanske för det inte har behövts, kanske för att något har kommit i olag. --MagnusA 7 mars 2014 kl. 23.02 (CET)

Användaren själv redigerade här helt nyligen. Tostarpadius (diskussion) 7 mars 2014 kl. 23.04 (CET)

Jag redigerar ganska oberoende av roboten. Men jag borde kanske sett att den inte gjort något den senaste veckan. Nu har jag satt igång arkiveringen igen. Jag tror att jag också har lyckats få roboten att vara inloggad mer än 30 dagar åt gången. /EnDumEn ✍ 8 mars 2014 kl. 09.35 (CET)

Tack! Ganska precis en femtedel av sidans innehåll försvann i morse! Tostarpadius (diskussion) 8 mars 2014 kl. 17.53 (CET)

stående / upright

Hi there. I'm here today because, due to a bug which got fixed yesterday, some edits made with VisualEditor in the last couple of days might have led to an unwanted removal of the upright (stående) parameter from images. I am now checking diffs; unfortunately I don't understand your language, so I'll just list them here because I can't judge if the edit in itself is good or bad. I hope you'll appreciate my contribution and thank you for your comprehension. --Elitre (WMF) (diskussion) 8 mars 2014 kl. 17.16 (CET)

The affected edits should be:

• https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Franz_Kafka&curid=564&diff=24852024&oldid=24813702
• https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Elias_Brenner&curid=13644&diff=24852006&oldid=24513055
• https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Aleksandra_Danilova&diff=24850312&oldid=21374740
• https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fredrik_Lindstr%C3%B6m&curid=10044&diff=24850063&oldid=24796012

Hope this helps :) --Elitre (WMF) (diskussion) 8 mars 2014 kl. 17.32 (CET)

Grazie! I checked them and reverted as needed. --LPfi (diskussion) 8 mars 2014 kl. 22.29 (CET)

Artiklar skapade av studenter vid universitet

Vi har sett en långsam ökning av artiklar som skapats av studenter vid våra universitet som en uppgift i deras studier. Det har varit en del spridda skurar men sedan något år men några synes ha gått in för det metodiskt som Linnéuniversitetet. I början kom det en hel del fluffiga saker som mer var som en uppsats, med många sidospår för vad som är relevant för en encyklopedisk artikel, men jag uppfattar de nu blivit alltmer träffsäkra. Verkligt roligt se Flavobacterium columnare som var helt bra redan från början. En sådan trend måste ju vara ett drömscenario för oss.--Yger (diskussion) 10 mars 2014 kl. 08.47 (CET)

Mycket fint, kul :) Höstblomma (diskussion) 10 mars 2014 kl. 10.23 (CET)

Användande av svårinmatade tecken

Finns det någon policy angående användande av tecken som är (halv-)svåra att skriva i namnet på t.ex. kategorier, mallar och artiklar?
Jag tänker på typografiskt citationstecken (”), typografisk apostrof (’), tankstreck (–), typografiskt korrekt minustecken (−) och typgrafiskt korrekt bindestreck (‐).
Lite statistik:

• Typografiskt citationstecken används i namnet på 0 kategorier, 0 mallar och 28 artiklar.
• Typografisk apostrof används i namnet på 1 kategori, 0 mallar och 155 artiklar. (Kategorin är: Personer från Côte-d’Or.)
• Tankstreck används i namnet på 12 kategorier, 59 mallar och 1791 artiklar.

(De 12 kategorierna är: Alumner från University of Nebraska–Lincoln, Finlands län 1997–2009, Porsche Carrera Cup–säsonger, Serotonin–noradrenalin–dopaminåterupptagshämmare, Serotonin–noradrenalinåterupptagshämmare, Slag under det dansk-svenska kriget 1808–1809, Spelare i Kalamazoo Wings (1974–2000), TTA – Elitserien i Racing, TTA – Elitserien i Racing-förare, Wikipedia:Projekt datorspel – deltagare, Wikipedia:Projekt E-sport – deltagare och Winnipeg Jets (1972–1996).)

• Typografiskt korrekt minustecken används i namnet på 0 kategorier, 0 mallar och 13 artiklar.
• Typografiskt korrekt bindestreck används i namnet på 0 kategorier, 0 mallar och 1 artikel. (Artikeln är: Reykjavik‐Rotterdam.)

Bör några tecken undvikas i åtminstone kategorier och/eller mallar? Svensson1 (diskussion) 9 mars 2014 kl. 22.41 (CET)

Mallar behöver du inte vara orolig över. Omdirigeringar funkar i mallnamnrymden. -- Lavallen (mail) 10 mars 2014 kl. 07.13 (CET)

Vad gäller artiklar är principen att använda "rätt" tecken (vad det nu är) och lösa saken med omdirigeringar. Vad gäller mallar är det nog samma sak. Vad gäller kategorier gäller det väl främst att man är konsekvent – nu finns t ex Kategori:Personer från Côte-d’Or tillsammans med Kategori:Côte-d'Or. (Jag flyttade artikeln om den isländska filmen som nämns ovan lite i onödan – jag såg inte att det redan fanns en omdirigeringssida.) /NH 10 mars 2014 kl. 11.43 (CET)

Kategorierna är främst ett tekniskt hjälpmedel, så jag ser det inte som viktigt att ha typografiskt korrekta namn, utan det är viktigare att namnen är lätta att använda. De används också av ett antal verktyg (Hotcat m.fl.), med vilka tangentbordet kan fungera annorlunda än man är van. Jag trodde vi konsekvent (och konsekvens är viktig) använde ASCII-bindestreck i kategorierna, också som tankestreck och för intervall, och ASCII-apostrof, ASCII-citationstecken o.s.v. Det är möjligt att typografiskt korrekta tecken kan införas så småningom, men jag är inte säker. Åtminstone bör verktygen och användarna behärska dem då. --LPfi (diskussion) 11 mars 2014 kl. 14.21 (CET)

Angående Portal:Huvudsida/Aktuell artikel

Jag önskar att fler kommer med synpunkter på Portaldiskussion:Huvudsida/Aktuell_artikel#Metadata då jag annars är rädd för att det kommer bli ett redigeringskrig i Aktuell artikel. /Hangsna (diskussion) 11 mars 2014 kl. 16.29 (CET)

Wikipedia:Forska om Wikipedia

Under diskussionen ovan om en genusanalys av Wikipedia så lyftes flera bra idéer om vad forskare borde titta på gällande Wikipedia och flera personer valde även att kontakta mig med förslag via andra kanaler. Jag tror att det vore en klar fördel om vi kunde samla alla de här idéerna på en plats som vi sedan löpande kan hänvisa forskare/studenter till. Därför la jag upp ett första utkast på Wikipedia:Forska om Wikipedia där jag hoppas att ni kan fylla på med era idéer på undersökningar.

Redan inom ett par veckor är vi på Umeå universitet, och därefter på Lunds universitet och då vore det fint att kunna ha lite idéer som kan inspirera akademikerna. Om ni har en konkret idé men inte själva har tid att genomföra forskningsprojektet så kan ni vara rätt detaljerade och på så sätt göra det lättare för andra att genomföra undersökningen på ett bra sätt. Är din idé inte helt färdig så tycker jag ändå att ni ska lägga upp den så att andra kan hjälpa till att arbeta vidare på den. Mvh, John Andersson (WMSE) (diskussion) 10 mars 2014 kl. 10.06 (CET)

Jag ser fram emot den forskning som kommer att bedrivas om tvåhundra år, när det finns historiskt perspektiv på saken. Tostarpadius (diskussion) 10 mars 2014 kl. 15.34 (CET)

Ryska Wikipedia hade faktiskt ett par historiker som tittade på hur språkversionen utvecklats sedan starten (meta:RuWiki History (Doronina and Pinchuk)/English). För oss som inte är från högländerna kanske även sådan nutidshistoria vore intressant? :-) John Andersson (WMSE) (diskussion) 10 mars 2014 kl. 23.51 (CET)

Tack. Klart intressant text. Den är nu inlagd som extern länk i vår artikel om ruwp.--Paracel63 (diskussion) 12 mars 2014 kl. 15.58 (CET)

Översättningssprint, söndag 6 april

Efter lyckat resultat i höstas passar vi nu på med ett översättningssprint medans Wikimedia Sverige sitter på Arkitektur- och designcentrum i Stockholm. Den här gången kommer vi att titta på både översättningsbehovet i MediaWiki och på översättningsmöjligheterna i Wikidata, Commons och övriga flerspråkiga Wikimedia-projekt.

Van översättare eller nyfiken, alla är välkomna den 6 april 14:00-18:00. Vi sitter i hörnrummet innanför glasgången mellan Café Blom och biblioteket. Wikimedia Sverige bjuder på fika så skriv gärna upp er på Wikipedia:Wikiträffar så att vi vet hur mycket som ska köpas.

För er som inte kan delta på plats finns det även en Google hangout (se detaljer på Wikiträffar) som man kan ansluta till om man vill delta i sprinten eller har frågor.

Hoppas att få träffa många av er på plats eller i hangouten. /André Costa (WMSE) (diskussion) 12 mars 2014 kl. 16.28 (CET)

Och nu pekar Wikiträfflänken till rätt event. /André Costa (WMSE) (diskussion) 12 mars 2014 kl. 16.57 (CET)

Kolon som avgränsare mellan titel och undertitel

Jag såg till min förskräckelse på sidan Chess att ni börjat göra som (nya) Adlibris: ni använder kolon som avgränsare mellan titel och undertitel (hos en bok, t.ex.). Det är väl OK, men det konstiga är att ni (som nya Adlibris) använder mellanrum både efter och före kolonet. Man använder, i svenska språket (och i engelska, för den delen), aldrig mellanrum före ett kolon. Det ser helt barockt ut! Och så vitt jag känner till är boktitlar inte något undantag. Kommentarer? --Andreas Rejbrand (disk) 23 februari 2014 kl. 23.51 (CET)

Jo, i bibliografier och bibliotekskataloger används mellanslag-kolon-mellanslag. --LA2 (disk) 24 februari 2014 kl. 00.09 (CET)

Intressant. Konstigt att jag aldrig sett det tidigare. Har du någon källa/några trovärdiga exempel? --Andreas Rejbrand (disk) 24 februari 2014 kl. 00.46 (CET)

Samma bok i Libris är väl ett bra exempel att börja med? Hela Libris gör så. --LA2 (disk) 24 februari 2014 kl. 01.18 (CET)

OK. Det är visst en etablerad specialanvändning av tecknet, som separator mellan titel och undertitel, i biblio*-sammanhang. Jag ger mig. (Möjligtvis kan det här bruket, som bryter totalt mot kolonets vanliga funktioner både inom ord och mellan ord i brödtext, motiveras t.ex. med att titlar i sig kan innehålla kolon, men då förmodligen enligt samma regler som i vanlig brödtext. Eller så är det bara en del del av en speciell "syntax". Den stora nackdelen med det här, däremot, är att jag misstänker att mindre vana skribenter kan få för sig att använda mellanrum före kolon även i vanlig brödtext...) --Andreas Rejbrand (disk) 24 februari 2014 kl. 01.26 (CET)

Som jag förstått är det bara en sökteknisk fråga (det var det svar jag fick när jag frågade på universitetsbiblioteket för en tid sedan). När man skriver böcker i brödtext eller i källförteckningar används aldrig (vad jag sett) mellanslag före och efter kolon. Jag personligen tycker att det är en styggelse att göra så. Har vi någon policy på detta område? Det skulle vara olyckligt om vi börjar använda båda och det blir någon form av rättning fram och tillbaka. Standarder är bra. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 24 februari 2014 kl. 01.32 (CET)

Ja, jag undrar också om det inte hör till ovanligheten att "blanksteg + kolon + blanksteg" separerar titel och undertitel i litteraturlistor och källhänvisningar i praktiken. Jag är väldigt känslig för bruk av skiljetecken, så om det förekommer då och då, borde jag ha noterat det. Jag tittade just i Språkriktighetsboken, och i deras litteraturförteckning separerar de titel och undertitel med punkt, enligt normala regler (d.v.s. mellanrum efter - men inte före - punkten). --Andreas Rejbrand (disk) 24 februari 2014 kl. 01.44 (CET)

Kolon är som sagt den gamla, etablerade separatorn mellan titel och undertitel (ofta med mellanslag på båda sidor, men lika gärna som i normal text, med mellanslag endast efter). Numer ser man även tankstreck. Punkt vet jag aldrig om jag stött på.

Förutom av rent tekniska skäl har jag för mig att bruket också kommer av att man inte vill introducera några skiljetecken som inte kan skiljas från den normala titeln.

andejons (disk) 24 februari 2014 kl. 07.31 (CET)

Kolon eller tankstreck, i båda fallen med mellanrum på båda sidor, är de enda separatorerna mellan titel och undertitel som jag har stött på. Av dessa förefaller kolon vara den klart dominerande. /ℇsquilo 24 februari 2014 kl. 11.17 (CET)

OK för mig. (Även om jag fortfarande är lite rädd för att ovana skribenter kan "generalisera" på olyckliga sätt.) --Andreas Rejbrand (diskussion) 24 februari 2014 kl. 12.37 (CET)

Kolon i titelrubriker för med sig lite strul på oväntade ställen i programvaran bakom Wikipedia ibland. Så har ni ett bättre lösning, så kör gärna den! -- Lavallen (mail) 24 februari 2014 kl. 12.46 (CET)

Aftonbladet inifrån Med vänlig hälsning Lill-Ann (diskussion) 24 februari 2014 kl. 15.14 (CET)

Lill-Ann, tack för din kommentar. I den här artikelns källistning används kolonet på det sätt jag själv tycker känns naturligt. Och i ingressen används en omskrivning. Vad var din poäng med ditt inlägg? Rekommenderar du själv någon av dessa två varianter? --Andreas Rejbrand (diskussion) 24 februari 2014 kl. 15.20 (CET)

Poängen är den att jag stötte på detta nyligen. Tyckte att titeln Aftonbladet inifrån : 175 års kamp för tryckfrihet och ökad upplaga, kändes för lång och omständig att ha som rubrik. Därför satte jag undertiteln inom parentes och även i infoboxen. Rekommenderar? Ja, jag rekommenderade det till mig själv. Med vänlig hälsning Lill-Ann (diskussion) 24 februari 2014 kl. 16.11 (CET)

Jag använder själv alltid tankstreck mellan titel och undertitel och tyckte att varianten med kolon såg mycket märklig ut första gången jag stötte på den (och tycker det faktiskt fortfarande). Eftersom jag huvudsakligen har sett den i just databaser (som Libris) och i uppgifter som saxats direkt därur har jag hittills trott att det var något rent datortekniskt skäl som låg bakom detta val av skiljetecken. I en källförteckning i en tryckt bok kan jag däremot inte erinra mig att jag någonsin har sett något annat än tankstrecksvarianten. /FredrikT (diskussion) 25 februari 2014 kl. 18.41 (CET)

Jag börjar undra om min ursprungliga reaktion mot bruket i nämnd artikel kanske inte var så tokig ändå. Jag skulle nog vilja att de som tycker att "mellanrum + kolon + mellanrum" är korrekt ger exempel på detta bruk i litteratur- eller källhänvisningar i böcker eller artiklar, eller ger exempel på trovärdig källa som förespråkar detta bruk. --Andreas Rejbrand (diskussion) 25 februari 2014 kl. 21.58 (CET)

Jag har bara sett det i Libris och jag hämtar många bokreferenser därifrån till källor och litteraturförteckningar. Jag brukar byta mellanslag-kolon-mellanslag mot mellanslag-tankstreck-mellanslag, men glömmer det säkert ibland. Rex Sueciæ (disk) 25 februari 2014 kl. 23.45 (CET)

Jag skulle också föredra om vi använde tankstreck. Vid bearbetningar här har jag dock hittills endast tagit bort det första mellanrummet, som ger ett mycket märkligt intryck i mina ögon. Tostarpadius (diskussion) 26 februari 2014 kl. 08.29 (CET)

(utdrag) Finns förresten någon regel för om vi ska ha versal eller gemen inledning på undertiteln? Nu tror jag det varierar en hel del i våra artiklar. Jämför exempelvis Göta kanal 2 – kanalkampen med Göta kanal 3 – Kanalkungens hemlighet.--Paracel63 (diskussion) 26 februari 2014 kl. 19.17 (CET)

I båda de fallen kör imdb med versal och svensk filmdatabas med gemen. - Averater (diskussion) 26 februari 2014 kl. 19.21 (CET)

Tack. Då känns det som språkspecifikt. Kanske ska vi rekommendera att köra med gement här, eftersom vi skriver på svenska?--Paracel63 (diskussion) 27 februari 2014 kl. 01.59 (CET)

Jag tycker det är bäst om man kör enligt det som står i boken - vem gynnar vi egentligen om vi tillämpar svenska skrivregler på icke svenska verk? Detta är ju inte utan problem dock. Till exempel i A Century of Central står det (efter "Title:") "A century of Central : Sydney's Central Railway Station 1906 to 2006" (på bokens omslag är det Century med versal), medan i Along Parallel Lines står det "Along parallel lines: a history of the railways of New South Wales 1850–1986", medan omslaget pryds av "Along Parallel Lines [ny rad, min anmärkning] A history of the railways of New South Wales 1850–1986". Det verkar inte ens vara språkspecifikt... Dieselmotorvagnar (till stationen) 1 mars 2014 kl. 03.16 (CET)

Generellt gynnas de som inte är så starka i språk om man håller sig till reglerna. Men visst, det är på svenska valfritt om man vill versalisera (så länge man håller viss konsekvens).

andejons (diskussion) 1 mars 2014 kl. 07.54 (CET)

Andejons, för att förtydliga: vad är det som är valfritt? I svenska språket är normen liten bokstav i titlar (förutom första bokstaven, förstås), medan man ofta versaliserar i engelskan: The Silence of the Lambs men När lammen tystnar. Linköping University och Linköping Institute of Technology men Linköpings universitet och Linköpings tekniska högskola. Att Sveriges Television skrivs med stort T beror på att det är så etablerat. En ny organisation/myndighet skulle uppmanas att bara versalisera första ordet i namnet. Men du kanske tänkte mer specifikt på böcker och filmers undertitlar, och där är jag inte lika hemma. --Andreas Rejbrand (diskussion) 1 mars 2014 kl. 13.13 (CET)

Om jag förstått en lång nylig diskussion rätt så är det i svensk text valfritt att återge utländska titlar med den utländska versaliseringen ("The Silence of the Lambs") eller att använda vanliga svenska versaliseringsregler ("The silence of the lambs"). För svenska titlar finns inget val, utan svenska regler gäller. 90.227.135.41 1 mars 2014 kl. 13.46 (CET)

Ungefär så. Däremot verkar de allra flesta tycka (bland annat i den nämnda diskussionen) att det är mest praktiskt att konsekvent använda engelsk versalisering för engelskspråkiga titlar. Det är i alla fall så i princip alla våra engelskspråkiga filmartiklar är skrivna. Den rekommendationen finns också i vår artikelnamnsinstruktion på wp:NAMN.--Paracel63 (diskussion) 13 mars 2014 kl. 01.41 (CET)

Undersökning av svenskspråkiga Wikipedia ur ett genusperspektiv

Hej!

Som ni kanske redan vet har Wikimedia Sverige under 2013 haft ett projekt där vi försökt få fler kvinnor att delta på Wikipedia. Deltagarna har uttryckt sig väldigt positivt om utbildningen, men trots det har flera uppgett att de slutat då det funnit klimatet här på svwp svårt av olika skäl (även när de framgångsrikt har publicerat en eller flera artiklar).

Än så länge har vi bara personligt tyckande, men detta pekar på att vi kan ha strukturella problem på svenskspråkiga Wikipedia. Det kan vara så att dessa strukturer leder till att vi omedvetet stänger ute kvinnor från att aktivt och effektivt bidra. Detta vore i så fall mycket olyckligt!

Då föreningen håller på att skriva en ny ansökan till Ungdomsstyrelsen med syfte att förlänga projektet skulle vi tycka att det inom ramen för det projektet vore intressant att försöka hitta forskare eller masterstudenter som kan undersöka om vi har inneboende problem i våra styrdokument (relevanskriterier, policies etc.), att titta på interaktioner mellan användare ur ett genusperspektiv m.m. Vi har tre frågor vi hoppas att du som aktiv volontär kan hjälpa till att svara på:

1. Anser du att dessa typer av undersökningar vore intressanta att genomföra?
2. Skulle du vara beredda att ställa upp på att svara på frågor (som en del av undersökningen eller för att guida forskaren/studenten rätt)?
3. Skulle du vara intresserad av att hjälpa till med metodologisk design/forskningsfrågor efter behov?

Ser fram emot att höra era tankar!

Mvh, John Andersson (WMSE) (diskussion) 5 mars 2014 kl. 13.52 (CET)

När jag för några år sedan försökte locka fler äldre, så var min lärdom att huvudskäl emot att delta var att man inte äger sin artikel och att andra kan redigera i "sin" artikel. Jag har sedan uppfattat det mesta av frustration hos nya (efter man kommit igenom tekniken) är kopplat till detta. Jag tycker tex reaktionen som framkom alldeles nyligen på Användardiskussion:Mejdej är direkt kopplat till detta, samt att vi har synpunkter på vad som bör ingå, hon ville i artikeln om Henry Schein ha in det mesta om filmdebatten på 1970-talet, medan jag med andra anser det var lämpligare beskriva i egen artikel, vilket hon alls inte gillade. Det har vid et flertal gånger blossat upp diskussioner på Bybrunnen etc hur vi bemöter nya, vilka i stort sett alltid leder till att alla hittar exempel på hur någon av oss dryga handfull som gör huvuddelen av patrulleringen gjort något mindre optimalt. Dessutom brukar det också alltid komma upp något exempel då man själv anser man blivit dåligt bemött av av någon kollega/admin som gjort en demotiverad. Så för det mesta har dessa diskussioner fått en destruktiv utformning med inslag av "adminbashing" som skadat stämningen och nästan aldrig lett till något konkret som förbättrar. De sker i stället i det lilla, som den nya tackfunktionen, flyttamallen som du själv föreslog eller Tournesol finurliga inlägg på diskussionssidor (vi har också admomröstningen som ger mer konkreta grejor vad som kan förbättras). Så jag vänder mig både mot din problembeskrivning och de förslag du för fram. Och om något inte blivit som ni velat, varför då inte gå i djupet med ert upplägg av kurser etc innan ni vill "ändra" hur det fungerar på svwp? Efter ni i er introduktion tydligt förde fram relevans begreppet har fnurret med de som går på kurs i stort sett försvunnit. Varför inte samtidigt tidigt berätta om dilemmat att ingen äger en artikel och att bidragsgivare på svwp måste både acceptera att andra "kladdar" i ens alster och har synpunkter på struktur etc som man behöver ta till sig, och att det krävs en enormt stark egen drivkraft för att "orka" jobba med att få in saker utan att få någon synlig belöning. Så klart nej från min sida och bakläxa till er som driver kurser mm.--Yger (diskussion) 5 mars 2014 kl. 14.52 (CET)

Lovord till initiativet med kurser. I övrigt håller jag helt och hållet med Yger. Att beskriva hur "ägandet" fungerar känns som en viktig ingrediens för att förebygga besvikelser och "käbbel" på diskussionssidorna. Deryni (diskussion) 5 mars 2014 kl. 15.44 (CET)

Hej! Tack för återkopplingen.

Det verkar som att det blivit ett visst missförstånd. Jag menade inte att detta skulle vara hela problemet! Tvärtom är det mängder av faktorer som vi behöver titta på. Detta vore bara en del av projektet/det arbete som kan göras.

Sedan är tanken alltså inte att Wikimedia Sverige ska gå in någonstans och ändra på texter! Idén är att be någon forskare/student att analysera vår existerande dokumentation (t.ex. relevanskriterierna) och se om det finns strukturella problem i dem. Kanske uttrycker vi oss på ett sätt (i de texterna) som är exkluderande eller inte är målgruppsanpassat? Det är alltså helhetsbilden och inte vad enskilda gör som vi är ute efter. Med tanke på att det bara är cirka 9% som är kvinnor som skriver här är det ju uppenbarligen något som får kvinnor att inte prioritera att lägga volontärtid på Wikipedia. Det kanske inte är på grund av detta, men vore det inte värt att undersöka det? Målet är att ge oss (gemenskapen) mer kunskap och belysa frågan så att vi gemensamt kan hjälpa till att genomföra de förändringar vi kan nå konsensus om - i slutändan är implementeringen något gemenskapen beslutar om, inte WMSE eller forskaren!

Jag tackar dig för att du lyft frågan om ägandeskap och vi kommer att göra vårt bästa för att göra ännu tydligare! Redan nu tar vi alltid upp ägandeskap och trycker på det en hel del. Som du själv rapporterar om (gällande workshops för äldre) är det dock inte alltid något som folk köper eller helt förstår (även om de verkat göra det). Det är en av orsakerna till att vi börjat försöka ha upprepade workshops så att vi kan trycka på det vid ytterligare ett tillfälle.

Ägandeskapet är som jag ser det en annan del av problembilden om hur vi kan få in fler kvinnor. Jag ser dock inte att det på något sätt går emot idén om att genomföra en analys (av någon extern part) av vår kultur eller vår dokumentation. John Andersson (WMSE) (diskussion) 5 mars 2014 kl. 16.40 (CET)

Med det svaret är jag än mer mot förslaget. Låt oss i gemenskapen sköta vårt och ni på föreningen ert. Vi körde förut detta med lättläshet och det blev svårt nog, detta är flera gånger mer komplext. Och din fråga, varför bara 12% (9% är fel) kvinnor, går betydligt bättre hitta svar på i en liten workshop med bara några få erfarna än med en kostsam utredning av utomstående, som inte kan komma fram till mer an vad några erfarna redan vet. --Yger (diskussion) 5 mars 2014 kl. 16.51 (CET)

Det handlar inte om någon kostsam utredning utan att föreningen ger stöd till en forskare eller student som vill titta på någon aspekt av frågan (den arbetstiden skulle alltså för övrigt bekostas genom externa medel). Jag är erfaren användare, men jag är ingen genusforskare så där riskerar min analys att bli bristfällig. Är du expert på textanalys ur ett genusperspektiv? 9 procent kom de fram till i Editor Survey 2011, men den här typen av enkäter har ju metodologiska problem... John Andersson (WMSE) (diskussion) 5 mars 2014 kl. 17.00 (CET)

Det vore intressant att se hur kulturen och diskussionsklimatet upplevs av de som inte tillhör det otäcka könet. Sådant som relevanskriterier och policys tror jag mindre på att titta på, för det är inte det som styr oss. WP är ett informellt nätverk med en informell struktur och där reglerna inte är nedskrivna. -- Lavallen (mail) 5 mars 2014 kl. 17.09 (CET)

Medhåll. Det är i så fall själva tillämpningen av dokumenten som skulle vara intressant, men det kräver att det är vi som användare som är föremål för studien.--I99pema (diskussion) 5 mars 2014 kl. 17.13 (CET)

När jag läser mitt senaste inlägg igen ser jag att min retoriska fråga till Yger framgår som rätt ofin, vilket inte var tanken. Målet var att peka på svårigheten med självanalys och att expertis inom Wikipedia inte är lika med expertis inom genusfrågor. John Andersson (WMSE) (diskussion) 5 mars 2014 kl. 19.16 (CET)

Att diskussioner om hur svenska Wikipedia fungerar internt vanligen ballar ut till att betraktas som "bråk" riktat mot enstaka administratörer ser jag som ett utmärkt motiv till att försöka åstadkomma mer objektiva beskrivningar som bas för diskussion. Ämnet "ägarskap" tror jag är en stor stötosten främst mot dem som kommer in som mer eller mindre "experter". Personligen är jag inte säker på att "rekryteringsinsatser" är något som öht lönar sig, men hur kvinnor funkar på wikin och i wikigemenskapen är en intressant och viktig fråga. Det viktigaste är då vad som händer med de kvinnor som kommer in på "naturlig" väg, inte via rekryteringsinsatser. Rätta mig om jag har fel, men jag tror att alla sådana varit tämligen misslyckade. --90.236.208.141 5 mars 2014 kl. 17.03 (CET)

Eftersom merparten av de som skriver här gör det anonymt är jag tveksam till de undersökningar som påstår än det ena, än det andra om könsbalansen på Wikipedia. Den undersökning du refererar till gäller ju dessutom Wikipedia på engelska. Jag ser heller inte på vilket sätt just våra policies och riktlinjer skulle vara könsstrukturella problembarn eftersom de är så grundligt genomtröskade över mycket lång tid. Jag kan heller inte göra mig fri från tanken att det är den uppmärksamhet som i allmänhet och i nutiden tillmäts könsfrågor som bidragit till idén om någon slags analys av det slag som efterlyses. Jag lovordar idén med projektet Kvinnor på Wikipedia 2013 men jag tycker hela tanken om undersökning av kommunikation och riktlinjer ur könsperspektiv får ett drag av populism över sig, om än det kanske är i tidens tecken. Min övertygelse är att då man vill skriva ett uppslagsverk gör man det oavsett om man är man eller kvinna, under förutsättningen att man har den drivkraft som krävs och har tillräckligt med skinn på näsan. Min uppfattning är att man som individ kan ha mer eller mindre skinn på näsan, oavsett kön. Riggwelter (diskussion) 5 mars 2014 kl. 17.43 (CET)

Det Riggwelter skriver verkar synnerligen genomtänkt och jag kan ställa mig bakom det mesta. Jag delar även Ygers skepsis mot hela tanken. Det finns bloggar där man äger sitt material och kan hantera kommentarer hur man vill. Detta är ett samarbetsprojekt och om vi inte respekterar det går det snett. I det sammanhanget spelar det ingen roll om vi är kvinnor eller män eller ens om vi tillhör ett tredje, fjärde eller femte kön. Det är absolut inte min avsikt att raljera, men när allt ses i genusperspektiv är jag rädd att vi kommer vilse och ser sådant som inte finns. Om jag skall vara ärlig tror jag inte att det finns några systemfel eller strukturella problem här. Allt handlar om att vi människor är ofullkomliga. Vi kan misslyckas i kommunikationen så att det aldrig blir en dialog och det är alltid tråkigt. Samtidigt måste vi inse att många har helt orealistiska förväntningar, som vi inte kan tillmötesgå utan att äventyra trovärdigheten. Tostarpadius (diskussion) 6 mars 2014 kl. 05.06 (CET)

Samtidigt får vi inte glömma att i en grupp där de flesta är hyfsat lika kan det vara svårt att se på sig själv och känna igen sådant som avskräcker dem som är utanför från att komma in. Därför tror jag inte på att det räcker med de diskussioner som förs inom Wikipedia för att utveckla regler och attityder. Jag tycker det är ett utmärkt initiativ att låta någon utifrån ta fram en bild av hur de ser på dokument och samspel inom Wikipedia. Sedan är det självklart så att det är Wikipediagemenskapen som äger frågan om eventuella förändringar på grund av det som undersökningen kommer fram till. 6 mars 2014 kl. 07.42 (CET)

Har svenska Wikipedia - alltså inte WMSE, utan Wikipedia - använt sig av de data som kom fram i den där "Editor Survey" från 2011 som länkas till ovan? Den är intressant, faktiskt. Där framgår bland annat - jag väljer nu data inte enbart från sidan specifikt om kvinnliga användare - att andelen kvinnor (på engelska Wikipedia) ökat något men att ändringen gått långsamt. Wikipediaanvändare (som svarar på frågorna, d.v.s. de som blev kvar) började redigera av en slump, för att de såg ett fel de ville rätta eller en röd länk de kunde klicka på. Redigeringar som blir återställda utan förklaring leder till minskad lust att redigera; samma sak gäller raderingar av sidor man skapat. Kvinnor uttrycker lägre grad av nöjdhet med sin upplevelse som redigerande Wikipedia-användare än vad män gör. --90.236.208.141 5 mars 2014 kl. 18.09 (CET)

"tror jag inte på att det räcker med de diskussioner som förs inom Wikipedia för att utveckla regler och attityder". Skulle alltså personer utanför Wikipedia "utveckla regler och attityder"? (Man kan redan ana hur genuspekpinnarna viftar ;) /Nesse (diskussion) 6 mars 2014 kl. 10.42 (CET)

Det är inte jag som skrivit inlägget, men jag skulle tro att du missförstår (alternativt vinklar tolkningen för att kunna komma med en nedlåtande kommentar). Personen menar nog att en social grupp nog för det mesta är ganska blind för hur den fungerar, och att det behövs utomstående för att göra nyktrare bedömningar av detta. (Lite som att man egentligen aldrig ser den där fina vasen man har i bokhyllan hemma, år efter år). flinga 6 mars 2014 kl. 13.30 (CET)

Jag förstår inte den rätt negativa responsen till initiativet. Jag antar att det finns folk som kan se aspekter av hur gemenskapen fungerar som vi själva är blinda för. Som exemplet med riktlinjer: visst är de genomtröskade, men sannolikt främst av folk som är vana att tröska igenom riktlinjer. Om det finns sätt att förbättra stämningen och bättre välkomna nykomlingar (och undvika att stöta bort dem som blivit Wikipedianer) är det mycket bra om vi kan lära oss dem.

Det betyder inte att det inte kan gå som för projektet med lättläst. Folk blir besvikna då deras redigeringar ogörs och deras artiklar raderas utan förklaring. Men vi har inte tid och möjlighet att för varje sådan åtgärd utforma en personlig förklaring. Jag brukar försöka ge en begriplig redigeringskommentar då det inte är frågan om klotter, men hur många nykomlingar läser artikelhistoriken? Jag vet för litet om nykomlingen för att ens kunna ge en personlig förklaring.

Jag är inte ens säker på att gemenskapen fungerar suboptimalt. Bara en liten del av oss är kvinnor, men beror det på hur gemenskapen fungerar eller på att färre kvinnor överhuvudtaget är intresserade av denna typ av projekt (där "denna typ" förstås inte är väldefinierat, det går inte att helt skilja Wikipedia-kulturen från andra aspekter av projektet)? Om problemet är att en "manlig" (nördig?) kultur dominerar ett mansdominerat (nördigt?) projekt så är det svårt att helt bli kvitt problemet. Men kanske genusforskare har något intressant att säga om det också.

--LPfi (diskussion) 6 mars 2014 kl. 12.56 (CET)

Sedan årsskiftet får nästan alla som fått alster raderade pga relevans och/eller oartikel som är oencyklopedisk personlig återkoppling, vilket gett positiv återkoppling. Så den insikten från 2011 är redan implementerad.--Yger (diskussion) 6 mars 2014 kl. 13.36 (CET)

Hur vet man att det är så? Har man undersökt frekvensen av underrättande om raderade artiklar? Hur ser den positiva återkopplingen ut, i vilken form har den kommit? Själv upptäckte jag "min" radering [10] av en slump och tror förstås därför att det är vanligt att det funkar så. --Stighammar (diskussion) 6 mars 2014 kl. 13.59 (CET)

Jag går igenom samtliga nya alster 24/7 och ger själv denna återkoppling. Jag uppskattar att jag själv på det sättet är den som primärt möter cirka 2/3 av alla nya som skriver nytt (och då det inte är fråga om "skräp"alster, då det är betydligt fler som raderar dem, inte minst Tegel).--Yger (diskussion) 6 mars 2014 kl. 14.34 (CET)

Jag tycker detta är en lovvärd ansats som nu diskuteras. Jag tycker det framgår med övertydlighet att här finns en slagsida och att det är ett problem i hur hela Wikipedia på grund av detta får en slagsida i dels vilka artiklar som skrivs, hur dem skrivs (fokus, ordval med mera) och så vidare. Att utveckla system för hur vi ska kunna inkludera fler och få en bättre balans välkomnar jag. dnm ^{(d | b)} 6 mars 2014 kl. 13.02 (CET)

”Om jag skall vara ärlig tror jag inte att det finns några systemfel eller strukturella problem här” (inget personligt menat mot Tostarpadius ovan, men jag tar det som en symbol för ett synsätt. Tillägg: jag menar alltså inte att användaren eller någon annan har just detta synsätt, utan bara lånar meningen som en metafor): detta är att förutsätta det som skulle undersökas. Eller som eventuellt kan undersökas, på olika sätt, inte bara gällande kön, utan klass, yrkesbakgrund, ålder, etnicitet, med mera. Om man så att säga inte tror på att strukturella fenomen kan existera (en ståndpunkt som ibland kommer fram i liknande diskussioner), så är det klart att man har svårt att ta undersökningar som visar på strukturella problem på allvar - med det menar jag sammanhang där vissa sociala grupper gynnas och andra missgynnas eller har det svårare att ta sig fram. (Någonstans har jag läst en jämförelse där någon (av något skäl) inte får vara med och spela fotboll, sedan får den delta men har svårt att klara det (som ovan spelare, eller av annat skäl) och sedan ser gruppen det som att man behandlar alla lika och alla har lika möjligheter... nå, jag minns inte det här exemplet så väl, så det skjuter nog mitt inlägg mest i foten..). Jag har inte på rak arm studier och forskning jag kan direkt dra fram och visa på, men jag vågar nog ändå hävda att det lär finnas gott om forskning som visar förekomsten av strukturer (och det kan säkert den som orkar bistå med). Sedan menar jag inte att all strukturell ojämlikhet här skulle vara fel - personer som roar sig med att skapa bråk eller lägga in vinklade, falska eller dåligt undersöka uppgifter ska förstås så att säga missgynnas i projektet.

Ett känt strukturellt fenomen (såvitt jag tolkar begreppet) att en högre andel av överklassen och en avsevärt lägre andel av arbetarklassen deltar i studier vid högskolor och universitet. Jag tror inte det håller att hävda att detta uppstår bara på grund av spontana individuella variationer (eller för den delen på genetiska anlag). Här skulle väl alltså strukturen vara den att lite förenklat uppmuntras studier bland de högre klasserna, synen på dem är väldigt positiva, och man har större säkerhet och möjlighet till deltagande, medans det förhåller sig omvänt bland de lägre. flinga 6 mars 2014 kl. 13.26 (CET)

Jag tycker också att det är ett lovvärt initiativ. Det är ju inte precis något ovanligt fenomen att strukturella problem också medför en blindhet för dessa hos de involverade. Precis som LPfi påpekar kan utomstående hjälpa oss att se sådant som vi själva är blinda för. / Ternarius_D 6 mars 2014 kl. 15.43 (CET)

Strukturella problem? Ska inlägget förstås som så att det kanske finns "patriarkala strukturer" på Wikipedia? Återigen ägnar Wikipedia sig åt politik och ideologi - och inte åt att vara ett politiskt oberoende uppslagsverk. Ni kan omöjligen veta vilket kön användare har här på Wikipedia, eftersom de flesta är anonyma. Jag vill vara så saklig det går, men det är just sådana här projekt som riskerar att allvarligt rubba Wikipedias trovärdighet. Projektet bör kasseras, slängas och gärna glömmas bort. Obelix (diskussion) 6 mars 2014 kl. 18.20 (CET)

Jag håller med Riggwelter i att skinn på näsan är en väldigt bra egenskap (oavsett kön). För många nybörjare tar det ett tag att förstå kulturen här och alla regler som man får lära sig en och en. Så är det för alla, oavsett kön. Däremot kanske det är lite fler män än kvinnor som anammar vår femte grundpelare[11]. Skrivstugor och liknande tror jag är bra, men det är än bättre att följa upp och försöka få dem över tröskeln. Min erfarenhet är att det tar en tid för någon att bli självgående, det räcker inte med några enstaka träffar eller tips. Så fadderskap och liknande mentoraktiviteter är bra, för där kan man följa upp någon och stötta under en längre tid. Apropå inget, hur går det med wp:Fikarummet?--Paracel63 (diskussion) 6 mars 2014 kl. 19.20 (CET)

Jag tycker att utgångspunkten för tråden är märklig. Det är väl genusperspektivet i artiklarna som är det viktiga i så fall? Inte vilka som skrivit? Det spelar i andra fall ingen roll vem som skriver ("Wikipedia där alla kan redigera"), så länge som artiklarna är bra, varför byta det perspektivet? Det finns väl ingen sådan målsättning med Wikipedia, att skribenter bör tillhöra olika grupper? Jag är tveksam till detta.Klementin (diskussion) 6 mars 2014 kl. 21.24 (CET)

@Klementin: Ingen har sagt att det perspektivet ska bytas ur en kvalitetsaspekt i artiklarna. Här funderas på en kvantitets/deltagaraspekt. Om antalet produktiva användare på svwp skulle öka med 45% så gynnar det väl uppslagsverket? Det som ska undersökas är alltså om det finns något som gör denna potentiella grupp bidragsgivare obenägna att ansluta sig till den befintliga gruppen. --Ainali (diskussion) 6 mars 2014 kl. 22.50 (CET)

@Ainali:, det finns väl erfarenheter från näringslivet angående sådant här. En konsult kommer in och ska studera organisationen i ett visst syfte, och påtalar sedan fel. Då är reaktionen alltid densamma: konsulten har inte förstått (korrekt uppfattat eller inte), alternativt att konsulten river upp stämningen som efter det alltid blir sämre. Wikipedia skulle behöva personer som är villiga att skriva om exv. medicin, oavsett kön på personen. Men inte vem som helst, utan någon som kan skriva någorlunda begripligt och någon som har någorlunda traditionella uppfattningar (ingen egen agenda i ämnet). Att då vända sig till studenter på läkarlinjen vore nog ingen särskilt god idé, eftersom det inte är alla som är duktiga att skriva. Projektet låter lite desperat, som om det vore grova strukturella problem här. Jag hade känt mig orättvist utpekad om jag var man och deltagit länge här. Och som någon påpekat: vi vet inte hur många som skriver här som är kvinnor. Jämställdheten har kommit längre i Sverige, jag gissar att andelen kvinnor är högre här än på många andra språk.Klementin (diskussion) 7 mars 2014 kl. 14.58 (CET)

för något år sedan tog jag och en kollega och gick igenom en lista på de 100 mest aktiva på svwp och använde vad vi visste om dess kön (samt vår "känsla"). Vi hamnade då på en andel 1/7 - 1/8 kvinnor (med osäkerheten i vår baskunskap blev det inte exakt). Jag brukar därefter använda 12% på svwp. Det är mer än de 9 som brukar nämnas men fortfarande en liten minoritet.--Yger (diskussion) 7 mars 2014 kl. 15.17 (CET)

Jag ser nu att jag/vi kanske varit mer "hemmablinda" än vad åtminstone jag föreställt mig. tomase begärde iw-länk till genusperspektiv, och jag ögnade då igenom en:Gender studies. Kvinnoperspektivet är ju bara en delmängd av genusperspektivet, som ju också ska ta upp perspektiven för HBTQ, etnicitet, raser, sexualitet, handikappade, olika geografiska platser och män. Vi har väl samtliga tänkt uteslutande på kvinnor när vi skrivit och läst genusperspektiv... Jag tänkte att jag infört genusperspektiv i artikeln testosteron de senaste dagarna när jag skrivit om dess påverkan på kvinnor, men så är kanske inte alls fallet..? Klementin (diskussion) 7 mars 2014 kl. 22.14 (CET)

Om det finns strukturella problem som får färre att bidra så är det värt att undersöka oavsett om det gäller specifikt kvinnor, äldre eller annan grupp. Om vi kan ändra på något så fler känner sig välkomna, gör bättre redigeringar och vi får färre otrevligheter vore det mycket välkommet. Så det är väl självklart att detta är ett lovvärt initiativ och från mitt håll ett självklart ja på första frågan och lite beroende på kanske även på de två följande. - Averater (diskussion) 6 mars 2014 kl. 21.52 (CET)

När det gäller hur detta skulle kunna påverka Wikipedia och faktiskt kunna ge Wikipedia något positivt är jag lika skeptisk som Yger. Jag tycker också det är ett ofog att Wikimedia Sverige, som ändå är en stödförening till Wikipedia och som ska se till Wikipedias intresse att vara ett objektivt, helomtäckande och välskrivet uppslagsverk, ägnar sig åt helt annat än just att bidra gemenskapen med insatser "IRL" med att åstadkomma dessa mål. (Korr:Ofullständig mening fixad i efterhand.Obelix (diskussion) 7 mars 2014 kl. 20.36 (CET)) Detta är verkligen ett avsteg från detta arbete. Jag tror inte några könsroller har någon betydelse för vilka som är aktiva på Wikipedia. Jag tycker WMSE ägnar sig åt ideologi och politik, visserligen inom det politiskt korrekta vilket är en förutsättning för att kunna få diverse bidrag annorstädes för det, och det är synnerligen oroväckande. På Wikipedia är alla välkomna, men ska ses som enskild individ, och inte utifrån kön eller kategoriseras på annat sätt. Obelix (diskussion) 7 mars 2014 kl. 00.58 (CET)

Att många svenska män är dumdryga mot kvinnor är allmänt bekant. Deras attityd i WP avspeglar sig också i uppträdandet mot kvinnliga användare och detta är John Andersson givetvis införstådd med. En sådan här föreslagen undersökning leder till inget nytt och kommer med all sannolikhet att rinna ut i sanden. Det är inte attityden hos WP:s manliga användare som i första hand behöver förändras, utan männens uppträdande gentemot kvinnan i samhället i stort. Kommer en förändring där, kommer även WP:s kulturella klimat automatiskt att påverkas. John Andersson bör därför hellre använda sina krafter på ett högre plan än WP. Wvs (diskussion) 7 mars 2014 kl. 10.35 (CET)

Wikipedia som uppslagsverk kräver artiklar som präglas av faktuell text, raktfram språk och allergi till fluff. Så kan också våra riktlinjer för vårt arbete beskrivas och det är också något som jag ser kännetecknar vår kommunikation. Det kan lätt uppfattas som kallt och bryskt av utomstående, men frågan är var potentiell nya bidragsgivare finns - bland de som uppskattar faktanördhet, raktfram språk och allergi till fluff, eller de som stöts bort av detta? Sedan kan alltid saker framföras smidigare och mjukare men det görs bäst i handling, genom att vara aktiv bland de som är mycket aktiva, än att för fytiofjärde gången diskutera detta på Bybrunnen. Kanske vore det bättre om föreningen letade fram nya personer för att introducera wikipedia för bland personer som har de ovan givna preferenserna, och lägga ner försök rekrytera bland de som i grunden inte är attraherade av basparametrarna för Wikipedia. Som någon skrivit får vi klar mer positiv återkoppling av de som sökt sig hit på egen hand (källa tex antalet tack vi får från nya).--Yger (diskussion) 7 mars 2014 kl. 11.55 (CET)

Att män är mer rättframma och kvinnor gillar fluff är kanske en vanlig syn, men jag hoppas genusforskarna har lite mer att komma med än att be oss fluffa till riktlinjerna. Jag är öppen för att höra vad de kan hitta och sedan får vi bedöma om det finns något vi kan utnyttja (förhoppningsvis är förslagen mer i linje med vårt arbetssätt en centrums för lättläst - men det är inte vår möda de förspiller). De utomstående har inga förutsättningar att föregå med gott exempel.

Vår kultur och våra riktlinjer är inte de enda möjliga ens med förkärlek för faktanördhet och raktframt språk och allergi till fluff. Jag har arbetat rätt mycket med riktlinjerna; trots att jag försökt få formuleringarna begripliga och kärnfulla kan de säkert skrivas annorlunda utan att sämre avspegla projektets ideal.

Jag har svårt att förstå vad som ser ut som att vi är perfekta och att de som inte trivs med oss därmed visar att de är olämpliga att skriva encyklopedisk text. Något mer ödmjukhet måste man ha. Eller handlar det om förakt mot de forskningsområden det här gäller?

--LPfi (diskussion) 7 mars 2014 kl. 12.17 (CET)

jag har inte skrivit vi som individer är perfekta tvärtom, men att vårt uppdrag i mycket styr hur saker ser ut och upplevs. Och i din sista mening tycker jag det verkar som du glömt vår riktlinje Wikipedia:God tro.--Yger (diskussion) 7 mars 2014 kl. 12.27 (CET)

Jag är förvånad över reaktionerna, jag trodde det fanns samsyn i gemenskapen att vi har en rejäl minioritet kvinnor och att konsensus i gemenskapen var att försöka reda ut varför det är så. Och om vi kan göra något för att förändra det på wikipedia. Oavsett vad gemenskapen på svenska Wikipedia anser finns det ett intresse från WMF att göra det. Och då är det vettigt av Wikimedia Sverige att göra det och att höra efter på svenskspråkiga bybrunnen.

@Wvs: För att förstå mekanismerna behövs undersökningar på alla nivåer. Då är det inte så konstigt att John väljer att (bland annat?) undersöka wikipediagemenskapens mekanismer.

För mig är det fullständigt självklart att wikipediagemenskapens sammansättning påverkar innehållet på Wikipedia. Och att det är en fördel att gemenskapen är så representativ som möjligt. Det betyder inte att Wikipedia skulle se fullständigt annorlunda ut om sammansättningen var tvärtom. Det finns heller ingen motsättning mellan det och att alla är individer. Sen kan man ha olika åsikter om det är "vårt" fel, någon annans problem eller naturens ordning.--LittleGun (diskussion) 7 mars 2014 kl. 12.34 (CET)

Det Wws skriver om strukturella problem i samhället i stort, trots all jämställdhetslagstiftning, ifrågasätter jag inte. Den uttalade viljan att bryta könsmaktsordningen är ofta en läpparnas bekännelse. Så är exempelvis det stora arbetsmiöjöproblemet för prästvigda kvinnor i Svenska kyrkan inte motståndet på teologiska grunder utan den nedlåtenhet de möter från manliga förtroendevalda, som ofta talat varmt för att få en kvinnlig kyrkoherde, men när de väl fått det behandlar vederbörande på ett sätt som aldrig skulle drabba en man. Att det också finns kvinnor som utnyttjar sitt "underläge" till att behandla män illa när de själva är i maktposition är dock även det ett faktum. Precis som Obelix anser jag under alla omständigheter att Wikimedia bör akta sig för att driva en politisk agenda. Detta bör gälla såväl intern som externt. Om John Andersson personligen engagerar sig mot detta systemfel ser jag däremot enbart positivt på det. Tostarpadius (diskussion) 7 mars 2014 kl. 21.23 (CET)

Vad vi ser i denna diskussion är i väldigt hög grad, tror jag, en ryggmärgsreaktion mot ordet "genus" - ett ord som i sammanhanget faktiskt är helt onödigt. "Jämställdhet" går lika bra, eller bara att prata om "jämnare representation av könen". Jag kan inte heller se att genusvetare ska vara de personer som nödvändigtvis har den bästa bakgrunden för den här typen av studier. Någon typ av samhällsvetare som råkar ha medvetenhet om hur kön funkar i vårt samhälle, införskaffad via nån kurs som heter nåt med "genus" eller på helt andra vägar, torde funka bra. Säg "genus" när ni skriver ansökningar om forskningspengar, alltså, och prata om kön när ni pratar med Wikipediaanvändare. Bönder, lärde och latin etc. --Stighammar (diskussion) 7 mars 2014 kl. 12.39 (CET)

Jag är övertygad om att gemenskapen är vaknare än så...--LittleGun (diskussion) 7 mars 2014 kl. 12.56 (CET)

Ifall kommentaren föranleds av min: Jag är övertygad om att gemenskapen inte skiljer sig från genomsnittsbefolkningen i detta avseende. Säger man "genus" kommer en del människor automatiskt att bli upprörda, det ser man överallt utom i de kretsar där ordet är vardagsmat. "Social konstruktion" är ett annat begrepp som får folk att gå i taket. Att det inte var genusvetarna som kom på begreppet spelar mindre roll, responsen blir väldigt ofta "Hata Fi och Schyman". Den gruppen brukar alltid se till att göra sig hörd. --Stighammar (diskussion) 7 mars 2014 kl. 13.06 (CET)

Jag har själv sysslat med genusforskning och är väl insatt i teorierna, så jag hör definitivt inte till genomsnittsbefolkningen i detta avseende. Jag anser också att perspektivet har sitt berättigande i många sammanhang, men om det läggs som ett raster över hela tillvaron kan det leda helt fel. Tostarpadius (diskussion) 7 mars 2014 kl. 21.08 (CET)

Jag tycker det låter som ett utmärkt initiativ och håller i mångt och mycket med det LittleGun och LPfi skriver ovan. Averarter formulerade sig väldigt konkret "Om det finns strukturella problem som får färre att bidra så är det värt att undersöka oavsett om det gäller specifikt kvinnor, äldre eller annan grupp.". I mina ögon finns det bara saker att vinna på att någon med färska ögon försöker analysera den komplicerade strukturen som är wikipedia. Förhoppningsvis kan de se saker som vi aktiva, som redan är insyltade, missar. /Ariam (diskussion) 7 mars 2014 kl. 12.48 (CET)

Något i diskussionen från start som jag egentligen tycker är off-topic är ägandeskap och klimat. Jag är inte säker på att kvinnor skulle vara känsligare för ägandeskap eller ha sämre tålighet mot klimatet. Som feedback till utbildarna vill jag där lägga till att: I de radioprogram och annan press som varit på sistone har det ofta handlat om att få folk att dela med sig av sin kunskap. Egentligen är det lika väl sitt informationssamlande de ska dela med sig av. Jag skriver nästan aldrig om något jag kan, jag skriver om sånt jag vill veta och redovisar i Wikipedias artiklar det jag hittat på andra ställen för att det saknas eller har ifrågasatts på Wikipedia.--LittleGun (diskussion) 7 mars 2014 kl. 12.54 (CET)

Jag skulle gärna se vad en sådan utredning kan komma fram till. Jag kan tänka mig att vi har ett klassiskt exempel av hemmablindhet, det är lätt hänt. Någon med en annan vy kan då behövas för att bidra till en bra översikt på problemet. Detta kan sedan kombineras med våra erfarenheter för att dra slutsatser och eventuellt genomföra förändringar. Det ryggmärgsmässiga sätt som en del slår ifrån sig med i denna tråd stärker min uppfattning om att problem finns och att denna utredning vore värdefull. Njaelkies Lea (d) 7 mars 2014 kl. 13.03 (CET)

Att reducera andras argument du inte håller med om till ryggmärgsmässiga sätt som en del slår ifrån sig är en dålig debatteknik jag inte väntat från dig och är väl snarast att se som diskutera i person och inte i sak?Skärpning!--Yger (diskussion) 7 mars 2014 kl. 13.31 (CET)

Min egen lärdom från skrivstugor och workshoppar och (lågintensivt) hantering av nybörjare på Wikipedia är att en stor orsak till vad som händer är kommunikationsproblem. Nybörjare och erfarna användare har olika bild av vad som händer. Vår bild av Wikipedia krockar ibland med nybörjarna, som jämför det med hur andra saker fungerar. Vi vet ju att det inte är som Facebook eller när man skriver egna texter, men det är kanske inte lika tydligt för nybörjarna. Och de är vana vid att ingen raderar ens inlägg på Facebook eller tar bort stycken ur ens texter utan förvarning. Säkert kan båda kan lära av varandra, men det sker inte, eftersom nybörjarna inte riktigt är säkra på hur man kommunicerar. Därför har jag börjat de senaste kurserna i Wikipedia med att diskutera just det. Jag visar upp hur man skickar meddelanden, hur man ser att man har fått meddelanden, hur man läser, var man svarar, etc. Det här är viktigt inte bara för att kunna läsa hälsningsmeddelanden, utan också för att mildra känslan av ägarskap/öka känslan av samarbete, för att se till så att de får våra goda råd - och för att få in personerna i gemenskapen. När man väl har tagit upp det, så finns det alla möjligheter att visa på hur andra aspekter av Wikipedia fungerar.

Med det sagt: jag tror att det finns goda skäl att studera Wikipedias kultur, och man ska göra det med insikt om att Wikipedia är svårt att förändra. Den trögheten är bra, för Wikipedia inte bli ett gungfly. Massor av folk har försökt att göra Wikipedia vänligare, mer kvalitetsmedvetet, snyggare, mindre byråkratiskt och bättre på andra sätt (jag kan ge dussintals källhänvisningar här, såväl inifrån Wikipedia, som utifrån, och från mellanting som Wikimedia-chapters), men många har gett upp: inte för att de har haft fel, utan för att de inte har varit inställda på att arbeta på längre sikt. Det är därför jag gillar många av de här viktiga initiativen för att få fler kvinnor på Wikipedia: de är byggda för att finnas kvar under många år.

Jag har tidigare fått kommentarer om att jag har uttryckt mig på ett nedlåtande sätt mot dem som gör mycket av grovarbetet på Wikipedia och jag har tagit till mig det ordentligt. Jag hoppas därför att alla såna här initiativ kan göras i samarbete mellan de tunga adminsen, de många andra som gör betydligt fler redigeringar än vad jag gör, och folk som har erfarenhet av hur lätt det är att missa vilka normer man själv har. Förra året gick jag exempelvis kursen Transversala dialoger på Göteborgs kvinnofolkhögskola (mycket intressant). Där förekommer en övning som visar hur lätt det är att missa vilka privilegier man har. Det behöver alltså inte vara medvetet eller ens något man skulle hålla med om ifall man skulle välja fritt, men av olika skäl "blir" det ändå så. Det är ingen anklagelse, utan det är så människor fungerar. Jag också. Med risk för att det blir en skrivbordsprodukt, skulle det vara intressant att se vilka sådana normer som vi har här. Kanske är det inte alls så farligt som vi tror. Kanske är det helt andra saker än vi tror. Kanske visar det sig att lösningarna är något oväntat. Tillsammans med initiativ som det som är på gång i Göteborg och runt om i landet, arbete med ABM-sektorn, utbildningssektorn och andra, så ser det ut som om vi kan göra något åt problemet. Tyvärr vet vi inte säkert eftersom WMF inte har någon undersökning planerad och det behövs stora siffror för att kunna dra några slutsatser.//Hannibal (diskussion) 7 mars 2014 kl. 13.38 (CET) (som beklagar att det blev så långt)

Jag är också positiv till att göra en undersökning. Det kostar ju inget att uppmuntra studenter att göra ex-arbeten på wikipedia, och det kan hända att de upptäcker saker som kanske bör ändras. Som jag tolkade Ygers inlägg i början (om äldre personer) så är äganderätten till sina alster en sådan sak som är viktig att påpeka tydligt i början så att nya förstår just den delen, det beror inte på kön. Sedan kan man fråga sig hur vi vana användare skall kunna behandla många av dessa kvinnor annorlunda än nya män när vi inte vet vilket kön som döljer sig bakom namnen (på de flesta). Detta kanske gör att det inte är gemenskapen som är "nedsättande mot kvinnor" utan användarens förutfattade mening om att det "säkert" är så utifrån tidigare erfarenheter. Sådana saker tycker jag är intressant att se om det är så... men jag tycker inte man bara skall fokusera enbart på kön, utan se om det är andra aspekter med som påverkar nya användare. Adville (diskussion) 7 mars 2014 kl. 13.55 (CET)

Varför betraktas alltid genusfrågor som så oehört provokativa? Måste vi skälla ut varandra för att någon påpekat att vissa (icke nämnda) debattörer ät väldigt snara att utan egentliga argument förneka att några strukturella skillnader finns? Och måste vi avvisa en undersökning som på intet sätt kan skada Wikipedia, bara för att den skulle vara "politisk"? Som Hannibal påpekar kan det vara lätt att missa ens egna normer, utan att för den skull vara aktivt normerande i någon speciell riktning. Ge undersökningen en chans, den kommer ju inte att inskränka vårt arbete på något sätt! / Ternarius_D 7 mars 2014 kl. 15.25 (CET)

Ternarius, i slutändan handlar det ju om att vilja påverka Wikipedia utifrån. Här tydligen några forskare som vill, utifrån redan bestämd problembild ("För få kvinnor redigerar på Wikipedia", "Wikipedia domineras av män", "Wikipedia stöter bort kvinnor") "forska" fram ett resultat som sedan vi väl på något sätt förväntas ta till oss? Eller ska skattepengar (från Ungdomsstyrelsen) finansiera "forskning" som inte är tänkt att kunna påverka eventuell utvärdering? Det här ser jag som yttre påtryckningar på wikigemenskapen och Wikimedia Sverige har i sina stadgar att vara opolitiska och befrämja Wikipedias mål. Här gör man det raka motsatta...Obelix (diskussion) 7 mars 2014 kl. 20.36 (CET)

Utan att veta vad undersökningen kommer fram till (vilket givetvis är omöjligt, eftersom den inte är gjord än) konstaterar du att den är politisk icke-forskning (jag tolkar citationstecknen kring "forska" och "forskning" så) och därför yttre påtryckningar. Skulle vi resonera så generellt skulle vi aldrig kunna ta till oss någon form av yttre hjälp. Skulle vi inte i stället kunna vänta och se vad undersökningen kommer fram till? Det som är givande kan vi ju ta till oss, det som är fullständigt omöjligt att uppnå konsesus om får vi avvisa. Ingenting säger att bara för att en undersökning görs så kommer den per något slags automatik att styra Wikipedias utformning. / Ternarius_D 7 mars 2014 kl. 21.02 (CET)

@Obelix: Forskare bestämmer genomgående en problembild som de undersöker, även naturvetare. Ingen har utövat påtryckningar och det finns inget som säger att påtryckningar kommer göras. Men framförallt: Wikimedia Sverige är inte opolitisk. Det står absolut inte i föreningens stadgar att den är opolitisk. Tvärtom: På föreningens hemsida redovisas fyra huvudområden under rubriken "Vad vi gör": Kultur, Politisk påverkan, Utbildning, Tillväxt. Här finns mer om det politiska arbetet:[12]. Sen får du ta vilka politiska ställningstaganden du vill, tex om vart våra skattepengar går.--LittleGun (diskussion) 8 mars 2014 kl. 18.13 (CET)

Konkreta svar på Johns frågor (jag svarar både i egenskap av användare och medlem):

1. Jag tycker att det kan finnas skäl att fundera över både rekryteringen av nya användare och verksamheten här utifrån en mängd olika perspektiv. Själv tror kanske att ålder, utbildning, intresseområden m m påverkar utvecklingen av projektet i minst lika stor omfattning som könstillhörigheten. Men visst kan det vara intressant att få detta belyst. Svaret blir alltså "ja".
2. Jag kan tänka mig att svara på frågor.
3. Jag vet inte vad jag kan tillföra forskningsupplägget, men - visst...
   

Janders (diskussion) 7 mars 2014 kl. 22.35 (CET)

Även jag tycker undersökningen fyller ett behov och ställer gärna upp och svarar på frågor etc.--Paracel63 (diskussion) 8 mars 2014 kl. 00.51 (CET)

Som Janders. Jag hoppas att även de som är skeptiska trots allt kan tänka sig att ställa upp.--LittleGun (diskussion) 8 mars 2014 kl. 18.13 (CET)

Jag har inte hunnit läsa hela tråden, men tänker mycket som Janders gör ovan. Det vill säga, jag tycker det är lite udda att vi satsar just på kvinnor då vi bör försöka locka till Wikipedia de som kan bidra med det som saknas. Det spelar ingen som helst roll om den rätta personen är kvinna, men eller något annat. Jag kan tänka mig att svara på frågor och hjälpa lite till med övriga uppgifter om det är något som passar min förmåga. Jag ser alltid fram emot nya statistik och dylikt om Wikipedia. Dieselmotorvagnar (till stationen) 11 mars 2014 kl. 00.06 (CET)

Förhållandet mellan Wikimedia Sverige och svenskspråkiga Wikipedia

Det är ju inte omöjligt att det faktiskt är så att wikigemenskapen stöter bort kvinnliga användare i större grad än manliga sådana. Det vore isåfall intressant att få reda på vad som kan göras åt det. Men en sådan förändring måste komma från användarna (skribenterna) själva – inte utifrån. I John Anderssons ursprungliga inlägg tilltalas användarna som "aktiva volontärer". Men det leder tanken fel: det är inte så och har aldrig varit så att de som skriver på Wikipedia är någon slags frivilligarbetare till Wikimedia Sverige (eller ens till Wikimedia Foundation). Tvärtom är det skribenterna som byggt upp och skapat Wikipedia som det ser ut idag. Wikimedia Sverige kom långt senare. Wikimedia Sverige kanske skulle kunna erbjuda hjälp kring att reda ut hur det ligger till, men att tala om skribenterna som "volontärer" och skriva att "vi" (vilka vi?) kan ha strukturella problem leder nog mest till att samtalet går i baklås. /NH 7 mars 2014 kl. 16.22 (CET)

Jag läste "aktiva volontärer" som aktiva skribenter på Wikipedia, oberoende av Wikimedia Sverige, och att vad Wikimedia Sverige gör är just att erbjuda sig undersöka strukturerna på Wikipedia med hjälp av Wikipediagemenskapen (=aktiva volontärer).--LittleGun (diskussion) 7 mars 2014 kl. 16.33 (CET)

Ja, det var precis så som LittleGun sa som jag menade. Jag var, som många av er vet, en väldigt aktiv skribent och administratör här i sex år innan jag hade den stora glädjen att bli anställd och nu kan arbeta heltid för Wikimedia Sverige :-). Det kan påverka mina formuleringar ibland, och jag ber om ursäkt om det var otydligt. John Andersson (WMSE) (diskussion) 7 mars 2014 kl. 18.54 (CET)

Skall vi inte också undersöka varför det är så få analfabeter som redigerar här? Ja, nu raljerar jag. Under hela mitt liv, såväl den del som tillbragts inom utbildningsväsendet som de yrkesverksamma åren, har jag inte stött på någon gemenskap som fungerat så väl som svenska Wikipedia. Det är utifrån den erfarenheten som jag ifrågasätter allt tal om systemfel och strukturella problem. Jag har heller aldrig känt mig så välkommen som ny någon annanstans. Tostarpadius (diskussion) 7 mars 2014 kl. 21.00 (CET)

Detta är ingen replik på Tostarpadius inlägg ovan. Som flera säkert vet är jag styrelseledamot i WMSE, detta är dock skrivet som privatperson.

Wikimedia Sverige är inte politiskt oberoende; däremot partipolitiskt oberoende. Det är en skillnad, föreningen arbetar exempelvis för fri kunskap genom att bland annat sprida information och påverka organisationer att använda fri licenser vilket är politiskt.

Det sagt har jag väldigt svårt att ge att föreningen driver en politisk agenda (underförstått som hotar uppslagsverkets oberoende och neutralitet) genom att undersöka om det finns något som i högre grad avskräcker ena halvan av mänskligheten än den andra halvan. Låt oss tänka oss följande: undersökningen faktiskt skulle komma fram till något och att wikipediagemenskapen (efter en konsensusdiskussionen) skulle bestämma sig för att genomföra åtgjärder som ledde till att gemenskapen blev mer representativ. Skulle vi då ha ett mindre oberoende och neutralt uppslagsverk?

Wikimedia Sverige arbetar också (enligt sina stadgar) för att främja och sprida kunskap om Wikimedia Foundations olika projekt. Jag tycker att en undersökning ligger helt inom föreningens syfte. Om lika många kvinnor som män bidrog till Wikipedia skulle vi ha en större gemenskap, och en större samling fri kunskap vilket i högsta grad skulle främja Wikipedia.

Jag förstår inte heller hur det skulle vara ett sätt att otillbörligt påverka (och än värre försöka styra över gemenskapen) att genomföra den typen av undersökningar. Det är upp till gemenskapen att själva styra över Wikipedia, personligen önskade jag att det bedrevs mycket mer forskning kring Wikipedia än det gör och tycker även i egenskap av medlem i gemenskapen att det är intressesant att läsa den forskning som bedrivs.

Det går naturligtvis att diskutera det rimliga i den skisserade undersökningen, hur effektiv den skulle vara och om det är rätt frågor (det finns flera inlägg som berör det ovan, och det var just synpunkter John bad om!). Men jag har väldigt svårt att det principiellt kontroversiella i Johns första inlägg eller förslaget i sig att undersöka vad som gör att färre kvinnor deltar här (jag har förstått att vissa formuleringen kunde missförstås, men det verkar vara utrett nu).

--ArildV (diskussion) 7 mars 2014 kl. 21.43 (CET)

Vetenskap eller struntsnack

Om det verkligen bara vore klimatet inom Wikipedia-gemenskapen och ägandet av artiklar som brister, så skulle en bortstött eldsjäl se till att fritt sprida sin kunskap genom andra medier. Kanske starta en vetenskapsblogg? Kanske göra Youtube-filmer? Kanske starta en privat wiki? Men är det någon av nybörjarna som gjort detta? Eller var de helt enkelt ointresserade av att sprida kunskap fritt, och angav klimatet på Wikipedia som en ursäkt för att dra sig tillbaka? Och har man verkligen kontrollerat om manliga och kvinnliga nybörjare överger Wikipedia med denna ursäkt i olika hög grad? (Det vill säga: Skulle ett annorlunda klimat i gemenskapen verkligen rubba könsobalansen? Eller skulle vi plötsligt dra till oss många fler nybörjare, men med samma könsobalans som idag?) Är det inte snarare en ursäkt som är gemensam för båda könen? Här behövs kontrollgrupper och dubbelblindstudier innan man törs slå fast något samband. Jag kan anekdotiskt anföra två kända exempel:

• Psalmboksprojektet (en man och två kvinnor) fick en del mothugg inom Wikipedia och bröt sig ut för att bygga upp en egen sajt. Uppenbarligen brann de för fri kunskapsspridning så starkt, att de fortsatte med detta utanför Wikipedia.
• Jag själv har verkligen försökt att använda Wikisource för digitalisering av böcker, men det går så trögt och man riskerar alltid tjafs om detaljer i upphovsrätten när man laddar upp saker till Commons, så jag har helt återgått till mitt eget Projekt Runeberg i stället. Där får jag mycket mer gjort per investerad arbetstimme.

Men finns det verkligen fler sådana exempel? Och skulle en förändring av Wikipedia verkligen få avhopparna att återvända? Jag tror det är tveksamt. --LA2 (diskussion) 8 mars 2014 kl. 22.18 (CET)

Frågan blir då om det går att göra studier med ett tillräckligt stort statistiskt underlag för att slutsatserna skall kunna göras allmängiltiga. Blir det inte snarare en insamling av personliga vittnesbörd, något som i och för sig är intressant men är svårt att lägga till grund för en omfattande förändringsprocess, med tanke på alla bevis på motsatsen. Tostarpadius (diskussion) 8 mars 2014 kl. 22.32 (CET)

Jag inbillar mig inte att någon kommer att genomföra vetenskapliga studier som ger slutgiltiga besked. Men jag hoppas att de som håller kurser för nybörjare ska bli lite mer skeptiska när nybörjarna anför klimatet som orsak till att de inte fortsätter inom Wikipedia, och att kurshållarna då ställer motfrågor om vilka alternativa vägar för fri kunskapsspridning som avhopparna tänker sig. --LA2 (diskussion) 8 mars 2014 kl. 22.40 (CET)

Jo, det är väl sådana frågor en eventuell analys skulle kunna ge svar på (det vill säga hur avhopparna beskriver skälen till varför de slutade, och vad de upplever som problem, osv). Det har ju anförts som någon slags hypoteser ovan. En analys av intervjuer eller skriven text är kvalitativ forskning, alltså lär vi i så fall inte kunna vänta oss några statistiska resultat (kvantitativ forskning). Med rätt slags kvalitativa metoder (snöbollsmetoden, finns det något som heter), brukar man anse att man kan skapa en ganska uttömmande bild av informanternas upplevelse. Man lär bruka komma till en punkt i analysen där informanterna så att säga inte längre säger något nytt.. däremot är det förstås inget som kan användas för statistiska slutsatser. flinga 10 mars 2014 kl. 00.30 (CET)

Oj! Jag får reservera mig lite för att det hade tillkommit mycket mer i diskussionen ovan som jag inte hade läst, såg jag nu. flinga 10 mars 2014 kl. 00.47 (CET)

LA2 gör en intressant (som alltid) analys, men bygger den (som han gör ibland) på lite märkliga premisser. Låt mig anekdotiskt ta ett annat exempel som kan visa på det märkliga: när jag själv började skriva på Wikipedia var jag inte någon eldsjäl, inte intresserad av fria licenser, inte kunnig i hur upphovsrätt fungerade, eller vad poängen med ett fritt uppslagsverk var. Allt det där kom fram tack vare Wikipedia. Och jag hade aldrig fortsatt om de första redigeringarna hade blivit raderade eller mött tjafs om detaljer. Då hade jag antagligen fortsatt på min privata webbplats som ingen läste. Med andra ord: jag tror inte att det är eldsjälarna vi söker, utan dem som inte är eldsjälar ännu. Om de blir bortstötta startar de inte Projekt Runeberg eller psalmwebbplatser, utan fortsätter leva som de gjorde innan. Med det sagt, tror jag LA2 har helt rätt i att vi inte vet tillnärmelsevis tillräckligt mycket om varför folk inte skriver. Jo, just ja, det finns ett par som har forskat eller skrivit anekdotiskt om det redan:

• Laura Hale (se diskussionstråd på research-mailinglistan här
• Användare:Timeshifter
• Sue Gardner

Jag säger inte att vi behöver mer forskning, men vi har hyfsat tydliga tendenser, så något struntprat rör det sig inte om. Och det märkligaste är kanske att LA2 inte ser det ironiska i att först säga att vi inte vet om folk slutar skriva (eller aldrig börjar) på grund av klimatet och sedan ger sig själv som ett av exemplen på att det sker. Är inte det exemplet tillräckligt allvarligt? Med en sån superanvändare som LA2 hade Wikisource kunnat bli riktigt imponerande och dragit dit fler användare. Som det är nu kan det inte tävla med Projekt Runeberg (om det nu någonsin var tanken).//Hannibal (diskussion) 10 mars 2014 kl. 01.01 (CET) (beklagar att gå i polemik, när vi båda ändå vill ha mer ordentlig forskning)

 Gillar--Paracel63 (diskussion) 10 mars 2014 kl. 15.19 (CET)

Wikisource och svenska Wikipedia är inte samma sak. Det är möjligt att LA2 verkligen vill se så kallad forskning om dessa icke-frågor, men jag vill att statliga anslag skall användas till verklig kunskapssökning. Studier av förmögenhetsfördelningens förändring på grund av korruptionen under frihetstiden eller gångna tiders prästval i genusperspektiv (man röstade inte anonymt) är exempel på intressanta frågeställningar. Tekniska frågor som fria licenser är jag, efter fem år här, personligen helt ointresserad av. Jag är glad att det finns sådana som håller ordning på detta, men jag vill absolut inte se en undersökning av varför vissa användare intresserar sig för saken medan andra inte gör det. Låt oss koncentrera tid och kraft på att utveckla uppslagsverket i stället för att ägna oss åt icke-frågor! Tostarpadius (diskussion) 10 mars 2014 kl. 05.06 (CET)

Ur mitt perspektiv spelar det ingen roll om LA2 lägger sin energi på Runeberg eller Wikisource, jag ser inte att projekten konkurerar, utan snarare kompletterar varann. Att WMF står under amerikansk lag ställer idag ofta till det för oss på Wikisource, vilket LA2 antyder. Att WMF's projekt är fyllda med fri-licens-nördar gör att man gjorde misstaget att starta Wikidata under CC0, ett av WMF's större misstag på sista tiden.

Jag är här av egoistiska skäl, jag vill lära mig. Någon ambition att vilja bli läst har jag inte och någon ambition att lära andra har jag inte. -- Lavallen (mail) 10 mars 2014 kl. 07.11 (CET)

LA2:s bildspel, Women have no time to edit Wikipedia.

Sue Gardner-länken som Hannibal ger ovan lider just av problemet att man har frågat några som inte skriver på Wikipedia varför de inte skriver, och då kommer de just med framkonstruerade ursäkter som inte alls går att använda som recept för hur man ska få folk att redigera. Om en person säger att det är för många vegetarianer här, så är det inte alls säkert att de börjar bidra bara för att vi portförbjuder vegetarianerna. Jag försökte i höstas göra ett bildspel som förklarar hur jag resonerar om detta. --LA2 (diskussion) 11 mars 2014 kl. 01.24 (CET)

Efter att återigen läst hela diskussionen fästs jag vid mitt inledande ställningstagande, som de större flertalet också tycks dela, att en undersökning är välkommen. De negativa reaktionerna, främst representerad genom en onyanserad och ovetenskaplig syn framförd av Användare:Tostarpadius, menar jag visar på undersökningens nödvändighet. Här verkar en hotbild finnas och något som verkligen upprör användaren. Visst, kanske kvinnor inte har något på Wikipedia att göra (det är trots allt en "icke-fråga") men jag är tacksam för att den synen inte är förhärskande inom gemenskapen. Jag hoppas vi kommer kunna ta del av mycket kunskap, som vi själva inte ser som aktörer i vårt egenskapade kulturlandskap. Tänk om resultatet av forskningen innebär att fler blir aktiva på Wikipedia efter genomförda åtgärder (som vi inte sett pga. hemmablindheten). Det är en vinst närmast ovärderlig. Jag ser framemot resultatet! dnm ^{(d | b)} 11 mars 2014 kl. 02.02 (CET)

Men det tillför absolut noll och intet att peka ut en användare i en lång harang som inte tillför något till det du sagt innan.--LittleGun (diskussion) 11 mars 2014 kl. 08.40 (CET)

Jag betackar mig för alla personangrepp. Min syn är varken onyanserad eller ovetenskaplig. Jag ser ingen hotbild. Kvinnor är verkligen välkomna hit! Om någon på fullt allvar har missförstått mina inlägg så att jag har en annan uppfattning är jag oerhört förvånad över denna oförmåga att läsa innantill. Däremot ser jag inga strukturella problem eller grundläggande systemfel. Vi kan hantera detta inom gemenskapen. Jag är väl inläst på genusvetenskap och just därför är jag ännu mer tveksam till det föreslagna projektet. Vi är här för att bidra till ett uppslagsverk, inte för att motarbeta könsmaktsordningen (vars existens jag på intet sätt förnekar). Jag är rädd att denna undersökning flyttar fokus på ett olyckligt sätt. Därför är jag direkt avvisande. Om så inte är fallet vill jag inte motsätta mig att de som intresserar sig för forskning av detta slag bidrar. Jag hoppas att detta kan bli mitt sista ord i denna diskussion. Den har redan hindrat mig tillräckligt i mitt artikelskapande. Tostarpadius (diskussion) 11 mars 2014 kl. 09.46 (CET)

Så du ställer dig positiv till denna forskning som du anser är "så kallad om dessa icke-frågor"? Det kan hända att jag missförstått dig, men jag tvivlar starkt då det jag förstått fallit gått i linje med de uppfattningar du givit uttryck för i andra sammanhang. Det är däremot möjligt att jag missförstått dig även i de situationerna. Ifall du ställer dig negativ till en sådan utvärdering så står jag fast vid mitt inlägg ovan, i annat fall ber jag om ursäkt för att jag läst dig fel. dnm ^{(d | b)} 11 mars 2014 kl. 13.50 (CET)

Sluta angripa och diskutera en enskild användare. Gå inte i polemik med en person. Debattera inte för vinst, lägg fram dina argument oberoende av andras. Det är OK att ha olika uppfattningar. Pajkastning ska inte göras på Wikipedia.--LittleGun (diskussion) 11 mars 2014 kl. 13.55 (CET)

Tack för din synpunkt. Jag noterade den första gången du framförde meningen. Jag delar inte din uppfattning och jag anser att det är OK att bemöta en ickeargumentation. Om Tostarpadius menar att ett helt vetenskapligt fält är ovetenskapligt och dessutom menar att det behandlar icke-frågor så kommer jag ta mig rätten att bemöta en sådan argumentation. I detta finns inga personangrepp i ett sådant bemötande. Jag anser dock att resonemanget "ovetenskapligt", "ickefrågor" och så vidare är destruktiv och i all väsentlig mening kränkande. dnm ^{(d | b)} 11 mars 2014 kl. 16.15 (CET)

Vem som kränker vem tror jag är uppenbart för alla som läser utan glasögon... Jag har aldrig, varken här eller annorstädes, dömt ut genusvetenskapen som sådan. Däremot menar jag att könsmaktsordningen som generell förklaring på alla samhällsproblem inte är seriös forskning. När jag talat om "icke-frågor" syftar jag enbart på Wikipediagemenskapen, där den principiella anonymiteten möjliggör könsöverskridande identiteter utan att man ens behöver vara "trans" eller "queer". Tostarpadius (diskussion) 11 mars 2014 kl. 22.03 (CET)

@dnm: Om Du godtar mitt svar godtar jag Din ursäkt. Tostarpadius (diskussion) 11 mars 2014 kl. 22.07 (CET)

Tostarpadius: jag tror kanske meningen om icke-frågor öppnade för misstolkningar och felläsningar om vad du egentligen syftade på. Åtminstone i en sådan läsning kan det nog uppfattas som mer offensivt. flinga 13 mars 2014 kl. 13.28 (CET)

Väldigt off-topic vid det här laget, hörni. Mycket av den här tråden (inte bara dnm vs Tostarpadius) är full av exempel på inlägg som troligen inte skulle framstå som särskilt inbjudande för utomstående. Kanske dags att fundera på om "man måste ha skinn på näsan för att redigera" är en evig och absolut sanning eller kanske bara en ursäkt att inte lägga band på sitt humör.

Peter ^Isotalo 11 mars 2014 kl. 22.32 (CET)

Hade jag varit ny här skulle jag förmodligen ha uppfattat detta samtal som uppfriskande, ett bevis på att detta inte är en plats för censur, inte ens självdito. Tostarpadius (diskussion) 12 mars 2014 kl. 14.55 (CET)

I Tostarpadius senaste inlägg ovan (12 mars) har jag rak motsatt uppfattning tyvärr. Vi är väldigt stränga med att inte tillåta långa utsvävningar i artikeldiskussioner om artiklar, utan är väldigt hårda med att diskussionen ska handla om artikeln och inte ämnet som sådan, men på Bybrunnen är det tydligen helt fritt fram att öppna upp sig och komma med idéer om hur Wikipedia kan bli bättre utifrån sina politiska och ideologiska värderingar. Det är motsägelsefullt och jag tror inte det inger något förtroende för Wikipedia som helhet. Tvärtom lär, som jag nämnt ovan, trovärdigheten rubbas ganska rejält av ständiga ideologiska diskussioner med diverse feministiska ideal. Grillo har några gånger sagt ifrån när vi önskat varandra god jul på Bybrunnen med argumentet att det inte har här att göra, för att dra en parallell, just för att det inte har med uppslagsverket att göra. Genusdebatten pågår ständigt och oavsett vad man har för inställning till synen på genus så är det en samhällsfråga - en fråga man får föra politiskt. För att göra Wikipedia genialt utifrån genusperspektivet finns dessa förslag:

1. Kvotera in kvinnliga skribenter. Sätt en max gräns på hur många manliga skribenter som får finnas. När lika många kvinnliga skribenter har kommit till Wikipedia kan gränsen successiv öka. Detta gör det nödvändigt att göra total avkall på anonymitet. Varje användare får helt enkelt legitimera sig.
2. Se till att det finns lika många artiklar om kvinnor som det finns som män. Eftersom män historiskt sett har haft en mer framträdande roll förutsätter detta att relevanskriterierna mildras för kvinnor, att de höjs för män och förmodligen också att ett stort antal artiklar om män raderas.

Eller ser man varje enskild bidragstagare som just en bidragstagare som vill ägna sin fritid åt att bidra till Wikipedia och gör inte skillnad på människor oavsett bakgrund. Jag ser ingenting uppfriskande med det ständiga ältandet om genusperspektiv och tycker det är oroande att etablerade användare gör Wikipedia till ett politiskt diskussionsforum, till förmån för politiskt korrekta ställningstaganden. Obelix (diskussion) 12 mars 2014 kl. 19.20 (CET)

När det gäller själva sakfrågan ligger jag och Obelix inte särskilt långt ifrån varandra. Exemplen ovan visar på det absurda i alla försök att med konstlade medel jämna ut könsbalansen. Det jag reagerade på i mitt inlägg var en annan användares försök att tysta samtalet med ett icke-argument. Det uppfriskande ligger enligt min mening i att vissa vågar reagera mot det "politiskt korrekta". Den enda politiska agenda som är rimlig här är värnandet om fri kunskapsspridning. Tostarpadius (diskussion) 13 mars 2014 kl. 05.49 (CET)

Exemplen ovan är inget annat än raljerande dravel av just den typen som inte hör hemma på Bybrunnen och som inte tillför något. Debattera inte för vinst, när man skriver på Wikipedias bybrunn är det inte en debattartikel i lokalpressen:

1. Ingen har krävt kvotering. För mig är det självklart att Wikipedia tjänar på att gemenskapen är representativ för svenskspråkiga och det gäller inte bara kvoten kvinnor/män. Så måste man inte tycka.
2. Ingen har krävt att det ska finnas lika många artiklar om kvinnor som om män. Ingen har ens hävdat att det skulle innebära att det är jämställt. Självklart skulle Wikipedia se annorlunda ut med en annan sammansättning. Skulle alla skribenter vara över 65 skulle vi säkert inte ha lika många artiklar om avsnitt i Simpsons till exempel. Det betyder inte att Wikipedia skulle se diametralt annorlunda ut bara att perspektivet skulle vara något annorlunda förskjutet.

Dessutom:

1. Wikipedia är politiskt.
2. När individer bildar en grupp skapas en sammansättning. Det hindrar inte att alla är individer. Att den är anonym hindrar inte att den går att studera, tillförlitligheten kan fortfarande kvantifieras.

--LittleGun (diskussion) 13 mars 2014 kl. 08.18 (CET)

Nej, LittleGun, det är inget "raljerande dravel" utan den yttersta och enda möjliga konsekvens ifall Wikipedia skulle kunna nå de mål som tydligen efterlängtas. Det finns inte det minsta lilla som tyder på att Wikipedia skulle vinna på att vara representativt för svenskspråkiga vad gäller kön, nationellt- eller etniskt ursprung eller sexuell läggning. Wikipedia är ett projekt, vars existens hänger på att det finns folk som även i framtid vill lägga sin fritid på att förbättra och underhålla uppslagsverk. Wikipedia är och ska inte vara politiskt, mer än det som Tostarpadius tar upp nämligen värnandet om fri kunskapsspridning. Jag har inte yttrat mig hur jag ser på genuspolitiken och olika politiker som driver genusperspektivet till sin absoluta ytterlighet i Sverige just för att detta inte ska vara ett politiskt debattforum, men jag tycker nog att både jag och andra har rätt att reagera på projekt och diskussioner som riskerar att skada Wikipedia. Hur ska Wikipedia locka användare som fortsatt vill ägna stora delar av sin fritid, utan betalning, åt Wikipedia? Det är den fråga som vi bör ställa oss och som Wikipedias framtid hänger på. För att uttrycka en personlig åsikt, som slutkläm, så är det min uppfattning att vi snarare riskerar att skrämma bort framtida bidragsgivare genom undersökningar och mål av förehavande slag eftersom många kan känna sig väldigt oönskade om de inte ligger i de "minoritetsgrupper" som det ropas efter. Obelix (diskussion) 13 mars 2014 kl. 15.17 (CET)

Jag ser det nog så att målet är att utöka redigerarmålgruppen. Och jo, drar man det till sin spets så kan ju försök att upphöra missgynnanden av individer ses som något politiskt, men det känns ganska extremt som politiskt ställning att mena att ett missgynnande av vissa grupper är av godo. (Kvinnor är nog en majoritetsgrupp, ojmr finns det något fler kvinnor än män i världen). Jag vet inte om jag väntar mig någon praktisk åtgärd, men om det sedan skulle leda till det så visst, det är inte omöjligt att någon tidigare redigerare på något sätt tar anstöt och vi gör nettoförlust i redigerare. flinga 13 mars 2014 kl. 15.45 (CET)

Jag tolkade originalinlägget som ett förslag om att undersöka huruvida en viss grupp omedvetet men aktivt blir missgynnade här. Jag har svårt att se det politiska i att undersöka det, och undrar också om ni verkligen kan ha tolkat inlägget så? flinga 13 mars 2014 kl. 13.41 (CET)

Konstig diskussion. Jag håller med Flinga. Det enda som John undrade var om det fanns intresse för en studie. Ren kunskapsinhämtning alltså. Det handlar inte på något sätt om åtgärder, konsekvenser, styrning, debatt, politiska förslag, mål vad gäller representativitet eller något annat som kräver action. Om, vad och hur saker bör, kan eller ska göras har vi ingen aning om. Men vi kan vara helt säkra på att om det - i sinom tid - kommer förslag om det, så lär det bli ordentligt genomdiskterat. Janders (diskussion) 13 mars 2014 kl. 16.29 (CET)

Svar på Johns frågor:

1. Mycket intressant. Jag bara väntar på att någon ska skriva samhällsvetenskapligt eller sociologiskt om Wikipedia-användare som grupp. Det skulle göra användarkollektivet mycket gott att bli granskad av utomstående. Gärna utan att det är föranlett av en skandal som Seigenthaler-affären eller Robert Clark Youngs "hämndredigeringar" på en.wiki.
2. Absolut. Jag ställer gärna upp och hjälper till med att leta information. Om inte annat så har jag varit aktiv i nästan ett decennium och vet hur och var man ska leta efter information om interaktion mellan användare.
3. Jag är inte skolad genusvetare, men jag har skrivit uppsats och pluggat hyfsat mycket teori. Jag ställer gärna upp som bollplank om det skulle vara relevant.

Peter ^Isotalo 11 mars 2014 kl. 21.44 (CET)

Kartor på Wikipedia

de:Malmö på dewp med överlagd kommungräns (suddig) och tätort 1990 (mörkröd).

På tyskspråkiga Wikipedia går det att visa en Openstreetmap genom att klicka på en ikon. En utveckling skulle kunna vara att lägga geoshapes ovanpå denna. Till fördelarna hörde bland annat att det inte vore nödvändigt att ladda upp tusentals tätortskartor till Commons. Vi talade om detta på kartworkshoppen i Stockholm i höstas. Jag är inte klar över vad som går att göra i nuläget och vad som behöver utvecklas och i så fall var – här på svwp, på Wikidata, i vår programvara eller i samarbete med OSM. Edaen (diskussion) 5 mars 2014 kl. 16.18 (CET)

@Yger:! -- Lavallen (mail) 6 mars 2014 kl. 07.48 (CET)

Jan Ainali har tagit på sig att titta mer på teknik runt detta och vi har löst sagt vi skulle diskutera detta vidare som i maj.--Yger (diskussion) 6 mars 2014 kl. 13.39 (CET)

Att bara slå på den tyska kartfunktionen (vilket jag tycker är en alldeles förträfflig idé, jag har den som ett personligt användarskript själv) behöver vi inte vänta till maj, det kan en admin lägga till som en finess eller ännu hellre i MediaWiki:Common.js så fort vi har konsensus. Ytterligare mer specialiserade funktioner som liknande kartor i infoboxar behöver däremot tänkas ett varv till på så att det blir användbart. --Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 7 mars 2014 kl. 19.36 (CET)

För att slå behöver vi först ha konsensus som du skriver. Har du en tanke på hur detta skulle läggas fram för att starta den diskussionen. Det är ju tex svårt ta ställning utan att se hur det praktiskt skulle bli. (om du skriver denna detaljbit, kan jag sedan lägga upp frågan och skriva en inledning)--Yger (diskussion) 7 mars 2014 kl. 19.48 (CET)

Den tyska kartfunktionen illustreras väldigt bra med till exempel artikeln de:Lund. Tryck på OpenStreetMap-symbolen i övre högra hörnet. Ut vecklar sig en karta med Lund tydligt markerad. Vill man testa det på svenska Wikipedia kan man lägga till följande på Special:Min sida/common.js:

importScriptURI("//sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Användare:André_Costa_(WMSE)/openStreetMapToggle.js&action=raw&ctype=text/javascript");

--Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 7 mars 2014 kl. 22.11 (CET)

Vill bara flika in att jag tycker detta är en mycket bra idé, och att det borde genomföras. »нотвист_(d.|b.) 13 mars 2014 kl. 08.54 (CET)

Porträtt kontra fantasi

Eftersom jag själv kände mig lurad som barn och i ungdomen av otillräckliga bildtexter, föreslår jag försiktighet med att göra en klar åtskillnad mellan porträtt på historiska personer och sentida fantasibilder, ungefär så här. Jag vet att det kan råda delade meningar om vad som är ett porträtt, medan det nog är betydligt färre delade meningar om vad som definitivt inte är det. Finns det någon sida om bildtexter där jag borde ha tagit upp detta i stället? --SergeWoodzing (diskussion) 11 mars 2014 kl. 16.11 (CET)

Nu ser jag att det finns här. Hur gör man för att föreslå att den här synpunkten tas med där? --SergeWoodzing (diskussion) 11 mars 2014 kl. 16.19 (CET)

Om du tror synpunkten överensstämmer med praxis är det bara att redigera rakt i texten. Om någon återställer finns en tillhörande diskussionssida som bör användas för att komma överens om vad som ska stå. ⬤Bοⅰⅵе 11 mars 2014 kl. 16.24 (CET)

Ändringen kan göras mer allmän än bara porträtt. Det händer t. ex. att bilder som visar sentida uppfattningar av hur det såg ut på medeltiden själva sägs vara medeltida.[13] Edaen (diskussion) 11 mars 2014 kl. 16.28 (CET)

Tack! Ja, jag tycker mig ha sett under åren att synpunkten i princip överensstämmer med praxis. Jag gör ett försök. --SergeWoodzing (diskussion) 11 mars 2014 kl. 18.51 (CET)

Jag tycker att du tar upp en väldigt viktig fråga detaljfråga här, Serge. Det är otroligt sällan som illustrationer av historiska personer faktiskt deklareras ordentligt. Som historieintresserad så ser jag det som väldigt angeläget att Wikipedia blir tydligare på den punkten.

Peter ^Isotalo 11 mars 2014 kl. 22.14 (CET)

I regel anges konstnären med länk till vederbörandes artikel. Därmed finns en tydlig konsumentupplysning. Ibland kompletteras detta med ett årtal. Jag har för övrigt svårt att tro att någon läskunnig människa kan förväxla en historiemålning från 1800-talet med en samtidsbild från medeltiden (jag har själv illustrerat artiklar om polska kungar), men får ta Serge på hans ord. Personliga vittnesbörd har ett värde i sammanhang som dessa. Tostarpadius (diskussion) 13 mars 2014 kl. 05.58 (CET)

Nej, jag tycker att Erik Werenskiolds bild tydligt är en sentida konstnärstolkning, men visst, man kan alltid vara övertydlig. Jag tycker ofta att det är mer problematiskt med xylografier ur 1800-talsverk där ibland är svårt att avgöra om de verkligen bygger på äldre verk, bygger på verk man då trodde föreställde personen eller är helt fria fantasier. Ibland är det uppenbart att de inte har något med tiden då personen levde att göra, ibland skulle det kunna vara en äldre målning som tolkats i 1800-talsstil som varit förebild. Oftast ger bildbeskrivningen mycket lite information att gå på. Jag tror också att det är större risk att någon tror att den skulptur från 1400-talet eller en bokillustration från 1300-talet verkligen återger en person såsom den såg ut på 1000-talet än en modern fri konstnärlig tolkning. Det blir särskilt tydligt när man tittar på bilder exempelvis i Weisskunig - bilderna kan återge händelser bara 20-30 år tillbaka i tiden, konstnärerna borde vara helt medvetna om modet i sin barndom - ändå återger man händelserna som om dom inträffat 1502 - samma år som boken skapades. Det var helt enkelt så man återgav historiska händelser på den tiden.FBQ (diskussion) 13 mars 2014 kl. 07.41 (CET)

(OT: jag har hört någon mena att människor "förr", t ex under medeltid, var.. "föränderlighets-omedvetna" eller hur man ska kalla det, det ingick inte i deras föreställningsvärld riktigt att världen för 500 år sedan såg annorlunda ut än deras samtid; i någon mån låter det förstås inte helt orimligt, men det kanske är en faktoid? Det FBQ nämner är ju lite av en indikation på det motsatta).

Jag tror det finns gott om läsare som inte kan avgöra vilken epok en avbildning är ifrån över huvud taget, enligt min erfarenhet (med undantag kanske från distinktionen typ "gammal" och "nutida"). En del läsare är ju också säkert barn, och även om vissa av dem säkert har god koll så kan de ju allmänt inte väntas alltid ha goda kunskaper om sådant. (Jag tror inte man ska räkna med att varje läsare går på djupet och undersöker sidoartiklar till ämnena). flinga 13 mars 2014 kl. 13.21 (CET)

Det finns många faktoider om vad det berodde på - där det gäller religiösa motiv har jag hört förklaringen att man ville betona att Jesus och Gud fanns här och nu och var närvarande i vardagen. Seden att börja återge motiv ur bibeln med försök till tidstypiska kläder föds i Italien under 1400-talet men i Nordeuropa håller man ganska länge fast vid traditionen att avbilda motiven såsom de inträffat i samtiden, även Flamländska konstnärer som annars tagit till sig det Italienska måleristilarna - antar att traditionen vägde tungt. Jag tror inte det är enda förklaringen, det gäller ju också avbildningar av andra historiska motiv, även om man efterhand börjar ändra sig. Jag tror helt enkelt att det var aspekter av bilden man var ointresserad av. Bilderna var i första hand inte till för att försöka avbilda saker såsom de verkligen hade varit, utan att förstärka det budskap man ville föra fram. Ville man avbilda en stor och mäktig regent skulle han avbildas i de modernaste och mest exklusiva kläder och hur kläderna verkligen sett ut då han levde var ointressant. Senare, när vi får ett visst intresse för "antikviteter" kan ålderdomliga inslag få sitt egenvärde, men ofta fortfarande i tanken att de skall harmoniera med det budskap man vill framföra.--FBQ (diskussion) 13 mars 2014 kl. 14.11 (CET)

Skall vi öppna upp Openstreetmap-interfacet i våra kommunartiklar?

På dewp har man sedan en tid en funktion där man lätt men via svårhittad ikon kan se en kommuns utbredning och geografi i en egen ruta högst upp på artikeln om kommunen

Jan Ainali har skrivit hur detta kan provas:

Använd som exempel artikeln de:Lund. Tryck på OpenStreetMap-symbolen i övre högra hörnet. Ut vecklar sig en karta med Lund tydligt markerad. Vill man testa det på svenska Wikipedia kan man lägga till följande på Special:Min sida/common.js:

importScriptURI("//sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Användare:André_Costa_(WMSE)/openStreetMapToggle.js&action=raw&ctype=text/javascript");

Jag har med Edaen och Jan A mfl diskuterat kring denna typ av kartor i orts, kommun och sockenartiklar och vi vill egentligen se man kommer till en sådan via en expanderbar box under infoboxen som då först ger en liten karta som sedan med ett klick kan ta upp hela sidan. Denna lösning kommer ta tid få fram, och det krävs dessutom en del jobb få fram polygontåg för orter och socknar, där Edaen har påbörjat för tätorter (och vi hoppas få får socknar/distrikt under 2015). Som ett första steg mot denna mer långsiktiga lösning och en nyttig funktion i sig så tycker jag det vore bra vi öppnade för den lösning som nu finns på dewp. Tekniskt är det bara slå på någon grej i mediawiki, och det som först märks(?) är en ny ikon uppe th på sidan. Synpunkter?--Yger (diskussion) 8 mars 2014 kl. 19.35 (CET)

Om det tekniska löses går det att få upp kommun- och valdistriktsgränser omgående. Edaen (diskussion) 8 mars 2014 kl. 19.45 (CET)

I kommunartiklarna (t.ex. Lunds kommun) kan man få upp en karta med kommungränserna genom att klicka på jordgloben vid koordinaterna i infoboxen. Samma sak fungerar med tätortsgränsen för Lund, men inte i de flesta tätortsartiklar eftersom den datan inte finns där kartfunktionen hämtar den (bland annat från OSM och från en:Template:Attached KML). 90.227.135.41 8 mars 2014 kl. 20.10 (CET)

Helt rätt tänkt att satsa på detta! Hoppas att det även kommer att funka med Wikipedias mobilgränssnit och mobilappar. Och att Openstreetmap-kartor på sikt kan inbäddas som en del av artikeln och inte bara läggas in som en ikon längst upp.Mange01 (diskussion) 8 mars 2014 kl. 20.32 (CET)

Jag får ett felmeddelande istället för en karta...

Page not found

The page you requested was not found on this web server. This could be for a variety of reasons, including:
You followed a broken or out-of-date link.
You entered the URL for the page incorrectly.
The page no longer exists.
If you followed a broken link, please inform the owner of the referring page.
If you have any queries about this error, please e-mail ts-admins@toolserver.org.

/Grillo (diskussion) 9 mars 2014 kl. 11.45 (CET)

Jag också idag--Yger (diskussion) 9 mars 2014 kl. 11.49 (CET)

Hmm, stängde de ner hela toolservern idag? Jag får samma fel på en del andra verktyg också. Är det några andra av våra finesser som har påverkats? --Ainali (diskussion) 9 mars 2014 kl. 12.41 (CET)

Jag är för att vi gör som tyskspråkiga Wikipedia. Lixer (diskussion) 9 mars 2014 kl. 12.04 (CET)

Jag tycker inte vi ska bädda in material från projekt utanför Wikimediasfären i artiklarna. Det vore lite som att ha inbäddade Youtubeklipp. Så "nej" för min del. /NH 9 mars 2014 kl. 15.31 (CET)

Det är skillnad på att lägga in en länk och att bädda in material. Om vi för närvarande nöjer oss med att lägga in en länk överst i varje artiel, är det då viktigt att förena OpenStreetMap Foundation med Wikimedia foundation? Vad kan konsekvensen bli av att de inte är förenade? Creative commons möjliggör öppenhet mellan projekten, och då tycker jag inte att vi ska sätta upp hinder för det.

Vilka fler externa men öppna wikier skulle passa för integration?

Jag skulle vilja länka mallen Wikipedia och Rodovid.org eller WikiTree.com, som är fria släktträd som skulle kunna växa om Wikipedia började hänvisa till dem. En länk från varje biografiartikel för nu ej levande personer till släktträdet - och länkar tillbaka. Släktforskarsajter är nämligen än väldigt kostsam och instängd marknad som behöver öppnas. Och där är inte en teknisk lösning nödvändig, utan man kan börja med en riktlinje som säger att länkning är okej under "externa länkar". Tyvärr verkar inte wikitree använda creative commons, men rodovid gör det, och de diskuterar ett samgående. Mange01 (diskussion) 9 mars 2014 kl. 17.09 (CET)

Open Database License är tillräckligt lik CC-licenserna för att material från Open Street Map ska kunna användas rakt av i Wikimedias projekt. Så visst, kör på! /ℇsquilo 9 mars 2014 kl. 18.03 (CET)

Jag tror NH har missuppfattat något, som skriver "bädda in material från projekt utanför". Som alla ser är länken trasig idag (besök de:Lund, klicka OpenStreetMap-förstoringsglaset uppe till höger, ett felmeddelande följer) och den länken går till Wikimedias egen tyska Toolserver, inte till OpenStreetMap. Kartorna kommer från OSM, men de serveras från en WMF-server. Det är alltså inte konstigare än att kopiera fri text och fria bilder från Internet Archive eller Projekt Runeberg eller fri statistik från SCB. --LA2 (diskussion) 9 mars 2014 kl. 18.35 (CET)

Det bör kanske flyttas över till Wikimedia Labs innan vi ansluter oss? -- Lavallen (mail) 10 mars 2014 kl. 11.49 (CET)

Jag tolkar svaren som en uppmuntran att gå vidare och se hur det tekniskt bäst kan implementeras. Och efter diskussion med Jan Ainali och André Costa tror jag det behövs lite mer fundering över införandet.

• bör det bara införas på en delmängd av artiklarna? själv tycker jag tex det kunde vara bra börja med kommuner. Om den förs in brett så kommer den också upp på alla orter och då ger den inte en utbredning utan en likadan bild som "prickkartan" som ju redan finns där och det som kommer när man klicka på koord och jordglob
• Kan vi göra interfacet mer lätt hitta för en läsare (en kråka uppe till höger är inte lätt hitta). tex om det fanns en rad längst ner i infoboxen som centrerat sa "karta över utbredning" som med klick öppnade en karta med ytan rödfärgad. En sådan lösning ger också det möjligt att börja med bara några få och sedan något senare slå på för alla kommuner (obs det saknas polygontåg för många, men ett sådant här införande kan bli motiverande för openstreetmap folket skapa polygoner för fler kommuner).
• Vilken karta rent tekniskt som skall visa. Det är nu två varianter baserade på Toolserver som är på väg till Labs. Sedan finns det en utveckling i mediawiki som kanske om ett år eller så ger möjlighet till att komma åt openstreetmapvisningar, är det värt vänta eller bör vi böja med det som finns idag?

Jag tänkte fortsätta denna diskussion med Jan och André vid försommaren, all input till dess är välkommet.--Yger (diskussion) 13 mars 2014 kl. 12.41 (CET)

För att området skall markeras på kartan krävs att området är taggat på Openstreetmap. Det finns ett projekt Wiwosm för det. Om vi importerar mallen en:template:Attached KML så kan vi lägga upp linjer och polygoner åtminstone över Wikiminiatlas.

Vad gäller val av karta så är projektionen inte oväsentlig. Merkator har kritiserats för att ge en slags pov-bild av världen, Sverige framstår t. ex. som betydligt större än det är jämfört med Afrika. Edaen (diskussion) 13 mars 2014 kl. 12.55 (CET)

För kommunkartor är POV-kritiken knappast särskilt viktig. Att Mercator-projektionen är vinkelriktig ser jag som viktigare. Om kartan används för att visa var kommunen finns är det viktigaste att läsaren kan känna igen sig på kartan, vilket kanske utesluter en del annars bra projektioner. --LPfi (diskussion) 14 mars 2014 kl. 09.18 (CET)

Seminariekväll tillsammans med Träffa Wikipedia

Tisdag 18 mars kommer det att vara en seminariekväll på Arkitektur- och designcentrum i Stockholm där vi får visa upp och berätta om olika delar av Wikipedia. Förutom att alla är välkomna dit och lyssna undrar jag om någon är intresserad av att berätta om nånting wikipediarelaterat. Det kan vara ett miniprojekt, en fotosafari, hur ni började redigera eller nånting annat som visar upp bredden på gemenskapen och kanske lockar nya personer att redigera. Programmet håller på att växa fram, så hör av er till mig så planerar jag vidare. För alla som inte har möjlighet att ta sig till Skeppsholmen en tisdagskväll kommer allt att sändas på Wikimedia Sveriges Bambuserkanal också. Tack på förhand. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 12 mars 2014 kl. 16.36 (CET)

Det gick så fort att fylla ut schemat, så nu finns det bara åhörarplatser kvar. Alla är välkomna att lyssna och fråga, och medlemmar i Wikimedia Sverige går in gratis på museet i samband med seminariekvällen. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 14 mars 2014 kl. 11.38 (CET)

Proposed optional changes to Terms of Use amendment

Hello all, in response to some community comments in the discussion on the amendment to the Terms of Use on undisclosed paid editing, we have prepared two optional changes. Please read about these optional changes on Meta wiki and share your comments. If you can (and this is a non english project), please translate this announcement. Thanks! Slaporte (WMF) 13 mars 2014 kl. 22.56 (CET)

När, var och vem!?

Vinnaren kommer att erhålla den gröna rosetten – men alla deltagare erhåller äran att ha varit med och ökat kvaliteten hos Wikipedia.

Veckans citat

”

- Det är inte lätt att skjuta när man inte har pucken.

„

Under vecka 11, med start i morgon, måndagen den 10 mars 2014, kommer veckans tävling att vara När, var, vem. Det blir en upprepning av tävlingen från oktober 2011, på ett angeläget tema: Uppslagsboken bör svara på frågorna om när, var och vem.

Temat passar extra bra en månad när månadens kvalitetsprojekt heter Faktakoll.

Välkommen med bidrag, vare sig du vill tävla, förbättra vår allt bättre encyklopedi, eller ”bara” sympatijobba!Deryni (diskussion) 9 mars 2014 kl. 13.42 (CET)

Fotnot

Nu pågår tävlingen med gott deltagande. Jag ber om överseende med att här funnits uppgifter som borde varit källbelagda. Syftet var dubbelt:

1. Att se om uppgifterna blev mallade innan undertecknad gjorde det själv (även om det inte verkade troligt i detta informella och trevliga forum).
2. Att göra uppgiften till ett tävlingsmoment i Veckans Tävling. Deryni (diskussion) 12 mars 2014 kl. 21.31 (CET)

Fredag

Uppgifter och källor tillförda - äntligen! Deryni (diskussion) 15 mars 2014 kl. 16.37 (CET)

Referenser

Hurdan är svenskspråkiga Wikipedias policy och riktlinjer?

"Hurdan är svenskspråkiga Wikipedias policy och riktlinjer?" Vilar den på en vetenskaplig grund, det vill säga är den välfungerande? Är den väl genomtänkt, välskrivet och heltäckande? Vad bör göras för att förbättra svenskspråkiga Wikipedias policy och riktlinjer? --Vannucci (diskussion) 14 mars 2014 kl. 21.30 (CET)

Vetenskaplig grund? Nja. Typiskt, skulle jag påstå, är att vi har yxat fram någonting när ett specifikt problem har uppstått, som en kompromiss mellan de tio personer som lade sig i diskussionen. Jag är inte säker på att det är sämre än om ännu fler av oss lade ännu mer energi på riktlinjer istället för att skriva artiklar. /Julle (diskussion) 15 mars 2014 kl. 10.10 (CET)

På (en:Wikipedia:How to contribute to Wikipedia guidance#Guidance isn't created from scratch) beskrivs att riktlinjer skapas på två sätt: antingen jobbar man fram dem som lösning på existerande problem - vilket väl är vad Julle beskriver ovan? - eller genom att man skriver ner redan existerande praxis. Detta är inte "vetenskapligt" utan resultatet av de erfarenheter och vägval man gjort. Hur väl beskrivningen avspeglar situationen på svwp är en annan femma.

Min personliga åsikt är att eftersom det verkar som att svwp dels har en hel del praxis som inte är nedskriven, och dels att det ibland råder ganska olika åsikter om hur denna praxis ser ut, kan det finnas skäl att försöka dokumentera den och därmed göra det synligt hur praxis faktiskt är. På så sätt kan man minska antalet situationer då etablerade wikianvändare auktoritärt förklarar för någon nyare "hur det fungerar" samt vad den nye får ska eller bör göra utan någon dokumentation att luta sig mot. Oundvikligen kommer en viss procent av dessa små predikningar, ibland med vidhängande administrativa åtgärder, vara mer resultat av egen uppfattning än egentlig praxis. Detta är olyckligt både för wikins skull och för den nye som får en konstig uppfattning om hur Wikipedia fungerar. "Det är så eftersom jag säger att det är så" är inget bra budskap. Bristande dokumentation bäddar helt enkelt för bråk.

Att det är bättre om inte för många på wikin "skriver riktlinjer istället för artiklar" ser jag som en svwp-åsikt som inte motsvarar inställningen på enwp. Där pekar man istället på hur en metasida blir mer giltig och accepterad ju bredare åsiktslager som bearbetar den (se punkt 7 under "General recommendations" i enwp-sidan ovan). --Stighammar (diskussion) 15 mars 2014 kl. 12.22 (CET)

- 'Att det är bättre om inte för många på wikin "skriver riktlinjer istället för artiklar" ser jag som en svwp-åsikt som inte motsvarar inställningen på enwp.'

- Ja, jo, det här är inte enwp och enwp är inget åtminstone jag eftersträvar att vi ska mer lika. Det finns en anledning till att jag redigerar här och ett par projekt till, men aldrig aldrig på enwp idag. -- Lavallen (mail) 15 mars 2014 kl. 18.19 (CET)

Det finns inget egenvärde i illa skrivna riktlinjer. Problemet med att ägna för mycket tid åt dem är, som jag ser det, tudelat. För det första finns risken att man skapar en svårgenomtränglig byråkratisk mur. För det andra har vi faktiskt ett begränsat antal personer som tillhör de allra mest aktiva här. Det är synd om för mycket av deras tid och energi hamnar i riktlinjeskapande. Jag hade absolut gärna sett att vi hade lagt oändligt med timmar på att förbättra, skala ned och formulera om riktlinjer så att de var tydliga, vettiga, pedagogiska och enkla att navigera, om det bara inte vore så att dessa timmar är timmar man inte kan ägna åt andra saker.

Däremot bör all existerande praxis förstås vara nedskriven, och dåliga riktlinjer bör bearbetas. Ser man problem, lyft dem! /Julle (diskussion) 15 mars 2014 kl. 23.22 (CET)

Riktlinjen för relevans för grundskolor var kristallklar och förankrad i flera diskussioner på Bybrunnen och Sffr. Och jag som patrullerar ofta raderade i enlighet med denna många artiklar om grundskolor direkt (som inte var speciella). Sedan blir det en reaktion på radering av en av dem av några som inte deltagit i tidigare diskussioner, och den dras till sffr. Och där blir det entydigt behåll, men när jag frågar om detta kan leda till att vi ändrar riktlinjen blir svaret nej, vi vill ha fler fall i SFFR först. Så nu finns bara praxis för grundskolor som står i strid med nedskriven riktlinje. Men vem skall driva att dokumentera denna. De "nya" som varit tongivande i ändrad praxis är lite för ovana att göra detta. Själv ändrar jag bara ytterst sällan en riktlinje, och varför skall jag göra detta som fått nej på önskan göra detta och då en ändring troligtvis kan leda till nya disksioner (av de som vill ha den äldre formuleringen). Och dessutom känner jag praxis och tillämpar den och är såpass aktiv att jag kan se till att den nya praxisen tillämpas på alla nya alster om grundskolor. Verkligen är, som ofta, mer komplex än en enkel karta.--Yger (diskussion) 16 mars 2014 kl. 05.35 (CET)

Utslaget var otydligt, eftersom vissa av dem som röstade för att behålla artikeln gjorde det uteslutande för byggnadens skull. Att då dra igång en principdiskussion som med största sannolikhet inte skulle leda till något resultat kändes som slöseri på tid och kraft. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2014 kl. 08.32 (CET)

Orsaken till diskrepansen handlar om att skolor som anses ha en intressant historik eller en intressant byggnad anses relevanta, och så har det varit åtminstone sedan jag började skriva här 2009. Definitionen är också sådan att nästan alla skolor som inte är moderna friskolor uppfyller de kriterierna. (I stort sett alla skolor byggda i städer efter 1910 är arkitektritade, de flesta skolor som inte ligger i moderna förorter har en tradition som är mer än 100 år). Jag tycker ju också att det är problematiskt när Kalle Karlsson skapar 37 artiklar om skolor i Borås och den enda artikeln om en skola i Skövde blir raderad för att relevansen inte framgår trots att den är både större, äldre och ritad av en mer känd arkitekt än de flesta av Boråsskoleartiklarna. Sedan tror jag inte att en detaljreglerad praxis löser det problemet.--FBQ (diskussion) 16 mars 2014 kl. 09.56 (CET)

En skola är inte en byggnad! -- Lavallen (mail) 16 mars 2014 kl. 10.05 (CET)

Må så vara, men ofta det är byggnaden som gör skolan relevant. /ℇsquilo 16 mars 2014 kl. 13.15 (CET)

Och byggnadens namn är i allmänhet identiskt med skolans, så artikeln kan ju sägas handla om såväl byggnaden som skolan. Jag kan ju tycka att om en artikel handlar om en folkskola från 1912 som anses relevant på grund av byggnaden, att det är lämpligt att skriva om byggnadens föregångare med samma namn uppförd 1857 som revs i samband med att den nya skolbyggnaden uppfördes i samma artikel oavsett om det anses att det är byggnaden och inte skolan som är relevant.--FBQ (diskussion) 16 mars 2014 kl. 16.10 (CET)

Jag håller med om att det är ett problem när riktlinjer och praxis skiljer. Det kan bädda för konflikter eftersom olika användare kan tolka riktlinjer och praxis olika. Vad som upplevs som praxis är olika i vissa frågor som exempelvis relevans som bildas ur sffr där alla använder sin egen tolkning om vad som ska vara med och på vilka grunder. Vissa anser att inga skolor hör hemma i en encyklopedi, vissa att de gör det på grund av den institutionella verksamheten, vissa på grund av byggnaden och vissa för att allt ska med. Att då skriva riktlinjer som utgår ifrån så spretiga åsikter är inget man gör enkelt, särskilt när många andra petar i riktlinjerna utefter sina personliga åsikter. Men om någon lyckas förtydliga de riktlinjer där det skiljer mot praxis vore det jättebra. - Averater (diskussion) 16 mars 2014 kl. 13.36 (CET)

Det gled ut över Relevanskriterier ovan, och det finns nog inte ens full enighet om att vi ska tänka kriterier såsom många av oss gör nu över huvud taget. Jag vill bedöma artiklar, inte deras potential. Och att en verksamhet kan få relevans utifrån vilken byggnad den finns i/har funnits i, känns direkt mysko. Får en kafeteria relevans för vilken byggnad den bedrivs i? -- Lavallen (mail) 16 mars 2014 kl. 13.46 (CET)

Svar ja, så fungerar det idag. Den behöver inte ens bedrivas i samma byggnad, som exempelvis i fallet Lidingöbro värdshus (även om det där inte handlar om café utan värdshus. Men det är ytterligare en annan fråga.--FBQ (diskussion) 16 mars 2014 kl. 16.10 (CET)

"Praxis" är alldeles för flyktigt på svenska Wikipedia för att man inte ska kvalificera termen. I många fall så kan en eller enstaka användare nästan egen hand ha avgjort vad som är vanligast. Ibland med enbart en viss detaljfråga i åtanke. Med dryga 100-talet hyfsat aktiva användare (betydligt färre diskussionsvilliga) så kan både riktlinjer och praxis förändras väldigt snabbt. Det kan behövas avvägningar om det är stabilitet (regler rättar praxis) eller anpassning (praxis rättar regler) som är bäst. Det är inte alltid givet.

Peter ^Isotalo 16 mars 2014 kl. 17.31 (CET)

Hjälp/feedbackbegäran/reflexioner

jag har skrivit lite om könshormoner och skulle precis posta ett stycke om hur östrogen uttrycker sig olika i mäns och kvinnors hjärnor och skapar könsdimorfism i hjärnan, i synnerhet hypotalamus, från födseln och därefter. Därefter hade jag tänkt skriva om testosteronets dylika effekter. Men medveten om hur kontroversiellt detta är i våra socialkonstruktivistiska tider, valde jag att låta bli.

Dock finns mycket goda vetenskapliga studier på detta. Jag tänker på den här t.ex.

• Gillies, Glenda E., and Simon McArthur. "Estrogen actions in the brain and the basis for differential action in men and women: a case for sex-specific medicines." Pharmacological Reviews 62.2 (2010): 155-198. http://intl.pharmrev.org/content/62/2/155.full

Forskningen ifråga verkar inte vara konstroversiell från medicnsk synvinkel, bara ny.

Jag hade önskat att någon annan hade tittat på den här frågan - jag söker ogärna konflikter men vill heller inte att så pass viktig forskning skulle tystas ner pga av risken för internt bråk på Wikipedia.Klementin (diskussion) 15 mars 2014 kl. 11.55 (CET)

Jag läste nu bara sammanfattningen på den artikeln du länkade till nu och tyckte den var väldigt okontroversiell. Den säger där inte så mycket mer än att östrogen spelar roll för mer än menstruationscykeln och att den påverkar hjärnan hos män och kvinnor, ibland på samma sätt och ibland på olika sätt. Kontroversiellt blir det däremot om man ska försöka dra slutsatser om vilka beteenden som härrör från olika hormoner och vad sådana skillnader annars beror på. Så länge du är noga med att inte spåna om vad saker skulle innebära (vilket jag inte tror du skulle göra) så tror jag det är lugnt att posta stycket. - Averater (diskussion) 15 mars 2014 kl. 12.07 (CET)

Var djärv! Om du har möjlighet och vilja att förbättra artiklarna så sätt igång. Det blir ingen konflikt ifall ingen börjar motredigera. /ℇsquilo 15 mars 2014 kl. 19.09 (CET)

Utan att ha satt mig in i just det här fallet: Ofta är referensverk, välkänd kurslitteratur etc mer användbar som källor än enskilda vetenskapliga artiklar. Sådant som inte tagits upp i mer allmänna verk hör nog inte så ofta hemma på Wikipedia. /NH 15 mars 2014 kl. 21.43 (CET)

Tack för många initierade bidrag! Om du vill ha återkoppling från fler som behärskar ämnet, så bidra även till motsvarande artiklar på engelskspråkiga wikipedia. T.ex. en:Estrogen receptor, en:Estrogen och en:Biology of gender specific human behavior Det NH skriver gäller svwp, men inte enwp.Mange01 (diskussion) 16 mars 2014 kl. 08.33 (CET)

Eftersom jag har skrivit mycket inom detta området så har du 'råkat' redigera i artiklar som jag har kladdat i. Det ser bra ut och du gör ett bra jobb. Är det något du vill fråga om eller så kan du gärna göra det på min diskussionssida. Mvh Adville (diskussion) 16 mars 2014 kl. 10.17 (CET)

Ideologi

Jag försökte lägga in följande på artikelns diskussionssida för en stund sedan: "Vad gäller Svenskarnas parti beskrivs de allmänt som nazister. Det ser jag inga som helst problem med." Det är givetvis i första hand en teknisk fråga och sådana hör inte hemma här, men jag vill ha budskapet framfört och orkar inte dra den saken en vända till. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2014 kl. 08.26 (CET)

Jag förstår varken frågan eller vilket budskap du vill ha framfört?--LittleGun (diskussion) 16 mars 2014 kl. 10.03 (CET)

Men det gör jag, nämligen att mallen {{kontroversiell}} eller snarare missbruksfilter 38 av någon märklig anledning hindrar vissa användare – däribland Tostarpadius – från att redigera sidor där mallen finns inlagd. Jag har stängt av filtret tills vidare, får se vad som ska göras sen. /NH 16 mars 2014 kl. 12.36 (CET)

OK, vad bra.--LittleGun (diskussion) 16 mars 2014 kl. 15.33 (CET)

Det här var helt nytt för mig. Kan missbruksfilter vara både självpåtagna (för den som vill ta det lugnt) och påtvingade (istället för att blockera)?

Peter ^Isotalo 16 mars 2014 kl. 17.20 (CET)

Missbruksfiltren används mest för att förhindra eller försvåra klotter etc, men kan också användas till annat. Det finns t ex ett filter, Special:Missbruksfilter/25, som räknar WikiLovemeddelanden. Hittills, sedan räknaren sattes igång år 2011, har det tydligen skickats 511 stycken. Missbruksfiltret nr 38 var inställt så att när man sparade sin redigering på en diskussionssida där mallen {{kontroversiell}} var inlagd fick man upp ett meddelande (nämligen detta: Mediawiki:abusefilter-warning-dispute), och så fick man klicka en gång till för att verkligen spara inlägget. Av någon anledning som jag inte lurat ut än hakar just det filtret upp sig för Tostarpadius och är nu avstängt. /NH 16 mars 2014 kl. 18.15 (CET)

... och filtren kan alltså vara inställda både för att förhindra vissa redigeringar, för att varna användaren som gör dem, eller så att det överhuvudtaget inte märks förutom att en post i missbruksloggen visar att filtret upptäckt redigeringen (så är det i WikiLove-fallet). Missbruksfiltret borde kanske heta något annat. /NH 16 mars 2014 kl. 18.21 (CET)

Rent tekniskt går det även få filtren att blockera automatiskt och nedgradera en användare från en användargrupp, något som jag inte tror vi har utnyttjat här. Se här för ett filter i blockerartagen. -- Lavallen (mail) 16 mars 2014 kl. 19.23 (CET)

Catalan Culture Challenge

I apologize if this message is not in your language. Please help translate it.

The Catalan-speaking world... Want to find out more? From March 16 to April 15 we will organise the Catalan Culture Challenge, a Wikipedia editing contest in which victory will go to those who start and improve the greatest number of articles about 50 key figures of Catalan culture. You can take part by creating or expanding articles on these people in your native language (or any other one you speak). It would be lovely to have you on board. :-)

We look forward to seeing you!

Amical Wikimedia--Kippelboy (diskussion) 16 mars 2014 kl. 07.07 (CET)

Thanks for letting us know of your contest. I've written on Catalan issues in the past and might well do it this time around as well. Bona sort! --Paracel63 (diskussion) 17 mars 2014 kl. 01.38 (CET)

Wikipedia-klotterattack snabbt en "snackis" i media

Diskussion flyttad till Wikipedia i media. Lixer (diskussion) 16 mars 2014 kl. 20.43 (CET)

Veckans tävling vecka 12: Faktakoll

Vinnaren kommer att erhålla den gröna rosetten.

Vecka 12 (17 mars 2014 — 23 mars 2014) handlar veckans tävling om Faktakoll, vilket även är månadens kvalitetsprojekt mars 2014. Delta gärna, din hjälp är värdefull! Lixer (diskussion) 16 mars 2014 kl. 20.47 (CET)

Veckans tävling vecka 13: Nordamerikanska orter

Vinnaren kommer att erhålla den blå rosetten.

Vecka 13 (24 mars 2014 — 30 mars 2014) handlar veckans tävling om Nordamerikanska orter. Delta gärna, din hjälp är värdefull! Lixer (diskussion) 16 mars 2014 kl. 20.47 (CET)

Slumpartikel leder ofta till robotartikel om kryp/svamp

Hallå!

Det är säkerligen fler läsare än jag som ibland dödar lite tid genom att trycka på Slumpartikel och läsa. Men nu när det finns så mycket robotartiklar hamnar man nästan alltid på en sådan, det tycker jag är störande eftersom de inte är så givande. Typexempel: Leucocelis_niveosticta. Egentligen är det väl inte så jättefarligt, det räcker med att trycka fyra-fem gånger så kommer man till en vanlig artikel, men jag tycker trots allt att det inte känns lika nice med slumpartiklarna längre.Skulle det vara möjligt att få den där slumpgeneratorn att prioritera ned robotartiklarna med lite innehåll och låg relevans (det är ju typ spindelarter och krafs som inte ens intresserar fackfolk), så att man bara hamnade på sådana väldigt sällan? Tycker jag hade varit bra!78.70.42.27 §4 mars 2014 kl. 06.06‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det är inte första gången frågan lyfts. En tråd i ärendet arkiverades helt nyligen. För egen del har jag inga bestämda synpunkter. Jag använder funktionen mest för att hitta artiklar att förbättra och framför allt för att hitta rödlänkar. Sådana finns det gott om i de robotskapade, så det fungerar som det är nu. Jag tror dock att det, alla rimliga invändningar till trots, vore värdefullt om något görs. Annars kommer denna fråga att återkomma här på Bybrunnen gång på gång. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2014 kl. 06.57 (CET)

Jag har alltså inte bevakat detta, men mitt intryck när jag nu gör några tryckningar är att något måste ha hänt. Det blir betydligt färre robotskapade artiklar än förr. Är det en tillfällighet? Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2014 kl. 07.08 (CET)

Om ointresse räcker för att påverka funktionen skulle likväl allt i kategori sport kunna prioriteras ner. Det inses snabbt att det alltid finns någon som är ointresserad av något ämne, och vi kan ta bort slumpfunktionen helt om en sådan princip ska uppfyllas. Om det är lite innehåll som är kravet bör man väl filtrera bort alla stubbar oavsett hur de skapades eller vilket ämne de behandlar? (Huruvida det är tekniskt möjligt vet jag dock inte.) Ett helt annat alternativ är att skapa artiklar i andra ämnen med liknande arbetssätt (såsom gjorts med svenska sjöar och franska kommuner) och på så sätt konstruktivt väga upp. --Ainali (diskussion) 14 mars 2014 kl. 07.45 (CET)

Jag som är intresserad av olika små kritter tycker slumpfunktionen är jättebra men inser att andra med andra intresseområden inte tycker så. Jag tycker vi ska byta ut länken i vänsterspalten till en som slumpar artiklar ur ett gäng olika kategorier så att de olika kategorierna har samma chans och då artiklar i kategorier med många artiklar prioriteras ner. Måste en sådan funktionalitet använda externa verktyg eller går det att lösa via omdirigeringar eller nån automatisk api-funktion? - Averater (diskussion) 14 mars 2014 kl. 07.55 (CET)

Kan ju även tipsa om Wikipedia:Slumpartiklar, där man kan slumpa på specifika ämnesområden. Det kan säkert vara användbart för de som inte är intresserade av allt. ⬤Bοⅰⅵе 14 mars 2014 kl. 08.37 (CET)

Boivies länk skapades efter att jag frågat här på bybrunnen om det inte gick. Gemenskapen, med användare:lajm i spetsen, var otroligt snabb på att skapa den sidan. Därefter har förslaget att lägga den som ytterliggare en knapp under den vanliga slumpartikelknappen inte fått riktigtgehör. Kanske det ärdgas att göra det så att de som inte har känner till den behöver fråga här hela tiden, vilket tostarpadius indirekt påpekade att så sker. Då kan man själv välja att slumpa som nu eller via kategori. Adville (diskussion) 14 mars 2014 kl. 08.58 (CET)

Jag skulle gärna se länken tv helt byttes ut mot denna, där ju också en länk till den "råa" slumpfunktionen finns. Syftet med wikipedia är knappast denna funktion och den verkar i nuvarande skick bara skapa irritation. --Yger (diskussion) 14 mars 2014 kl. 09.03 (CET)

Jag stöder inte att vi byter ut, det skulle i så fall enligt mig kännas konstigt att göra ett avsteg som ingen annan språkversion gjort, jag anser att vi bör vara konsekventa inom Wikipedia med att ha den knappen där. (Jag drar mig till minnes att jag såg det vara konsensus för det resonemanget sist frågan dryftades men där kan jag ha fel.) Däremot skulle jag gärna se att den kompletterades med ytterligare en knapp. /Hangsna (diskussion) 14 mars 2014 kl. 09.15 (CET)

Liksom tidigare stöder jag en till länk, så att den traditionella slumpfunktionen finns kvar, medan andra slumpfunktioner kan nås indirekt via den andra länken (till Wikipedia:Slumpartiklar, där flera algoritmer kan läggas till). Vi bör ha kvar den slumplänk användare från andra språkversioner är vana vid och som vi alla förstår. --LPfi (diskussion) 14 mars 2014 kl. 09.28 (CET)

Jag har tidigare varit tveksam till den extra knappen på grund av risken för förvirring. En som heter "Slumpartikel" och en annan med namnet "Slumpartiklar" är kanske inte helt lyckat. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2014 kl. 10.48 (CET)

Wikipedias syfte är ju faktiskt att vara en webbaserad encyklopedi. Det är naturligtvis inget fel att lägga till några kringfunktioner, men jag tycker det vore olyckligt om dessa tog överhanden. Att ändra en funktion (slumpknappen) så att den fungerar annorlunda än på övriga Wikipedia stödjer jag inte, jag tycker det är viktigt att så långt det går markera att vi är en global gemenskap; inte heller ser jag det som särskilt lyckat att utöka det rätt stora antalet knappar med ännu en av rätt så perifer natur. Ytterst är det här problemet en funktion av att vi får fler artiklar, så egentligen är det väl något ganska positivt? Inledarens ord om att artiklarna är "typ spindelarter och krafs som inte ens intresserar fackfolk" förstår jag inte riktigt – ligger det inte i en encyklopedis natur att allt inte intresserar alla? / Ternarius_D 14 mars 2014 kl. 11.54 (CET)

Jo, det gör det. Men Wikipedia har artiklar om maträtter, människor, orter, bilmodeller, kemiska föreningar, matematiska begrepp, filmer, musikstycken, sjukdomar, vissa speciella ord, språk, olika former av toaletter, säkert flera tiotusen olika sorters företeelser till varav man inte kände till de flesta – och enstaka arter. Om då nio av tio de allra flesta slumpartiklar handlar om en art, och dessa artiklar dessutom är fullständigt monotona blir slumpfunktionen inte särskilt, vad ska vi säga, rolig för de flesta användare. Jag skulle vilja se en (annan) slumpartikelfunktion som bara visade människoskapade artiklar och robotskapade artiklar som fått ordentliga människoskrivna tillägg. /NH 14 mars 2014 kl. 12.44 (CET)

Jag gjorde en, förmodligen inte särskilt vetenskaplig undersökning; jag slumpade fram 200 artiklar, och antecknade vilka ämneskategorier de tillrörde. Resultatet blev som följer:

Djur, robotstub 117

Djur, övriga 2

Svampar, robotstub 7

Växter, robotstub 1

Övriga 73

Resultatet blev alltså en klar övervikt för robotskapade organismstubbar, men knappast "nio av tio". Jag antar att uppfattningen att det "bara" slumpas fram djurstubbar är ett resultat av det kända fenomenet att man kommer ihåg det som på något sätt upprör en, men glömmer det andra. Anledningen till snedfördelningen är förmodligen Lsj:s arbete med att låta Lsjbot generera organismstubbar. Det känns litet egendomligt att ett, som jag ser det förtjänstfullt arbete framhävs som något berömvärt i vissa Wikipediasammanhang men här närmast som en källa till problem. Jag upplevde den motsättningen redan förra gången slumpfunktionen diskuterades, och det är mycket därför som jag är kritisk att så stor vikt läggs vid slumpfunktionen, som jag mycket ser som en kurositet: Lsj:s stubartiklar utgör en utomordentlig bas för de av oss som likt jag skriver om organismer. Det måste väl ändå vara något positivt att vi får fler artiklar? Att vi då ska lägga ner så mycket arbete på ett problem som faktiskt orsakas av detta känns en smula förvirrande för mig. / Ternarius_D 14 mars 2014 kl. 16.23 (CET)

Men den här diskussionen handlar ju om slumpfunktionen – inte om robotskapande av artiklar. Ett antal användare sätter tydligen värde på slumpfunktionen, och anser att den kunde fungera bättre. Det måste gå att diskutera. (Men du har rätt – det är inte 9 av 10 artiklar som är robotskapade, utan ungefär 3 av 4 om jag uppskattar rätt.) Wikipedia:Slumpartikel fungerar inte och har faktiskt aldrig fungerat för mig. Då trodde jag det var ett tillfälligt fel, och sedan har jag inte provat den på ett tag. Brukar den fungera? /NH 14 mars 2014 kl. 18.07 (CET)

Wikipedia:Slumpartikel använder Toolservern, som sjunger på sista versen. Den har funkat dåligt i snart ett år pga pengabrist, men i år ska den dö och ersättas med Labs. Synd att funktionen inte fungerar. Jag tyckte den var trevlig. Den kanske går att flytta över till Labs och få en plats på huvudsidan eller i navigeringsmenyn om många vill ha den. Nasko (diskussion) 14 mars 2014 kl. 18.29 (CET)

Inte för att jag har speciellt mycket att tillföra diskussionen, men jag går definitivt på NH:s linje. Lsjs arbete stöder jag helhjärtat, och jag menar att det tillför mycket till Wikipedia som projekt. Jag tror dock att vi underskattar hur mycket folk trots allt använder slumpartikelfunktionen som ett sätt att lära sig om saker man tidigare inte vetat (åtminstone har jag när jag i olika sammanhang pratat om Wikipedia mött samma uppskattning av slumpartikelfunktionen som mycket givande). När man då i många av fallen - låt vara hur många de vill - hamnar i robotskapade enhetliga artiklar bestående av en eller två automatiskt genererade meningar förtar det mycket av vitsen med just funktionen; på ett sätt kan man då nästan säga att svenskspråkiga Wikipedia frångått gemenskapen genom att indirekt byta ut funktionen. Jag tycker sannerligen att den bör finnas kvar, men att vi bör utöka med den andra länken - eller åtminstone göra det lätt för folk att hitta den. Tanzania (diskussion) 14 mars 2014 kl. 18.23 (CET)

Jag har någonstans hört att slumpartikelfunktionen i vänstermarginalen faktiskt inte ger ett helt slumpmässigt utfall utan överrepresenterar artiklar som kan tänkas vara i behov av vård. Exakt hur detta går till vet jag inte men det är ju ett rimligt sätt att skapa en sådan funktion, om man tänker sig att den i första hand är till för de som redigerar Wikipedia inte de som bara läser. Wikipedia:Slumpartikel är just nu inte ett alternativ (se da:Wikipedia-diskussion:Tilfældige artikler#Ur funktion. Huruvida det finns någon möjlighet att påverka hur den ursprungliga slumpfunktionen gör när den "slumpar" torde vara en fråga att ta upp med utvecklarna. Att inte tre gånger i rad få upp artiklar som ligger i samma ganska specialiserade kategori kunde vara en början. --Stighammar (diskussion) 16 mars 2014 kl. 11.46 (CET)

Slumpfunktionen fungerar genom att varje artikel får ett slumptal mellan 0 och 1 när den skapas. När man klickar på slumpartikel så tas ett nytt slumptal fram och artikeln med närmast högre slumptal visas. Det gör att alla artiklar inte har riktigt samma sannolikhet att bli valda, men det har inget att göra med artiklarnas vårdbehov eller innehåll. En slumpfunktion som på något sätt tar hänsyn till artiklars egenskaper är mycket svårare att göra tillräckligt effektiv för att den ska gå att använda på Wikimedias servrar. /EnDumEn ✍ 17 mars 2014 kl. 21.17 (CET)

Wikipedia:Slumpartikel är igång igen, tack vare att danskarna puffat på en utvecklare (om jag förstår rätt). Jag provtestade ett halvdussin kategorier, fick ett felmeddelande (men det kanske var nåt tillfälligt?) och fem gånger funkade det ypperligt. --Stighammar (diskussion) 16 mars 2014 kl. 23.10 (CET)