Följder av den globala uppvärmningen: Skillnad mellan sidversioner

Bläddra interaktivt i historiken

← Äldre redigering Nyare redigering →

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Inline

Versionen från 3 november 2021 kl. 13.02

För fler detaljer, se Global uppvärmning.

De förväntade följderna av den globala uppvärmningen kommer påverka den fysiska miljön, ekosystemen och mänskliga samhällen. De inkluderar också ekonomiska och sociala följder av att leva i en varmare värld.

IPCC:s klimatrapport från 2021 slår fast att mänsklig aktivitet “utan tvivel” orsakar den globala uppvärmningen.^[1] Rapporten visar också att extrema väderhändelser som värmeböljor och skyfall skulle vara “extremt osannolika” om det inte vore för människans påverkan på klimatet.^[2]^[3]

2021 har den globala medeltemperaturen ökat med 1,1 °C över förindustriell nivå.^[4] Effekter av klimatförändringarna är redan synliga, inklusive extrema väderhändelser, krympande glaciärer och polarisar, havsnivåhöjning, utbredd torka och våldsamma skogsbränder.^[5] Mer än 90% av överskottsvärmen i klimatsystemet har absorberats av haven sedan 1970.^[6] Varmare och surare hav har lett till accelererad artdöd och höjning av havsytan.^[4]^[7]

Förändringar i klimatet påverkar människors hälsa både direkt och indirekt.^[8] Direkta hälsoeffekter är bland annat dödsfall till följd av värmeböljor och skyfall, översvämning och torka. Indirekta hälsoeffekter uppstår när ekosystem, ekonomier och sociala strukturer påverkas. Till exempel smittsamma sjukdomar, social oro eller psykisk ohälsa. Fattiga länder, med begränsade möjligheter att anpassa sig, har hittills drabbats hårdast av den globala uppvärmningen och i början av 2000-talet har klimatförändringar bidragit till konflikter och migration i sårbara delar av världen.^[9] Ett aktuellt exempel är det syriska inbördeskriget, som föregicks av en utbredd torka och missväxt.^[10]^[11]^[12]^[13]

Klimatförändringarnas framtida påverkan beror på i vilken utsträckning nationer genomför förebyggande insatser, minskar utsläppen av växthusgaser och anpassar sig till oundvikliga följder av den globala uppvärmningen. De politiska beslut som fattas under de närmaste decennierna kommer att ha långtgående effekter på det globala klimatet, ekosystemen och de mänskliga samhällena, inte bara för detta århundrade, utan för kommande årtusenden.^[4]^[14]

Den globala uppvärmningen väntas öka till 1,5 °C inom 20 år.^[4] Omfattande åtgärder kan kanske begränsa den globala uppvärmningen år 2100 till cirka 2 °C eller lägre, i förhållande till förindustriella nivåer.^[15] Utan åtgärder kan ett ökat energibehov tillsammans med fortsatt användning av fossila bränslen leda till en global uppvärmning på upp till cirka 6 °C.^[16]^[17] Med en kraftigare uppvärmning kommer möjligheten att anpassa sig sannolikt vara begränsad, för både samhällen och ekosystem.^[18] IPCC räknar i sin rapport från 2021 att 1,3 miljarder människor riskerar att bli klimatflyktingar.^[19]^[20]^[21]

Troliga scenarion

Ingen klimatforskare vet säkert vad som kommer att hända om uppvärmningen fortsätter och osäkerheten är även hur stor uppvärmningen kommer att bli. Uppvärmningen fram till år 2100 kommer troligen att hamna någonstans i intervallet 2 till 6 °C. Detta gäller det globala genomsnittet. Haven kommer värmas upp mindre än land och vissa områden, främst polarregionenerna och de kalltemperade områdena kommer värmas upp mycket mer, i vissa fall mer än dubbelt eller till och med tredubbelt så mycket jämfört med snittet för hela jordklotet.

Framtidsscenarion bygger på avancerade datasimulerade klimatmodeller men det finns flera osäkerhetsfaktorer. Ingen vet hur länge utsläppen av växthusgaser kommer att fortsätta öka. Man vet inte heller exakt hur stark uppvärmning som krävs för att aktivera så kallade tröskeleffekter, det vill säga processer i naturen som på olika sätt förstärker uppvärmningen på egen hand.^[18]

I de mest pessimistiska prognoserna är det de positiva återkopplingsmekanismerna (tinande permafrost, smältande polaris och glaciärer, utsläpp av metanhydrater mm) som helt tar överhanden och processen skenar i väg, oavsett vad människan gör. De flesta klimatforskarna anser emellertid att den kritiska nivån ligger vid cirka 2,0 °C. Uppvärmningen sedan år 1900 är enligt IPPC cirka 1,1 °C.

Konsekvenser för naturen

Effekterna på lång sikt är svåröverskådliga men klimatforskare, biologer med flera är ense om att man redan har börjat se effekter. Dessa yttrar sig bland annat i att växtsäsongerna har förlängts, att nya växt- och djurarter etablerar sig i områden som tidigare varit för kalla för dem och att glaciärer i hela världen drar sig tillbaka.

Hav

Sedan senaste istiden avslutades har havsnivån höjts cirka 130 meter. Fram till 1800-talets början var havsnivån troligen nästan konstant i tusentals år. Därefter började den höjas och hastigheten tycks ha accelererat i slutet av 1900-talet och början av 2000-talet. Höjningen anses vara orsakad av den globala uppvärmningen och beror dels på att glaciärerna smälter, dels att varmare vatten expanderar, det vill säga tar mer plats.

Höjningen kommer av allt att döma att fortsätta under kommande seklet och förmodligen långt efter det med. Däremot råder det stor osäkerhet om hur mycket nivån kommer att höjas. I FN:s klimatpanel IPCC:s fjärde rapport 2007 beräknades nivån höjas med 18–59 centimeter fram till år 2099. En höjning på närmare 90 centimeter skulle vara mer än tillräckligt för att orsaka mycket stora problem för låglänta länder som exempelvis Bangladesh och Maldiverna. Även många av världens storstäder skulle vara tvingade att förbättra sina översvämningsskydd.

Det finns en rad osäkerhetsfaktorer i dessa prognoser, till exempel den tinande permafrosten i Arktis. Skulle uppvärmningen bli så stark (över 2 °C globalt) att den börjar tina i stor skala kommer sannolikt havsnivån att höjas mycket mer, då uppvärmningen troligen blir självförstärkande och glaciärerna skulle smälta allt snabbare.

Haven tar upp en hel del av de växthusgaser som människan släpper ut, vilket har bromsat den globala uppvärmningen. När haven tar upp koldioxid förvandlas gasen till en svag syra vilket leder till att havsvattnet försuras.^[22]^[23] Försurningen gör att fiskar, musslor och koraller som är beroende av kalk får svårt att bilda ben och skal.^[24]^[25]

Hösten 2007 kom rapporter som tyder på att naturens förmåga att absorbera utsläppen har nått eller till och med passerat bristningsgränsen. Stämmer detta är sannolikheten stor att temperaturökningen blir betydligt högre än IPCC beräknat, vilket också skulle leda till snabbare höjning av havsnivån.^[26]

Naturfenomenet El Niño ändrar regelbundet strömförhållandena i centrala Stilla havet. Det rubbar i sin tur vädermönstren i nästan hela världen. En kraftig global uppvärmning skulle kunna påverka El Niño och i värsta fall skapa "mega-ninõs" som varar i flera decennier eller gör El Niño permanent. Följderna av en sådan förändring skulle bli gigantiska med svåröverblickbara konsekvenser för klimatet på jorden, men risken bedöms som ganska låg.^{[källa behövs]}

Djur och växtliv

Den globala uppvärmningen kan få mycket dramatiska konsekvenser för djur- och växtlivet. Hittills har uppvärmningens konsekvenser på djurlivet framför allt visat sig genom att mer köldkänsliga arter flyttar till nya områden som tidigare varit för kalla, flyttfåglarna anländer tidigare till kallare länder med mera.

Ett stort problem i framtiden väntas bli att tropiska sjukdomar, som till exempel malaria och denguefeber, kommer att spridas till nya områden, vilket kommer att öka påfrestningarna för sjukvården i de drabbade länderna. Redan nu har exempelvis denguefeber i Latinamerika uppträtt på betydligt högre höjder i bergen än tidigare.^[27]

Blir uppvärmningen stark riskerar mängder med djurarter att utrotas. Många av de havslevande organismerna kommer troligen också utrotas p.g.a. att havsvattnet blir allt för varmt och havets kemi förändras p.g.a. försurningen. Risken för utrotning av många djurarter ökar inte bara för att temperaturen stiger utan även för att klimatet ändras så snabbt. Djur- och växtlivet hinner helt enkelt inte med att anpassa sig till klimatförändringarna. Redan vid en uppvärmning på 2 °C riskerar 30 procent av världens djurarter att utrotas. Vid en mycket kraftig temperaturökning väntar troligen ett massutdöende större än det när dinosaurierna och cirka två tredjedelar av övriga djurgrupper dog ut för 65 miljoner år sedan.

I värsta fall är även människans existens hotad. En galopperande växthuseffekt anses ha varit huvudorsaken till massutdöendet för drygt 250 miljoner år sedan. Det är det största massutdöende man känner till; åtminstone 90 procent av alla arter dukade under. Ett sådant katastrofscenario beräknas emellertid kräva en global uppvärmning på åtminstone 6 °C.^[28]

Världens skogar

Liksom haven tar skogarna världen över upp en ansenlig del av den koldioxid som via mänskliga aktiviteter tillförs atmosfären. Ett varmare klimat kommer sannolikt att leda till en kraftig ökning av antalet skogsbränder i världen.

Ännu allvarligare är att det varmare klimatet och minskade nederbörden kommer leda till att skogarna i framför allt de tempererade områdena (där huvuddelen av världens skogsbestånd finns) kommer att utsättas för allt kraftigare angrepp från diverse olika skadedjur och sjukdomar som riskerar att döda ansenliga delar av världens skogsbestånd. Detta innebär i så fall att stora kvantiteter koldioxid tillförs atmosfären vilket förstärker uppvärmningen. En studie i USA som utförts gemensamt av USA:s geologiska institut och flera universitet (publicerad 23 januari 2009 i Science) tyder på att skogsdöden mer än fördubblats i västra USA de senaste decennierna. Författarna bakom studien anser att en kombination av ett varmare klimat och minskad nederbörd är huvudorsaken.^[29]

Måttliga temperaturökningar kan emellertid åtminstone delvis gynna de tempererade skogarna när växtsäsongen förlängs.^[30]

Kraftiga temperaturökningar skulle troligen vara förödande för världens regnskogar. Det är utan konkurrens de artrikaste ekosystemen som existerar och de binder upp enorma mängder koldioxid.^[28] Dör regnskogarna är risken mycket stor att den globala uppvärmningen förvärras kraftigt. Ytterligare en effekt blir att oerhört många djur och växtarter utrotas och att de tidigare så frodiga skogarna förvandlas till öknar.

Glaciärer och bergskedjor

Alla glaciärers överlevnad är på lång sikt beroende av att tillväxten under vintern är minst lika stor som avsmältningen under sommaren. Under den så kallade lilla istiden cirka 1550-1850 växte glaciärerna i storlek världen över, men under 1900-talet började de dra sig tillbaka. En viss återtillväxt skedde 1950-1980, men efter det har glaciärerna världen över åter haft en negativ tillväxt som gör att de drar sig tillbaka.

Detta sammanfaller med den mycket snabba globala uppvärmning som skett sedan 1980-talet, och takten på avsmältningen har accelererat sedan år 2000. En del mindre glaciärer har smält bort och många andra är starkt hotade. En fortsatt global uppvärmning gör att samtliga glaciärer i Himalaya, Alperna och Anderna kan vara borta i mitten av detta sekel, norra och centrala Anderna ännu snabbare.

Initialt kommer avsmältningen att öka riskerna för svåra översvämningar, men när glaciärerna väl är borta kommer vattentillgången att försämras dramatiskt för flera miljarder människor världen över.

Även på Grönland har man sedan mitten av 1990-talet registrerat en kraftig ökning på avsmältningen av så kallade randglaciärer vid kusten. Däremot krävs ytterligare temperaturökningar för att inlandsisen på Grönland ska börja smälta. När eller om det sker kommer det att ta tid innan avsmältningen hindras, även om man får bukt med temperaturökningen. [3]

Berg

Förutom smältande glaciärer förväntas klimatförändringarna ha ett flertal andra effekter på världens stora bergskedjor, som också är hem för drygt 10 procent av världens befolkning.

Den senaste 30-årsperioden har man kunnat konstatera att uppvärmningen i Alperna, Himalaya, Anderna, Klippiga Bergen etcetera går betydligt fortare än genomsnittet i världen.^[31]^[32] Växtzonerna kommer successivt att krypa uppåt, vilket drabbar djur och växter som trivs på höga höjder värst.

I tropikerna kommer sjukdomar som tidigare bara uppträtt på lägre nivåer att uppträda på allt högre höjder.

Konsekvenser för människor

Matförsörjning

I takt med att klimatet väntas bli varmare, nederbördsmönstren ändras och klimatzonerna förflyttas kommer förutsättningarna för jordbruket och därmed möjligheten att förse hela världens befolkning med mat att påverkas negativt. Ju större förändring av klimatet desto större blir förändringarna för jordbruket. I en studie presenterad i vetenskapstidskriften Science 9 januari 2009 menar man att sannolikheten är stor (>90 %) att klimatförändringarna kommer att ha en dramatisk inverkan på jordbruket. Kraftiga temperaturökningar kommande sekel kommer att ha mycket negativa konsekvenser för såväl produktionen som inkomsterna för bönderna i den tropiska och subtropiska klimatzonen. Även i de temperade områdena kommer konsekvenserna bli stora för jordbruket. Enligt forskarna bakom studien kommer de varmaste somrarna som hittills registrerats i de temperade områdena att vara normala somrar framåt år 2100. Man manade också till snabba åtgärder för att möta detta hot ^[33]

Vid mindre klimatförändringar kan jordbruket på många platser i världen, främst på de högre breddgraderna, förbättras. Detta gäller länder som Kanada, Nord- och Centraleuropa, Ryssland, Nya Zeeland och Chile.^[34] På andra platser kan det krävas vissa anpassningar av jordbruket såsom tidpunkter för sådd och skörd, en annan markbearbetning eller bevattning.

Vid större klimatförändringar kan man tvingas byta typer av gröda eller göra mer ingående förändringar i odlingstekniken. Även om klimatförändringarna främst kommer att påverka mellanbredderna, latitud 40–70°,^[35] och de högre breddgraderna så har dessa länder ofta bättre möjligheter till anpassning. De allvarligaste konsekvenserna för jordbruket kan uppstå i U-länderna i tropikerna.^[36]

Konflikter

Allt fler klimatforskare och säkerhetsanalytiker fruktar även att klimatförändringarna kommer att leda till omfattande oroligheter och även regelrätta krig i de hårdast drabbade regionerna. Även krig mellan stater på grund av klimatförändringar bedöms också fullt möjliga, till och med som sannolika. Som framtida högriskområden pekar man bland annat ut många länder i Afrika, hela Mellanöstern, Indien-Pakistan och Kina.

Många av länderna är redan instabila och när, enligt klimatmodellerna, nederbörden minskar i redan torra länder i Afrika och Mellanöstern kommer länderna troligen att utsättas för stora interna påfrestningar. Särskilt bekymmersamt anser många säkerhetsexperter är den redan känsliga relationen mellan Indien och Pakistan. Både staterna som förfogar över kärnvapen kommer drabbas hårt om/när glaciärerna i Himalaya smälter och vattentillgången försämras.

I Kinas fall anses stabiliteten i landet vara helt beroende av att den kraftiga ekonomiska tillväxten fortsätter. Kina anses tillhöra de länder som kommer att drabbas hårdast utanför Afrika. Till exempel kommer vattentillgången för hundratals miljoner kineser att försämras när glaciärerna i Himalaya smälter bort och som förser jättefloder som Yangtze, Huang-Ho och Mekong med smältvatten. Att tillväxten fortsätter i framtiden är långt från säkert när Kina även tros drabbas av en kraftigt ökad frekvens av väderrelaterade naturkatastrofer, som torka och ökenspridning i norra delen av landet och kraftigare översvämningar och tropiska oväder i söder.^[37]

Geografiska skillnader

Scenarierna bygger på klimatmodeller med ett visst mått av osäkerhet. Tydligt verkar dock att områden som redan får mycket regn får ökad nederbörd, medan redan nederbördsfattiga regioner blir ännu torrare, i båda fallen med potentiellt katastrofala resultat.

Tendensen att temperaturökningen går snabbare på nordliga respektive sydliga breddgrader än i tropikerna förväntas fortsätta och förstärkas ytterligare och landområden värms upp mer än oceanerna vilket leder till att klimatzonerna förflyttas norrut respektive söderut på norra och södra halvklotet och temperaturkontrasterna mellan tropikerna och jordens kallare regioner minskar. Redan nu kan konstateras att uppvärmningen går mycket fortare i Arktis än genomsnittet för hela världen. Den minskade skillnaden i temperatur mellan tropikerna och polarregionerna kan allvarligt rubba den storskaliga cirkulationen i atmosfären, vilket är den primära drivkällan för lågtrycksbildning i större delen av världen.^[38]

Sverige

I Sverige skulle somrarna troligen få mer "tropisk" karaktär med intensiva värmeböljor och temperaturer uppemot 40 grader i skuggan.

Vintertemperaturerna i Sverige stiger kraftigt och den genomsnittliga temperaturökningen blir sannolikt högre än för världen i genomsnitt.^[39]

Det är osäkert om nederbördsmängden kommer öka eller minska i södra Sverige.^[40]

Europa

I Europa riskerar Medelhavsområdet att drabbas mycket hårt med högre temperaturer och minskad nederbörd. Detta skulle slå hårt mot jordbruket och turistindustrin. Grekland, Italien och Spanien kan sommartid drabbas av värmeböljor med temperaturer på 50-55 grader i skuggan och sommarmedeltemperaturen i Spanien kan öka upp till 7 grader fram till år 2100. I stora delar av Spanien blir somrarna så fall lika heta som i Saharaöknen idag. Risken för ökenspridning i Medelhavsområdet är också stor.^[41]

Centraleuropa får ett klimat som påminner om det Medelhavet har i dag med vinterregn och sommartorka, mycket intensiva värmeböljor tros även här bli allt vanligare.

En del klimatforskare har uttryckt oro för att det varmare klimatet kan påverka Golfströmmen.^[42] Smältande isar på Arktis och Grönland gör Atlanten mindre salt, vilket påverkar strömmarna.^[43] Sedan mitten av 1900-talet har de nordatlantiska strömmarna minskat med 15%,^[44] men enligt IPCC:s senaste rapport finns det inte tecken på någon kollaps av Golfströmmen. Den skulle kunna minska med 20-25 procent, men temperaturhöjningen skulle vid ett sådant scenario ändå mer än väl kompensera för detta. Europa skulle därmed ändå få ett varmare klimat än idag.^[45]

Afrika

Afrika är den kontinent som riskerar att drabbas allra hårdast.^[46] I världens fattigaste kontinent försörjer sig befolkningsmajoriteten (70 procent^[46]) på jordbruk och uppvärmningen väntas slå mycket hårt när nederbörden minskar i stora delar av Afrika. Risken är påtaglig att hundratals miljoner afrikaner blir klimatflyktingar på grund av torka och svält under det kommande seklet. Redan vid en uppvärmning på cirka 3 grader kommer enligt många klimatmodeller stora delar av södra Afrika bli obeboeliga på grund av torka och ökenspridning.

Nildeltat och Egyptens huvudstad Kairo riskerar att översvämmas när havsnivån stiger.

Nordamerika

I Alaskas och Kanadas tundraområden riskerar permafrosten att tina upp.

Uppvärmningen blir troligen störst i Mellanvästern (främst i Kansas, Nebraska och Iowa^[47]) samt de sydvästra delarna med bland annat delstaterna Kalifornien och Arizona.

I de västra delarna av USA väntas nederbörden minska markant samtidigt som glaciärerna i Klippiga bergen, Sierra Nevada och Kaskadbergen successivt smälter bort. Torkan och den minskade tillgången på vatten riskerar att orsaka mycket stora problem med vattenförsörjningen och jordbruket i västra USA. Jättelika skogsbränder kommer förmodligen bli allt vanligare. Många tror också att de tropiska cyklonerna blir fler och kraftigare.

Sydamerika

Framför allt i Anderna väntas en kraftig temperaturökning under det kommande seklet. Redan nu har man kunnat konstatera att uppvärmningen i Anderna de senaste 30–40 åren går betydligt snabbare än genomsnittet för hela världen.^[48] Uppvärmningen märks framför allt genom att glaciärerna drar sig tillbaka i allt snabbare takt, vilket i framtiden kommer att leda till mycket stora problem med vattenförsörjningen för befolkningen i den väldiga bergskedjan och mångmiljonstaden Lima vid Perus till stor del ökenartade stillahavskust. Vissa forskare anser att läget är så allvarligt att befolkningen i Peru och Bolivia riskerar att drabbas av akut vattenbrist redan om 10–20 år.^[31] Även Amazonasområdet kommer att bli varmare. Om den globala medeltemperaturen stiger med 3 °C eller mer utplånas troligen Amazonas regnskogar.

Asien

Stora delar av Asien skulle troligen drabbas hårt när glaciärerna i Himalaya smälter bort. Glaciärerna förser de stora floderna Ganges, Brahmaputra, Yangtze, Mekong, Indus med flera med smältvatten. Vattentillgången för flera miljarder människor riskerar därmed att försämras. I IPCC:s fjärde rapport från 2007 fanns ett påstående om att Himalayas glaciärer skulle kunna smälta bort till 2035. Senare har IPCC tagit avstånd från detta påstående, som visade sig vara rena spekulationer och inte baserat på någon forskning.^[49]^[50] Enligt IPCC:s femte rapport från 2014 saknas bra kunskap om hur mycket vatten som finns i Himalayas glaciärer; uppskattningar varierar mellan 2 100 och 5 800 miljarder ton. Enligt ett medelscenario uppskattas glaciärernas massa minska med 45% till år 2100.^[51]

Troligen skulle också monsunens mönster ändras med potentiellt katastrofala effekter.

Det varmare klimatet leder till att havsnivån höjs vilket skulle orsaka mycket stora problem i låglänta länder som till exempel Bangladesh och ö-staterna i Stilla havet.

Syd- och Östasien drabbas troligen av fler och kraftigare tropiska cykloner.^[52] I det redan torra Mellanöstern minskar troligen nederbörden ytterligare.

I Sibiriens tundraområden finns också enorma mängder växthusgaser lagrade i permafrosten, uppskattningsvis 70 miljarder ton metan och uppemot 1 000 miljarder ton koldioxid i fruset organiskt material. Som jämförelse orsakar förbränning av fossila bränslen idag utsläpp på 7 miljarder ton om året.^[53]

Metan, som är en mycket stark växthusgas, och koldioxid kommer successivt att frigöras om permafrosten tinar, vilket riskerar att kraftigt förstärka den globala uppvärmningen.

Om jordens medeltemperatur höjs över 2 grader kommer utvecklingen troligen att vara oåterkallelig och processen självförstärkande. Varmare klimat ger större upptining av permafrosten vilket i sin tur leder till större utsläpp, ett varmare klimat och ännu snabbare upptining och temperaturökning.^[53] Tecken finns på att upptiningen redan inletts.

Arktis och Antarktis

Polarregionerna har upplevt den snabbaste temperaturökningen. Temperaturökningen senaste 50–60 åren är på många ställen upp uppemot 3 °C, långt över genomsnittet för hela världen.^[54] I både Arktis och Antarktis märks temperaturökningen framför allt genom att isen i Arktis och på Grönland smälter oroväckande fort.^[55]^[56] Även istäcket runt den Antarktiska halvön har börjat smälta allt fortare.

I september 2012 uppmättes det hittills (2019) minsta istäcket i Arktis. Trenden 1979–2019 är att istäckets årliga minimum minskar med 82 400 kvadratkilometer per år.^[57] Den allt snabbare avsmältningen gör att en accelererande och snabbare uppvärmning än vad man kalkylerat med tidigare är allt sannolikare. Uppvärmningen gör att ett flertal djurarter, till exempel isbjörnen och kejsarpingvinen, hotas av utrotning.^[58]^[59]^[60]

Som nämnts har också permafrosten i norra Sibirien, Alaska och Kanada börjat tina, vilket kan få förödande konsekvenser för det globala klimatet om inte uppvärmningen kan hejdas.

Oceanien

Australien som redan är världens torraste kontinent kommer troligen att värmas upp kraftigt och bli ännu torrare. Senaste åren har Australien drabbats av den värsta torkan på minst 100 år, enligt många den värsta på kontinenten på över 1 000 år. Torkan förväntas bli ännu värre kommande seklet.^[61]

När havsnivån stiger kommer de låglänta ö-staterna i Stilla havet att få stora problem. I värsta fall kommer det bli nödvändigt att evakuera befolkningen.

Positiva effekter

I stora delar av världen riskerar klimatförändringarna att få katastrofala effekter. Men om man lyckas begränsa den genomsnittliga globala uppvärmningen till max 2 grader fram till år 2100 kan åtminstone de nordliga länderna, till exempel Sverige, få åtnjuta vissa positiva effekter.

Om medeltemperaturen bara stiger en grad jämfört med dagens nivå kan Skåne få ett klimat ungefär som centrala Tyskland idag. Ett varmare klimat kommer att leda till längre växtsäsong, vilket skulle kunna gynna jord- och skogsbruket.^{[källa behövs]}

Troligtvis skulle även turistindustrin i Norden få ett uppsving, då till exempel många sydeuropéer förväntas förlägga sina semestrar till norra Europa för att slippa den extrema sommarvärmen runt Medelhavet som beräknas infinna sig redan vid 1,5-2 graders ökning av den globala medeltemperaturen.^[62]

Bland andra fördelar kan nämnas att mindre energi kommer att gå åt för att värma bostäderna och att risken för att fattiga och hemlösa människor i exempelvis Ryssland fryser ihjäl vintertid minskar.

Poängteras ska emellertid att de negativa effekterna kommer kraftigt överväga de positiva även på de nordliga breddgraderna. Till exempel kommer antalet döda i Sverige på grund av värmeböljor att mångdubblas med ett kraftigt ökat tryck på sjuk- och äldrevården.^[63] Energiåtgången kommer att öka med behovet av kyla på sommaren.^{[källa behövs]} Över hela året kommer dock energiåtgången för inomhusklimat att minska drastiskt.^{[källa behövs]}

Referenser

Noter

^ Tollefson, Jeff (2021-08-09). ”IPCC climate report: Earth is warmer than it’s been in 125,000 years” (på engelska). Nature 596 (7871): sid. 171–172. doi:10.1038/d41586-021-02179-1. https://www.nature.com/articles/d41586-021-02179-1. Läst 3 november 2021.
^ Sylla, Anette Gärdeklint. ”Forskning från Stockholms universitet bakom IPCC:s rapport - Stockholms universitet”. www.su.se. https://www.su.se/nyheter/forskning-fr%C3%A5n-stockholms-universitet-bakom-ipcc-s-rapport-1.566236. Läst 3 november 2021.
^ Nyheter, S. V. T.; Engström, Ulrika (10 augusti 2021). ”FN:s klimatpanel: Så här varmt har det inte varit på 100 000 år”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/fn-s-klimatpanel-sa-har-varmt-har-det-inte-varit-pa-100-000-ar. Läst 3 november 2021.
^ [a b c d] ”Climate change widespread, rapid, and intensifying – IPCC — IPCC”. https://www.ipcc.ch/2021/08/09/ar6-wg1-20210809-pr/. Läst 3 november 2021.
^ ”IPCC report: humanity unequivocally to blame for rising temperatures” (på engelska). Fortune. https://fortune.com/2021/08/09/ipcc-report-climate-change-humans-responsible-warming-emissions/. Läst 3 november 2021.
^ ”Climate Change: Ocean Heat Content | NOAA Climate.gov” (på engelska). www.climate.gov. https://www.climate.gov/news-features/understanding-climate/climate-change-ocean-heat-content. Läst 3 november 2021.
^ ”2018 was the ocean's hottest year ever. Here are some vital takeaways from recent studies.” (på engelska). Environment. 16 januari 2019. https://www.nationalgeographic.com/environment/article/oceans-warming-faster-than-ever. Läst 3 november 2021.
^ ”Folkhälsa i ett förändrat klimat - Handlingsplan för klimatanpassning år 2017-2020”. Folkhälsomyndigheten. sid. 8. https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/livsvillkor-levnadsvanor/halsoskydd-miljohalsa/handlingsplan-klimatanpassning-folkhalsomyndigheten.pdf. Läst 3 november 2021.
^ ”Displacement in a Changing Climate | IFRC” (på engelska). www.ifrc.org. https://www.ifrc.org/document/displacement-in-a-changing-climate. Läst 3 november 2021.
^ Fountain, Henry (2 mars 2015). ”Researchers Link Syrian Conflict to a Drought Made Worse by Climate Change” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2015/03/03/science/earth/study-links-syria-conflict-to-drought-caused-by-climate-change.html. Läst 3 november 2021.
^ ”Syria: Climate Change, Drought and Social Unrest” (på amerikansk engelska). The Center for Climate & Security. 29 februari 2012. https://climateandsecurity.org/2012/02/syria-climate-change-drought-and-social-unrest/. Läst 3 november 2021.
^ ”Climate Change Helped Spark Syrian War, Study Says” (på engelska). Science. 2 mars 2015. https://www.nationalgeographic.com/science/article/150302-syria-war-climate-change-drought. Läst 3 november 2021.
^ Kelley, Colin P.; Mohtadi, Shahrzad; Cane, Mark A.; Seager, Richard; Kushnir, Yochanan (2015-03-17). ”Climate change in the Fertile Crescent and implications of the recent Syrian drought” (på engelska). Proceedings of the National Academy of Sciences 112 (11): sid. 3241–3246. doi:10.1073/pnas.1421533112. ISSN 0027-8424. PMID 25733898. https://www.pnas.org/content/112/11/3241. Läst 3 november 2021.
^ ”Our future climate depends on our decisions now” (på amerikansk engelska). New Statesman. 2 november 2021. https://www.newstatesman.com/spotlight/energy/2021/11/future-climate-decisions-now-ipcc. Läst 3 november 2021.
^ ”Huvudbudskap FNs klimatpanels rapport 2021 ”Den naturvetenskapliga grunden” | SMHI”. www.smhi.se. https://www.smhi.se/klimat/ipcc/huvudbudskap-1.174301. Läst 3 november 2021.
^ ”What is a 4°C world?” (på engelska). Carbon Brief. 22 november 2012. https://www.carbonbrief.org/what-is-a-4c-world. Läst 3 november 2021.
^ Irfan, Umair (10 september 2021). ”How bad will climate change get?” (på engelska). Vox. https://www.vox.com/22620706/climate-change-ipcc-report-2021-ssp-scenario-future-warming. Läst 3 november 2021.
^ [a b] ”10 years to transform the future of humanity -- or destabilize the planet | Johan Rockström”. https://www.youtube.com/watch?v=8Sl28fkrozE. Läst 3 november 2021.
^ Nyheter, S. V. T.; Abrahamsson, Samuel (6 maj 2020). ”Miljarder människor kan tvingas fly om extremvärmen sprider sig”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/miljarder-manniskor-kan-tvingas-pa-flykt. Läst 3 november 2021.
^ ”Climate crisis could displace 1.2bn people by 2050, report warns” (på engelska). the Guardian. 9 september 2020. http://www.theguardian.com/environment/2020/sep/09/climate-crisis-could-displace-12bn-people-by-2050-report-warns. Läst 3 november 2021.
^ ”FN:s larm om klimatflyktingar får Afrika att ställa krav på väst”. SVT Nyheter. 17 oktober 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/antalet-klimatflyktingar-i-afrika-kan-oka-enligt-expert. Läst 3 november 2021.
^ ”Ocean Acidification” (på engelska). ocean.si.edu. Smithsonian Ocean. http://ocean.si.edu/ocean-life/invertebrates/ocean-acidification. Läst 3 november 2021.
^ ”Ocean acidification”. www.noaa.gov. National Oceanic and Atmospheric Administration. https://www.noaa.gov/education/resource-collections/ocean-coasts/ocean-acidification. Läst 3 november 2021.
^ ”Hur påverkas djuren i havet av försurning?”. www.havet.nu. https://www.havet.nu/havsutsikt/artikel/hur-paverkas-djuren-i-havet-av-forsurning. Läst 3 november 2021.
^ ”Korallblekning slår ut korallrev jorden runt”. Sveriges Natur. 22 november 2016. https://www.sverigesnatur.org/aktuellt/detta-kravs-for-att-radda-korallreven/. Läst 3 november 2021.
^ Nilsson, Annika: Medeltemperaturen stiger snabbare än beräknat, Dagens Nyheter, 2007-10-23
^ The impact of global warming in Central America, climatehotmap.org
^ [a b] Bojs, Karin: 6 grader varmare: Katastrofen som har inträffat förr, Dagens Nyheter, 2007-11-30
^ Global Warming: Tree Deaths Have Doubled Across The Western U.S., Science Daily, 2009-01-25
^ Naturvårdsverket Arkiverad 15 december 2007 hämtat från the Wayback Machine.
^ [a b] de la Reguera, Erik: 2 grader varmare: Torka hotar när glaciärerna smälter bort, Dagens Nyheter, 2007-11-23
^ Climate Hot Map
^ Battisti, David S. & Naylor, Rosamond I.: Historical Warnings of Future Food Insecurity with Unprecedented Seasonal Heat, Science, Vol. 323. no. 5911, s. 240-244, 2009-01-09
^ Navin Singh Khadka (2014-03-27): "Why climate change is bad news for India tea producers". Bbc.com. Läst 23 februari 2015. (engelska)
^ ”Vädret på våra breddgrader”. smhi.se. SMHI. 23 april 2014. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/vadret-pa-vara-breddgrader-1.5599. Läst 5 november 2019.
^ Bogren, J & Gustavsson, T & Loman, G "Klimatförändringar - Naturliga och antropogena orsaker" (2006)
^ Malmborg, Jan: Ökat klimathot kan leda till krig befarar forskare, Dagens Nyheter, 2007-10-18
^ klimatförändring, Nationalencyklopedin
^ Nyheter, S. V. T.; Bergstedt, Therese (7 april 2020). ”Unik beräkning: Sverige värms upp dubbelt så snabbt som övriga jordklotet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/unik-berakning-sverige-varms-upp-dubbelt-sa-snabbt-som-ovriga-jordklotet. Läst 3 november 2021.
^ ”Sommaren 2018 - en glimt av framtiden? | SMHI”. www.smhi.se. https://www.smhi.se/publikationer/publikationer/sommaren-2018-en-glimt-av-framtiden-1.149088. Läst 28 november 2019.
^ Nilsson, Annika: 4 grader varmare: Öknen breder ut sig över Spanien, Dagens Nyheter, 2007-11-27
^ Engström, Ulrika (11 april 2018). ”Golfströmmen håller på att försvagas”. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/golfstrommen-haller-pa-att-forsvagas. Läst 28 november 2019.
^ Gad, Viola (29 augusti 2019). ”Ny forskning: Så startade Golfströmmen”. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sa-startade-golfstrommen-och-sa-kan-den-avstanna. Läst 28 november 2019.
^ Caesar, L.; Rahmstorf, S.; Robinson, A.; Feulner, G.; Saba, V. (2018-04). ”Observed fingerprint of a weakening Atlantic Ocean overturning circulation” (på engelska). Nature 556 (7700): sid. 191–196. doi:10.1038/s41586-018-0006-5. ISSN 1476-4687. https://www.nature.com/articles/s41586-018-0006-5. Läst 28 november 2019.
^ SMHI Arkiverad 13 december 2007 hämtat från the Wayback Machine.
^ [a b] Bloomfield, Steve (2006-11-06): "Africa 'will be worst hit by climate change'". Independent.co.uk. Läst 28 februari 2015. (engelska)
^ Grim, Ryan (2009-08-27): "Small Midwestern States To Be Hit Hardest By Climate Change: Report". Huffingtonpost.com. Läst 28 februari 2015. (engelska)
^ [1]
^ Patrick Holmström (17 januari 2010). ”FN:s klimatrapport om Himalaya var bluff”. svenska.yle.fi. Svenska Yle. http://svenska.yle.fi/artikel/2010/01/17/fns-klimatrapport-om-himalaya-var-bluff. Läst 5 november 2019.
^ IPCC statement on the melting of Himalayan glaciers
^ ”Freshwater resources | Case Study: Himalayan Glaciers” (på engelska) (pdf). www.ipcc.ch. IPCC. mars 2014. sid. 242. https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2018/02/WGIIAR5-Chap3_FINAL.pdf. Läst 5 november 2019.
^ Himalayas glaciärer smälter, TT-Reuters (via Aftonbladet), 2007-04-01
^ [a b] Malmborg, Jan: 5 grader varmare: Bevare oss om permafrosten smälter, Dagens Nyheter, 2007-11-28
^ [2]
^ Arctic Sea Ice News and Analysis National Snow and Ice Data Center
^ Greenland Ice Sheet Today National Snow and Ice Data Center
^ Gautier, Agnieszka (3 oktober 2019). ”Arctic Sea Ice News & Analysis – Falling up”. nsidc.org. National Snow & Ice Data Center. https://nsidc.org/arcticseaicenews/2019/10/falling-up/. Läst 19 november 2019.
^ ”Most polar bears to disappear by 2100, study predicts” (på engelska). the Guardian. 20 juli 2020. http://www.theguardian.com/environment/2020/jul/20/most-polar-bears-to-disappear-by-2100-study-predicts-aoe. Läst 3 november 2021.
^ ”Polar bears could be extinct by 2100, says heartbreaking new study” (på amerikansk engelska). Big Think. https://bigthink.com/life/polar-bears-could-be-extinct-by-2100/. Läst 3 november 2021.
^ Jenouvrier, Stephanie. ”98% of emperor penguin colonies could be extinct by 2100 as ice melts – can Endangered Species Act protection save them?” (på engelska). The Conversation. http://theconversation.com/98-of-emperor-penguin-colonies-could-be-extinct-by-2100-as-ice-melts-can-endangered-species-act-protection-save-them-165468. Läst 3 november 2021.
^ Kadhammar, Peter: Dödens hetta, Aftonbladet, 2007-01-25
^ Aftonbladet
^ 3 grader varmare: Fler svenskar dör i extrema värmeböljor, Dagens Nyheter

Allmänna källor

Externa länkar

National Snow and Ice Data Center

[1] Tollefson, Jeff (2021-08-09). ”IPCC climate report: Earth is warmer than it’s been in 125,000 years” (på engelska). Nature 596 (7871): sid. 171–172. doi:10.1038/d41586-021-02179-1. https://www.nature.com/articles/d41586-021-02179-1. Läst 3 november 2021.

[2] Sylla, Anette Gärdeklint. ”Forskning från Stockholms universitet bakom IPCC:s rapport - Stockholms universitet”. www.su.se. https://www.su.se/nyheter/forskning-fr%C3%A5n-stockholms-universitet-bakom-ipcc-s-rapport-1.566236. Läst 3 november 2021.

[3] Nyheter, S. V. T.; Engström, Ulrika (10 augusti 2021). ”FN:s klimatpanel: Så här varmt har det inte varit på 100 000 år”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/fn-s-klimatpanel-sa-har-varmt-har-det-inte-varit-pa-100-000-ar. Läst 3 november 2021.

[:0-4] [a b c d] ”Climate change widespread, rapid, and intensifying – IPCC — IPCC”. https://www.ipcc.ch/2021/08/09/ar6-wg1-20210809-pr/. Läst 3 november 2021.

[5] ”IPCC report: humanity unequivocally to blame for rising temperatures” (på engelska). Fortune. https://fortune.com/2021/08/09/ipcc-report-climate-change-humans-responsible-warming-emissions/. Läst 3 november 2021.

[6] ”Climate Change: Ocean Heat Content | NOAA Climate.gov” (på engelska). www.climate.gov. https://www.climate.gov/news-features/understanding-climate/climate-change-ocean-heat-content. Läst 3 november 2021.

[7] ”2018 was the ocean's hottest year ever. Here are some vital takeaways from recent studies.” (på engelska). Environment. 16 januari 2019. https://www.nationalgeographic.com/environment/article/oceans-warming-faster-than-ever. Läst 3 november 2021.

[8] ”Folkhälsa i ett förändrat klimat - Handlingsplan för klimatanpassning år 2017-2020”. Folkhälsomyndigheten. sid. 8. https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/livsvillkor-levnadsvanor/halsoskydd-miljohalsa/handlingsplan-klimatanpassning-folkhalsomyndigheten.pdf. Läst 3 november 2021.

[9] ”Displacement in a Changing Climate | IFRC” (på engelska). www.ifrc.org. https://www.ifrc.org/document/displacement-in-a-changing-climate. Läst 3 november 2021.

[10] Fountain, Henry (2 mars 2015). ”Researchers Link Syrian Conflict to a Drought Made Worse by Climate Change” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2015/03/03/science/earth/study-links-syria-conflict-to-drought-caused-by-climate-change.html. Läst 3 november 2021.

[11] ”Syria: Climate Change, Drought and Social Unrest” (på amerikansk engelska). The Center for Climate & Security. 29 februari 2012. https://climateandsecurity.org/2012/02/syria-climate-change-drought-and-social-unrest/. Läst 3 november 2021.

[12] ”Climate Change Helped Spark Syrian War, Study Says” (på engelska). Science. 2 mars 2015. https://www.nationalgeographic.com/science/article/150302-syria-war-climate-change-drought. Läst 3 november 2021.

[13] Kelley, Colin P.; Mohtadi, Shahrzad; Cane, Mark A.; Seager, Richard; Kushnir, Yochanan (2015-03-17). ”Climate change in the Fertile Crescent and implications of the recent Syrian drought” (på engelska). Proceedings of the National Academy of Sciences 112 (11): sid. 3241–3246. doi:10.1073/pnas.1421533112. ISSN 0027-8424. PMID 25733898. https://www.pnas.org/content/112/11/3241. Läst 3 november 2021.

[14] ”Our future climate depends on our decisions now” (på amerikansk engelska). New Statesman. 2 november 2021. https://www.newstatesman.com/spotlight/energy/2021/11/future-climate-decisions-now-ipcc. Läst 3 november 2021.

[15] ”Huvudbudskap FNs klimatpanels rapport 2021 ”Den naturvetenskapliga grunden” | SMHI”. www.smhi.se. https://www.smhi.se/klimat/ipcc/huvudbudskap-1.174301. Läst 3 november 2021.

[16] ”What is a 4°C world?” (på engelska). Carbon Brief. 22 november 2012. https://www.carbonbrief.org/what-is-a-4c-world. Läst 3 november 2021.

[17] Irfan, Umair (10 september 2021). ”How bad will climate change get?” (på engelska). Vox. https://www.vox.com/22620706/climate-change-ipcc-report-2021-ssp-scenario-future-warming. Läst 3 november 2021.

[:1-18] [a b] ”10 years to transform the future of humanity -- or destabilize the planet | Johan Rockström”. https://www.youtube.com/watch?v=8Sl28fkrozE. Läst 3 november 2021.

[19] Nyheter, S. V. T.; Abrahamsson, Samuel (6 maj 2020). ”Miljarder människor kan tvingas fly om extremvärmen sprider sig”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/miljarder-manniskor-kan-tvingas-pa-flykt. Läst 3 november 2021.

[20] ”Climate crisis could displace 1.2bn people by 2050, report warns” (på engelska). the Guardian. 9 september 2020. http://www.theguardian.com/environment/2020/sep/09/climate-crisis-could-displace-12bn-people-by-2050-report-warns. Läst 3 november 2021.

[21] ”FN:s larm om klimatflyktingar får Afrika att ställa krav på väst”. SVT Nyheter. 17 oktober 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/antalet-klimatflyktingar-i-afrika-kan-oka-enligt-expert. Läst 3 november 2021.

[22] ”Ocean Acidification” (på engelska). ocean.si.edu. Smithsonian Ocean. http://ocean.si.edu/ocean-life/invertebrates/ocean-acidification. Läst 3 november 2021.

[23] ”Ocean acidification”. www.noaa.gov. National Oceanic and Atmospheric Administration. https://www.noaa.gov/education/resource-collections/ocean-coasts/ocean-acidification. Läst 3 november 2021.

[24] ”Hur påverkas djuren i havet av försurning?”. www.havet.nu. https://www.havet.nu/havsutsikt/artikel/hur-paverkas-djuren-i-havet-av-forsurning. Läst 3 november 2021.

[25] ”Korallblekning slår ut korallrev jorden runt”. Sveriges Natur. 22 november 2016. https://www.sverigesnatur.org/aktuellt/detta-kravs-for-att-radda-korallreven/. Läst 3 november 2021.

[26] Nilsson, Annika: Medeltemperaturen stiger snabbare än beräknat, Dagens Nyheter, 2007-10-23

[27] The impact of global warming in Central America, climatehotmap.org

[ReferenceC-28] [a b] Bojs, Karin: 6 grader varmare: Katastrofen som har inträffat förr, Dagens Nyheter, 2007-11-30

[29] Global Warming: Tree Deaths Have Doubled Across The Western U.S., Science Daily, 2009-01-25

[NV-30] Naturvårdsverket Arkiverad 15 december 2007 hämtat från the Wayback Machine.

[ReferenceA-31] [a b] de la Reguera, Erik: 2 grader varmare: Torka hotar när glaciärerna smälter bort, Dagens Nyheter, 2007-11-23

[32] Climate Hot Map

[33] Battisti, David S. & Naylor, Rosamond I.: Historical Warnings of Future Food Insecurity with Unprecedented Seasonal Heat, Science, Vol. 323. no. 5911, s. 240-244, 2009-01-09

[bbc-34] Navin Singh Khadka (2014-03-27): "Why climate change is bad news for India tea producers". Bbc.com. Läst 23 februari 2015. (engelska)

[35] ”Vädret på våra breddgrader”. smhi.se. SMHI. 23 april 2014. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/vadret-pa-vara-breddgrader-1.5599. Läst 5 november 2019.

[36] Bogren, J & Gustavsson, T & Loman, G "Klimatförändringar - Naturliga och antropogena orsaker" (2006)

[37] Malmborg, Jan: Ökat klimathot kan leda till krig befarar forskare, Dagens Nyheter, 2007-10-18

[38] tförändring, Nationalencyklopedin

[39] Nyheter, S. V. T.; Bergstedt, Therese (7 april 2020). ”Unik beräkning: Sverige värms upp dubbelt så snabbt som övriga jordklotet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/unik-berakning-sverige-varms-upp-dubbelt-sa-snabbt-som-ovriga-jordklotet. Läst 3 november 2021.

[40] ”Sommaren 2018 - en glimt av framtiden? | SMHI”. www.smhi.se. https://www.smhi.se/publikationer/publikationer/sommaren-2018-en-glimt-av-framtiden-1.149088. Läst 28 november 2019.

[41] Nilsson, Annika: 4 grader varmare: Öknen breder ut sig över Spanien, Dagens Nyheter, 2007-11-27

[42] Engström, Ulrika (11 april 2018). ”Golfströmmen håller på att försvagas”. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/golfstrommen-haller-pa-att-forsvagas. Läst 28 november 2019.

[43] Gad, Viola (29 augusti 2019). ”Ny forskning: Så startade Golfströmmen”. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sa-startade-golfstrommen-och-sa-kan-den-avstanna. Läst 28 november 2019.

[44] Caesar, L.; Rahmstorf, S.; Robinson, A.; Feulner, G.; Saba, V. (2018-04). ”Observed fingerprint of a weakening Atlantic Ocean overturning circulation” (på engelska). Nature 556 (7700): sid. 191–196. doi:10.1038/s41586-018-0006-5. ISSN 1476-4687. https://www.nature.com/articles/s41586-018-0006-5. Läst 28 november 2019.

[45] SMHI Arkiverad 13 december 2007 hämtat från the Wayback Machine.

[indep06-46] [a b] Bloomfield, Steve (2006-11-06): "Africa 'will be worst hit by climate change'". Independent.co.uk. Läst 28 februari 2015. (engelska)

[huff09-47] Grim, Ryan (2009-08-27): "Small Midwestern States To Be Hit Hardest By Climate Change: Report". Huffingtonpost.com. Läst 28 februari 2015. (engelska)

[48] [1]

[49] Patrick Holmström (17 januari 2010). ”FN:s klimatrapport om Himalaya var bluff”. svenska.yle.fi. Svenska Yle. http://svenska.yle.fi/artikel/2010/01/17/fns-klimatrapport-om-himalaya-var-bluff. Läst 5 november 2019.

[50] IPCC statement on the melting of Himalayan glaciers

[51] ”Freshwater resources | Case Study: Himalayan Glaciers” (på engelska) (pdf). www.ipcc.ch. IPCC. mars 2014. sid. 242. https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2018/02/WGIIAR5-Chap3_FINAL.pdf. Läst 5 november 2019.

[52] Himalayas glaciärer smälter, TT-Reuters (via Aftonbladet), 2007-04-01

[ReferenceB-53] [a b] Malmborg, Jan: 5 grader varmare: Bevare oss om permafrosten smälter, Dagens Nyheter, 2007-11-28

[54] [2]

[55] Arctic Sea Ice News and Analysis National Snow and Ice Data Center

[56] Greenland Ice Sheet Today National Snow and Ice Data Center

[arcticseaicenews20191003-57] Gautier, Agnieszka (3 oktober 2019). ”Arctic Sea Ice News & Analysis – Falling up”. nsidc.org. National Snow & Ice Data Center. https://nsidc.org/arcticseaicenews/2019/10/falling-up/. Läst 19 november 2019.

[58] ”Most polar bears to disappear by 2100, study predicts” (på engelska). the Guardian. 20 juli 2020. http://www.theguardian.com/environment/2020/jul/20/most-polar-bears-to-disappear-by-2100-study-predicts-aoe. Läst 3 november 2021.

[59] ”Polar bears could be extinct by 2100, says heartbreaking new study” (på amerikansk engelska). Big Think. https://bigthink.com/life/polar-bears-could-be-extinct-by-2100/. Läst 3 november 2021.

[60] Jenouvrier, Stephanie. ”98% of emperor penguin colonies could be extinct by 2100 as ice melts – can Endangered Species Act protection save them?” (på engelska). The Conversation. http://theconversation.com/98-of-emperor-penguin-colonies-could-be-extinct-by-2100-as-ice-melts-can-endangered-species-act-protection-save-them-165468. Läst 3 november 2021.

[61] Kadhammar, Peter: Dödens hetta, Aftonbladet, 2007-01-25

[62] Aftonbladet

[63] 3 grader varmare: Fler svenskar dör i extrema värmeböljor, Dagens Nyheter

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

[27]

[28]

[29]

[30]

[31]

[32]

[33]

[34]

[35]

[36]

[37]

[38]

[39]

[40]

[41]

[42]

[43]

[44]

[45]

[46]

[47]

[48]

[49]

[50]

[51]

[52]

[53]

[54]

[55]

[56]

[57]

[58]

[59]

[60]

[61]

[62]

[63]