Margot Wallström

Margot Wallström
	Margot Wallström
	; Margot Wallström 2006
	Sveriges utrikesminister
	Innehar befattningen
	Tillträdde befattningen ; 3 oktober 2014
Statsminister	Stefan Löfven
Företrädare	Carl Bildt
	FN:s generalsekreterares särskilda representant i frågor som rör sexuellt våld i konflikt
	Tid i befattningen; 2 februari 2010–30 maj 2012
President	Ban Ki-moon
	EU-kommissionär ; med ansvar för institutionella relationer och kommunikation
	Tid i befattningen; 22 november 2004–9 februari 2010
President	José Manuel Barroso
Företrädare	Loyola de Palacio
Efterträdare	Maroš Šefčovič
	EU-kommissionens förste vice ordförande
	Tid i befattningen; 22 november 2004–9 februari 2010
President	José Manuel Barroso
Företrädare	Loyola de Palacio
Efterträdare	Catherine Ashton
	EU:s miljökommissionär
	Tid i befattningen; 13 september 1999–11 november 2004
President	Romano Prodi
Företrädare	Ritt Bjerregaard
Efterträdare	Stavros Dimas
	Sveriges EU-kommissionär
	Tid i befattningen; 13 september 1999–9 februari 2010
Företrädare	Anita Gradin
Efterträdare	Cecilia Malmström
	Sveriges socialminister
	Tid i befattningen; 22 mars 1996–7 oktober 1998
Statsminister	Göran Persson
	Sveriges kulturminister
	Tid i befattningen; 7 oktober 1994–22 mars 1996
Statsminister	Ingvar Carlsson
	Biträdande civilminister
	Tid i befattningen; 1988–1991
Statsminister	Ingvar Carlsson
Född	28 september 1954 (69 år); Kåge, Sverige
Politiskt parti	Socialdemokraterna
Make	Håkan Wallström
Barn	Två
Namnteckning

Margot Elisabeth Wallström, född 28 september 1954 i Kåge utanför Skellefteå, är en svensk socialdemokratisk politiker. Sedan 3 oktober 2014 är Wallström Sveriges utrikesminister.

Biografi

Margot Wallström växte upp i Kåge som det fjärde barnet av fem barn till sågverksarbetaren Manfrid Wallström och sömmerskan med mera Lydia Wallström Sundberg.^[1] Hon engagerade sig tidigt i SSU och var med om att bilda en lokal SSU-klubb i Kåge. Efter genomgånget gymnasium i Skellefteå tog hon arbete som ombudsman för SSU i Karlstad 1974–77 och arbetade därefter i Sparbanken Alfa 1977–79. Hon valdes in i Sveriges riksdag i riksdagsvalet 1979 och satt där till 1985. Hon var därefter bankkamrer på Sparbanken Alfa i Karlstad 1986–87. Från 1988 hade hon flera statsrådsposter, först som biträdande civilminister för konsument-, kyrko- och ungdomsfrågor 1988–91 i Ingvar Carlssons regering. Efter en mellanperiod som bland annat lokalredaktionschef för TV4 i Karlstad 1993–94 var hon kulturminister under statsminister Ingvar Carlsson 1994–96 och slutligen socialminister under Göran Persson 1996–98. Hon avgick kort efter riksdagsvalet 1998 efter en konflikt med Göran Persson.^[2]

Hon arbetade 1998–99 som chef för biståndsprojektet ”Worldview Global Media”, ett media- och demokratiprojekt i Sri Lanka.^[3] Margot Wallström var sedan under två perioder EU-kommissionär. I Prodi-kommissionen 1999–2004 var hon ansvarig för miljöfrågor, och i Barroso-kommissionen 2004–10 var hon förste vice ordförande och hade ansvar för konstitutionella frågor, institutionella relationer och kommunikationsstrategi.

Tillsammans med Jan Eliasson fick hon i uppdrag av Mona Sahlin i mars 2007 att leda en rådslagsgrupp för att utveckla socialdemokraternas utrikes- och EU-politik. Åren 2010–12 var Wallström den förste innehavare av tjänsten som Förenta nationernas generalsekreterares särskilda representant i frågor som rör konfliktrelaterat sexuellt våld. Hon utnämndes i maj 2015 till ledamot i en särskild panel inom FN med uppgift att utreda finansieringen av ökad humanitär nöd.^[4]

Hon var 2013–14 projektdirektör på Svenska Postkodlotteriet ^[5] Hon var 2013–14 också ordförande i styrelsen för Lunds universitet^[6]

I oktober 2014 tillträdde Margot Wallström som Sveriges utrikesminister.

Margot Wallström betraktas som en populär politiker inom socialdemokratin,^[7] och har vid tidigare partiledarval setts som en kandidat.

Hon gifte sig 1984 med snickaren Håkan Olsson (född 1950) och har två barn.

Priser och utmärkelser

Hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola 2001,^[8] Mälardalens högskola, University of Massachusetts och Umeå universitet^[9]
H.M. Konungens medalj av 12:e storleken i Serafimerordens band 2008 "för mångåriga betydelsefulla insatser inom svensk och europeisk politik".^[10]
Göteborgspriset för hållbar utveckling 2008, för sitt arbete med kemikalielagstiftningen REACH
Monismanienpriset 2009^[11]
Elin Wägner-sällskapets pris Årets väckarklocka 2012^[12]
Kommendör av Franska Hederslegionen 2014^[13]

Bibliografi

Ingen väg tillbaka!: socialminister Margot Wallström om psykiatrireformen. Stockholm: Regeringskansliet/Socialdepartementet. 1997. Libris 2920063
Folkens Europa eller varför är det så svårt att älska EU? (1. uppl). Stockholm: Hjalmarson & Högberg. 2004. Libris 9458821. ISBN 91-89660-54-4 , tillsammans med Göran Färm
Elitprojekt - nej!: folkets Europa. Stockholm: Bilda. 2008. Libris 11216809. ISBN 978-91-574-8063-7 , tillsammans med Göran Färm
Sexual violence in conflict. Uppsala: Dag Hammarskjöld Foundation. 2013. Libris 17602128. ISBN 9789185214716

Bildgalleri

Med de polska senatorerna Edmund Wittbrodt och Marshal Bogdan Borusewicz 2008.
Prisutdelning av 2009 års Right Livelihood-pris.
Med biståndminister Gunilla Carlsson 2010.
Brittiske UD-ministern Henry Bellingham och Margot Wallström i London 2011.
UN Commission on the Status of Women (FN:s kvinnokommission) 2012.
Med nya regeringen på Lejonbacken utanför Stockholms slott i oktober 2014.

Källor

Vem är det: Svensk biografisk handbok 1999, Kunskapsförlaget P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1998, ISBN 91-1-300536-7, sidan 1144

Noter

^ Uppgifter om Margot Wallström i Svenska Dagbladet, ej daterat,läst den 16 januari 2016]
^ Markus Wilhelmson. "Persson vill tysta Margot", Expressen, 16 maj 2004. Hämtad den 15 juli 2015.
^ Margot Wallström: Jag gillar inte att vara ensam på dn.se den 3 maj 2012
^ http://reliefweb.int/report/world/un-secretary-general-appoints-high-level-panel-humanitarian-financing
^ Anette Holmqvist (3 mars 2013). ”Wallström börjar nytt jobb”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16406223.ab. Läst 15 augusti 2014.
^ CV på www.regeringen.se
^ Johan Croneman. "Johan Croneman: Koketteri på toppnivå när SVT krattade manegen för Margot Wallström", Dagens Nyheterden 5 juni 2012. Läst den 15 juni 2012.
^ Chalmers: Hedersdoktorer: Margot Wallström, läst 15 april 2009
^ Pressmeddelande Umeå universitet Hämtat 2010-10-28 2010
^ ”Medaljförläningar 2008-06-06”. Kungahuset, Kungl. Hovstaterna. http://www.royalcourt.se/monarkinhovstaterna/densvenskamonarkin/medaljer/medaljforlaningar/arkivmedaljforlaningar/medaljforlaningar20080606.5.36df73941192994694f80007190.html.
^ ”Wallström får Monismanienpris”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/wallstrom-far-monismanienpris/. Läst 30 januari 2016.
^ Elin Wägner-sällskapet
^ http://norran.se/2014/04/kage/margot-utnamns-till-kommendor/

Vidare läsning

Sydow, Emily von (2009). Margot Wallström: den svenska modellen. Stockholm: Ekerlid. Libris 11500547. ISBN 978-91-7092-119-3
Ohlsson, Bengt (2012). Margot. Stockholm: Bromberg. Libris 12134533. ISBN 978-91-7337-332-6
Espelund, Görrel (2013). 8 kvinnor som skapat världsrubriker. Sekwa förlag. Libris 13910441. ISBN 9789186480653 - Intervju med Margot Wallström.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Margot Wallström.
Bilder & media
Margot Wallström på Sveriges riksdags webbplats
Margot Wallström på Sveriges regerings webbplats.
”Se också Ukraina med feministglasögon.” Intervju med Sanna Karlsson i Hufvudstadsbladet (4 mars 2015).

Företrädare: Ulf Lönnqvist Ungdomsminister	Sveriges biträdande civilminister Konsument-, ungdoms- och kyrkominister 1988–1991	Efterträdare: ?
Företrädare: Birgit Friggebo	Sveriges kulturminister 1994–1996	Efterträdare: Marita Ulvskog
Företrädare: Ingela Thalén	Sveriges socialminister 1996–1998	Efterträdare: Anders Sundström
Företrädare: Anita Gradin	EU-kommissionär från Sverige 1999–2010	Efterträdare: Cecilia Malmström
Företrädare: Ritt Bjerregaard	EU:s miljökommissionär 1999–2004	Efterträdare: Stavros Dimas
Företrädare: Neil Kinnock och Loyola de Palacio	EU-kommissionens förste vice ordförande 2004–2010	Efterträdare: Catherine Ashton
Företrädare: Loyola de Palacio	EU-kommissionär med ansvar för institutionella relationer och kommunikation 2004–2010	Efterträdare: Maroš Šefčovič
Företrädare: Carl Bildt	Sveriges utrikesminister 2014-	Efterträdare: innehar posten

[1] Uppgifter om Margot Wallström i Svenska Dagbladet, ej daterat,läst den 16 januari 2016]

[ex-20040516-2] Markus Wilhelmson. "Persson vill tysta Margot", Expressen, 16 maj 2004. Hämtad den 15 juli 2015.

[3] Margot Wallström: Jag gillar inte att vara ensam på dn.se den 3 maj 2012

[4] ttp://reliefweb.int/report/world/un-secretary-general-appoints-high-level-panel-humanitarian-financing

[5] Anette Holmqvist (3 mars 2013). ”Wallström börjar nytt jobb”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16406223.ab. Läst 15 augusti 2014.

[6] CV på www.regeringen.se

[7] Johan Croneman. "Johan Croneman: Koketteri på toppnivå när SVT krattade manegen för Margot Wallström", Dagens Nyheterden 5 juni 2012. Läst den 15 juni 2012.

[8] Chalmers: Hedersdoktorer: Margot Wallström, läst 15 april 2009

[9] Pressmeddelande Umeå universitet Hämtat 2010-10-28 2010

[10] ”Medaljförläningar 2008-06-06”. Kungahuset, Kungl. Hovstaterna. http://www.royalcourt.se/monarkinhovstaterna/densvenskamonarkin/medaljer/medaljforlaningar/arkivmedaljforlaningar/medaljforlaningar20080606.5.36df73941192994694f80007190.html.

[11] ”Wallström får Monismanienpris”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/wallstrom-far-monismanienpris/. Läst 30 januari 2016.

[12] Elin Wägner-sällskapet

[norran2-13] ttp://norran.se/2014/04/kage/margot-utnamns-till-kommendor/

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]