Arlanda

Stockholm Arlanda Airport
ARN Flygplatsens läge i Stockholms län
Allmän information
Ort	Stockholm
Kommun	Sigtuna
Flygplatstyp	Internationell flygplats
IATA-kod	ARN
ICAO-kod	ESSA
FV-kod 2	02
Ägare	Swedavia
Driftbolag	Swedavia
Öppningsår	1959
Höjd över havet	37 meter (124 fot)
Koordinater	59°39′07″N 17°55′07″Ö
Totalt antal sysselsatta	17 500
Övrigt	Sveriges största flygplats
Officiell webbplats	swedavia.se/arlanda
Kommunikationer
Restid/Sträcka från centrum	30 minuter med bil, 20 minuter med tåg (Arlanda Express)
Flygbuss	Flygbussarna & Swebus
Parkering	20 400 parkeringsplatser fördelade på parkeringshus, långtids- och korttidsparkering
Trafikerande flygbolag	81 (2016, inkl. charterbolag)
Charter	14 (april 2013)
Banor
Riktning Dimensioner i meter Beläggning Längd Bredd 01L/19R 3 301 45 Asfalt 08/26 2 500 45 Asfalt 01R/19L 2 500 45 Asfalt
Statistik
Passagerare (2015)	23 142 536 (▲+3,1%)
Varav inrikes (2015)	5 081 908 (▼-0,2%)
Varav utrikes (2015)	18 060 628 (▲+4,2%)
Landningar (2015)	112 987

Stockholm Arlanda Airport (IATA: ARN, ICAO: ESSA) är belägen i Sigtuna kommun i Stockholms län och är Sveriges största internationella flygplats. Med mer än 20 miljoner passagerare och drygt 230 000 starter och landningar per år är Arlanda Sveriges största flygplats, Nordens tredje (efter Köpenhamn-Kastrup och Oslo-Gardermoen). Flygplatsen klarar maximalt av 80 starter/landningar per timme. Markområdet, 2 600 hektar, omfattar ett bansystem med tre banor, fyra terminaler, driftbyggnader med mera men även jordbruksmark, skogsområden, vattendrag samt en sjö, Halmsjön. Arlanda är en statlig flygplats som ägs och drivs av Swedavia (tidigare LFV fram till 1 april 2010 då driften av de statliga flygplatserna flyttades över till det nybildade statligt ägda bolaget Swedavia). Inrikespassagerarna utgör en väsentlig del av passagerarna. Arlanda Airport har VIP-service som många andra flygplatser i världen.

Arlanda utgör en del av Sweden Solar System, då Jupiter representeras av en blomsterrabatt på flygplatsen.

Flygplatsen med tillhörande verksamheter klassas av SCB som ett arbetsplatsområde utanför tätort. Detta har kod A0240 och omfattar 1181 hektar. Inom detta område finns 163 arbetsställen med totalt cirka 12 000 anställda (2010).

Historia

Arlandas tillkomst

Arlandas kontrolltorn.

Byggandet av Arlanda föregicks av många års utredningar där många olika förslag till placering figurerade. Redan 1943 tillsattes en utredning för att undersöka möjligheten att komplettera Bromma flygplats, som hade invigts 1936. Anledningen till detta var planer på att inrätta flyglinjer till Nordamerika. Brommas banor var nämligen för korta för de nya långdistansflygplanen. Utredningen - som kom att kallas 1944 års flygplatsutredning - skulle undersöka alternativa lägen för ett "Atlantflygfält". Utredningens förslag var Grillby i Enköpings kommun, Uppsala län, uppåt 80 km väster om Stockholm. Utredningen avrådde från de alternativa placeringarna Skå-Edeby och Väsby. Stockholms stad föredrog dock att flygplatsen placerades i Väsby, och efter kompletterande utredning föreslog utredningen i januari 1946 att flygplatsen skulle placeras vid Halmsjön, 42 km norr om Stockholm, en bit bortom Väsby. Samma år fattade riksdagen beslut om att anlägga en storflygplats i enlighet med utredningens förslag. Byggandet vid Halmsjön startade 1952 men på grund av ansträngd ekonomi blev resultatet först en enkel betongbana som gick under namnet Halmsjöbanan. Invigningsflygningen genomfördes den 26 november 1954 på sträckan Bromma - Halmsjön. Med öknamnet puckelbanan blev banan föga använd. Halmsjöbanan kom efter ombyggnad senare att ingå i det som idag är bana 2:s taxibana på Arlanda.

En Airbus A330 förbereds för en atlantflygning vid pir F.

Eftersom Halmsjöbanan med denna utformning inte löste storflygplatsfrågan lade Luftfartsstyrelsen i januari 1956 fram en skrivelse till regeringen med två alternativa lägen för en storflygplats, dels Halmsjön, och dels Jordbro, som man rekommenderade på grund av att avståndet till Stockholm endast var 24 km. Snabbt visade det sig dock att både Västerhaninge landskommun, länsstyrelsen och försvaret var negativa till en flygplats i Jordbro, bland annat på grund av närheten till flygflottiljen F 18 Tullinge och marinbasen i Berga. I april 1956 tillsatte regeringen därför en ny utredning - storflygplatsutredningen - under ledning av statssekreterare Grafström. Denna utredning föreslog en fortsatt utbyggnad vid Halmsjön. Luftfartsverket och flygbolagen var dock negativa eftersom de ansåg att Halmsjön låg för långt bort från Stockholm, och redan i oktober 1956 tillsattes en ny utredning för att utreda alternativ till Halmsjön. Denna utredning gick igenom ett 15-tal alternativ och rekommenderade i januari 1957 Skå-Edeby som den överlägset bästa placeringen för en storflygplats. En ytterligare utredning tillsattes i april 1957 för att undersöka markförhållandena i Skå-Edeby och vid Halmsjön, och kom fram att markförhållandena i Skå-Edeby (tjocka lager av lera) var olämpliga för flygplatsen. De många och långdragna turerna gjorde att man under 1957 började fundera på provisoriska lösningar, såsom en utbyggnad av Bromma, eller utbyggnad av de militära flygplatserna Tullinge eller Barkarby. Anledningen till detta var att SAS från slutet av 1959 skulle börja få leveranser av flygplanstypen DC-8, och att en ny flygplats behövde kunna tas i bruk 1960. För att slippa att ordna en sådan lösning bytte Luftfartsverket uppfattning i oktober 1957 och förordade nu Halmsjön som plats för flygplatsen. Riksdagsbeslutet kom i december 1957, och man anslog 153 miljoner kronor till byggandet av storflygplatsen, som skulle byggas med två banor, den 3,3 km långa bana 1 (huvudbana), som går i nord-sydlig riktning och den 2,5 km långa bana 2 som går i öst-västlig riktning.

Flygfoto över flygplatsen cirka 1960.

För att hitta ett passande namn till flygplatsen utlyses en namntävling 1958 i tidningen Året Runt men istället för att föreslå något av de inlämnade förslagen framförde juryn förslaget Arlanda som var en modifiering av ortnamnsforskaren Lars Hellbergs ursprungliga förslag Arland. Namnet kommer av Ärlinghundra härad, där flygplatsen är belägen. I ett dokument från 1316 omtalades detta som provincia Aarland, = "åkerlandets område". Mot denna historiska bakgrund fastställde riksdagen 1958 namnet Stockholm-Arlanda flygplats.

Flygplatsen började användas den 14 december 1959 och då endast för skolflygning. Klockan 13.59 landade det första flygplanet på bana 1, en Caravelle från SAS som hade startat från Bromma med flygkapten Axel Oldne vid spakarna. Med på flygresan var kommunikationsminister Gösta Skoglund som samma dag förklarade flygfältet öppnat. Den 5 januari 1960 öppnades Arlanda för trafik och den 26 juni 1960 lyfte en DC-8 från SAS på den första reguljära flygningen till New York. Inledningsvis användes mycket primitiva byggnader på Arlanda som terminalbyggnad för denna trafik.

Den 1 april 1962 invigde kung Gustaf VI Adolf officiellt Stockholm-Arlanda Flygplats som då hade fått en särskild utrikeshall och utrikestrafiken från Stockholm flyttade i och med detta från Bromma till Arlanda. Den första "kändisen" som flög från Arlanda var Greta Garbo, som klockan 00:15 på invigningsdagen den 1 april, startade mot USA.

Utbyggnader på Arlanda

Den ökande svenska charterturismen till varmare länder ledde till att en särskild charterhall togs i bruk 1972. 1976 invigdes utrikesterminalen Arlanda International (även Arlanda Utrikes) den nuvarande Terminal 5, av kung Carl XVI Gustaf och all utrikestrafik, både reguljär och charter, flyttade hit.

Den 1 oktober 1983 invigdes Arlanda Inrikes (senare Inrikes 1), som idag är Terminal 4, av kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia. Den 1 januari 1984 flyttade SAS inrikesflyg och Linjeflyg till terminalen, delvis från Bromma som skulle tömmas på jetflyg. Terminalen var underdimensionerad redan när den invigdes då inrikesflyget hade vuxit långt mer än de prognoser som låg till grunden för bygget. 1990 invigdes därför Inrikes 2, som idag är Terminal 2, av prins Bertil. SAS inrikesflyg flyttade in i terminalen men en kraftig lågkonjunktur ledde till sjunkande antal passagerare och redan 1992 lämnade SAS den, vilket ledde till en långdragen juridisk tvist om kostnaderna för byggandet av "Inrikes 2". Tvisten gällde huruvida Luftfartsverket och SAS hade ett avtal som stipulerade villkoren för användandet av terminalen. Tvisten vanns sedermera av SAS (jfr pir F nedan). Terminalen byggdes därefter om till en kombinerad in- och utrikesterminal, vilket krävde säkerhetskontroll (behövdes då inte inrikes), passkontroll, större bagagehantering, taxfree-butik och andra ombyggnader. Terminalerna döptes då om till nummer 2-5 istället för de tidigare inrikes- och utrikesbeteckningar. Uppgifter gör gällande att siffran 1 reserverades för en eventuell framtida terminal bredvid Terminal 2 (se nedan). Terminal 3 invigdes i augusti 1989 och hade under en period namnet Inrikes 2 innan det blev Inrikes 3 under några år. Den var avsedd att flytta mindre bolags rutter med propellerplan från Bromma. Det blev till nytta särskilt för de många som använder dessa linjer med byte till eller från annat större plan. En del kortare flyglinjer försvann dock av olika skäl.

Efter byggandet av en särskild järnväg (Arlandabanan) med underjordiska stationer började snabbtåget Arlanda Express i november 1999 att trafikera sträckan Stockholm C-Arlanda.

I mitten av 1990-talet gick konjunkturen upp igen och flygresandet ökade till nya rekordsiffror, vilket ledde till att det blev trångt på Arlanda. Den 10 november 1998 gick därför det officiella startskottet för byggandet av bana 3, som ligger parallellt med bana 1. I samband med byggandet av den tredje banan påbörjades byggandet av ett nytt trafikledartorn (83 m högt) som togs i drift den 23 december 2001. Nybyggnaderna omfattade även en ny brandstation och en ny terminal, som kom att utgöra den tredje piren (pir F) på Terminal 5, och togs i bruk i januari 2002. I samband med Sveriges inträde i Schengensamarbetet 2001 skedde ombyggnader för att kunna separera utrikespassagerare från icke-Schengen-länder från övriga passagerare. För att möjliggöra detta blev Terminal 2 en ren utrikesterminal och Terminal 5 fick en fjärde våning. Invigningen av det nya tornet, pir F och bana 3, förrättades den 29 maj 2002 av kronprinsessan Victoria. Invigningsflygningen på bana 3 skedde dock först klockan 11.00 den 17 april 2003. Det hade blivit lågkonjunktur vid den tiden så bana 3 användes ganska lite i början, delvis på grund av protester.

Konflikten om bana 3

Placeringen av bana 3 blev tidigt omstridd då miljödomstolen 1993 avslog byggandet på den föreslagna platsen som vid normal trafik skulle ge oacceptabla bullerstörningar för närmare 30 000 kringboende, samt spärra områden för framtida bostadsbyggande. Istället för att ändra placeringen återkom Arlanda med ett förslag där banan ändå skulle byggas på den föreslagna platsen, men överflygningar av närliggande tätorter skulle undvikas genom nya tekniska lösningar som skulle utvecklas och vara användbara under tiden som banan byggdes. Bana 3 fick ett nytt tillstånd som villkorade att överflygningar av bland annat Upplands Väsby tätort inte skulle ske (villkor 6 i miljötillståndet för Arlanda flygplats). Förslaget mötte redan initialt hård kritik dels från experter som hävdade att Arlanda underskattade problemen med införandet av den sk. "kurvade inflygningen", dels från politiker som menade att det var riskabelt att basera byggande av viktig infrastruktur på icke existerade tekniska lösningar. Efter ett flertal dispenser för att ändå tillfälligt flyga över tätbebyggt område meddelande Arlanda under 2011 att man misslyckats med införandet av "Kurvad inflygning" och nu inte heller tror detta kommer att vara klart till 2018 då prövoperioden avslutas, och ansökte därför om ett nytt miljötillstånd där man begär att befrias från villkor 6 Frågan har lett till en infekterad konflikt mellan Arlanda flygplats/Swedavia och närliggande kommuner samt olika sammanslutningar av närboende. Arlanda har delvis undvikit att använda bana 3 för starter söderut och landningar från söder, men taxibanorna till terminalerna är anslutna i banans norra ände varför det tar längre tid mellan terminal och flygning.

• Flygplatsen menar att man visserligen missbedömt utvecklingen, men att Arlandas stora samhällsintresse och flygplatsens status som riksintresse borde ha företräde framför miljöhänsyn, bostadsbyggande och enskildas intressen.
• De kringliggande kommunerna och närboende hänvisar å sin sida till att Arlanda redan 1993 var ett riksintresse och att man därför borde undvikit chansningen på icke existerande teknik, och att Arlanda nu borde leva upp till sina åtaganden, eller bygga om banan så den kan användas med dagens teknik inom gällande miljöregler.

2000-talet

En ny lågkonjunktur i början av 2000-talet minskade åter resandet under några år. Efter ett antal år med kraftig tillväxt i passagerarantalet och en topp i resandet 2000 (18 264 000 passagerare), var passagerarantalet 2003 nere på 15 113 000, vilket bara är aningen över 1997 års nivå. Under några år var det därför ingen större trängsel i de utbyggda terminalbyggnaderna eller på den nya banan, och Arlanda Express gick ekonomiskt dåligt på grund av lågt passagerarantal. En intressant händelse är att SAS och Luftfartsverket återigen hamnade i en juridisk tvist om betalning och utnyttjande av en nybyggd Terminal på Arlanda. Inte heller denna gång förelåg ett skriftligt avtal med LFV och SAS, endast några år efter att den långdragna tvisten om Inrikes 2 bilagts (se ovan). Passagerarantalet ökade sedermera och efter att under 2006 ha uppgått till 17 539 000 (vilket var mer än 1999 men mindre än 2000 och 2001), räknade Luftfartsverket med att siffrorna för 2007 skulle överträffa de för 2000. Fraktvolymerna har under senare år ökat procentuellt snabbare än passagerarflyget, och redan år 2005 överträffade fraktmängderna siffrorna från den förra högkonjunkturen. Antalet flygplanrörelser har dock inte ökat i samma utsträckning, utan istället flyger genomsnittligt större flygplan på Arlanda. 2000 genomfördes 275 000 starter och landningar, 2003 var siffran nere på 228 000, och prognosen för 2007 var 231 000, trots att passagerarantalet förutsätts slå nytt rekord. Det beror på att mindre linjer minskat av olika skäl.^{[källa behövs]}

Skrinlagda planer och framtida utbyggnader

Arlandas terminaler enligt Projekt Arlanda 2002, aldrig fullt genomfört.

En omfattande ombyggnad av Arlanda började planeras 1998 under namnet Projekt Arlanda 2002, utöver de genomförda åtgärderna med att bygga bana 3, nytt torn och pir F, var tanken att ombyggnaden skulle innefatta att Terminal 3 revs och återuppstod som en helt ny terminal mellan dagens Terminal 2 och Terminal 4, vilka tillsammans skulle bilda Terminal Syd med pir A, pir B och pir C. Terminal 5 med dess två existerande pirer skulle också byggas om och tillsammans med en nybyggd pir bilda Terminal Nord med pir D, pir E och pir F. Båda terminalerna skulle ha avgångshall på övre plan och ankomsthall i nedre plan. Dessa utbyggnader sköts på framtiden. Projektet var först planerat att färdigställas 2002 men senare besked från Luftfartsverket hade först 2004 som tidpunkt för färdigställandet. Den 17 december 2003 invigde statsrådet Ulrica Messing det "Nya Arlanda" och därigenom verkar resterande utbyggnader ha inställts eller skjutits upp till en obestämd framtid.

Arlanda har till skillnad från vissa flygplatser, exempelvis Bromma flygplats, inte drabbats av problem med att närliggande tätorter växt sig närmare flygplatsen, då Arlanda genom sin status som riksintresse har ett beslutat influensområde där Arlanda har vetorätt för exempelvis bostadsbyggande. Däremot har situationen mellan Arlanda och kringliggande tätorter, främst Sigtuna, Rosersberg och Upplands Väsby lett till intressekonflikter då Arlandas expansion skapat önskemål från flygplatsen om att utvidga "influensområdet". Systemet med influensområde har inneburit att man undvikit att bygga bostäder rakt under bana 1 och 2:s flygleder. Däremot har den mycket nyare bana 3, som efter flygets behov byggts parallellt med bana 1, skapat bullerproblem då misslyckandet att använda den teknik som utlovades, gjort att Arlanda i efterhand vill ändra inflygningsreglerna så man skall få tillstånd att flyga över områden som tidigare inte varit tillåtna att flyga över. (Se punkt 1.3, "Konflikten om bana 3".)

Kommunikationer

Järnväg

Arlandas järnvägscentral.

Arlandas Arlanda Express-perrong.

Arlandabanan är järnvägen till Arlanda flygplats sedan 1999. Det finns tre stationer, två för Arlanda Express (se nedan) och en Arlanda C som ligger under servicekomplexet SkyCity för övriga tåg. A-train AB som förvaltar Arlandabanan tar ut en passageavgift per passagerare vid Arlanda C som kan ingå i biljetten eller tas ut direkt av passageraren. För att säkerställa att denna avgift faktiskt betalats infördes i december 2006 en spärr i SkyCity för Arlanda C där biljetterna kontrolleras. Avgiftsintäkterna används för att betala lånen som togs för att bygga Arlandabanan.

• Arlanda Express ett snabbtåg är det snabbaste sättet att ta sig mellan Arlanda och Stockholm central. Restiden till Stockholm central är cirka 20 minuter och kostar 260 kronor. Arlanda Express har två stationer, Arlanda S under Terminal 2, 3 och 4, och Arlanda N under Terminal 5.

• SJ:s snabbtåg, intercity, regional och nattåg stannar vid Arlanda C och det går att resa till bland annat Stockholm C, Nyköping C, Norrköping C, Linköping C, Gävle C, Uppsala C, Sundsvall C, Borlänge C, Falun C, Mora, Umeå C, Östersund C och Åre utan att byta tåg. Restiden till Stockholm central är cirka 20 minuter och kostar från 95 kronor och upp beroende på biljettyp och klass.

• SL:s pendeltåg mellan Älvsjö söder om Stockholm central och Uppsala C stannar sedan 2012 vid Arlanda C i halvtimmestrafik. Restiden till Stockholm central är cirka 40 minuter och resan kostar 125 kronor.

Busstrafik

Det finns direktbussar via Arlandaleden och E4 mellan Arlanda och Stockholm City från Flygbussarna. SL och UL kör lokal linjetrafik.

• Flygbussarna är ett bolag som kör mellan Arlanda och Stockholm Cityterminalen med ytterligare fem hållplatser i Stockholm. Flygbussarna går upp till sex gånger i timmen och vid högtrafik är två avgångar direkt utan mellanliggande stop. Restiden är ca 40 minuter till Cityterminalen för det snabbaste alternativet utan stopp på vägen. Resan kostar 119 kronor till Cityterminalen för vuxen resenär.

• SL:s buss 583 går mellan Arlanda flygplats och Märsta station. Bussen passerar terminalerna 2, 4 och 5, Sky City och många andra ställen på Arlanda. Den går att kombinera med pendeltåg till Stockholm central som går 4 gånger per timma. Restiden till Stockholm central är drygt en timma. Buss till Rotebro station från Terminal 2. Nattlinjerna till Stockholm central från Arlanda.

• Upplands Lokaltrafik kör länsbussar till Uppsala, Bålsta och Enköping samt Almunge.

Bil - Taxi

Flygplatsen har direktanslutning till motorvägen Arlandaleden som i sin tur ansluter till E4 mot Stockholm och Uppsala/Sundsvall. Vägavstånd till Stockholm är 41 km och till Uppsala 32 km.

Om slutdestinationen inte ligger i direkt närhet av Stockholms centralstation (eller ligger söder om Mälaren) är det snabbaste alternativet till slutdestinationen ofta taxi hela vägen som har fasta priser, 400-500 kr till Stockholms centrala delar. Man kan med fördel resa med tåg och taxi i kombination, särskilt fördelaktigt för målpunkter söder om Stockholms innerstad, då det är ofta är köer på E4.

Arlanda har ett särskilt miljötaxi-system som innebär att ju bättre miljöprestanda desto kortare väntetid får bilen för att hämta upp nya passagerare. Sedan 2012 uppfyller alla taxi-bilar som minimum miljöbilsdefinitionen.

Cykel

Det finns cykelbana från Märsta (strax söder om stationen), varifrån det är cirka 6 km till terminalerna.

Myndigheter och säkerhet

Arlanda är ett skyddsobjekt och riksgräns. Därför arbetar dessa enheter dygnet runt på flygplatsen:

Polisen

Gränspolisen på Arlanda har bland annat i uppgift att sköta passkontrollen på terminalerna 2 och 5 för flyg utanför Schengensamarbetet, passkundtjänst och allmänt polisarbete. Bombrobot finns placerad av säkerhetsskäl. Det är Gränspolisen som undersöker farligt bagage efter en bedömning av skyddsvakt. Polisstationen som hjälper till med anmälan och provisoriskt pass ligger på Tullvägen 7 A.

Tullen

Tullverket på Arlanda har i uppgift att ta hand om tullavgifter och stoppa illegalt varuinflöde till Sverige. Gränsskyddsgrupper genomför tullkontroll på resenärer och frakt. Klareringsexpedition finns på ankomsthall i Terminal 2 (beroende på flyg), 5 och även i Tullgränd.

Airport Security

Säkerhetskontroll sköts av Nokas Security sedan Februari 2017 och skyddsvaktsbevakning sköts sedan 2007 av Securitas. Räddningstjänsten bemannas även den av personal från Securitas medan vakthavande säkerhetschef Duty officer är Swedavias ansvar.

Terminaler

Terminal 5

För närvarande består Arlanda av fyra terminaler:

• Terminal 2 för utrikestrafik med i första hand reguljära flygbolag som ingår flygbolagsallianserna European Low Fares Airline Association, Oneworld och SkyTeam, samt flygbolag som har ett mindre passagerarunderlag från Stockholm.
• Terminal 3 för inrikestrafik (regionaltrafik)
• Terminal 4 för inrikestrafik
• Terminal 5 för utrikestrafik, flygplatsens största terminal, med tre separata pirar. De tre pirarna på Terminal 5 heter från söder till norr pir B, pir A och pir F. Utrikestrafik med i första hand reguljära flygbolag som ingår flygbolagsalliansen Star Alliance samt Norwegian Air Shuttle.

Mellan terminalerna är det gångavstånd, om än ganska långt mellan Terminal 2 och 5 (cirka 700 m, och 1100 m till pir F). Hela sträckan är dock inomhus. Det finns dessutom transferbussar mellan terminalerna samt långtidsparkering. Arlanda Express tar också passagerare som vill förflytta sig mellan terminal 2 och 5 med på sina tåg kostnadsfritt.

Det finns ingen Terminal 1. Det finns olika uppgifter om varför det blivit så. En uppgift gör gällande att siffran har reserverats för en eventuell framtida terminalbyggnad bredvid Terminal 2, för att terminalerna även efter en sådan utbyggnad skall ligga i nummerordning.

En annan anledning kan vara de äldre namnen på terminalerna. Terminal 5, som var den första terminalen som byggdes, kallades Arlanda Utrikes, medan allt inrikesflyg gick från Bromma. När SAS och LIN lade ned sin inrikestrafik från Bromma och flyttade den till den nuvarande Terminal 4, kallades den enbart för Arlanda Inrikes. När sedan flygplatsen byggdes ut med en till inrikesterminal (nuvarande Terminal 2) fick den namnet Arlanda Inrikes 2. Samtidigt byggdes också nuvarande terminal 3, som fick namnet Arlanda Inrikes 3. När man sedan skulle byta namn på terminalerna till det unisona prexifet Terminal, fick Inrikes 2 och 3 behålla sina siffror, och resten av terminalerna fick ordna in sig i ledet.

• 
  Utsidan av Terminal 5.

Sky City

Sky City

Mitt i Arlandas terminalbyggnad finns Sky City som förbinder Terminal 4 och utrikes Terminal 5. Byggnaden hyser förutom hotellen Radisson Blu SkyCity Hotel, Clarion Hotel Arlanda Airport och Rest and fly, även en del butiker och restauranger och även valutaväxling. I Sky City finns fönster av väl tilltagna proportioner, varigenom man bland annat kan beskåda flygplanstrafiken vid terminalerna fyra och fem. Sky City ritades av van Mierop & Belaieff Arkitektkontor och invigdes 1993.

Flygledartornet

Arlandas kontrolltorn.

Bygget av det nya kontrolltornet, Arlandatornet, började juli 1999 och blev klart maj 2001 till en byggkostnad av 24 miljoner kronor. Driftstarten för tornet blev den 23 december 2001. Tornet är 83 meter högt (90 meter inklusive masten) men det sträcker sig också 11 meter ner under markytan. Vid klart väder är det möjligt att se både Globen i Stockholm och Uppsala domkyrka från tornet.

Flygledarna arbetar högst upp i tornet, i en driftcentral på 90 kvadratmeter. På våningen under finns rampkontrollen, de som fördelar flygplanen på terminaler och olika gater. Under slutet av 2016 har rampkontrollen flyttat ner och den nya positionen är våning två i samma byggnad.

Start- och landningsbanor

Arlandas tre banor, geografiskt korrekt.

Foto taget från luften

Arlanda har tre start- och landningsbanor.

• Bana 1 (01L,19R), är Arlandas huvudbana som har varit med sedan starten. Ungefär 70% av starterna sker på denna bana som är 3 300 m lång.
• Bana 2 (26,08), har också varit med sedan starten. Ungefär 35% av landningarna sker på denna bana.
• Bana 3 (01R,19L), öppnades 2003. Används vid landningar vid högtrafik men även vid starter under hela dagen.

Bansystemet 01R/19L och 01L/19R (bana 1 och bana 3) är ett exempel på parallellbanesystem, där en bana används till starter och den andra för landning. Detta underlättar trafikledningen.^{[källa behövs]} Bana 08/26 (bana 2) används då nästan enbart vid speciella väderförhållanden.

Fraktflyg

2006 transporterades totalt 184 000 ton gods och post via Arlanda. Fraktflygen har ökat på senare tid, +7 % 2005–2006. Andelen post har minskat med 4,1 % till 26 000 ton medan övrigt gods har ökat med 9 % till totalt 158 000 ton (alla siffror avser jämförelse 2005/2006).

Korean Air, Turkish Airlines och Lufthansa trafikerar idag Arlanda med fraktflyg. Andra operatörer är FedEx, UPS, DHL, JETPAK m fl.

Destinationer och flygbolag

De vanligaste destinationerna mätt i passagerarantal 2014

Utrikes

1. Köpenhamn 1,446,194 2. London 1,438,638 3. Oslo 1,356,379 4. Helsingfors 1,037,512 5. Luleå 1,020,680 6. Göteborg 877,461 7. Amsterdam 691,203 8. Umeå 671,515 9. Frankfurt 623,505 10. Malmö 611,321

11. Paris 586,439 12. Berlin 534,531 13. Istanbul 434,580 14. München 431,234 15. Zürich 387,930 16. New York 369,263 17. Östersund 341,987 18. Gran Canaria 317,648 19. Barcelona 302,606 20. Bangkok 287,952

Källa: Swedavia - destinationsstatistik

Internationella flygbolag med trafikkontor på Arlanda

Det finns inga internationella flygbolag som har trafikkontor på Arlanda. SAS trafikkontor finns på Kastrup, och hade sitt huvudkontor på Arlanda mellan 2010 och 2013. Man är nu tillbaka på kontoret i Frösundavik.

• 
  Lyftande plan

Arlanda på film och TV

Filmer som utspelas på flygplatsen:

• Sällskapsresan (1980)
• Varning för Jönssonligan (1981)
• Jönssonligan får guldfeber (1984)
• Hundtricket (2002)
• Cockpit (2012)

TV från flygplatsen:

• Stockholm - Arlanda (2009), TV3

Se även

• Arlandatornet
• Stockholm-Bromma flygplats
• Stockholm-Skavsta flygplats
• Västerås flygplats
• Lista över flygplatser i Sverige
• Lista över Nordens största flygplatser
• Stockholm-Arlanda (TV-program)
• Jumbo Hostel

Referenser

Källor

• Nationalencyklopedin (2007)
• fil dr Harald Schiller, Händelser man minns – en krönika 1920–1969, (1970)
• Luftfartsverket, Arlanda Facts 2006
• Luftfartsverket, historik
• Luftfartsverket, Arlandatornet får europeisk utmärkelse

Vidare läsning

• Fälting, Lars (1995). Högtflygande planer i debatten om Arlanda 1946. Working papers in transport and communication history, 1104-6988 ; 1995:4. Umeå: Research Group "Transports and Communications in Perspective", Depts. of Economic History, Umeå Univ. and Uppsala Univ. Libris 2059005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-2353 
• Bandstein, Stenérus & Espinoza, En samhällsanalys av Stockholm-Arlanda Airport. Flygplatsens inverkan på Stockholmsregionen och Sverige (FOI), november 2009.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Arlanda.
  Bilder & media
• Stockholm-Arlanda Airport Officiell webbplats
• arlanda.net Webbplats för flygplatsens anställda