Kalmar- och Kronobergsgruppen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Kalmar- och Kronobergsgruppen
(KRAG)
Kronobergsgruppen vapen.svg
Vapen för Kalmar- och Kronobergsgruppen tolkat efter dess blasonering.
Officiellt namnKalmar- och Kronobergsgruppen
Datum1998–
LandSverige
FörsvarsgrenHemvärnet
TypUtbildningsgrupp [a]
RollUtbildning, vidmakthållande och administration
StorlekUtbildningsgrupp
FöregångareKronobergs regemente
Ingående delarPlan- och personalavdelning, Utbildningsavdelning, Logistikavdelning
Del avSödra militärregionen [b]
HögkvarterVäxjö garnison
FörläggningsortKalmar, Växjö
FärgerRött och gult          
Marsch"Admiral Stosch" (Latann) [c]
Befälhavare
UtbildningsgruppchefPatrik Råberg
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
Truppslagstecken m/46-60Truppslagstecken M46-60 för Hemvärnet.jpg

Kalmar och Kronobergsgruppen (KRAG) är en svensk utbildningsgrupp inom Hemvärnet som verkat i olika former sedan 1998. Förbandsledningen är förlagd i Växjö garnison i Växjö.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Inför försvarsbeslutet 1996 föreslog regeringen en ny försvarsområdesindelning, vilket innebar att tre försvarsområdesstaber inom Södra militärområdet (Milo S) skulle avvecklas senast den 31 december 1997. De tre staber som föreslogs för avveckling återfanns i Kalmar, Växjö och Ystad. Gällande staberna i Växjö och Kalmar föreslogs de tillsammans med staben i Eksjö att bilda ett gemensamt försvarsområde.[3] Därmed avvecklades Kronobergs regemente den 31 december 1997 och från den 1 januari 1998 kom Kronobergs försvarsområde (Fo 16) att integreras i Jönköpings försvarsområde (Fo 17), som antog namnet Smålands försvarsområde (Fo 17). Som stöd till hemvärn och frivilligverksamheten inom Kronobergs län och före detta Kronobergs försvarsområde bildades försvarsområdesgruppen Kronobergsgruppen.[4][2]

Som ett led i försvarsbeslutet 2000 avvecklades försvars- och militärområdena den 30 juni 2000 och från och med den 1 juli 2000 organiserades i dess ställe militärdistrikt. Därmed avvecklades bland annat Smålands försvarsområde (Fo 17). De nya militärdistrikten motsvarade geografiskt sett de gamla militärområdena. Den stora skillnaden var att militärdistrikten var den lägsta nivån där chefen var territoriellt ansvarig. Inom militärdistrikten organiserades militärdistriktsgrupper, i regel en för varje län. Då Kronobergsgruppen redan var organiserad inom Kronobergs län kom den endast att organisatoriskt att överföras till Södra militärdistriktet (MD S) den 1 juli 2000.

I försvarsbeslutet 2004 beslutades att Kalmargruppen skulle upplösas och avvecklas den 31 december 2004. Från och med 1 januari 2005 övergick verksamheten till en avvecklingsorganisation, fram till att avvecklingen skulle vara slutförd senast den 30 juni 2006. Avvecklingsorganisationen upplöstes i sin tur den 30 juni 2005, då avvecklingen av förbandet var slutförd. Gruppens hemvärnsbataljoner tillsammans med övriga frivilliga försvarsorganisationer inom Kalmar län överfördes den 1 juli 2005 till Kronobergsgruppen, som därmed även antog namnet Kalmar och Kronobergsgruppen (KRAG).

Den 2 juni 2005 presenterade regeringen sin proposition (2004/05:160) gällande en avveckling av militärdistriktsorganisationen. I propositionen hänvisades regeringen till att "I det framtida insatsförsvaret och den beslutade insatsorganisationen finns det inte längre krav på eller behov av regional eller territoriell ledning som motiverar en särskild ledningsorganisation". Därmed ansåg regeringen att militärdistriktsorganisationen kunde avvecklas, något som Försvarsmakten även i en framställan till regeringen den 7 mars 2005 föreslagit. I dess ställe skulle fyra ledningsgrupper för säkerhetstjänst och samverkan inrättas, där ledningsgrupperna lokaliserade till Boden, Stockholm, Göteborg och Malmö.[5] Den 16 november 2005 antog riksdagen regeringens proposition, därmed beslutades att militärdistriktsorganisationen skulle upplösas och avvecklas den 31 december 2005. Vilket innebar att militärdistriktsgrupperna omorganiserades till utbildningsgrupper och underställdes ett utbildningsförband. Detta medförde att Kalmar- och Kronobergsgruppen överfördes från Södra militärdistriktet (MD S) till att bli en enhet inom Marinbasen (MarinB) från och med den 1 januari 2006.

Den 1 januari 2013 bildades fyra militärregioner, där Södra militärregionen underställdes chefen för Södra skånska regementet, men löd under chefen insatsledningen i Högkvarteret avseende markterritoriell ledning i fred, kris och krig. Chefen för Kalmar- och Kronobergsgruppen var dock fortfarande underställd chefen Marinbasen gällande produktionsledning av hemvärnsförbanden samt insatsledning inom utbildningsgruppens geografiska område. Den 1 januari 2018 delades dock ledningen av Södra skånska regementet och Södra militärregionen, det genom att en separat chefsbefattning för Södra militärregionen tillsattes. Vidare underställdes staben Södra militärregionen i ledningsfrågor direkt chefen insatsledningen i Högkvarteret.[6] I Försvarsmaktens budgetunderlag till regeringen för 2020 föreslogs att de fyra militärregionala staberna från 1 januari 2020 skulle inrättas som egna organisationsenheter. Cheferna för militärregionstaberna föreslogs i sin tur underställas rikshemvärnschefen avseende produktion av utbildningsgrupper och hemvärnsförband. Detta medförde att utbildningsgrupperna överfördes organisatoriskt från ett utbildningsförband till de fyra militärregionala staberna.[7] I regeringens proposition framhöll dock regeringen att den militära regionala indelningen kunde komma att justeras, det beroende på utfallet av utredningen "Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar" (dir. 2018:79).[8] För Kalmar- och Kronobergsgruppen innebar denna förändring att utbildningsgruppen överfördes från Marinbasen till att bli en enhet inom Södra militärregionen från och med den 1 januari 2020.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Chefen Kalmar- och Kronobergsgruppen är från den 1 januari 2020 direkt underställd chefen för Södra militärregionen. Kalmar- och Kronobergsgruppens uppgifter är att utbilda, organisera och administrera hemvärnsförbanden i Kalmar- och Kronobergs län. Gruppen skall vidare stödja frivilliga försvarsorganisationer. Insatser i såväl fred som under kris och krig leds i allmänhet direkt av Södra militärregionen, men Kalmar- och Kronobergsgruppen kan ges ledningsuppgifter som till exempel att avdela en militär insatschef (MIC).

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

Kalmar- och Kronobergsgruppen administrerar och utbildar sedan 1 januari 2012 två hemvärnsbataljoner, Kalmarbataljonen (34. hvbataljonen) och Kronobergsbataljonen (35. hvbataljonen).

Kalmarbataljonen[redigera | redigera wikitext]

Vapen för Kalmar regemente tolkat efter dess blasonering.

Kalmarbataljonen eller 34. hemvärnsbataljonen har sin stabsplats i Kalmar, och bataljonen har Kalmar län som primärt upptagningsområde. Bataljonen är traditionsbärare för Kalmar regemente.

  • 34. hemvärnsbataljonsstaben
  • 34. hemvärnsledningsplutonen
  • 341. hemvärnsinsatskompaniet
  • 342. hemvärnsinsatskompaniet
  • 343. hemvärnsbevakningskompaniet
  • 344. hemvärnsbevakningskompaniet (Södra Kalmar läns hemvärnsbevakningskompani)
  • 345. hemvärnsmusikkåren

Kronobergsbataljonen[redigera | redigera wikitext]

Vapen för Kronobergs regemente tolkat efter dess blasonering.

Kronobergsbataljonen eller 35. hemvärnsbataljon har sin stabsplats i Växjö, och bataljonen har Kronobergs län som primärt upptagningsområde. Bataljonen är traditionsbärare för Kronobergs regemente.

  • 35. hemvärnsbataljonsstaben
  • 35. hemvärnsledningsplutonen
  • 351. hemvärnsinsatskompaniet
  • 352. hemvärnsinsatskompaniet
  • 353. hemvärnsbevakningskompaniet
  • 354. hemvärnsunderrättelsekompaniet

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

När Kronobergsgruppen bildades kom staben att förläggas till den byggnad som fram till 1992 utgjorde regementssjukhus vid Kronobergs regemente.[9] I augusti 2012 lämnade Försvarsmakten den sista delen av Kronobergs regemente kasernetablissement, numer kallat Regementesstaden. Ny gruppering i Växjö blev istället Räppe.[10] Räppe som ligger i västra Växjö utgjorde ursprungligen ett före detta intendenturförrådet, Arméns intendenturförråd i Växjö (AIV) och från 1966 militärområdesförråd inom det som 1994 bildade Södra underhållsregementet (Uhreg S).[11]

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

När Kronobergsgruppen bildades den 1 januari 1998 blev gruppen arvtagare och traditionsbärare till Kronobergs regemente (I 11). Sedan juni 2005 tillkom även traditionerna för Kalmar regemente, det efter att Kalmargruppen genom sin avvecklingsceremoni i Kalmar genom örlogskapten Joe Wilhelmsson överlämnade befälet och gruppens fana till överstelöjtnant Bengt-Göran Svensson vid Kronobergsgruppen.[12] Från den 1 juli 2005 var Kalmar- och Kronobergsgruppen traditionsbärare för Kronobergs regemente och Kalmar regemente. Från den 1 juli 2012 vilar traditionsansvaret för respektive regemente på utbildningsgruppens två hemvärnsbataljoner.[13]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

  • 1998–1998: Överstelöjtnant Benny Johansson [d]
  • 1998–1998: Major Benkt Sjödahl [e]
  • 1998–1999: Överstelöjtnant Cenneth Quick [f]
  • 2000–200?: Överstelöjtnant Bengt-Göran Svensson [g]
  • 20??–201?: Kommendörkapten Tor Johansson
  • 201?–2020: Överstelöjtnant Per-Erik Laksjö
  • 2020–20xx: Överstelöjtnant Patrik Råberg [h]

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Kronobergsgruppen 1998-01-01 2005-06-30
Kalmar- och Kronobergsgruppen 2005-07-01
Beteckningar
okänt 1998-01-01 2000-06-30
KRG 2000-07-01 2005-06-30
KRAG 2005-07-01
Förläggningsorter
Växjö garnison/Regementesstaden (F) 1998-01-01 2012-08-??
Växjö garnison/Räppe (F) 2012-08-??

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åren 1998-2000 var gruppen organiserad som en försvarsområdesgrupp, åren 2000-2005 som en militärdistriktsgrupp och sedan 2006 som en utbildningsgrupp.
  2. ^ Åren 1998–2000 var gruppen underställd chefen för Smålands regemente, åren 2000–2005 chefen för Södra militärdistriktet, åren 2006-2019 chefen för Marinbasen och sedan 2020 chefen för Södra militärregionen.
  3. ^ Förbandsmarschen ärvdes från Kronobergs regemente, och fastställdes av Högkvarteret den 18 december 1997, samt den 7 juni 2000.[1]
  4. ^ Benny Johansson tillträdde den 1 januari 1998, avgick genom pension den 31 mars 1998.[2]
  5. ^ Benkt Sjödahl var tillförordnad chef mellan den 1 april 1998–9 juni 1998.[2]
  6. ^ Cenneth Quick tillträdde den 10 juni 1998, avgick den 31 december 1999.[2]
  7. ^ Bengt-Göran Svensson tillträdde den 1 januari 2000.[2]
  8. ^ Patrik Råberg tillträdde som chef den 1 september 2020.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 27
  2. ^ [a b c d e f] Larsson (2001), s. 76-78
  3. ^ ”Regeringens proposition 1997/98:1D6”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/budgetpropositionen-for-1998_GL031D6. Läst 22 maj 2021. 
  4. ^ ”Norra Smålands regemente”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 21 januari 1998. https://web.archive.org/web/19980121073442/http://www.mil.se/FM/arme/i12/i12.htm. Läst 22 maj 2021. 
  5. ^ ”Regeringens proposition 2004/05:160”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/avveckling-av-militardistriktsorganisationen_GS03160. Läst 26 februari 2018. 
  6. ^ ”Rikshemvärnschefen berättar om Hemvärnets framtid”. hemvarnet.se. https://hemvarnet.se/om-organisationen/hemvarnsforbanden/nyheter/421/14301. Läst 9 december 2018. 
  7. ^ ”Budgetunderlag 2020-underbilaga 1.1”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/budgetunderlag/budgetunderlag-2020/fm2018-15180.15-underbilaga-1.1-fm-bu-20.pdf. Läst 31 december 2019. 
  8. ^ ”Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/utgiftsomrade-6-forsvar-och-samhallets_H701F%C3%B6U1. Läst 31 december 2019. 
  9. ^ ”Hemvärnet övade i ny organisation”. smp.se. http://www.smp.se/nyheter/hemvarnet-ovade-i-ny-organisation/. Läst 10 december 2017. 
  10. ^ ”Vi var offer för tidsandan”. nguyenjohansson.com. https://nguyenjohansson.com/sv/vi-var-offer-for-tidsandan/. Läst 8 augusti 2021. 
  11. ^ ”Södra underhållsregementet”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 17 april 2000. https://web.archive.org/web/20000417080007/http://uhreg.mil.se/uhregs/index.html. Läst 5 september 2017. 
  12. ^ ”Anrikt förband har halat flaggan för sista gången”. barometern.se. http://www.barometern.se/kalmar/anrikt-forband-har-halat-flaggan-for-sista-gangen/. Läst 10 december 2017. 
  13. ^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. Arkiverad från originalet den 29 december 2016. https://web.archive.org/web/20161229032641/http://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/traditionsnamnden_bilaga_3_hemvarnsbataljoner_2012-07-01.pdf. Läst 5 mars 2018. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 
  • Larsson, Kurt-Lennart, red (2001). Smålands regemente & Smålandsbrigaden: Minnesbok 1993–2000: I rikets tjänst 1623–2000. Eksjö: Försvarsmakten. Libris 8451097. ISBN 91-631-1495-X 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]