Herrljunga kommun

Herrljunga kommun
Kommun
Herrljunga kommunhus
Herrljunga kommunhus
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Landskap Västergötland
Läge 58°5′0″N 13°2′0″Ö / 58.08333°N 13.03333°Ö / 58.08333; 13.03333
Centralort Herrljunga
Areal 509,52 km² (2015-01-01)[1]
182:a största (av 290)
 - land 497,48 km²
 - vatten 12,04 km²
Folkmängd 9 446 (2024-03-31)[2]
222:a största (av 290)
Befolkningstäthet 18,99 invånare/km²[2][1]
182:a högsta (av 290)
Geonames 2706522
Kommunkod 1466
Tätortsgrad (%) 56 (2015)[3]
Antal anställda 1 225 (2014-11)[4]
Webbplats: www.herrljunga.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
och 1566&a=0000 Lantmäteriets kommunavgränsning

Herrljunga kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Herrljunga.

Kommunen är belägen i de centrala delarna av landskapet Västergötland och gränsar i nordväst till Essunga kommun, i norr till Vara kommun och i öster till Falköpings kommun, alla i före detta Skaraborgs län. I sydöst gränsar kommunen till Ulricehamns kommun, i söder till Borås kommun och i väster till Vårgårda kommun, alla i före detta Älvsborgs län.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Alboga, Broddarp, Bråttensby, Eggvena, Eriksberg, Fölene, Grude, Herrljunga, Hov, Hudene, Jällby, Källunga, Mjäldrunga, Molla, Norra Säm, Od, Remmene, Skölvene, Södra Björke, Tarsled, Vesene och Öra. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

I området inrättades 24 augusti 1906 Herrljunga municipalsamhälle.

Vid kommunreformen 1952 sammanslogs fyra och en halv landskommuner med Herrljunga landskommun och samtidigt skapades storkommunen Gäsene landskommun av sexton andra landskommuner. 1953 ombildades Herrljunga landskommun till Herrljunga köping samtidigt som municipalsamhället upplöstes.

Herrljunga kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Herrljunga köping. 1974 införlivades Gäsene kommun.[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Alingsås tingsrätts domsaga.[6]

Kommunvapnet

Blasonering: I blått fält ett av kavlar bildat genomgående kors av silver, åtföljt i övre högra och i nedre vänstra fältet av en sädeskärve och i övre vänstra och i nedre högra fältet av en gås, allt i guld.

För köpingen Herrljunga hade 1956 fastställts ett vapen liknande det nuvarande fast med sädeskärvar i alla fält. Vapnet hade utformats av Svenska Kommunalheraldiska Institutet. Efter sammanslagningen med Gäsene kommun ersattes två av sädeskärvarna med gäss från Gäsene härads sigill. Kärvarna är från Kullings härads sigill. Vapnet registrerades hos PRV 1975.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Herrljunga kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
9 027
1975
  
8 833
1980
  
9 347
1985
  
9 281
1990
  
9 645
1995
  
9 724
2000
  
9 447
2005
  
9 305
2010
  
9 314
2015
  
9 349
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt (socknar) inom Herrljunga kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, (socknar)[7]:

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det tre tätorter i Herrljunga kommun och tätortsgraden var 54,5 %:[8]

Nr Tätort Folkmängd
1 Herrljunga &&&&&&&&&&&03982.&&&&&03 982
2 Annelund och Ljung &&&&&&&&&&&01226.&&&&&01 226

Centralorten är i fet stil.

Kommunikationer

De norra delarna av kommunen genomkorsas i öst-västlig riktning av länsväg 181, varifrån länsväg 183 tar av söderut från Herrljunga. De södra delarna av kommunen genomkorsas från sydöst mot väster av länsväg 182. Norra delarna av kommunen genomkorsas även i öst-västlig riktning av Västra stambanan som trafikeras av SJ:s och MTR Express fjärrtåg. I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av Älvsborgsbanan som trafikeras av Västtågens regiontåg mellan Vänersborg och Borås som förutom i Herrljunga även stannar i Ljung, Torpåkra och Mollaryd.

Politik

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande
KV
Kent Johansson
Förste vice ordförande
C
Maj-Britt Lundberg
Andre vice ordförande
S
Kerstin Johansson
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden
KV
Lennart Ottosson
M
Andreas Johansson
Tekniska nämnden
KV
Börje Aronsson
M
Osborn Eklund
Bygg- och miljönämnden
M
Hans Malmquist
S
Jarl Barkenfelt
Bildningsnämnden
KD
Ingemar Kihlström
S
Robert Andersson
Servicenämnden
C
Johnny Carlsson
C
Bengt Hilmersson
Valnämnden
KV
Ronnie Rexwall
S
Tomas Svennberg

Mandatfördelning i Herrljunga kommun, valen 1970–2014

ValårVSMPÖVRSDNYDKVCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970121985
12985
3591,3
305
1973111668
111668
4193,2
347
19761111568
111568
4193,5
338
197911115518
111558
4192,1
3110
198211313419
131349
4192,7
329
1985211112618
2111268
4191,3
338
1988212312516
21231256
4188,1
3110
19912101211438
210211438
4187,9
329
1994313210427
313210427
4187,6
2615
199851019457
5109457
4182,13
2615
2002411110546
41110546
4181,08
2516
2006291126335
29126335
4182,94
2318
20101101287435
10287435
4183,09
2417
2014191335324
9335324
3185,17
2011
  • Övriga 1970 var Kommunal vänster
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv

I Herrljunga kommun finns industrier som Fideltronik Scandinavia AB, Herrljunga cider, Pipelife, Tour Andersson TA och Strängbetong.

Se även

Källor

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024”. Statistiska centralbyrån. 14 maj 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-1-2024/. Läst 14 maj 2024. 
  3. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Alingsås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  8. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010

Externa länkar