Saab 17

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”B 17” leder hit. För Boeings "flygande fästning", se Boeing B-17 Flying Fortress.
SAAB 17
(Tekniska data för Saab 17)
Saab B17A 17239 J blue (SE-BYH) (8370648777).jpg
SAAB B 17A.
Beskrivning
Typ Bombflygplan
Spaningsflygplan
Besättning 2
Första flygning 18 maj 1940 (Fv nr 3101, senare 17001)
I aktiv tjänst 1942-1968
Versioner B 17A, B 17B, B 17C, S 17BL, S 17BS, S 17AS
Tillverkare SAAB
Antal tillverkade 325
Data
Längd 9,80 m
Spännvidd 13,70 m
Höjd 4,00 m
Vingyta 28,5 m²
Tomvikt 2 650 kg
Max. startvikt 4 200 kg
Motor(er) B 17A & S 17AS
SFA STWC-3
B 17B, S 17BL & B 17BS
Nohab Pegasus My XXIV
B 17C
Piaggio P XI RC-40
Motoreffekt SFA STWC-3 1 065 hk
Piaggio P XI RC-40 1045 hk
Nohab Pegasus My XXIV 980 hk
Prestanda
Max. hastighet B 17A 444 km/h
B 17C 433 km/h
B 17B & B 17BL 395 km/h
B 17BS 345 km/h
Räckvidd med
max. bränsle
1 800 km
Stigförmåga 10 m/s
Lastförmåga
Lastförmåga B 17A & B 17B:
500 kg av bomber
B 17C:
700 kg av bomber
B 17BS:
450 kg av bomber
Beväpning
Beväpning Kulsprutor:
2 st fasta 8 mm ksp m/22 med 500 skott per bandledare
1 st rörlig 8 mm ksp m/22-37R med 300 skott i bandledaren
Kameror:
Seriebildkamera typ N 2
Kamera K-8 (Test)
Handkamera typ 5 (test)
Bomber Bomblaster i bombrummet
B 17A, B 17B & B 17C
8 st 50 kg minbomb m/37 eller sprängbomb m/42
2 st 250 kg minbomb m/37 eller sprängbomb m/40
1 st 500 kg minbomb m/41 eller sprängbomb m/4?
S 17BS
5 st 50 kg minbomb m/37 eller sprängbomb m/42
Bomber på vingarna
B 17C & S 17BS
4 st 50 kg minbomb m/37 eller sprängbomb m/42
(B 17A kunde bära 50 kg bomber under vingarna fast då med en 250 kg bomb monterad utanför bombrummet)
Raketer B 17A
4 st RP-3 raketer under vingarna
S 17BS

Saab 17 är ett svenskt bomb- och spaningsplan som konstruerades och tillverkades av SAAB.

Historia[redigera | redigera wikitext]

De första skisserna på Saab 17 ritades på ASJA i slutet på 1930-talet, under arbetsnamnet L 10. Detta flygplan skulle bli det första svenskkonstruerade flygplanet med modern teknik helt byggt i metall med försänkta nitar. För att klara detta anställdes ett flertal ingenjörer från USA som stod för en stor del av konstruktionsarbetet.

Tillverkningen av L 10 kom dock inte igång förrän sammanslagningen med SAAB var klar 1939 och planet benämndes då Saab 17. Vingarna på detta lågvingande flygplan gjordes extra starka, för att planet skulle kunna fungera som störtbombplan. Det medförde att landningstället fälls upp rakt bakåt på vingens undersida, och för att skydda landställsbenen byggde man in dessa i stora kåpor. Resultatet blev att när piloten fällde ut stället fungerade det som effektiv dykbroms. Eftersom bristen på motorer var stor färdigställdes flygplanen på fabriken och flögs ut till mottagande flottilj där motorn monterades av för att återanvändas vid nästa leverans.

Flygplantypen fanns i tre grundversioner baserade på motoralternativ: 17A med en svensktillverkad Pratt&Whitney Twin-Wasp, 17B med en licenstillverkad brittisk Bristol Mercury XXIV och 17C med en italiensk Piaggio P XI, en motor som försvaret lyckades anskaffa i samband med köp av J 20 Reggiane Re.2000.[1]

B 17B (notera bombgaffel)

Varianterna var landställ med hjul eller skidor, alternativt fasta flottörer. Planet var mycket mångsidigt och användes till ett flertal roller i flygvapnet. B 17 som bomb- och störtbombplan var baserat på Jämtlands flygflottilj (F 4), Västgöta flygflottilj (F 6), Skaraborgs flygflottilj (F 7) och Kalmar flygflottilj (F 12). S 17 som spaningsflygplan var baserat på Roslagens flygflottilj (F 2) och Östgöta flygflottilj. I slutet av tjänstgöringen var dock flera baserade på andra flottiljer som målbogserare.

Första flygningen skedde 18 maj 1940 av Saabs provflygare Claes Smith och leveranserna inleddes 1942. Planet fick en kort tid i Flygvapnet eftersom tiden var kommen för jetdrift.

Utöver Flygvapnet användes senare 19 stycken B 17A civilt som målbogserare av främst Svensk Flygtjänst, men även av firma AviaGotland. Tre exemplar av dessa letade sig sen vidare till Finlands (2 st) och Österrikes (1 st) flygvapen som målbogserare. Även två flottörförsedda 17BS kom att användas civilt för en kort tid av Ostermans Aero.

Totalt i alla versioner tillverkades 325 flygplan (inklusive tre provflygplan). I dag finns fem kända exemplar bevarade, varav två i Sverige, ett i Danmark och två i Sydafrika. Ett av dessa hålls i flygbart skick av Flygvapenmuseum i Linköping.

Under en vinterövning i Gällivaretrakten i februari 1944 drabbades den dåvarande majoren, senare av andra anledningar välkände översten Stig Wennerström, av motorstörningar på låg höjd varvid han och spanaren korpral Palmqvist fick lämna flygplanet med fallskärm.

Flygplanet började tas ur tjänst 1947 och var 1948 hade det helt utgått ur krigsorganisationen. Men flygplanet fanns kvar inom Flygvapnet fram till 1952 som "övrigt flygplan".

Varianter[redigera | redigera wikitext]

  • ASJA L 10Spaningsplan som tävlade mot AFFs P.7. Blev senare omkontruerad som störtbombplan på Flygvapnets begäran.
  • Saab B 17AStörtbombplan med en SFA STWC-3 motor (1065 hk). Känns igen genom att den har ett luftintag centrerat ovanpå motorkåpan.
  • Saab B 17BStörtbombplan med en Nohab Pegasus My XXIV motor (980 hk). Känns igen genom att den har ett luftintag på högra sidan (sett från cockpit) av motorkåpans ovansida.
  • Saab B 17CStörtbombplan med en Piaggio P XI RC-40 (1020 hk). Känns igen genom att den har två luftintag ovanpå motorkåpan.
  • Saab S 17BLSpaningsplan med en Nohab Pegasus My XXIV motor (980 hk). B står för motorn och L står för LAND då detta var en landbaserad variant.
  • Saab S 17BSSpaningsplan med en Nohab Pegasus My XXIV motor (980 hk). B står för motorn och S står för SJÖ då detta var en sjöbaserad variant med pontoner. Den hade även extra roder på stjärten.
  • Saab S 17ASSpaningsplan med en SFA STWC-3 motor (1065 hk). Planerad variant för katapultutskjutning på fartyg. Skulle förses med pontoner och torped och minfällningskapacitet. Ingen byggdes.
De olika motorkåporna och luftintagen
Benämning Antal Tidsperiod Typ Basering
Sverige
B 17A 132 1942–1947 Lätt bombflygplan F 4, F 6, F 7, F 12
B 17B 54 1942–1947 Lätt bombflygplan F 4, F 6, F 7, F 12
B 17C 77 1943–1947 Lätt bombflygplan F 4, F 6, F 7, F 12
S 17BS 54 1942–1948 Marinspaningsplan F 2
S 17BL 56 1942–1948 Spaningsplan för armésamverkan F 3

Användning i Danmark[redigera | redigera wikitext]

Danska brigaden, som utbildades i Sverige 1943–1945, bestod av 15 piloter, vilka utbildats av det svenska flygvapnet. År 1945 lånades 15 plan B 17C till den danska brigaden. De målades i de danska färgerna, och var redo den 5 maj 1945 att flygas över till Danmark tillsammans med den övriga brigaden som landsattes i Helsingör. Flygstyrkan fick dock aldrig tillåtelse att landa i Danmark, och blev därför kvar i Sverige. De danska piloterna och mekanikerna fick istället, sju dagar efter vapenstilleståndet, ta sig till Danmark via land- och sjövägen. De 15 plan B 17C som svenska staten erbjudit Danmark till försäljning var den danska regeringen inte längre intresserade av.

Användning i Etiopien[redigera | redigera wikitext]

När flygplanen mönstrades ut från svenska flygvapnet under åren 1947-1950, såldes ett stort antal plan till etiopiska flygvapnet (IEAF) vilket var under uppbyggnad av Carl Gustav von Rosen samt tjänstledig svensk flygvapenpersonal. 46 individer B 17A levererades i tre omgångar mellan 1947 och 1953. Några av flygplanen var i tjänst fram till 1968.

Användning i Finland[redigera | redigera wikitext]

Det finländska flygvapnet köpte två exemplar av Saab 17A utrustade för målbogsering genom Svensk Flygtjänst i mars 1960. Ett av flygplanen, 17308, havererade i augusti samma år efter motorstopp och skrotades kort efteråt. Det andra flygplanet, 17355, skadades vid en misslyckad start i maj 1961 och skrotades i början av 1962.

Användning i Österrike[redigera | redigera wikitext]

Österrike köpte 1957 en B 17A av Svensk flygtjänst, som använt den som målbogserare. Vilket möjliggjorde för den österrikiska regeringen att kringgå de restriktioner som gällde för landet efter andra världskriget. Det vill säga man köpte ett civilt flygplan, som kunde användas som ett militärt.

Användare[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Widefeldt, Bo/Hall, Åke: "SAAB 17". Air Historic Research, 1997.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Widfeldt, Bo; Hall, Åke (2005). Svenskt militärflyg: Svenska militära flygplan och helikoptrar 1911–2005. Nässjö: Air Historic Research AB. sid. 70, 123. ISBN 91-975467-1-2 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]