FFVS J 22

FFVS J 22
FFVS J 22 på Flygvapenmuseum i Linköping
Beskrivning
Typ	Jakt, Spaning
Besättning	1
Första flygning	20 september 1942
I aktiv tjänst	1943-1952
Versioner	*J 22-1 J 22A *J 22-2 J 22B *S 22-3 S 22
Ursprung	Utvecklad från Götaverken GP9 och P3 Sparmann E4
Tillverkare	FFVS
Data
Längd	7,8 meter
Spännvidd	10,0 meter
Höjd	2,8 m (3,6 m med landningsställ)
Vingyta	16 m²
Tomvikt	J 22A J 22B 2000 kg 2020 kg
Max. startvikt	J 22A J 22B Normal vikt uppdrag 2760 kg 2835 kg Normal vikt överföring 2660 kg 2710 kg
Max. bränslevikt	Vingtank 1 "190 liter" 141 kg Vingtank 2 "190 liter" 141 kg Kroppstanken "140 liter" 100 kg Olja 31 kg
Motor(er)	1 × SFA STWC-3G
Motoreffekt	Max kraft: 1065 hp (749 kW) Start kraft: 1050 hk (2700 varv/min) Max hk på 3658 meter: 900 hk (2550 varv/min) March kraft: 650 hp (2250 varv/min) Senare motorer gick upp till 1200 hp
Propeller	SFA Hamilton VP2-M
Prestanda
Max. hastighet	480 km/h på 0 m 590 km/h på 3000 m 575 km/h 3500 m 560 km/h på 4300 m Rekordet låg på 610 km/h
Räckvidd med max. bränsle	1 270 km
Max. flyghöjd	9 300 meter
Stigförmåga	2 min till 1000 meter 3.5 min till 2000 meter 5 min till 3000 meter 6.5 min till 4000 meter 9 min till 5000 meter 12 min till 6000 meter 23.2 min till 9300 (max höjd)
Vingbelastning	Max tillåten lastfaktor J 22A 5.6(2760 kg) J 22B 6.0(2833 kg)
Lastförmåga
Lastförmåga	J 22A J 22B Tillagd vikt uppdrag 750 kg 813 kg Tillagd vikt överföring 659 kg 688 kg Lös utrustning uppdrag 134 kg 163 kg Lös utrustning överföring 146 kg 175 kg Pilot 100 kg Ammunition 111 kg 137 kg
Beväpning & bestyckning
Fast beväpning	J 22A: 2 × 8 mm ksp m/22, 500 patroner per kulspruta 2 × 13,2 mm akan m/39A, 250 patroner per kanon J 22B: 4 × 13,2 mm akan m/39A, 250 patroner per kanon
Elektronik
Kamera	S 22: Spaningskamera Ska4

J 22 under ombyggnation till S22 i Arboga

FFVS J 22 var ett stridsflygplan tillverkat av Flygförvaltningens Flygverkstad i Stockholm och konstruerat av flygingenjör Bo Lundberg, och som användes som jaktflyg och spaningsflyg.

Historik

Under andra världskriget var bristen på flygplan i det svenska flygvapnet väldigt stor och regeringen gjorde flera försök att importera flygplan från andra länder. Till slut lyckades flygförvaltningen köpa några Seversky-jaktplan från USA, vilka togs in via Petsamo i Finland. I samband med USA:s embargo mot vapenleveranser till andra än Storbritannien i juni 1940 avbröts dock leveranserna, och flygvapnet tvingades att söka andra lösningar. Saab kunde inte projektera eller tillverka mer flygplan då de var upptagna med Saab 17 och Saab 18.

Projektansvarig för det nya jaktplanet J 22 blev Bo Lundberg som tidigare varit konstruktör på Sparmanns flygverkstäder och Götaverkens flygplansavdelning. Bo lundberg hade tillsammans med Sven Werner arbetat på Sparmanns P 3 där de primärt arbetade på vingen. Denna erfarenhet kom senare till användning när Bo Lundberg arbetade på Götaverkens flygplansavdelning där han 1939 konstruerade ett bombplan, GP8 och ett jaktplan, GP9. Den var väldigt lik J22 i utseendet samt att den skulle haft 4 st 13,2 mm akan i vingarna, dock skulle den vara konstruerad i metall och ha en Bristol Taurus II motor med 1400 hk, vilket skulle ge den en beräknad hastighet av 682 km/tim. GP9 kom inte längre än att förlora mot Saabs L21 på grund av kostnadsskäl. Dock kom den att användas senare som utgångspunkt för J 22 1941. Prototypen flög första gången i september 1942 och var enligt pressen världens snabbaste flygplan i förhållande till motorstyrkan. Serieleveranserna inleddes i oktober 1943. De första 113 flygplanen kom på grund av förseningar hos motortillverkaren Svensk Flygmotor att levereras med Twin Wasp-originalmotorer inköpta från Tyskland som i sin tur tagit dem som krigsbyte i Frankrike.

Det ställdes vissa krav på konstruktionen. I möjligaste mån skulle vid flygplanstillverkningen endast inhemskt material användas, aluminium fick ej användas eftersom SAAB behövde allt som kunde produceras i Sverige, samt planet skulle använda en Twin Wasp-stjärnmotor från Svensk Flygmotor (SFA), samma som SAAB använde till sin Saab 17. Resultatet blev ett stålskelett tillverkat av Hägglund & Söner i Örnsköldsvik med ytbeklädnad av formpressat björkplywood som levererades från Svenska Möbelfabrikerna (SMF) i Bodafors. Komponenterna monterades sedan samman i Bromma.

För att tillverka FFVS J 22 bildade Flygvapnet en speciell organisation, Flygförvaltningens Flygverkstad i Stockholm (FFVS). Där sammanstrålade komponenter från över 500 underleverantörer, som framställde ca 12 000 av de 17 000 detaljer som utgjorde en FFVS J 22.

Leveranserna av J 22 inleddes i oktober 1943 och gick till Göta flygflottilj (F 9).

J 22 hade god manövrerbarhet och en bra acceleration. Prestandamässigt var J 22 i par med det mesta under sitt första år med en vältränad pilot. När J 26 togs i tjänst gjorde man testdueller med J 22 mot J 26. Hastigheten var ett problem, men den kunde klättra snabbare än J 26 under 1500 meter. Med sin 1700 hk starka Packard motor var J 26 det bättre jaktplanet

Landningställ

J 22 hade ett landningsställ som var avancerat för sin tid. Det var framåtvinklat, vilket gjorde det svårare att nosbromsa, dvs att när man bromsar för hårt går propellern i backen och stjärten upp i luften. Detta var även ett stort problem hos Supermarine Spitfire och Bf 109. Dessutom kunde landställ dörrarna fällas in när landstället var ute. Detta gjorde luftmotståndet mindre under start samt att det inte samlades smuts i hjulrummet. Man konstruerade även infällbara skidor som kunde monteras på J 22 men dessa producerades i små antal då ny snöborttagnings utrustning kom i tjänst.

Beväpning

Beväpningen på J 22 kan låta svagt men 13,2 mm akan m/39 var i klass med de flesta 20 mm automatkanoner under kriget. Kalibern var lägre men eldhastigheten var högre. Eldhastigheten på akan m/39 var 1080 skott per minut, vilket var ungefär 400 mer än Hispano mk.II och 330 mer än Mg 151. Detta tillsammans med högexplosiva patroner gjorde 13,2 mm m/39 ett vapen som var lätt att använda och väldigt effektivt mot fiende flygplan.

Spaningsversion

Redan när J 22 beställdes fanns tanken hos Flygvapnet att använda flygplanet på Östgöta flygflottilj (F 3) för spaningsändamål, men eftersom bristen var störst på jaktflygplan fick den varianten företräde vid tillverkningen.

Någon nytillverkning av S 22-3 som versionen betecknades kom aldrig igång, utan istället inleddes 1944 ett modifieringsprogram J 22. Modifieringsprogrammet skulle omfatta 21 individer, vilka bland annat skulle utrustas med kamerafästen. Prototypen till S 22-3 blev klar i december 1944 och levererades till Göta flygflottilj (F 9) för utprovning och tjänstgöring.

I januari 1946 överfördes flygplanet till F 3. Det andra modifierade flygplanet levererades i augusti 1945 till F 3. I och med freden 1945 minskade behovet av spaningsflygplan, samtidigt som tillgången på begagnade flygplan från utförsäljningar av US Army Air Forces:s och RAF:s depåer i Europa var stor. Därför bestämde Flygvapnet i slutet av året att vidare satsningar på S 22 skulle avbrytas. Vid den tidpunkten hade nio individer modifierats och var operativa som S 22, men vilka nu återställdes till J 22.

Varianter och beteckningar

• J 22-1 eller J 22A beväpnad med 2 × 8 mm ksp M/22 och 2 × 13,2 mm akan M/39A
• J 22-2 eller J 22B beväpnades med 4 × 13,2 mm akan M/39A
• S 22-3 eller S 22 beväpnades med en vertikalmonterad spaningskamera Ska4 i mellankroppen

Totalt tillverkades förutom två prototyper 141 st J 22-1 och 57 st J 22-2.

J 22 på förband

Benämning	Antal	Tidsperiod	Typ	Basering
J 22-1	142	1948–1952	Jaktflygplan	F 3, F 8, F 9, F 10, F 13, F 16, F 18
J 22-2	58	1951–1952	Jaktflygplan	F 3, F 8, F 9, F 10, F 13, F 16, F 18
S 22-3	9	1945–1946	Spaningsflygplan	F 3

J 22 i Etiopiska flygvapnet.

Etiopien gjorde förfrågningar under 1949 rörande möjligheten att få köpa ett antal J 22. Man ville nämligen sätta upp en jaktdivision i Etiopiska flygvapnet. Man ville specifikt ha J 22 för att den använde samma motor, STWC-3, som satt i deras inköpta B 17A.

Referenser

Trycka källor

• Widfeldt, Bo; Hall, Åke (2005). Svenskt militärflyg: Svenska militära flygplan och helikoptrar 1911–2005. Nässjö: Air Historic Research AB. sid. 98. ISBN 91-975467-1-2 
• Widfeldt, Bo (1989). FFVS J22 Flyghistorisk revy nr 35. Svensk Flyghistorisk Förening. ISSN 0345-3413, Libris 1912955
• Beskrivning av fpl typ J22
• Speciell förarinstruktion fpl typ J22

Webbkällor

• ”J22, J22A, J22B, S22-3, FFVS 22”. aef.se. http://www.aef.se/Flygvapnet/Notiser/FPL_22_notis_2.htm. Läst 31 januari 2016. 
• Svensk Flygindustri genom tiderna III.pdf
• https://www.youtube.com/watch?v=ck2A_6UCFlc

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör FFVS J 22.
  Bilder & media