Borås
- För andra betydelser, se Borås (olika betydelser).
| Borås | |
| Tätort · Centralort | |
 Utsikt från Krokshallstorget med Borås Wäfveris rundade byggnadsgavel till vänster. Carolikyrkans torn i bakgrunden.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Borås kommun |
| Koordinater | 57°43′N 12°56′Ö / 57.717°N 12.933°Ö |
| Area | 3 081 hektar |
| Folkmängd | 71 700 (2015)[1] |
| Befolkningstäthet | 23,27 inv./hektar |
| Grundad | 1621 |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Riktnummer | 033 |
| Tätortskod | T4752 |
| Geonames | 2720501 |
  | |
| Wikimedia Commons: Borås | |
Borås är en tätort i Västergötland och centralort i Borås kommun, Västra Götalands län. Borås är Sveriges 15:e största tätort och den största orten (helt belägen) i landskapet Västergötland med 72 434 invånare (2016) av kommunens 114 592 invånare (2017). En staty av stadens grundare, Gustav II Adolf, står på Stora Torget.
Staden är centrum i Sjuhäradsbygden. Den är, liksom hela bygden, historiskt känd för sin textilindustri, vilken kulminerade under 1900-talet. Den har också gjort sig ett namn för sina postorderföretag, vilka skulle kunna ses som efterföljare till bygdens tidigare kringresande handelsmän, "knallarna". Borås har därför fått smeknamnet "Textilstaden".[2]
Historia
.jpg)
Etymologi
Ortnamnet Borås förmodas ha sin grund i fäbodar som låg på åsen, Fäbodaråsen-Bodaråsen, så småningom Borås. Åsen kallas numera Rya åsar.[3]
Stadens grundande
Staden grundades av kung Gustav II Adolf år 1621,[4] mestadels för att legalisera en riksomfattande gårdfarihandel och för att Kronan skulle få skatteintäkter från de så kallade knallarnas försäljning. De sålde nämligen varor som inte hade förtullats någonstans, vilket retade såväl städers köpmansgillen som Kronan. Detta hade bevisligen pågått sedan 1500-talet, då traktens bönder drygade ut sin försörjning vintertid genom att sälja sitt eget hantverk, smide och träslöjd vida kring. Med tiden blev de alltmer som handelsmän, vilka köpte och sålde varor. De utvecklade också ett eget hemligt språk, så kallad månsing, med ord som än idag lever kvar i svenskan.
Våren 1620 skickade bygden ett par representanter till kungen för att klaga på hur knallarna behandlades av kringliggande städer och för att få möjlighet att bedriva handel. Kungen uppmanade dem då att antingen upphöra med sin handel eller grunda en ny stad. En ny stad grundades runt sockenkyrkan i Torpa, en medeltida kyrka som stod där Carolikyrkan står idag. Vid midsommartid 1620 reste återigen sändebud till kungen för att utverka stadsprivilegier. Då kungen var på friarfärd i Tyskland fick traktens gårdfarihandlare giltiga, om än provisoriska, stadsprivilegier den 29 juni 1621. Dessa privilegier bevittnades sedan av kungen den 25 maj 1622. År 1624 utvidgades privilegierna, så att boråsarna fick rätt att driva handel var de ville bara de hade förtullat varorna i Borås.[5]
Den nya staden utstakades av Nils Göransson Stiernsköld.[3]
Ytterligare en viktig orsak till att Borås grundades var militär. I väster hade Sverige ännu endast tillgång till havet genom en smal korridor vid Göta älvs mynning med Gamla Älvsborgs fästning som lås (från mitten av århundradet med Nya Älvsborg som försvarsfäste). I övrigt var hela det nuvarande Sveriges västra del danskt. Göteborg grundades samma år som Borås, men behövde understöd. Älvsborgs regemente sattes därför upp 1624 i Västergötland med bas i Sjuhäradsbygden. Detta infanteriförband, kallat I 15, underhölls därefter i över 350 år, fram till 1998, från 1914 i Borås.
Historisk utveckling
Borås har härjats av fyra stadsbränder: 1681, 1727, 1822 och 1827. Caroli kyrka invigdes 1669 och är den äldsta byggnaden i Borås. Den har överlevt alla bränder, om än skadats och reparerats.
Staden fick från början en stark utveckling och nådde över 2 000 invånare redan före 1700-talets mitt. Förutom gårdfarihandel med textilier blev handel med smidesvaror om saxar, spikar, hästskor, synålar och liknande viktiga näringar.[3] Under 1700-talets andra hälft försämrades förutsättningarna; allmogen började söka sig förbi Borås, och staden fick konkurrens från Ulricehamn. Monopolställningen upphörde, och trots viss manufakturverksamhet, bland annat färgerier, gick Borås in i en period av långsammare utveckling under 1700-talets senare del.
Borås moderna utveckling sköt fart vid mitten av 1800-talet, då flera bomullsfabriker anlades. Ytterligare textilfabriker tillkom kring sekelskiftet. Järnvägen innebar också en stark stimulans. Folkmängden ökade från ca 3 000 (1860) till över 15 000 vid sekelskiftet. Borås hörde då till de mest expansiva städerna och avancerade från 32:a plats (1860) till 12:e (1900) i rangordning efter folkmängd.
Den raska utvecklingen fortsatte långt in på 1900-talet och Borås nådde en niondeplats 1950. Borås har varit en av rikets främsta textilstäder och staden drabbades hårt när den så kallade tekokrisen slog till på 1970- och 1980-talen i Sverige. Under efterkrigstiden har dock industrins betydelse avtagit, samtidigt som Borås ensidiga inriktning mot textilnäringen växlats mot en mer blandad industristruktur. Borås har alltmer kommit att präglas av sin funktion som centralort för sitt omland, och befolkningsökningen har varit jämförelsevis blygsam under 1900-talets senare hälft.
1978 inträffade en storbrand där 20 människor omkom, se: Branden på stadshotellet i Borås
År 2017 blev stadsdelen Norrby av polisen klassad som ett ur brottssynpunkt särskilt utsatt område.[6]
Administrativa tillhörigheter
Borås var en ort i Torpa socken och utbröts därur 1622 och bildade Borås stad. Staden ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun och bebyggelsen låg därefter i denna kommun med en del i Torpa socken/landskommun. 1922 uppgick Torpa socken/landskommun i Borås stad och Borås bebyggelse utgjorde därefter en mindre del av stadskommunens yta. 1971 uppgick Borås stad i Borås kommun och orten är sedan dess centralort i kommunen.[7]
Borås hörde före 1622 och i delar i tiden före 1911 till Torpa församling. Från 1622 hörde orten till Borås församling som 1939 delades i Borås Caroli församling och Borås Gustav Adolfs församling. En mindre del av orten tillhör numera Brämhults församling[8][8]
Orten ingick till 1971 i domkretsen för Borås rådhusrätt och ingår sedan 1971 i Borås domsaga.[9]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Borås 1960–2015[10] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 64 334 | |||
| 1965 | 69 913 | |||
| 1970 | 73 344 | |||
| 1975 | 67 537 | |||
| 1980 | 63 271 | |||
| 1990 | 59 709 | 2 910 | ||
| 1995 | 60 790 | 2 943 | ||
| 2000 | 61 935 | 2 950 | ||
| 2005 | 63 441 | 2 961 | ||
| 2010 | 66 273 | 3 140 | ||
| 2015 | 71 700 | 3 081 | ||
Bebyggelse
Stadsdelar
|
Centrala staden, 14 500 invånare
Västra delarna av staden, 11 000 invånare Sydvästra delarna av staden, 9 900 invånare |
Norra delarna av staden, 8 200 invånare Sydöstra delarna av staden, 10 700 invånare
Nordöstra delarna av staden, 10 600 invånare
|
Kyrkor
Sju kyrkobyggnader tillhör idag Svenska kyrkan.[11] Det finns även ett flertal frikyrkor.
Kyrkor i urval
- Brämhults kyrka
- Carolikyrkan (centrum)
- Gustav Adolfs kyrka (centrum/Norrmalm)
- Hässleholmens kyrka
- Immanuelskyrkan
- Korskyrkan i Borås (Norrby)
- Ramnakyrkan
Parker och friluftsområden
- Almåsparken
- Anna Lindhs park, före detta Bryggareplatsen. Invigd 21 maj 2010 tillsammans med konstnären Carl Fredrik Reuterswärd och hans gåva, utomhusskulpturen Non-Violence, som centralt minnesmärke.
- Borås djurpark
- Kvarnbergsparken
- Majorslunden
- Ramnaparken
Kommunikationer
Kollektivtrafik
Järnväg
Genom sitt läge i Västergötlands skogsbygder, med närhet till såväl Göteborg och Jönköping som till Varberg, har Borås sedan 1800-talets senare hälft varit något av en knutpunkt. Järnvägstrafiken till staden är fortfarande omfattande både på gods- och passagerarsidan med järnvägar mot Göteborg, Herrljunga, Varberg samt Alvesta och Kalmar. Järnvägstrafik bedrivs på Älvsborgsbanan, Kust till kust-banan och Viskadalsbanan. Tidigare fanns även en järnväg mot Ulricehamn och Jönköping. Staden har en stor timmerterminal för timmertransport på järnvägar.
Persontrafiken mellan Borås och Herrljunga/Vänersborg/Uddevalla, samt trafiken mellan Borås och Varberg och mellan Borås och Göteborg, sköts av Västtrafik. DSB First Väst ansvarade för trafikeringen, på uppdrag av Västtrafik, men sedan DSB First Väst på grund av bristande lönsamhet och hotande konkurs drog sig ur 2012 ansvarar SJ Götalandståg för trafiken. SJ kör också egen trafik genom staden, man kör 3 dubbelturer sedan 11 december 2011, mellan Borås och Kalmar (tågen går mellan Göteborg och Kalmar), samt 2 dubbelturer mellan Borås och Växjö (dessa tåg fortsätter ej till Kalmar). Denna trafik körs med lokdragna regionaltåg.
Flyg
Närmaste flygplats med reguljär flygtrafik är Landvetter.
Borås flygplats ligger vid industriområdet i Viared och används bland annat av taxiflyg och räddningstjänsten samt de lokala flygklubbarna.
Buss
Borås är centrum för de allra flesta busslinjer i Sjuhärad, här finns två större knutpunkter: Södra Torget och Borås Resecentrum. Stadstrafik bedrivs av Västtrafik och kör åt dem gör Nobina. Linje 1-9 är stadstrafik, 10-16 är servicelinjer. 40-49 trafikerar de yttersta förorterna till landsbygd och det finns många regionala linjer som trafikerar staden, den mest kända är linje 100 Göteborg-Borås-Ulricehamn längs riksväg 27/40. Pendlare mellan Borås och Göteborg kan sedan 2010 åka dubbeldäckare var tionde minut under högtrafik. Det har även talats om spårvagnar i staden, det pågår för tillfället en utredning om detta inom kommunen. Spårvagnarna skulle, om de blev verklighet, gå på dagens linje 1. Linje ett är Borås populäraste stadsbusslinje, och i rusningstid (morgon och eftermiddags trafik) kan det vara svårt och få en sittplats på bussarna. Linjen körs oftast med boggibussar av typen MAN. Ett annat alternativ, istället för spårvagnar, är någon typ av tåg eller ledbussar. Dock tillåter Borås Stad inte bussar som är längre än 15 meter inom den så kallade Citylinjen.[12]
Riksvägar
Riksväg 40 mellan Jönköping och Göteborg genomkorsar staden. Trafikplatserna i ordning väst-öst är: Nabbamotet, Viaredsmotet, Tullamotet, Brodalsmotet, Annelundsmotet (en av Västsveriges mest trafikerade platser), Hultamotet, Brämhultsmotet, Kyllaredsmotet, Dalsjöforsmotet och Rångedalamotet. Riksväg 27 mot Karlskrona viker av här, efter att ha gått gemensamt med riksväg 40 från Göteborg. Riksväg 41 mot Varberg går genom södra Borås och Riksväg 42 går mot Trollhättan/Vänersborg genom Knalleland och Sjöbo.
Den absolut viktigaste transportleden inom Borås förutom Riksväg 40 är Söderleden-Arlagatan-Kungsgatan (Kungsleden i folkmun), som genomkorsar staden i nord-sydlig riktning. Delen söder om Riksväg 40 heter Söderleden, här går Riksväg 41 mot Varberg och Riksväg 27 mot Karlskrona. Vägen är en 2+2 väg med mitträcke och slutar där Riksväg 27 viker av. Ovanför Riksväg 40 heter vägen Arlagatan-Kungsgatan (Riksväg 42). Det är en 2+2 väg som går rakt igenom Centrum med trafikljusreglerade korsningar. Vägen avslutas med en tvåfilig cirkulationsplats där Riksväg 42 går samman med Norrbyleden mot Knalleland. Kör man rakt fram i rondellen från Centrum kommer man in på den nya Bäckeskogsleden som är den nyaste delen av Länsväg 180 mot Alingsås. Riksväg 42 går rakt igenom Knalleland och korsar Skaraborgsvägen och Ålgårdsvägen mot Borås Arena i en tvåfilig rondell. Riksbekant på grund av många trafikolyckor. Riksväg 42 går vidare rakt igenom stadsdelen Sjöbo och följer Öresjös östra strand mot Fristad. Norrbyleden (Gamla Göteborgsvägen) går från Tullamotet till Knalleland, mest trafik kommer över Centralbron från Brodalsmotet.
Handel och näringsliv
Affärer i centrum består av små butiker medan de större finns i ett köpcentrum kallat Knalleland. I de västra delarna av staden, intill Riksväg 40, finns även i Lundaskog.
Textil- och postorderstaden
Borås har länge varit känt för sin textil- och klädvaruindustri. Även om mycket kläder numera importeras till Sverige, så finns branschen fortfarande representerad på orten genom formgivning och försäljningsföretag.
Nyare Boråsföretag inom postorder är Hobbex (1961) och NetOnNet (1999). Men ett av de första postorderföretagen i Borås grundades av Marks J Emanuelsson redan 1909. Under efterkrigstiden växte Borås mycket snabbt då det rådde stark tillväxt inom textilbranschen med Algots som flaggskepp. Under samma tid växte nya postorderföretag som Rowells (1945), Ellos(1947), Haléns (1949) och Josefssons (1956) fram och kom att utkonkurrera de anrika Wiskadals och Allmänco. Ur postorderverksamheten har en stor e-handelsverksamhet utvecklats sedan 1900-talet. Borås utgör numera ett e-handelscentrum inom framför allt textilindustri.
Under 1970-talets kris inom textilindustrin lades många företag ner, bland dem Algots. De företag inom branschen som i dag finns kvar har i hög utsträckning flyttat produktionen utomlands. Gina Tricot har sitt huvudkontor i Borås[13] och var Nordens mest expansiva modekedja under 2000-talets första decennium med inriktning på egendesignade kollektioner. I staden finns sedan många år Textilhögskolan.
Industri och sysselsättning
682 nya företag startade under 2010. Totalt finns 11 445 företag i Borås.[12] Här är några få av dem.
Utbildning
Gymnasieskolor
Borås gymnasieskolors elevunderlag är i huvudsak elever från Borås men har elever från hela Sjuhäradsbygden.
|
|
Högskolor
- Högskolan i Borås har cirka 15 000 studenter från hela landet. Hit hör bland annat:
Yrkeshögskola
Folkhögskolor
Övriga skolor och ungdomsrådet
Borås kulturskola har drygt 2 000 elever på skol- och eftermiddagstid. Undervisning sker i bild, cirkus, dans, drama, musik, ordet och textil. Bland elever som undervisats i musik märks kompositören B. Tommy Andersson, operasångaren Klas Hedlund, cellisten Jesper Svedberg och världsmästaren på nyckelharpa Anna-Kristina Widell.
Friskolor inom grundskolan
Bland friskolorna på grundskolenivå märks de tre största:
- Engelska skolan
- Kunskapsskolan
- Malmen Montessori startade 1964 och har drygt 450 elever.
Borås Stads Ungdomsråd bildades 2004 efter beslut av kommunfullmäktige i Borås. Ungdomsrådet är en kommunal organisation som lyder under stadskansliet. Tack vare ungdomsrådet och Boråspaletten, kommunens strategimodell för barn och ungas inflytande i kommunen, blev Borås 2010 utnämnd "Årets ungdomskommun 2010".
Kultur
Kulturhuset i Borås invigdes i december 1975 och renoverades 2010-11. Vid sidan av stadens huvudbibliotek hyser byggnaden lokaler i flera plan åt Borås konstmuseum liksom två scener åt Borås Stadsteater.
Regionteater Väst, som turnerar med scenkonst för barn och unga i hela Västra Götalands län med dess 49 kommuner, har ett produktionshus för dans på Bryggaregatan 10 i Borås.
Kulturföreningen Tåget är en konstnärligt mångsidig förening som varit verksam i närmare tre decennier (år 2011) vid sidan av all utbildning och allt professionellt kulturarbete.
Stadens enda kvarvarande biograf (förutom Röda kvarn), 2001, ligger vid Stora torget och har åtta salonger.
Konst
Konstnärernas Verkstäder och Galleri vid Ålgården inrättades vid millennieskiftet men drivs av en ideell förening som startade redan 1973. Galleriet arrangerar 3-4 utställningar per termin av såväl gästande svenska och internationella konstnärer som föreningens egna medlemmar. Även kursverksamhet bedrivs.
16 maj 2008 öppnades Borås internationella skulpturbiennal första gången, i samband med invigningen av Jim Dines bronsskulptur Walking to Borås. Nya och äldre utomhusskulpturer brukar uppmärksammas under denna återkommande biennal.
Borås Open, Sveriges enda Grand Prix-turnering i estradpoesi, brukar avgöras under tre dagar i mars. Hagströms hink är namnet på en annan liknande poetry slam-tävling som hålls i oktober varje år.
Musik
En av Borås främsta framgångar på den internationella musikscenen såväl som på hemmaplan är death metal-bandet Evocation som har turnerat i Europa med band såsom Amon Amarth 2011, Arch Enemy 2011 och Cannibal Corpse 2009. Bandet bildades 1991 och var pionjärer inom den Svenska death metal-scenen. Metalband som bildades under 1990-talet är Lake of Tears, Cemetary och Beseech, de båda sistnämnda inom gothic metal. Även ett heavy metal-band som Crystal Eyes hör hit, liksom det yngre power metal-bandet Zonata.
Franska bönder och trance-gruppen Earthbound kommer från Borås. Ett annat band från mitten av 2000-talets första decennium, fast i en helt annan genre, är indierock- och postrock-bandet Moonlit Sailor.
Konserter och framträdanden kan ske på mindre inomhusscener som Rockborgen, Kulturhuset, Sagateatern, Trägårn, Folkan, Åhaga, Boråshallen m.fl., men även på den större Borås Arena. Sommaren 2010 arrangerades musikfestivalen Close to Home.
"Sommartorsdagar" är ett begrepp. Sedan slutet av 1980-talet har kända artister uppträtt på Stora torget på just torsdagskvällar. Detta brukar skapa en folktät och festlig stämning i stadskärnan.
Museer
- Abecita konstmuseum
- Borås Brandkårsmuseum
- Borås idrottsmuseum
- Borås konstmuseum
- Borås museum
- Immigrant-institutet
- Textilmuseet
- Viareds museum
Klimat
Borås har ett inlandsklimat med inslag av maritimt klimat. Borås är orten som har näst flest regndagar i Sverige -- 192 regndagar per år och får normalt 975 mm nederbörd per år.
Medeltemperaturen i juli är som högst 20°C och som lägst 10°C, medeltemperaturen i januari är som högst -1°C och som lägst -6°C.
Värmerekordet ligger på 36,0°C och uppmättes 1 juli 1901.
Köldrekordet ligger på -34,1°C och uppmättes 9 februari 1966.[14]
Media
TV
Radio
- Sveriges Radio P4 Sjuhärad - 102,9 MHz
- Rix FM - 107,1 MHz
- Mix Megapol Borås - 105,5 MHz
- Borås Närradio - 92,5 MHz
- Puls FM - 104,1 MHz
Tidningar
Bland nedlagda tidningar märks:
- Boråskuriren
- Borås Nyheter
- Västgötademokraten
- Sjuhäradsbygdens Tidning/Borås.nu
Sport
Arenor och hallar (urval)
Klubbar (urval)
|
|
Sevärdheter
Kända boråsare
- se även Personer från Borås
 |
Personernas relation till detta område behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Om uppgifter i personartiklarna, efter kontroll, visar på en relation till orten, kan mallen tas bort (2013-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
|
|
|
Se även
- Lista över fasta fornminnen i Borås (för omfattning av detta område, se Borås stad#Sockenkod)
Referenser
Litteratur
- Nils Forssell: Borås stads historia I-II (1952-53)
- Folke Millqvist: Borås första storhetstid: 1621-1803 (1991)
- Borås stads historia I-III (2005)
- Lennart Andersson Palm: Del I: Stad och omland fram till 1800-talets mitt
- Bengt Berglund, Claes Caldenby, Lars Johansson, Kent Olsson: Del II: Industrins och industrisamhällets framväxt 1860-1920; Del III: Omstrukturering och anpassning 1920-2000
Fotnoter
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Borås Tidning”. Arkiverad från originalet den 8 november 2012. https://web.archive.org/web/20121108134022/http://www.bt.se/debatt/textilstaden-vaxer-ur-kostymen%281424004%29.gm. – Textilstaden växer ur kostymen
- ^ [a b c] Svensk uppslagsbok, andra upplagan 1947
- ^ Millqvist, F., Borås första storhetstid, (1991), s. 9, 17
- ^ ”Borås stad, 1621 eller 1622?”. Arkiverad från originalet den 2 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120302150812/http://www.boras.se/forvaltningar/kommunledningskansliet/kommunledningskansliet/omboras/omboras/borashistoria/borashistoria/1621eller1622.4.7243a9a4125d5ad4db1800032865.html.
- ^ ”Sverige har fått fler problemområden – ”krisstämning inom polisledningen” - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 11 juni 2017. http://www.dn.se/nyheter/sverige/sverige-har-fatt-fler-problemomraden-krisstamning-inom-polisledningen/. Läst 11 juni 2017.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ ”Om Svenska kyrkan i Borås”. svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/boras/om-oss. Läst 18 maj 2017.
- ^ [a b] Foldern Det hände i Borås, Borås Stads verksamheter och resultat under 2010. Produktion; Stadskansliet, Borås Stad (2011).
- ^ ”Gina Tricot”. ginatricot.com. http://www.ginatricot.com/cse/sverige/foretaget/karriar/csecontent-csecorporate-csecorporatework-p1.html. Läst 18 maj 2017.
- ^ http://www.mittresvader.se/l/sverige/klimat-boras-temperaturer-vattentemperatur.php
Vidare läsning
- Nils Hufwedsson Dal: Boërosia (1719)
- Olov Rudbeck: Boråsiade (1776)
- Nils Orre: Nils Orres avhandling om Borås år 1785, övers. av den latinska texten och förord av Torgny Bondestam (Föreningen för västgötalitteratur, Skara, 1998) ISBN 91-86558-24-2
- Carl Jacob Magnells (1857-1928) skämtsamma Ingeniör Münchhausens berättelser från Amerika (1893) tillkom under författarens tid i Borås.
- Hannu Ylitalo (1934-2007) bodde i Borås i många år. Hans roman Svenskarnas land (1973) utspelar sig här och utgör mittpartiet i en trilogi om finska emigranter. Finnjävel (1972) och Hemma bäst (1975) heter de två andra delarna.
- Det rullande paradiset är en litterär antologi som utgavs av Musikhuset i mars 1977.
- Henning Mankells kriminalroman Danslärarens återkomst (2000) har kopplingar till Borås.
- En god man (2011) är ytterligare en kriminalroman i boråsmiljö, författad av Ulf Lindström, som också är verksam som lärare i staden.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Borås.
| ||||||||||||||||
