Kalmar- och Kronobergsgruppen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kalmar- och Kronobergsgruppen
(KRAG)
Kronobergsgruppen vapen.svg
Vapensköld för Kalmar- och Kronobergsgruppen tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnKalmar- och Kronobergsgruppen
Datum1998–
LojalitetFörsvarsmakten
FörsvarsgrenArmén
TypHemvärnet
RollUtbildning och administration
StorlekUtbildningsgrupp [a]
FöregångareKronobergs regemente
Del avMarinbasen [b]
HögkvarterVäxjö garnison
FörläggningsortKalmar, Växjö
FärgerRött och gult          
Marsch"Admiral Stosch" (Latann) [c]
Befälhavare
FörbandschefKkn Tor Johansson
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
Truppslagstecken m/46-60Truppslagstecken M46-60 för Hemvärnet.jpg

Kalmar och Kronobergsgruppen (KRAG) är en svensk utbildningsgrupp inom Hemvärnet som verkat i olika former sedan 1998. Förbandsledningen är förlagd i Växjö garnison i Växjö.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kalmar- och Kronobergsgruppen bildades den 1 januari 1998 under namnet Kronobergsgruppen, det i samband med att Kronobergs regemente (I 11/Fo 16) upplöstes och avvecklades. Försvarsområdesstaben vid Kronobergs regemente uppgick i det nya försvarsområdet Smålands försvarsområde (Fo 17) och bildade en försvarsområdesgrupp. Smålands försvarsområde bildades genom att de tre småländska försvarsområdena Kronobergs försvarsområde (Fo 16), Jönköpings försvarsområde (Fo 17) och Kalmar försvarsområde (Fo 18) sammanslogs till ett försvarsområde, med anledning av att antalet försvarsområden i Sverige reducerades genom försvarsbeslutet 1996.[3][2]

Som ett led i försvarsbeslutet 2000 avvecklades försvars- och militärområdena den 30 juni 2000, och från och med den 1 juli 2000 organiserades i dess ställe militärdistrikt. Därmed avvecklades bland annat Smålands försvarsområde (Fo 17). De nya militärdistrikten motsvarade geografiskt sett de gamla militärområdena. Den stora skillnaden var att militärdistrikten var den lägsta nivån där chefen var territoriellt ansvarig. Inom militärdistrikten organiserades militärdistriktsgrupper, i regel en för varje län. I de tre småländska länen Jönköpings län, Kalmar län och Kronobergs län organiserades tre militärdistriktsgrupper, Norra Smålandsgruppen, Kalmargruppen och Kronobergsgruppen.

I försvarsbeslutet 2004 beslutades att Kalmargruppen skulle upplösas och avvecklas den 31 december 2004. Från och med 1 januari 2005 övergick verksamheten till en avvecklingsorganisation, fram till att avvecklingen skulle vara slutförd senast den 30 juni 2006. Avvecklingsorganisationen upplöstes i sin tur den 30 juni 2005, då avvecklingen av förbandet var slutförd. Gruppens hemvärnsbataljoner tillsammans med övriga frivilliga försvarsorganisationer inom länet, överfördes den 1 juli 2005 till Kronobergsgruppen, som antog namnet Kalmar och Kronobergsgruppen (KRAG).

Den 2 juni 2005 presenterade regeringen sin proposition (2004/05:160) gällande en avveckling av militärdistriktsorganisationen. I propositionen hänvisades regeringen till att "I det framtida insatsförsvaret och den beslutade insatsorganisationen finns det inte längre krav på eller behov av regional eller territoriell ledning som motiverar en särskild ledningsorganisation". Därmed ansåg regeringen att militärdistriktsorganisationen kunde avvecklas, något som Försvarsmakten även i en framställan till regeringen den 7 mars 2005 föreslagit. I dess ställe skulle fyra ledningsgrupper för säkerhetstjänst och samverkan inrättas, där ledningsgrupperna lokaliserade till Boden, Stockholm, Göteborg och Malmö.[4] Den 16 november 2005 antog riksdagen regeringens proposition, därmed beslutades att militärdistriktsorganisationen skulle upplösas och avvecklas den 31 december 2005. Vilket innebar att militärdistriktsgrupperna omorganiserades till utbildningsgrupper och underställdes ett utbildningsförband. Detta medförde att Kalmar- och Kronobergsgruppen överfördes från Södra militärdistriktet (MD S) till att bli en enhet inom Marinbasen (MarinB) från och med den 1 januari 2006.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Chefen Kalmar- och Kronobergsgruppen (KRAG) är direkt underställd chefen Marinbasen (MarinB) vad gäller produktionsledning av hemvärnsförbanden samt insatsledning i Kalmar län och Kronobergs län. Insatser, såväl i fred som under kris och krig, leds av Militärregion Syd (MR S). Kalmar och Kronobergsgruppens nuvarande uppgifter är att utbilda, organisera och administrera hemvärnsförbanden i de två länen. Gruppen skall vidare stödja frivilliga försvarsorganisationer samt vara beredd att leda insatser till stöd för samhället i övrigt.

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

Kalmar- och Kronobergsgruppen administrerar och utbildar sedan 1 januari 2012 två hemvärnsbataljoner, Kalmarbataljonen (34. hvbataljonen) och Kronobergsbataljonen (35. hvbataljonen).

Kalmarbataljonen[redigera | redigera wikitext]

Vapensköld för Kalmar regemente tolkad efter dess blasonering.

Kalmarbataljonen eller 34. hemvärnsbataljonen har sin stabsplats i Kalmar, och bataljonen har Kalmar län som primärt upptagningsområde. Bataljonen är traditionsbärare för Kalmar regemente (Fo 18).

  • 34. hemvärnsbataljonsstaben
  • 34. hemvärnsledningsplutonen
  • 341. hemvärnsinsatskompaniet
  • 342. hemvärnsinsatskompaniet
  • 343. hemvärnsbevakningskompaniet
  • 344. hemvärnsbevakningskompaniet (Södra Kalmar läns hemvärnsbevakningskompani)
  • 345. hemvärnsmusikkåren

Kronobergsbataljonen[redigera | redigera wikitext]

Vapensköld för Kronobergs regemente tolkad efter dess blasonering.

Kronobergsbataljonen eller 35. hemvärnsbataljon har sin stabsplats i Växjö, och bataljonen har Kronobergs län som primärt upptagningsområde. Bataljonen är traditionsbärare för Kronobergs regemente (I 11/Fo 16).

  • 35. hemvärnsbataljonsstaben
  • 35. hemvärnsledningsplutonen
  • 351. hemvärnsinsatskompaniet
  • 352. hemvärnsinsatskompaniet
  • 353. hemvärnsbevakningskompaniet
  • 354. hemvärnsunderrättelsekompaniet

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

När Kronobergsgruppen bildades kom staben att förläggas till den byggnad som fram till 1992 utgjorde regementssjukhus vid Kronobergs regemente.[5] Gruppen kom senare att förläggas till det före detta intendenturförrådet i Räppe i västra Växjö, som ursprungligen utgjorde Arméns intendenturförråd i Växjö (AIV), och från 1966 militärområdesförråd inom det som 1994 bildade Södra underhållsregementet (Uhreg S).[6]

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

När Kronobergsgruppen bildades den 1 januari 1998 blev gruppen arvtagare och traditionsbärare till Kronobergs regemente (I 11). Sedan juni 2005 tillkom även traditionerna för Kalmar regemente, det efter att Kalmargruppen genom sin avvecklingsceremoni i Kalmar genom örlogskapten Joe Wilhelmsson överlämnade befälet och gruppens fan till överstelöjtnant Bengt-Göran Svensson vid Kronobergsgruppen.[7] Från den 1 juli 2005 var Kalmar- och Kronobergsgruppen traditionsbärare för Kronobergs regemente och Kalmar regemente. Från den 1 juli 2012 vilar traditionsansvaret för respektive regemente på utbildningsgruppens två hemvärnsbataljoner.[8]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

  • 1998–1998: Överstelöjtnant Benny Johansson [d]
  • 1998–1998: Major Benkt Sjödahl [e]
  • 1998–1999: Överstelöjtnant Cenneth Quick [f]
  • 2000–200?: Överstelöjtnant Bengt-Göran Svensson [g]
  • 20??–20??: Kommendörkapten Tor Johansson

Namn och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Kronobergsgruppen 1998-01-01 2005-06-30
Kalmar- och Kronobergsgruppen 2005-07-01
Beteckningar
okänt 1998-01-01 2005-06-30
KRAG 2005-07-01
Förläggningsorter
Växjö garnison (F) 1998-01-01

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åren 1998-2000 var gruppen organiserad som en Försvarsområdesgrupp, åren 2000-2005 var gruppen organiserad som en militärdistriktsgrupp, sedan 2006 som en utbildningsgrupp.
  2. ^ Åren 1998-2000 var gruppen underställd chefen för Smålands regemente, åren 2000-2005 chefen för Södra militärdistriktet, sedan 2006 Marinbasen.
  3. ^ Förbandsmarschen ärvdes från Kronobergs regemente, och fastställdes av Högkvarteret den 18 december 1997, samt den 7 juni 2000.[1]
  4. ^ Tillträdde den 1 januari 1998, avgick genom pension den 31 mars 1998.[2]
  5. ^ Tillförordnad chef mellan den 1 april 1998–9 juni 1998.[2]
  6. ^ Tillträdde den 10 juni 1998, avgick den 31 december 1999.[2]
  7. ^ Tillträdde den 1 januari 2000.[2]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 27
  2. ^ [a b c d e f] Larsson (2001), s. 76-78
  3. ^ ”Regeringens proposition 1997/98:1D6”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/budgetpropositionen-for-1998_GL031D6. Läst 10 december 2017. 
  4. ^ ”Regeringens proposition 2004/05:160”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/avveckling-av-militardistriktsorganisationen_GS03160. Läst 26 februari 2018. 
  5. ^ ”Hemvärnet övade i ny organisation”. smp.se. http://www.smp.se/nyheter/hemvarnet-ovade-i-ny-organisation/. Läst 10 december 2017. 
  6. ^ ”Södra underhållsregementet”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 17 april 2000. https://web.archive.org/web/20000417080007/http://uhreg.mil.se/uhregs/index.html. Läst 5 september 2017. 
  7. ^ ”Anrikt förband har halat flaggan för sista gången”. barometern.se. http://www.barometern.se/kalmar/anrikt-forband-har-halat-flaggan-for-sista-gangen/. Läst 10 december 2017. 
  8. ^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. http://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/traditionsnamnden_bilaga_3_hemvarnsbataljoner_2012-07-01.pdf. Läst 5 mars 2018. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 
  • Larsson, Kurt-Lennart, red (2001). Smålands regemente & Smålandsbrigaden: Minnesbok 1993–2000: I rikets tjänst 1623–2000. Eksjö: Försvarsmakten. Libris 8451097. ISBN 91-631-1495-X 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]