Oregano

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
?Oregano

Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryoter
Rike: Växtriket
Plantae
Division: Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision: Gömfröväxter
Angiospermae
Klass: Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning: Lamiales
Familj: Kransblommiga växter
Lamiaceae
Släkte: Kungsmyntor
Origanum
Art: Oregano
O. vulgare
Vetenskapligt namn
§Origanum vulgare
Auktor: L.
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen

Oregano (Origanum vulgare), med det vanligaste svenska namnet kungsmynta, är en gammal kulturväxt.

En annan art är grekisk oregano (Origanum heracleoticum) och en kultursort av O. vulgare, lågväxande oregano (Origanum vulgare compacta). Det är dessa båda som framför allt har använts som kryddapizza. Till skillnad från huvudarten är de osäkert härdiga på friland hos oss, vilket är föga underligt eftersom hela origanum-släktet härstammar från trakterna kring Medelhavet.

Likt de båda sistnämnda är inte heller artfränden och ärtsoppsspetsaren mejram, Origanum majorana härdig i Sverige. Allt som allt omfattar släktet Origanum cirka 35 olika arter.

Innehåll

[redigera] Traditionella namn

  • Dosta[1]
  • Frimodig
  • König, konig, koning
  • Vildmejram

[redigera] Beskrivning

Kungsmyntan är en flerårig ört, som kan bli upp till 5 dm hög. Den blommar under högsommaren.

En speciell egenskap hos växten, liksom exempelvis hos pors, är att den omger sig med en tydlig doft, även när den inte blommar.

[redigera] Biotop

Kungsmynta växer i skogsbryn och på bergknallar; gärna på kalkgrund.

[redigera] Utbredning

Kungsmynta förekommer i Sverige sällsynt från Skåne och upp till Jämtland i norr, I Norge ända upp mot Nordland fylke, i Finland endast i de sydligaste delarna.

[redigera] Användning

  • Bladen används som krydda i olika sammanhang. Den krydda som i Sverige saluförs som oreganum är dock ofta en blandning av de torkade bladen från "grekisk oregano", (Origanum heracleoticum) och lågväxande oregano (Origanum vulgare compacta), en underart till Origanum vulgare m fl liknande origanumarter.
  • Surrogat för te.
  • Växtfärgning, ger brunröda nyanser åt ylle.
  • Magiska syften, till exempel vid häxbesvärjelser och exorcism. Ett udda bruk anges av Arvidh Månson i "En mycket nyttigh Örta-Book" från 1642: "Lagen af denna ört och blandad med kvinnomjölk, låten uti öronen, borttager örnavärk".

[redigera] Etymologi

  • Origanum kan härledas från grekiska ὀρίγανον ὄρος (origanon oros) = berg + verbet γανοῦσθαι (ganousthai) = att tycka om. Detta skulle kunna fritt översättas med "bergens blommande fröjd".[källa behövs] Oreganum är sedan en förvanskning när ordet origanum lånats in i andra språk.
  • Vulgare kommer av latin vulgus = folkhop, allmänhet. Vulgare kan här tolkas som vanlig, allmän.
  • Benämningen dosta förekommer i Närke[1] Anmärkningsvärt är att i Småland finns ett dialektalt verb dosta, som betuder att lukta, dofta.[1]. Detta kan antas ha ett sammanhang med växtens egenskap att sprida doft omkring sig, och vara en anledning till att hela växten givits det traditionella namnet dosta."
  • Konig och koning har helt uppenbart ett sammanhang med König, som är det tyska ordet för kung, konung. Det torde vara detta som styrt förleden i kungsmynta. Anmärkningsvärt är att i artikeln för Origanum vulgare i tyska Wikipedia [2]), inte nämns någonting om König, däremot förekommer Dost och Dorst som alternativnamn. Ett språkligt (urgermanskt?) sammanhang mellan tyska Dost/Dorst och småländska Dosta kan möjligen anas.

[redigera] Noter

  1. ^ [a b c] Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon," Geebers, Lund 1867/Malmö 1962, sida 93 [1]

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Skapa en bok