FFVS J 22

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
FFVS J 22
FFVS J22.jpg
FFVS J 22 på Flygvapenmuseum i Linköping
Beskrivning
Typ Jakt, Spaning
Besättning 1
Första flygning 20 september 1942
I aktiv tjänst 1943-1952
Versioner *J 22-1 J 22A
*J 22-2 J 22B
*S 22-3 S 22
Ursprung Utvecklad från Götaverken GP9 och P3 Sparmann E4
Tillverkare FFVS
Data
Längd 7,8 meter
Spännvidd 10,0 meter
Höjd 2,8 m (3,6 m med landningsställ)
Vingyta 16 m²
Vingprofil avsmalnande rektangulär vinge
Tomvikt J 22A J 22B
2000 kg 2020 kg
Max. startvikt J 22A J 22B
Normal vikt uppdrag
2760 kg 2835 kg
Normal vikt överföring
2660 kg 2710 kg
Max. bränslevikt Vingtank 1 "190 liter" 141 kg
Vingtank 2 "190 liter" 141 kg
Kroppstanken "140 liter" 100 kg
Olja 31 kg
Motor(er) 1 × SFA STWC-3G
Motoreffekt Max kraft: 1065 hp (749 kW)
Start kraft: 1050 hk (2700 varv/min)
Max hk på 3658 meter: 900 hk (2550 varv/min)
March kraft: 650 hp (2250 varv/min)
Senare motorer gick upp till 1200 hp
Propeller SFA Hamilton VP2-M
Prestanda
Max. hastighet Max
480 km/t på 0 m
590 km/t på 3000 m
575 km/t 3500 m
560 km/t på 4300 m
Rekordet låg på 610 km/t
Strid
420 km/t på 0 m
510 km/t på 4000 m
March
410 km/t på 0 m
440 km/t på 1500 m
500 km/t på 4300 m
Landning
140 km/t
Stall
81 km/t
Max tillåten tidigt
830 km/t
Max tillåten senare
650 km/t
Max tillåten med ställ ute
350 km/t
Räckvidd med
max. bränsle
1 270 km
Max. flyghöjd 9 300 meter
Stigförmåga 2 min till 1000 meter
3.5 min till 2000 meter
5 min till 3000 meter
6.5 min till 4000 meter
9 min till 5000 meter
12 min till 6000 meter
23.2 min till 9300 (max höjd)
Vingbelastning Max tillåten lastfaktor
J 22A 5.6(2760 kg)
J 22B 6.0(2833 kg)
Lastförmåga
Lastförmåga J 22A J 22B
Tillagd vikt uppdrag
750 kg 813 kg
Tillagd vikt överföring
659 kg 688 kg
Lös utrustning uppdrag
134 kg 163 kg
Lös utrustning överföring
146 kg 175 kg
Pilot
100 kg
Ammunition
111 kg 137 kg
Beväpning
Beväpning J 22A:
2 × 8 mm ksp m/22
500 patroner per kulspruta
2 × 13,2 mm akan m/39A
250 patroner per kanon
J 22B:
4 × 13,2 mm akan m/39A
250 patroner per kanon
Övrigt Landning på solid mark
350 m
Landning på mjuk mark350-450 m (med broms)
Start på solid mark
350 m
Start på mjuk mark400-450 m
Elektronik
Kamera S 22:
Spaningskamera Ska4
J 22 under ombyggnation till S22 i Arboga

FFVS J 22 var ett stridsflygplan tillverkat av Flygförvaltningens Flygverkstad i Stockholm och konstruerat av flygingenjör Bo Lundberg, och som användes som jaktflyg och spaningsflyg.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Under andra världskriget var bristen på flygplan i det svenska flygvapnet väldigt stor och regeringen gjorde flera försök att importera flygplan från andra länder. Till slut lyckades flygförvaltningen köpa några Seversky-jaktplan från USA, vilka togs in via Petsamo i Finland. I samband med USA:s embargo mot vapenleveranser till andra än Storbritannien i juni 1940 avbröts dock leveranserna, och flygvapnet tvingades att söka andra lösningar. Saab kunde inte projektera eller tillverka mer flygplan då de var upptagna med Saab 17 och Saab 18.

Projektansvarig för det nya jaktplanet J 22 blev Bo Lundberg som tidigare varit konstruktör på Sparmanns flygverkstäder och Götaverkens flygplansavdelning. Bo lundberg hade tillsammans med Sven Werner arbetat på Sparmanns P 3 där de primärt arbetade på vingen. Denna erfarenhet kom senare till användning när Bo Lundberg arbetade på Götaverkens flygplansavdelning där han 1939 konstruerade ett bombplan, GP8 och ett jaktplan, GP9. Den var väldigt lik J 22 i utseendet samt att den skulle haft fyra stycken 13,2 mm Akan m/39 i vingarna, dock skulle den vara konstruerad i metall och ha en Bristol Taurus II motor med 1400 hk, vilket skulle ge den en beräknad hastighet av 682 km/h. GP9 kom inte längre än att förlora mot Saabs L21 på grund av kostnadsskäl. Dock kom den att användas senare som utgångspunkt för J 22 1941. Prototypen flög första gången i september 1942 och var enligt pressen världens snabbaste flygplan i förhållande till motorstyrkan. Serieleveranserna inleddes i oktober 1943. De första 113 flygplanen kom på grund av förseningar hos motortillverkaren Svensk Flygmotor att levereras med Twin Wasp-originalmotorer inköpta från Tyskland som i sin tur tagit dem som krigsbyte i Frankrike.

Det ställdes vissa krav på konstruktionen. I möjligaste mån skulle vid flygplanstillverkningen endast inhemskt material användas, aluminium fick ej användas eftersom SAAB behövde allt som kunde produceras i Sverige, samt planet skulle använda en Twin Wasp-stjärnmotor från Svensk Flygmotor (SFA), samma som SAAB använde till sin Saab 17. Resultatet blev ett stålskelett tillverkat av Hägglund & Söner i Örnsköldsvik med ytbeklädnad av formpressat björkplywood som levererades från Svenska Möbelfabrikerna (SMF) i Bodafors. Komponenterna monterades sedan samman i Bromma.

För att tillverka J 22 bildade Flygvapnet en speciell organisation, Flygförvaltningens Flygverkstad i Stockholm (FFVS). Där sammanstrålade komponenter från över 500 underleverantörer, som framställde ca 12 000 av de 17 000 detaljer som utgjorde en FFVS J 22.

Leveranserna av J 22 inleddes i oktober 1943 och gick till Göta flygflottilj (F 9).

J 22 hade god manövrerbarhet och en bra acceleration. Prestandamässigt var J 22 i klass med det mesta under sitt första år med en vältränad pilot. När J 26 togs i tjänst gjorde man testdueller med J 22 mot J 26. Hastigheten var ett problem, men den kunde klättra snabbare än J 26 under 1 500 meter.[1] Med sin 1700 hk starka Packard motor var J 26 det bättre jaktplanet

Landningställ[redigera | redigera wikitext]

J 22 hade ett landningsställ som var avancerat för sin tid. Det var framåtvinklat, vilket gjorde det svårare att nosbromsa, dvs att när man bromsar för hårt går propellern i backen och stjärten upp i luften. Detta var även ett stort problem hos Supermarine Spitfire och Bf 109. Dessutom kunde landningsställsluckorna fällas in när landstället var ute. Detta gjorde luftmotståndet mindre under start samt att det inte samlades smuts i hjulrummet. Man konstruerade även infällbara skidor som kunde monteras på J 22 men dessa producerades i små antal då ny snöborttagnings utrustning kom i tjänst.

Beväpning[redigera | redigera wikitext]

Beväpningen på J 22 kan verka klen, men 13,2 mm akan m/39 var i klass med de flesta 20 mm automatkanoner under kriget. Kalibern var lägre men eldhastigheten var högre. Eldhastigheten på akan m/39 var 1 080 skott per minut, vilket var ungefär 400 mer än Hispano mk.II och 330 mer än Mg 151. Detta tillsammans med högexplosiva patroner gjorde 13,2 mm akan m/39 ett vapen som var lätt att använda och väldigt effektivt mot fiende flygplan. Mot slutet av 40 talet modifierades alla 13,2 mm akan m/39 till 12,7 mm kaliber. Detta för att man hade slutat att producera 13,2 mm ammunition och kunde köpa in billig 12,7 mm ammunition från USA. Detta gällde även J 22 som fick sina 13,2 mm akan m/39 modifierade runt decennieskiftet till 12,7 mm.

Det verkar även ha gått ett rykte om en J 22 med 4 stycken 8 mm ksp m/22. Det har inte gått att bevisa men det låter heller inte otroligt då vingen på J 22 kunde bära hela 4 stycken 13,2 mm automatkanoner och det finns tidigare exempel på Svenska flygplan som fått reducerad beväpning som t.ex. J 9 2152 F8-19 som beväpnades med 4 stycken 8 mm ksp m/22.[2]

Spaningsversion[redigera | redigera wikitext]

Redan när J 22 beställdes fanns tanken hos Flygvapnet att använda flygplanet på Östgöta flygflottilj (F 3) för spaningsändamål, men eftersom bristen var störst på jaktflygplan fick den varianten företräde vid tillverkningen.

Någon nytillverkning av S 22-3 som versionen betecknades kom aldrig igång, utan istället inleddes 1944 ett modifieringsprogram J 22. Modifieringsprogrammet skulle omfatta 21 individer, vilka bland annat skulle utrustas med kamerafästen. Prototypen till S 22-3 blev klar i december 1944 och levererades till Göta flygflottilj (F 9) för utprovning och tjänstgöring.

I januari 1946 överfördes flygplanet till F 3. Det andra modifierade flygplanet levererades i augusti 1945 till F 3. I och med freden 1945 minskade behovet av spaningsflygplan, samtidigt som tillgången på begagnade flygplan från utförsäljningar av US Army Air Forces:s och RAF:s depåer i Europa var stor. Därför bestämde Flygvapnet i slutet av året att vidare satsningar på S 22 skulle avbrytas. Vid den tidpunkten hade nio individer modifierats och var operativa som S 22, men vilka nu återställdes till J 22.

Varianter och beteckningar[redigera | redigera wikitext]

  • J 22-1 eller J 22A (ursprungligen J 22 UBv för Ursprunglig Beväpning) beväpnad med 2 stycken 8 mm ksp m/22 och 2 stycken 13,2 mm akan m/39A
  • J 22-2 eller J 22B (ursprungligen J 22 FBv för Förbättrad Beväpning) beväpnades med 4 stycken 13,2 mm akan m/39A
  • S 22-3 eller S 22 beväpnades med en vertikalmonterad spaningskamera Ska4 i mellankroppen

Totalt tillverkades förutom två prototyper 141 st J 22-1 och 57 st J 22-2.

J 22 på förband[redigera | redigera wikitext]

Benämning Antal Tidsperiod Typ Basering
Sverige
J 22-1 142 1948–1952 Jaktflygplan F 3, F 8, F 9, F 10, F 13, F 16, F 18
J 22-2 58 1951–1952 Jaktflygplan F 3, F 8, F 9, F 10, F 13, F 16, F 18
S 22-3 9 1945–1946 Spaningsflygplan F 3

J 22 i Etiopiska flygvapnet.[redigera | redigera wikitext]

Etiopien gjorde förfrågningar under 1949 rörande möjligheten att få köpa ett antal J 22. Man ville nämligen sätta upp en jaktdivision i Etiopiska flygvapnet. Man ville specifikt ha J 22 för att den använde samma motor, STWC-3, som satt i deras inköpta B 17A.[3]

J 22 "Röda blixten"[redigera | redigera wikitext]

De flesta J 22 är inte särkilt märkvärdiga då de aldrig såg strid och var alla väldigt lika. Dock finns det en individ som är värd att notera. J 22 nr 22238 var en J 22B som blev helt rödmålad tillsammans med en vit blixt på vardera sida av kroppen och fick namnet Röda Blixten. Den strippades på all beväpning och utrustning för att bli så lätt och snabb som möjligt. Den skulla nämligen göra en avancerad flyuppvisning på flygvapnets 25-årsjubileum den 26 augusti 1951 på F 3 Malmslätt. Den gjorde flyguppvisningen inför 200 000 åskådare. Efter eventet förblev den röd och obeväpnad. Detta för att alla flottiljens flygare skulla få pröva på hur det kändes att flyga "Röda Blixten". Röda blixten slutade sina flygdagar den 17 maj 1952 då flygplanstypen utgick och kasserades.

FFVS J 22B "Röda blixten"

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Trycka källor[redigera | redigera wikitext]

  • Widfeldt, Bo; Hall, Åke (2005). Svenskt militärflyg: Svenska militära flygplan och helikoptrar 1911–2005. Nässjö: Air Historic Research AB. sid. 98. ISBN 91-975467-1-2 
  • Widfeldt, Bo (1989). FFVS J 22 Flyghistorisk revy nr 35. Svensk Flyghistorisk Förening. ISSN 0345-3413, Libris 1912955
  • Beskrivning av fpl typ J 22
  • Speciell förarinstruktion fpl typ J 22

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”FFVS J22”. http://www.aef.se/Flygvapnet/PDF-dokument/J22_FFV.pdf. Läst 11 januari 2018. 
  2. ^ ”J 9 - Seversky/Republic EP, Model 106”. https://www.youtube.com/watch?v=9LIYfZPFV2A. Läst 21 januari 2018. 
  3. ^ ”Etiopisk J 22”. http://lae.blogg.se/2008/march/avart-etiopisk-j-22.html. Läst 10 januari 2018.