FFVS J 22

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
FFVS J 22
FFVS J22.jpg
FFVS J 22 på Flygvapenmuseum i Linköping
Beskrivning
Typ Jakt, Spaning
Besättning 1
Första flygning 20 september 1942
I aktiv tjänst 1943-1952
Versioner *J 22-1 J 22A
*J 22-2 J 22B
*S 22-3 S 22
Ursprung Utvecklad från Götaverken GP9 och P3 Sparmann E4
Tillverkare FFVS
Data
Längd 7,8 meter
Spännvidd 10,0 meter
Höjd 2,8 m (3,6 m med landningsställ)
Vingyta 16 m²
Tomvikt J 22A J 22B
2000 kg 2020 kg
Max. startvikt J 22A J 22B
Normal vikt uppdrag
2760 kg 2835 kg
Normal vikt överföring
2660 kg 2710 kg
Max. bränslevikt Vingtank 1 "190 liter" 141 kg
Vingtank 2 "190 liter" 141 kg
Kroppstanken "140 liter" 100 kg
Olja 31 kg
Motor(er) 1 × SFA STWC-3G
Motoreffekt Max kraft: 1065 hp (749 kW)
Start kraft: 1050 hk (2700 varv/min)
Max hk på 3658 meter: 900 hk (2550 varv/min)
March kraft: 650 hp (2250 varv/min)
Senare motorer gick upp till 1200 hp
Propeller SFA Hamilton VP2-M
Prestanda
Max. hastighet 480 km/h på 0 m
590 km/h på 3000 m
575 km/h 3500 m
560 km/h på 4300 m
Rekordet låg på 610 km/h
Räckvidd med
max. bränsle
1 270 km
Max. flyghöjd 9 300 meter
Stigförmåga 2 min till 1000 meter
3.5 min till 2000 meter
5 min till 3000 meter
6.5 min till 4000 meter
9 min till 5000 meter
12 min till 6000 meter
23.2 min till 9300 (max höjd)
Vingbelastning Max tillåten lastfaktor
J 22A 5.6(2760 kg)
J 22B 6.0(2833 kg)
Lastförmåga
Lastförmåga J 22A J 22B
Tillagd vikt uppdrag
750 kg 813 kg
Tillagd vikt överföring
659 kg 688 kg
Lös utrustning uppdrag
134 kg 163 kg
Lös utrustning överföring
146 kg 175 kg
Pilot
100 kg
Ammunition
111 kg 137 kg
Beväpning
Beväpning J 22A:
2 × 8 mm ksp m/22, 500 patroner per kulspruta
2 × 13,2 mm akan m/39A, 250 patroner per kanon
J 22B:
4 × 13,2 mm akan m/39A, 250 patroner per kanon
Elektronik
Kamera S 22:
Spaningskamera Ska4
J 22 under ombyggnation till S22 i Arboga

FFVS J 22 är ett stridsflygplan tillverkat av Flygförvaltningens Flygverkstad i Stockholm och konstruerat av flygingenjör Bo Lundberg, och som användes som jaktflyg och spaningsflyg.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Under andra världskriget var bristen på flygplan i det svenska flygvapnet väldigt stor och regeringen gjorde flera försök att importera flygplan från andra länder. Till slut lyckades flygförvaltningen från USA köpa några Seversky-jaktplan, som togs in via Petsamo i Finland. I samband med USA:s embargo mot vapenleveranser till andra än Storbritannien i juni 1940 avbröts dock leveranserna, och flygvapnet tvingades att söka andra lösningar. Saab kunde inte projektera eller tillverka mer flygplan då de var upptagna med Saab 17 och Saab 18.

Projektansvarig för det nya jaktplanet J 22 blev Bo Lundberg som tidigare varit konstruktör på Sparmanns flygverkstäder och Götaverkens flygplansavdelning. Bo lundberg hade tillsammans med Sven Werner arbetat på Sparmanns P3 där dem primärt arbetade på vingen. Denna erfarenhet kom senare till användning när Bo Lundberg arbetade på Götaverkens flygplansavdelning där han 1939 konstruerade GP8 ett bombplan och GP9 ett jaktplan. GP9 var väldigt lik J 22 i utseendet samt att den skulle haft 4st 13.2 mm akan i vingarna, dock skulle den va konstruerad i metall och ha en Bristol Taurus II motor med 1400 hk som skulle ge den en hastighet av 682 km/h. GP9 kom inte längre än att förlora mot Saabs L21 pga kostnad. Dock kom den att användas senare som mall för J 22 1941. Prototypen flög första gången i september 1942 och var enligt pressen världens snabbaste flygplan i förhållande till motorstyrkan. Serieleveranserna inleddes i oktober 1943. De första 113 flygplanen kom på grund av förseningar hos motortillverkaren Svensk Flygmotor att levereras med Twin Wasp-originalmotorer inköpta från Tyskland som i sin tur tagit dem som krigsbyte i Frankrike.

Vid konstruktionen ställdes vissa krav. I möjligaste mån skulle vid flygplanstillverkningen endast inhemskt material användas, aluminium fick ej användas eftersom SAAB behövde allt som kunde produceras i Sverige, samt planet skulle använda en Twin Wasp-stjärnmotor från Svensk Flygmotor (SFA), samma som SAAB använde till sin Saab 17. Resultatet blev ett stålskelett tillverkat av Hägglund & Söner i Örnsköldsvik med ytbeklädnad av formpressat björkplywood som levererades från Svenska Möbelfabrikerna (SMF) i Bodafors. Komponenterna monterades sedan samman i Bromma.

För att tillverka FFVS J 22 bildade Flygvapnet en speciell organisation, Flygförvaltningens Flygverkstad i Stockholm (FFVS). Där sammanstrålade komponenter från över 500 underleverantörer, som framställde ca 12 000 av de 17 000 detaljer som utgjorde en FFVS J 22.

Leveranserna av J 22 inleddes i oktober 1943 och gick till Göta flygflottilj (F 9).

J 22'ans landningställ var väldigt avancerat för sin tid. Landningstället var frammåt vinklat vilket gjorde det svårare att nosbromsa, dvs att när man bromsar för hårt så propellern går i backen och stjärten upp i luften. Detta var ett stort problem hos Supermarine Spitfire och Bf 109. Desutom kunde landställ dörrarna fällas in när landstället var ute. Detta gjorde luftmotståndet mindre under start samt att det inte samlades smuts i hjulrummet. Man konstruerade även infällbara skidor som kunde monteras på J 22 men dessa producerades i små antal då ny snöborttagnings utrustning kom i tjänst.

Beväpningen på J 22 kan låta svagt på pappret men 13.2 mm akan m/39 var i prestanda klass med dem flesta 20 mm automatkanoner under kriget. Kalibern var lägre men eldhastigheten gjorde upp för det. Eldhastigheten på akan m/39 låg på 1080 rpm. Detta var ca 400 rpm mer än Hispano mk.II och 330 mer än Mg 151. Detta tillsammans med högexplosiva patroner gjorde 13.2 mm m/39 ett vapen som var lätt att använda och väldigt effektivt mot fiende flygplan.

J 22 var väldigt manuvrerbar och hade bra acceleration. Prestanda mässigt kunde J 22 prestera med det mesta under sitt första år med en vältränad pilot. När J 26 togs i tjänst gjorde man test dueller med J 22 mot J 26. Hastigheten var ett problem men den kunde utklättra J 26 under 5000 meter. J 22 kämpade väl men det var uppenbart att J 26 var det bättre jaktplanet med sin 1700 hk Packard motor.

Spaningsversion[redigera | redigera wikitext]

Redan när J 22 beställdes fanns tanken hos Flygvapnet att använda flygplanet på Östgöta flygflottilj (F 3) för spaningsändamål men eftersom bristen var störst på jaktflygplan fick den varianten företräde vid tillverkningen.

Någon nytillverkning av S 22-3 som versionen betecknades kom aldrig igång, utan istället inleddes 1944 ett modifieringsprogram J 22. Modifieringsprogrammet skulle omfatta 21 individer, vilka bland annat skulle utrustas med kamerafästen. Prototypen till S 22-3 blev klar i december 1944 och levererades till Göta flygflottilj (F 9) för utprovning och tjänstgöring.

I januari 1946 överfördes flygplanet till F 3. Det andra modifierade flygplanet levererades i augusti 1945 till F 3. I och med freden 1945 minskade behovet av spaningsflygplan, samtidigt som tillgången på begagnade flygplan från utförsäljningar av US Army Air Forces:s och RAF:s depåer i Europa var stor. Därför bestämde Flygvapnet i slutet av året att vidare satsningar på S 22 skulle avbrytas. Vid den tidpunkten hade nio individer modifierats och var operativa som S 22, men vilka nu återställdes till J 22.

Varianter och beteckningar[redigera | redigera wikitext]

  • J 22-1 eller J 22A beväpnad med 2 × 8 mm ksp M/22 och 2 × 13,2 mm akan M/39A
  • J 22-2 eller J 22B beväpnades med 4 × 13,2 mm akan M/39A
  • S 22-3 eller S 22 beväpnades med en vertikalmonterad spaningskamera Ska4 i mellankroppen

Totalt tillverkades förutom två prototyper 141 st J 22-1 och 57 st J 22-2.

J 22 på förband[redigera | redigera wikitext]

Benämning Antal Tidsperiod Typ Basering
Sverige
J 22-1 142 1948–1952 Jaktflygplan F 3, F 8, F 9, F 10, F 13, F 16, F 18
J 22-2 58 1951–1952 Jaktflygplan F 3, F 8, F 9, F 10, F 13, F 16, F 18
S 22-3 9 1945–1946 Spaningsflygplan F 3

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Trycka källor[redigera | redigera wikitext]

  • Widfeldt, Bo; Hall, Åke (2005). Svenskt militärflyg: Svenska militära flygplan och helikoptrar 1911–2005. Nässjö: Air Historic Research AB. sid. 98. ISBN 91-975467-1-2 
  • Widfeldt, Bo (1989). FFVS J22 Flyghistorisk revy nr 35. Svensk Flyghistorisk Förening. ISSN 0345-3413, Libris 1912955
  • Beskrivning av fpl typ J22
  • Speciell förarinstruktion fpl typ J22

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]