Lista över världens största språk efter antal talare
Lista över världens största språk efter antal talare. Uppgifterna avser personer med språket som modersmål år 2007. De data som ges är ofta uppskattningar, och olika källor ger något olika uppgifter. Därför ska materialet främst ses som ett sätt att grovt jämföra olika språk med varandra. För världens minsta språk, se Lista över utrotningshotade språk.
| Språk | Personer med språket som modersmål (miljoner)[1] |
Talas huvudsakligen i | |
|---|---|---|---|
| 1 | mandarin (del av kinesiska) | 940 | Kina, Taiwan |
| 2 | engelska | 387 | Australien, Irland, Indien, Kanada, Nya Zeeland, Storbritannien, Sydafrika, USA |
| 3 | spanska | 365 | Latinamerika, Spanien, USA |
| 4 | hindi (del av hindustani) | 295 | Indien (centrala och norra) |
| 5 | arabiska | 295 | Nordafrika, Mellanöstern |
| 6 | portugisiska | 204 | Angola, Brasilien, Kap Verde, Östtimor, Guinea Bissau, Macao, Moçambique, Portugal, São Tomé och Príncipe |
| 7 | bengali | 202 | Bangladesh, Västbengalen (delstat i Indien), Tripura (delstat i Indien), Nepal |
| 8 | ryska | 160 | Ryssland, forna Sovjetrepubliker |
| 9 | japanska | 127 | Japan |
| 10 | franska | 109 | Frankrike, östra Kanada, Belgien, Luxemburg, Schweiz |
| 11 | punjabi | 95,5 | Punjab (Indien), Punjab (Pakistan) |
| 12 | tyska | 92,1 | Tyskland, Österrike, Schweiz, Liechtenstein, Luxemburg, Alsace-Lorraine (franskt departement) |
| 13 | javanesiska | 82,4 | Java (indonesisk ö) |
| 14 | wu (del av kinesiska) | 79,5 | Zhejiang, Shanghai (Kina) |
| 15 | malajiska/indonesiska | 76,9 | Indonesien, Malaysia. Brunei |
| 16 | telugu | 75,9 | Andhra Pradesh (delstat i Indien) |
| 17 | vietnamesiska | 75,6 | Vietnam |
| 18 | koreanska | 75,5 | Nordkorea, Sydkorea |
| 19 | marathi | 72,9 | Maharashtra (delstat i Indien) |
| 20 | tamil | 70,0 | Tamil Nadu (delstat i Indien), Malaysia, Sri Lanka |
| 21 | urdu (del av hindustani) | 65,6 | Pakistan, Indien |
| 22 | turkiska | 62,6 | Turkiet, norra Cypern |
| 23 | italienska | 59,4 | Italien, Schweiz, San Marino,Vatikanstaten, minoritet i omkringliggande områden |
| 24 | kantonesiska (del av kinesiska) | 59,2 | Guangdong (Kina), Hong Kong, Macau |
| 25 | thai | 56,2 | Thailand |
| 26 | gujarati | 48,9 | Gujarat (delstat i Indien) |
| 27 | jinyu (del av kinesiska) | 47,6 | Centrala Kina |
| 28 | min nan (del av minkinesiska) | 46,9 | Sydöstra Kina, Malaysia, Singapore, Thailand |
| 29 | persiska | 45,3 | Iran, Afghanistan, Tadzjikistan, Buchara (Uzbekistan), Samarqand (Uzbekistan) |
| 30 | polska | 40,2 | Polen |
| 31 | pashto | 38,6 | Afghanistan, Pakistan |
| 32 | kannada | 38,1 | Karnataka (delstat i Indien) |
| 33 | xiang (del av kinesiska) | 38,1 | Hunan (Kina) |
| 34 | malayalam | 37,7 | Kerala (delstat i Indien) |
| 35 | sundanesiska | 37,5 | Java (indonesisk ö) |
| 36 | hausa | 34,5 | Nigeria |
| 37 | oriya | 33,4 | Orissa (delstat i Indien) |
| 38 | burmesiska | 33,2 | Burma |
| 39 | hakka (del av kinesiska) | 30,6 | Sydöstra Kina |
| 40 | ukrainska | 30,4 | Ukraina |
| 41 | bhojpuri (del av bihari) | 28,7 | Delstaten Bihar med omnejd i Indien |
| 42 | tagalog | 27,5 | I Manila med omnejd på Filippinerna |
| 43 | yoruba | 27,5 | Nigeria, Benin och Togo |
| 44 | maithili (del av bihari) | 26,8 | Delstaten Bihar med omnejd i Indien |
| 45 | uzbekiska | 25,6 | Uzbekistan, samt minoriteter i kringliggande länder |
| 46 | sindhi | 25,5 | Sindh-provinsen i Pakistan och näraliggande områden i Indien |
| 47 | amhariska | 24,8 | Etiopien |
| 48 | fula | 24,5 | Väst- och centralafrika, från Senegal till Sudan |
| 49 | rumänska | 24,5 | Rumänien, Moldavien, Odessa Oblast (Ukraina) |
| 50 | oromo | 24,1 | Etiopien och Kenya |
| 51 | igbo | 24,0 | Nigeria, den del som 1967-1970 utgjorde staten Biafra |
| 52 | azerbajdzjanska (azeriska) | 22,7 | I landet Azerbajdzjan och provinsen med samma namn i Iran |
| 53 | awadhi (del av hindi) | 22,0 | Delstaten Uttar Pradesh i Indien |
| 54 | gan (del av kinesiska) | 21,8 | Provinsen Jiangxi i Kina |
| 55 | cebuano | 21,1 | Centrala och södra Filippinerna |
| 56 | nederländska | 20,9 | Nederländerna och Belgien |
| 57 | kurdiska | 20,6 | Kurdistan, d.v.s. delar av Irak, Iran, Turkiet och Syrien |
| 58 | serbokroatiska | 18,8 | Serbien, Kroatien och Bosnien |
| 59 | malagassiska | 18,4 | Madagaskar |
| 60 | siraiki | 17,2 | Delstaten Sindh i Pakistan |
| 61 | nepali | 16,8 | Nepal och gränsområden däromkring |
| 62 | singalesiska | 16,5 | Sri Lanka |
| 63 | chittagoniska | 15,9 | Kring Chittagong i Bangladesh |
| 64 | zhuang | 15,9 | Autonoma regionen Guangxi i sydvästra Kina |
| 65 | khmer | 15,8 | Kambodja |
| 66 | turkmeniska | 15,8 | Turkmenistan |
| 67 | assamesiska | 15,4 | Delstaten Assam i Indien med omnejd |
| 68 | maduresiska | 15,0 | På Madura, Java med flera öar i Indonesien |
| 69 | somaliska | 14,7 | Somalia, Somaliland, Nordöstra provinsen (Kenya), Somali (Etiopien), Djibouti |
| 70 | marvari | 14,1 | Delstaten Rajastan i Indien samt angränsande delar av Pakistan |
| 71 | magahi (del av bihari) | 13,9 | Delstaten Bihar i Indien |
| 72 | hariyanvi (del av hindi) | 13,8 | Delstaten Haryana i Indien |
| 73 | ungerska | 12,7 | Ungern, delar av Rumänien, Serbien, Slovakien |
| 74 | chhattisgarhi | 12,3 | Delstaten Chhattisgarh i Indien |
| 75 | grekiska | 11,9 | Grekland, Cypern |
| 76 | nyanja (Chichewa) | 11,5 | Malawi, Moçambique, Zambia och Zimbabwe |
| 77 | deccan (dakhni) | 11,4 | Deccan-området i Indien |
| 78 | akan | 11,0 | Ghana, Elfenbenskusten |
| 79 | kazakiska | 11,0 | Kazakstan |
| 80 | min bei (del av kinesiska) | 10,9 | Provinsen Fujian i Kina |
| 81 | sylheti | 10,7 | Nordöstra Bangladesh och angränsande delar av Indien |
| 82 | zulu | 10,4 | Sydafrika |
| 83 | tjeckiska | 10,0 | Tjeckien |
| 84 | rwanda | 9,8 | Rwanda |
| 85 | dhundari | 9,6 | Delstaten Rajastan i Indien |
| 86 | haitisk kreol | 9,6 | Haiti |
| 87 | min dong (del av kinesiska) | 9,5 | Provinsen Fujian i Kina |
| 88 | ilocano | 9,1 | Norra Luzon i Filippinerna |
| 89 | quechua | 8,9 | Peru och Bolivia |
| 90 | rundi | 8,8 | Burundi |
| 91 | svenska | 8,7 | Sverige, Finland, delar av Estland |
| 92 | hmong | 8,4 | Laos med omnejd |
| 93 | shona | 8,3 | Zimbabwe |
| 94 | uiguriska | 8,2 | Västra Kina |
| 95 | hiligaynon | 8,2 | Panay och Negros i Filippinerna |
| 96 | mòoré | 7,6 | Burkina Faso |
| 97 | xhosa | 7,6 | Sydafrika |
| 98 | vitryska | 7,6 | Vitryssland |
| 99 | baluchi | 7,6 | Baluchistan (Pakistan och Iran) |
| 100 | konkani | 7,4 | Delstaten Goa i Indien |
Lista över världens största språk efter antal talare. Denna lista avser antal talare som modermål och andrahandsspråk tillsammans. Andrahandsspråk är ett språk som lärts som barn som talas flytande men inte som modersmål, utan lärts via skolan eller liknande. Denna lista är osäker och källor varierar mycket.[2]
| Språk | Personer (miljoner) | |
|---|---|---|
| 1 | mandarin (del av kinesiska) | 1030 |
| 2 | engelska | 840 |
| 3 | spanska | 430 |
| 4 | hindi (del av hindustani) | 380 |
| 5 | arabiska | minst 300 |
| 6 | bengali | 330 |
| 7 | portugisiska | 210 |
| 8 | ryska | 170 |
| 9 | urdu | 160 |
| 10 | malajiska/indonesiska | 160 |
Se även
Referenser
- ^ Källa om inget annat anges: Nationalencyklopedin: Världens 100 största språk 2007. Nätupplaga, läst 11 november 2007. Uppgifterna gäller normalt antal modersmålstalare.
- ^ ”Ethnologue”. SIL Haley. http://www.ethnologue.org/ethno_docs/distribution.asp?by=size.