Kungsmynta

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Oregano)
Kungsmynta
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningPlisterordningen
Lamiales
FamiljKransblommiga växter
Lamiaceae
SläkteMejramsläktet
Origanum
ArtKungsmynta
O. vulgare
Vetenskapligt namn
§ Origanum vulgare
AuktorL.
Synonymer
Carl Lindman: Bilder ur Nordens flora, tavla 91 1 Växtens övre del 2 Blomma i början av sin blomning (hanstadium) med ett skärmblad. Förstoring × 5 3 En liten del av blomställningen, tre i knippe förenade blommor. Förstoring × 3
Carl Lindman: Bilder ur Nordens flora, tavla 91

1 Växtens övre del
2 Blomma i början av sin blomning (hanstadium) med ett skärmblad.
Förstoring × 5

3 En liten del av blomställningen, tre i knippe förenade blommor.
Förstoring × 3

Kungsmynta (Origanum vulgare) L. är en växt inom släktet Origanum i familjen kransblommiga växter.

Stundom benämns växten oegentligt kungsmejram,[1] men kungsmynta är bara nära släkt med mejram (Origanum majorana L.). Kungsmejram och kungsmynta är alltså inte synonyma namn.

I odlad form och i matbutikernas kryddhyllor kallas växten vanligen oregano (uttal: oregɑ:no [2] eller ore:gano [3] [4])

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Kvast

Kungsmyntan är en flerårig ört, som kan bli upp till en halv meter hög. Den blommar under högsommaren med rödvioletta små blommor i kvastlika samlingar.

En speciell egenskap hos växten, liksom exempelvis hos pors och pepparmynta, är att den på grund av eteriska oljor omger sig med en tydlig doft, även när den inte blommar. Exempel på dessa oljor är tymol, karvakrol och p-Cymol. Dessutom innehåller kungsmynta diverse garvämnen och bitterämnen.

En kultursort av kungsmynta är lågväxande oregano (Origanum vulgare compactum). Det är denna art som tillsammans med den vanliga kungsmyntan (Origanum vulgare) framför allt har använts som kryddapizza och andra tomatbaserade rätter.

Till skillnad från huvudarten är den osäkert härdig på friland i nordliga klimat, vilket är föga underligt, eftersom hela mejramsläktet härstammar från de varma trakterna kring Medelhavet. Ej heller den närstående mejram, Origanum majorana är härdig i Skandinavien.

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Kungsmynta förekommer naturligt i Eurasien och på Kanarieöarna. Vildväxande kungsmynta förekommer sällsynt i Skandinavien upp till Jämtland och Nordland fylke, men i Finland endast i de sydligaste delarna.

Växten finns på några platser i USA, men är inte ursprunglig där.

Utbredningskartor[redigera | redigera wikitext]

  • Norden [3]
  • Norra halvklotet [4]

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Skogsbryn, bergknallar steniga snår. Kalkgynnad. Torrt och soligt.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Vid skörd klipps stjälken någon decimeter upp från marken och hängs på tork på en mörk plats. När den är torr kan bladen lätt repas av, som sen förvaras torrt.

Bladen används som krydda i olika sammanhang. Den krydda som i Sverige saluförs som oreganum är dock ofta en blandning av de torkade bladen från underarten grekisk oregano, och sorten Compactum.

Kungsmynta används även för smaksättning av öl (därav benämningen spansk humle) och surrogat för te. vid växtfärgning ger växten brunröda nyanser åt ylle.

Kungsmynta har även ansetts ha magiska egenskaper, till exempel vid häxbesvärjelser och exorcism. Ett udda bruk anges av Arvidh Månson i "En mycket nyttigh Örta-Book" från 1642: "Lagen af denna ört och blandad med kvinnomjölk, låten uti öronen, borttager örnavärk".
I Christiern Pedersens En nøttelig Legebog ffaar ffattige och Rige tryckt i Malmö 1533 anges kungsmynta (origanus konunger bota huvudvärk.
En handskrift från 1400-talet vid Vadstena kloster, avsedd att användas vid Nådendals kloster, utgiven av G. E. Klemming som bygger på denna skriver om kungsmyntan ...ene yrt som hether origanus som kallas konungher oppo swänsko, han maa opspotta allan sywkdom aff howit..[5]

Enligt tysk folktro [6] hjälper följande:

Om någon blivit förhäxad, kan man mota bort Djävulen genom att hålla kungsmynta under näsan på häxan.
För att skydda en brud från onda makter skall man binda in kungsmynta i brudbuketten och lägga kungsmynta i hennes skor.
Om ett litet barn är sent att börja tala, ger man det en sked kungsmyntavatten.
För att bryta ett epileptiskt anfall trycker man in kungsmynta mellan fingrarna på den drabbade.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

  • Släktnamnet Origanum kan etymologiskt härledas från grekiskans ὀρίγανον ὄρος (origanon oros), som betyder "berg", och verbet γανοῦσθαι (ganousthai) som betyder "att tycka om". Detta skulle fritt kunna översättas med "bergens prydnad".[7] Oreganum är sedan en förvanskning när ordet origanum lånats in i andra språk.
  • Artepitetet vulgare kommer av latinets vulgus som betyder "folkhop" eller "allmänhet". Vulgare kan här tolkas som "vanlig" eller "allmän".
  • Benämningen dosta förekommer i Närke [8] Anmärkningsvärt är att i Småland finns ett dialektalt verb dosta, som betyder att lukta, dofta.[8]. Detta kan antas ha ett sammanhang med växtens egenskap att sprida doft omkring sig, och vara en anledning till att hela växten givits det traditionella namnet dosta.
  • Förleden kungs i kungsmynta kan förklaras av att man förr använde kungs som ett förstärkningsord: Med kungligt bra menades att något var av högsta kvalitet, såsom det krävdes på kungliga slottet. Kungsmynta är alltså en mynta av utomordentlig kvalitet.
    Motsvarande nutida förstärkningsord är exempelvis jätte. Exempel: Det smakade jättegott.

Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

Namn Trakt  Referens  Anteckning

Dosta Närke [8] Tyska traditionella namn är bl a Dost och Dorst.
Kanske ska närkingska dosta tolkas som ett lånord från tyska.
Frimodig
Konig. koning, könig Uppland [9] Möjligen influens från tyska König = kung, konung.
Spansk humle Denna benämning har förekommit i gamla ansjovisrecept.
Vildmejram, vild mejram [10] Förväxla ej med verklig mejram, Origanum majorana.
I äldre tider ansågs Origanum vulgare och Origanum majorana vara samma art.

Näringsinnehåll[redigera | redigera wikitext]

100 g torkade kungsmyntablad

Energi = 1 107 kJ (265 kcal)

Ämne  Mängd   RDI a) 
(%)

Kolhydrater 68,92 g
  därav:
    kostfiber 42,5 g
    sockerarter:    glykos 1,9 g
fruktos       1,13 g
sackaros    0,91 g
galaktos    0,15 g

Vatten 9,93 g
Protein 9 g
Aska 7,87 g

Fetter 4,28 g
  därav:
      mättat 1,551 g
      fleromättat     1,369 g
      enkelomättat 716 mg

Kalcium 1,597 g 160
Kalium 1,260 g 27
Prolin 1,212 g
Aspariksyra 1,009 g
Glutamiksyra 975 mg
Leukin 780 mg
Valin 585 mg
Glycin 517 mg
Alanin 500 mg
Arginin 500 mg
Lysin 500 mg
Fenylalanin 449 mg
Isoleukin 441 mg
Teonin 322 mg
Serin 314 mg
Tyrosin 297 mg
Magnesium 270 mg 73
Fytosteroler 203 mg
Tryptofan 203 mg
Fosfor 148 mg 21
Histidin 144 mg
Metionin 127 mg
Cystin 110 mg
Järn 36,8 mg 294
Kolin 32,3 mg
Natrium 25 mg 2
Gamma-tokoferol 24,42 mg
Alfatokoferol (E-vitamin) 18,26 mg 122
Betain 9,8 mg
Mangan 4,99 mg
Niacin (B3-vitamin) 4,64 mg 31
Zink 2,69 mg 27
Askorbinsyra (C-vitamin) 2,3 mg 4
Lutein + zexantin 1,895 mg
Pyridoxiner (B6-vitamingruppen) 1,044 mg 80
Beta-karoten 1,007 mg
Pantotensyra 921 μg
Delta-tokoferol 920 μg
Koppar 633 μg
K-vitamin-gruppen 621,7 μg 592
Riboflavin (B2-vitamin) 528 μg 35
Folat (B9-vitamin)237 μg
Tiamin (B1-vitamin) 177 μg 14
Retinol (A-vtamin) 85 μg
1 701 IE 9
Alfa-karoten 20 μg
Beta-kryptoxantin 7 μg
Selen 4,5 μg
_______________
a) Rekommenderat dagligt intag för vuxen person
Källa: USA:s jordbruksdepartement, livsmedelsdatabas 02027USDA
   
Innehåll i 100 g kungsmyntablad

(Enligt Alonso, Jorge R: Tratado de Fitofármacos y nutracéuticos, andra upplagan, Rosario: Corpus, 2004. ISBN 9789872029234 (på spanska))

Energi:
    Färska blad 1096 kJ (250 kcal)
    Torkade blad 84 kJ (20 kcal)

Ämne  Färska   Torkade 

Kolhydrater 50 g 3,1 g
Protein 10 g
Kostfiber 10 g 0,8 g
Fett 10 g 0,4 g
Kalium 1,25 g 0,59 g
Askorbinsyra) (C-vitamin) [11] 367,2 mg
Fosfor 150 mg 8 mg
Kalcium 120 mg 32 mg
Järn 33 mg 4 mg
Tiamin (B1-vitamin) 0,5 mg
Betakaroten 52 IE

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Odlade sorter[redigera | redigera wikitext]

Kungsmynta odlas ofta för sina egenskaper som kryddväxt, men även som prydnad. Ett flertal sorter finns att tillgå på marknaden. Flera av sorterna är dåligt härdiga i kallare klimat.

Acorn Bank (Synonym Golden Narrow) 20 – 40 cm hög. Har små gulgröna till gula, spetsiga blad med inrullade kanter.
Album 25 cm hög. Ljusare gröna blad och vita blommor.
Aureum 30 cm hög. Har gulgröna till gula blad.
Aureum Crispum Har gulgröna, krusiga blad och rosa blommor. Dåligt härdig.
Compactum 15 cm hög och mycket tät. Den har mörkt gröna blad och rosa blommor.
Country Cream Har blad som är brokiga i grönt och gräddvitt. Blommorna är ljust rosa.
Curly Gold 15 cm hög med gula blad.
Gold Tip 40 cm hög. Under våren har bladen en tydlig gul markering i spetsen. Blommorna är vita till ljust rosa.
Polyphant (Polyphant Herb Nursery) En variant av Aureum Crispum. 30 cm hög. Bladen är brokiga i grönt, silver och vitt. Blommorna är vita.
Prismaticum Har purpur blommor. Bra kryddsort.
Purple Lady 40 cm hög med mörkt purpurrosa blommor.
Samothrake Frösort av grekisk oregano (Oreganum ssp. hirtum)
Thumble's Variety Lilarosa blommor.
Variegatum 40 cm hög. Vitbrokigt bladverk och ljusrosa blommor.
Webb's White
White Anniversary 15 cm hög. Har små gröna blad med vita kanter. Blommorna är vita.
White Charm Har mörkt gröna blad och vita blommor. Bra kryddsort.
Zorba Red (Pieter den Haan 2002) Kompakt växtsätt, Har purpurröda högblad och vita blommor. Bra kryddsort. Namnskyddad.
Zorba White (Pieter den Haan 2002) Kompakt växtsätt, Har ljusgröna högblad och vita blommor. Bra kryddsort. Namnskyddad.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ kungsmynta i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 21 juli 2013.
  2. ^ oregano i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 8 februari 2017.
  3. ^ "oregano". Arkiverad 11 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine. SAOL (v13). Läst 8 februari 2017.
  4. ^ 3 frågor om språket: Oregano, grader och dregla Gabriella Sandström, Språkspalten i Dagens Nyheter del 2, den 2 oktober 2016, webbversion den 3 oktober 2016
  5. ^ Millefolium, rölika och näsegräs. Medeltidens svenska växtvärld i lärd tradition, Inger Larsson s. 146-147
  6. ^ Tyska Wikipedia
  7. ^ ”Origanum L. Kungsmyntor”. Den virtuella floran. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/lamia/origa/welcome.html. Läst 27 november 2013. 
  8. ^ [a b c] Dosta i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
  9. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 346 [1], Gleerups, Lund 1862 – 1867, faksimilutgåva Malmö 1962
  10. ^ Carl Lindman: Bilder ur Nordens flora, tavla 91 [2], Wahlström & Widstrand, Stockholm 1917 – 1926
  11. ^ Tyska Wikipedia

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]