J 32

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
J 32B
Lansen 1.JPG
En J 32B från Jämtlands flygflottilj (F 4)
Beskrivning
TypAllväders jaktflygplan
BesättningTvå
Första flygning7 januari 1957 (J 32B)
I aktiv tjänst1958 – 1969
UrsprungSverige Sverige
TillverkareSvenska Aeroplan Aktiebolaget
Antal tillverkade118
Utvecklad frånSAAB 32 Lansen
Data
Längd14,94 meter
Spännvidd13,0 meter
Höjd4,65 meter
Vingyta37,4 m²
VingprofilPilvinge: 35° lutning
Tomvikt8 077 kg
Max. startvikt13 500 kg
Motor(er)1 × SFA RM6A
Motoreffekt4880 kp
6500 kp (med EBK)
Dragkraft48 kN
64 kN (med EBK)
Prestanda
Max. hastighet1 150 km/h (Mach 0,93)
Räckvidd med
max. bränsle
1 000 km
Transporträckvidd1 850 km
Max. flyghöjd14 000 meter
Stigförmåga100 m/s
Lastförmåga
Lastförmåga2 500 kg
Beväpning
Vapenbalkar12 balklägen
Balk S: Jaktrobotar
Balk C: Jaktraketer (raketkapslar)
Balk K: Attackraketer
Beväpning4 × 30 mm automatkanon m/55
90 patroner per kanon
RobotarBalk S
2-4 × RB 24B
RaketerBalk C
2 × rakap m/57 (2 × 19 × JRAK)
75 mm srak m/57B (JRAK)
Balk K
12-24 × 135 mm srak m/56C
12-24 × 145 mm psrak m/49B
12-24 × 150 mm srak m/51,A,B
12 × 180 mm hprak m/49B
ÖvrigtRAKAP = Raketkapsel
JRAK = Jaktraket
ARAK = Attackraket
SRAK = Sprängraket
PSRAK = Pansarsprängraket
HPRAK = Halvpansarraket
Elektronik
ElektronikStyrautomat SA-04
Flygradio FR-12
Flygradio FR-14 (reservradio)
Radarreflexsikte Sikte S-6A
Mörkerenhet A ME
Skjutgränsberäknare A L4
AvionikNavigeringsradar PN-505
Igenkänningsradar PN-794
Radarhöjdmätare PH-11/A
RadarSiktesradar PS-42/A
Ritning
SAAB J 32 Lansen - 3D drawing.svg
J 32B ritning
En J 32B Lansen från Kalmar flygflottilj (F 12).

J 32 är ett allväders jaktflygplan tillverkat av Svenska Aeroplan Aktiebolaget. Det är den andra varianten av Saab 32 Lansen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Projektering[redigera | redigera wikitext]

Iden bakom J 32 har sitt ursprung från slutet av 1940-talet. Redan innan SAAB 29 Tunnan hade tagit till luften började diskussioner mellan SAAB och Flygförvaltningen gällande ett framtida nattjaktflygplan med reamotor.

Flygvapnet hade sedan krigsslutet velat ha ett nattjaktflygplan men tvingades på grund av kostnadsskäl lägga dessa på hyllan.[1] Tillslut lyckades man dock få tag på ett antal billiga de Haviland Mosquito nattjaktflygplan (sedan betecknade J 30) från Storbritannien. J 30 var långt ifrån modern vid 1940-talets slut varvid samtal med SAAB gällande ett inhemskt alternativ fortsatte.[2] Under samma period behövdes det även en ersättare för bomb- och attackflygplanet SAAB 18 som också började bli omodern.[2] På grund av detta valde man att projektera ett flygplan som kunde konfigureras till versioner för båda uppgifterna, varvid detta kom att resultera i Flygplan 32 Lansen.[2]

Vid 1950-talets början var Lansenprojektet i full sving och man projekterade flera versioner av Fpl 32 Lansen.[2][3] En av dessa vad den så kallade J 32 B, ett allväders nattjaktflygplan med siktesradar och diverse tyngre beväpningar för att kunna skjuta ner bombflygplan.[2] Originalidén var att denna skulle ersätta J 30 Mosquito från och med 1955 men detta visade det sig vara omöjligt då J 30 flottan behövde ersättas långt innan detta.[4] På grund av detta beställde flygvapnet i januari 1951[4] det Brittiska nattjaktflygplan de Haviland Venom (sedan betecknad J 33) och planerna för J 32B sköts upp till senare med iden att denna skulle ersätta J 33 vid slutet av 1950-talet.

Alternativa modeller[redigera | redigera wikitext]

J 32AD[redigera | redigera wikitext]

Under perioden 1951 fram tills att J 32B kom i bruk så projekterade man ett antal andra versioner av J 32. En av dessa var ett 1953-förslag till en ersättare av J 29 Tunnan. Trots att Tunnan effektivt var splitterny 1953 så var denna redan på väg att bli föråldrad. Flygutvecklingen gick framåt som aldrig tidigare på 1950-talet och redan innan Tunnan kommit i bruk var det tal om flygplan som kunde gå dubbelt så snabbt.[2]

På grund av detta föreslog man att skapa en billig jaktvariant av Lansen som kunde ersätta Tunnan och hålla linjen fram till att SAAB 35 Draken kommit i bruk.[5] Denna modell fick projektnamnet J 32AD (D för Dag) och skulle varit en enkelsitsigt lättviktsvariant av Lansen för dagsjakt. J 32AD saknade radar och skulle varit beväpnad med fyra stycken 20 mm automatkanoner och en 30 mm automatkanon[5] (troligen en 30 mm Hispano HSS 825 då Sverige hade planer på att köpa dessa innan man anskaffade 30 mm akan m/55 i och med J 34-köpet)[6][7]. Raketer och robotar var även planerade som vapenalternativ.[5]

J 32AD kom aldrig att byggas utan istället valde man att ännu en gång köpa in ett utländskt alternativ. Detta kom att bli Hawker Hunter (sedan betecknade J 34).[5]

J 32U[redigera | redigera wikitext]

På grund av den ovan nämnda hastigheten av flygutvecklingen kom man även att föreslå mer avancerade versioner av J 32. 1954 föreslog man ett alternativ till J 32B benämnd J 32U (U för Utveckling?).[5] Denna variant var menad att kunna flyga i överljudshastighet (över 1235 km/h) och skulle varit försedd med en Rolls-Royce Avon RA.19R[5] som gav 5669 kp (55,6 kN) med efterbrännkammare.[8] För att flygplanet skulle kunna kontrolleras i överljudshastighet så gjordes flygplanet mer aerodynamiskt. Fenan gjordes smalare och stabilisatorn blev en så kallad "all flying tail", det vill säga att hela stabilisatorn sitter på en tiltpunkt och agerar höjdroder.[5] Flygplanets vingar gjordes 6% smalare och sveptes tillbaka med 5 grader från 35 grader till 40 grader.[5] En stödmotor av rakettyp föreslogs också.[5]

Detta alternativet fanns kvar till 1958 som en framtida ersättare för J 32B men på grund av ett politiskt beslut skrotades även detta projekt. Anledningen till skrotningen var att man ansåg att J 32B skulle fungera i cirka 8 år och därefter var det mer relevant att ersätta den med en variant av Draken (vilket blev J 35F).[5]

Produktion[redigera | redigera wikitext]

J 32B flög för första gången den 7 januari 1957.[9] Knappt ett år senare började den produceras och överlämnas till Flygvapnet.[9] Totalt tillverkades 118 individer (S/N 32501-32620) under åren 1958–1960.

Flygplanet togs ur tjänst 1973. Totalt avskrevs 26 individer efter haverier.[10]

System[redigera | redigera wikitext]

Till ytan är J 32B mycket lik den tidigare varianten av Lansen A 32A. Till exempel är båda försedda med allväderskapacitet vilket ger dem möjlighet att flyga både natt och dag i alla väder. Trots detta är det många system och komponenter under ytan som skiljer planen åt och effektivt gör dem till två helt olika flygplan. Några större skillnader som kan nämnas är motorn, beväpningen, lasterna och radarsystemen.

Motorn[redigera | redigera wikitext]

J 32B var försedd men en Rolls-Royce Avon Mk 47A (sedan betecknad RM6A).[9] Detta var en mer avancerad version av de Rolls-Royce Avon Mk 21 (RM5A1) och Mk 21A (RM5A2) som fanns i A 32:erna.

Dragkraften på RM6A låg på 4880 kp utan efterbrännkammare och 6500 kp med efterbrännkammare. Detta jämfört med RM5A1;s 3460 kp utan efterbrännkammare och 4700 kp med efterbrännkammare.[9] En av de faktorer som gav RM6A mer dragkraft jämfört med RM5A var att RM6A hade en 15-stegs axialkompressor, ett brännkammarsystem bestående av 8 flamrör med gemensam mantel och en tvåstegsaxialturbin, gämfört med RM5A;s 12-stegs axialkompressor.[9]

RM6A kom att licenstillverkas i Sverige av Svenska Flygmotor AB (SFA) i Trollhättan under beteckningen RM6AS (S för Sverige) i 104 exemplar.[9] Man kom även att köpa in ett 30-tal Rolls-Royce originalmotorer för montering i de första 30-talet J 32B, varav dessa fick beteckningen RM6AE (E för England).[9] Dock flög prototypen med en SFA-motor.[9] Bortom licenstillverkning var efterbrännkammaren av svensk design och betecknades EBK typ 61.[9]

På grund av den kraftigare motorn fick J 32B smeknamnet "Lansen sport".[11]

Beväpning[redigera | redigera wikitext]

Automatkanoner[redigera | redigera wikitext]

J 32B är beväpnad med fyra stycken nosmonterade 30 mm Aden revolverkanoner (sedan betecknade 30 mm automatkanon m/55) med 90 patroner per kanon. Dessa togs i bruk i och med köpet av J 34 Hawker Hunter och kom att licenstillverkas i Sverige av Försvarets Fabriksverk (FFV) från och med 1956.[6]

Som nämnt ovan fungerar kanonerna enligt revolverprincipen och detta tillåter väldigt hög eldhastighet. Försedda med fem kammare vardera, 30 mm akan m/55 kunde uppnå eldhastigheter över 1200 skott per minut.

I Sverige brukades enbart två projektiltyper till vapnet; 30 mm mingranat m/55 och 30 mm övningsprojektil m/55 (som egentligen var en pansarprojektil i konstruktion).[12]

Kulsprutor[redigera | redigera wikitext]

För övningsändamål kunde två av automatkanonerna bytas ut mot 8 mm kulspruta m/22 med 220 skott per vapen.[13]

Laster[redigera | redigera wikitext]

Utöver den fasta beväpningen hade J 32B samma tolv balklägen som A 32A. Dessa kunde bära samma standardlaster som A 32A men vingarna saknade ledningar för Robot 04 och på grund av avsaknaden av ett bombsikte kunde man heller inte bruka flygbomber på J 32B. Istället för Robot 04 var J 32B försedd men ledningar och system som tillät montering och bruk av jaktraketkapslar och senare även jaktrobotar.

Jaktraketkapslar[redigera | redigera wikitext]

J 32B kunde bära en jaktraketkapsel under vardera vinge. Raketkapslarna var betecknade Raketkapsel (rakap) m/57 och var vardera försedd med 19 stycken jaktraketer betecknade 75 mm sprängraket (srak) m/57B.[14] Dessa raketer var försedda med spetsanslagsrör och minladdning och hade en väldigt hög projektilhastighet.[14]

Jaktraketerna var ämnade att användas mot bombflygplan och var ett billigare alternativ till jaktrobotar. Kapslarna var kopplade till flygplanet radar och avfyrades automatiskt av radarsystemet när låsning med beräknad direktträff erhölls. På grund av detta kunde de användas både natt och dag och krävde enbart att piloten följde radarns riktinstruktioner för träff.[15][16] En enda direktträff med en 75 mm jaktraket var tillräckligt för att skjuta ner vilket bombflygplan som helst.

Jaktrobotar[redigera | redigera wikitext]

Redan sen början av J 32:s projektering planerade man att bruka den med jaktrobotar. I början tänkte man använda svenskkonstruerade robotar men på grund av utvecklingsproblem beslutades det i slutet av 1950-talet att man skulle försöka införskaffa den amerikanska jaktroboten AIM-9B Sidewinder (sedan betecknad Robot 24B). Redan 1958 började man förhandla med USA om att få köpa Sidewinder. Förhandlingarna gick bra och redan i juli 1959 kunde prov med Sidewinder (provbeteckning Robot 324) påbörjas på Lansen. Som provplan valdes 32542.[13]

Ursprungligen monterades enbart en robot per vinge men detta ändrades snabbt till två stycken per vinge.[13]

Robot 24B var en så kallad värmesökande jaktrobot, vilket betyder att roboten har en värmekamera i nosen och jagar mål med en stark värmekälla, till exempel en reaktionsmotor. För att avfyra denna behöver den dock först låsa sitt mål. Detta åstadkoms genom att roboten först sätts i ett målsökarläge där den får leta efter ett mål. När målet är funnet och låst så skickar roboten en signal till föraren som då får möjlighet att avfyra roboten. Som alternativ till detta kan flygplan med jaktradar, flygplan som J 32B, mata in riktdata till roboten med hjälp av radarn vilket tillåter piloten att avfyra roboten innan den har låst målet. Med denna riktdata börjar roboten att röra sig i den riktningen som radarn har angivit att det finns ett mål och kommer under denna period att söka efter målets värmekälla. Vid korrekt avfyrning kommer då roboten hitta målets värmekälla under projektilbanan och på så sätt snabbas hela avfyrningsprocessen upp.[16]

J 32 på förband[redigera | redigera wikitext]

Kalmar flygflottilj (F 12)[redigera | redigera wikitext]

Kalmar flygflottilj (F 12) fick 121. jaktflygdivisionen (Ludvig Röd) sina J 29 utbytta mot J 32 hösten 1958. Under våren 1959 var det 122. jaktflygdivisionens (Ludvig Blå) tur. 121. jaktflygdivisionen (Ludvig Röd), ombeväpnades under hösten 1958 och ombaserades hösten 1961 till Norrbottens flygbaskår (F 21). Flottiljen flög J 32 fram till 1968, då det ersattes med J 35.

Västmanlands flygflottilj (F 1)[redigera | redigera wikitext]

Västmanlands flygflottilj (F 1) fick sina första Lansen 1958 som början av en ombeväpning från J 33. Lansen tjänstgjorde på F 1 fram till 1967 då den ersattes av J 35 Draken.

Norrbottens flygflottilj (F 21)[redigera | redigera wikitext]

Inför att Norrbottens flygbaskår (F 21) skulle ombildades till flygflottilj, innebar det att 121. jaktflygdivisionen (Ludvig Röd) vid F 12 flyttades till F 21 den 1 oktober 1961, och blev där 212. jaktflygdivisionen (Urban Blå). J 32 var i aktiv tjänst till 1969 då det ersattes av J 35.

Jämtlands flygflottilj (F 4)[redigera | redigera wikitext]

År 1967 var det dags för Jämtlands flygflottilj (F 4) att byta ut sina J 29F mot J 32B. Redan under 1966 hade förbandet haft en grupp instruktörer på F 1 i Västerås för att lära sig flygplanet. Samtidigt med byte av flygplanstyp utökades den flygande personalen med ytterligare en yrkeskategori, flygnavigatören. J 32 blev kortlivat på F 4 och redan den 16 april 1970 flögs det sista passet med J 32. Då hade redan nästa flygplanstyp, J 35D börjat sin tjänst.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Torpedflyget i Sverige 
  2. ^ [a b c d e f] Flygförvaltningen; materielavdelningen serie E I, diverse buntar av dokument 1948-1951. Specifikt Volym 1 och 3.
  3. ^ Stridsberg, Sven. Lansen 
  4. ^ [a b] ”J33 Venom”. AEF. https://www.aef.se/Flygvapnet/Notiser/J33_Venom_notis_2.htm. Läst 18/9-2020. 
  5. ^ [a b c d e f g h i j] ”SAAB 32 Lansen - an overview”. Urban's blog. http://u-fr.blogspot.com/2011/12/saab-lansen.html. Läst 18/9-2020. 
  6. ^ [a b] Historik och kartläggning av vapenmateriel för flygplan av Nils Thorsson. sid. 21 
  7. ^ Flygförvaltningen; projektering av J 29D Alt 2.
  8. ^ ”1.6 SPECIAL MODIFICATIONS / UNBUILT VARIANTS”. Airvectors. http://www.airvectors.net/avhunt_1.html. Läst 18/9-2020. 
  9. ^ [a b c d e f g h i] Kontakt 86: Flygmotorer. 1988. sid. 25-26 
  10. ^ Widfeldt, Hall (2005), s. 104
  11. ^ ”Allvädersjaktplanet J 32B Lansen från baksits”. aef.se. Arkiverad från originalet den 21 december 2014. https://web.archive.org/web/20141221200047/http://www.aef.se/Kopierade%20dokument/John%20Hubbert%20SFF%20artikel%20J32B.pdf. Läst 21 december 2014. 
  12. ^ Flygvapnets eldvapenammunition 1957. 1957. sid. Bilaga 37, 38 
  13. ^ [a b c] Flyghistorisk revy Lansen. sid. 107 
  14. ^ [a b] Flygvapnets raketmateriel 1987 
  15. ^ ”Saab J35 Draken Marketing video: Draken som skjuter med Rakap m/57: 9:26”. Saab AB. https://www.youtube.com/watch?v=LhCSSlfNJk8&feature=youtu.be&t=566. Läst 18/9-2020. 
  16. ^ [a b] Speciell förarinstruktion över Fpl 35 B. 

Trycka källor[redigera | redigera wikitext]

  • Widfeldt, Bo; Hall, Åke (2005). Svenskt militärflyg: Svenska militära flygplan och helikoptrar 1911–2005. Nässjö: Air Historic Research AB. ISBN 91-975467-1-2 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]