Lilla Edets kommun

Lilla Edets kommun
Kommun
Vapen för Lilla Edets kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Landskap Västergötland, Bohuslän
Läge 58°8′0″N 12°8′0″Ö / 58.13333°N 12.13333°Ö / 58.13333; 12.13333
Centralort Lilla Edet
Areal 341,79 km² (2015-01-01)[1]
229:e största (av 290)
 - land 315,64 km²
 - vatten 26,15 km²
 - storstadsområde 3 694,45 km²(2023[2])
Folkmängd 14 426 (2023-12-31)[2]
164:e största (av 290)
 - storstadsområde 1 080 980 (2023[2])del av Stor-Göteborg
Befolkningstäthet 45,7 invånare/km²[2][1]
102:a högsta (av 290)
 - storstadsområde 293 invånare/km²
Geonames 2696058
Kommunkod 1462
Tätortsgrad (%) 66 (2015)[3]
Antal anställda 1 025 (2014-11)[4]
Webbplats: www.lillaedet.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
och 1562&a=0000 Lantmäteriets kommunavgränsning

Lilla Edets kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Lilla Edet, där 38,7 % av kommunens befolkning bor (31 december 2010). Lilla Edets kommun har en tätortsgrad på 62,3 %.[5]

Kommunen delas av Göta älv, västra delen av kommunen ligger i landskapet Bohuslän och östra delen i Västergötland. Kommunen gränsar i väster till Trollhättans kommun och Ale kommun i före detta Älvsborgs län, i söder till Kungälvs kommun, i väster till Stenungsunds kommun och Uddevalla kommun, alla i före detta Göteborgs och Bohus län samt i norr till Vänersborgs kommun i före detta Älvsborgs län.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Ale-Skövde, Fuxerna, Hjärtum, Sankt Peder, Tunge, Västerlanda och Åsbräcka. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Lilla Edets municipalsamhälle inrättades 31 januari 1890 och upplöstes årsskiftet 1950/1951 när Lilla Edets köping bildades genom ombildning av Fuxerna landskommun

Vid kommunreformen 1952 skedde sammanläggning av kommunerna till de då bildade Lödöse, Flundre och Inlands Torpe landskommuner medan köpingen inte påverkades.

Lilla Edets kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Lilla Edets köping, Lödöse och Indals Torpe landskommuner samt en del ur Flundre landskommun (Åsbräcka).[6] Kommunen låg till 1997 i Älvsborgs län.

Sedan den 1 januari 2005 räknas Lilla Edets kommun som en del av Storgöteborg och kommunen är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund.

Kommunen ingick från bildandet till 2004 i Trollhättans domsaga och orten kommunen ingår sedan 2004 i Vänersborgs domsaga.[7]

Kommunvapnet

Blasonering: I fält av guld från en av vågskura bildad stam av silver uppskjutande svart krenelerad portbyggnad med krenelerade, på snedsträvor vilande skyttegångar och med två krenelerade torn, vartdera avslutat med en kupol, krönt med en lilja.

Vid kommunbildningen 1971 hade såväl köpingen som Lödöse landskommun heraldiska vapen. Lödöses vapen gick tillbaka på Gamla Lödöses äldsta bevarade sigill och var fastställt 1953. Det diskuterades att kombinera inslag från båda vapnen, men man beslutade att anta Lödöses vapen för den nya kommunen och lät registrera det i PRV 1979.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Lilla Edets kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
10 065
1975
  
11 229
1980
  
11 836
1985
  
11 971
1990
  
12 939
1995
  
13 288
2000
  
12 944
2005
  
12 889
2010
  
12 578
2015
  
13 178
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt (socknar) inom Lilla Edets kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[8]:

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det sex tätorter i Lilla Edets kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Lilla Edet 3 772
2 Lödöse 1 540
3 Lilla Edet västra 1 446
4 Göta 1 002
5 Nygård 490
6 Hjärtum 385

Centralorten är i fet stil

Kommunikationer

Kommunen genomkorsas i nord-sydlig riktning av E45, i Lilla Edet avtar länsväg 167 åt väster. Bergslagsbanan (nu Norge/Vänerbanan) skär genom den östra delen av kommunen. Regiontågen Västtågen trafikerar Lödöse södra mellan Älvängen och Trollhättan.

Politik

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Bert Åkesson
Förste vice ordförande
M
Camilla Olofsson
Andre vice ordförande
V
Linda Holmer Nordlund
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Omsorgsnämnden
V
Linda Holmer Nordlund
MP
Tommy Nilsén
Kultur- och fritidsnämnden
S
Kjell Johansson
C
Carina Andersson
Miljö- och byggnämnden
S
Carlos Rebelo Da Silva
M
Peder Engdahl
Individnämnden
V
Peter Spjuth
C
Paulina Svenungsson
Tekniska nämnden
FP
Eva Lejdbrandt
M
Zara Blidevik
Utbildningsnämnden
S
Leif Håkansson
M
Michael Grönlund
Valnämnden
S
Kjell Johansson
M
Carl-Axel Carlstein

Mandatfördelning i Lilla Edets kommun, valen 1970–2014

ValårVSMPSDNYDCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701211153
211153
4188,3
356
19731201343
201343
4190,8
329
19762201243
2201243
4189,8
329
19792201054
2201054
4189,5
2813
1982221936
221936
4188,9
3011
1985319865
319865
4186,9
3011
198831829414
3182944
4182,6
2813
19914141110326
41410326
4182,7
2714
1994519110114
519104
4183,7
2516
199871329235
71329235
4177,00
2318
200231117324
3117324
3174,76
1912
2006311117215
311725
3176,12
1813
2010312125215
3122525
3178,28
1813
201431115515
311555
3180,10
1613
  • 2014 blev 2 av Sverigedemokraternas 5 mandat obesatta.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se även

Källor

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b c d] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  3. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Trollhättans tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.