Senegal
| République du Sénégal | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: Un Peuple, Un But, Une Foi (Franska: Ett folk, ett mål, en tro) |
||||||
| Nationalsång: Pincez Tous vos Koras, Frappez les Balafons |
||||||
 |
||||||
| Huvudstad (även största stad) | Dakar | |||||
| Officiellt språk | franska | |||||
| Statsskick | republik | |||||
| - | president | Macky Sall | ||||
| - | premiärminister | Mohammed Dionne | ||||
| Självständighet | från Frankrike | |||||
| - | Erkänd | 20 juni 1960 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 196 190 km² (85:e) | ||||
| - | Vatten (%) | 2,1 % | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2015 års uppskattning | 14 356 575[1] | ||||
| - | Befolkningstäthet | 73,2 inv./km² | ||||
| BNP (PPP) | 2015 års beräkning | |||||
| - | Totalt | USD 36,3 miljarder[2] (116:e) | ||||
| - | Per capita | $2 500 | ||||
| Valuta | CFA-franc (XOF) |
|||||
| Tidszon | UTC | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | ej namngiven plats nära Nepen Diakha, 581 m ö.h. |
||||
| - | Längsta flod | Senegalfloden, 1 633 km | ||||
| Nationaldag | 4 april | |||||
| Nationalitetsmärke | SN | |||||
| Landskod | SN, SEN, 686 | |||||
| Toppdomän | .sn | |||||
| Landsnummer | 221 | |||||
Senegal, formellt Republiken Senegal, är den västligaste staten på Afrikas fastland, belägen vid Atlanten. Landet gränsar till Gambia, Guinea, Guinea-Bissau, Mali och Mauretanien.
Historia
Söder om Kaolack finns gravmonument i sten som vittnar om en högkultur under det första århundradet e.Kr.[3] Från 300-talet till 1500-talet tillhörde Senegals inland olika mäktiga västafrikanska riken såsom Ghanariket, Maliriket, Songhairiket och olika småriken.[4] Under 800-talet och 900-talet fanns i kustlandet ett fulanirike som införde Islam i området.[3]På 1300-talet frigjorde sig ett wolofrike sig från Maliriket och bestod i olika former fram till 1600-talet.[3]
1445 kom portugiserna till området och slog sig ner på ön Gorée utanför Dakar. Något senare anlände även nederländare till området.[3]. Handeln med gummi var en av anledningarna till att många europeiska länder lockades just hit.[4] För att kunna konkurrera med portugiserna grundade fransmännen 1659 handelsstationen Saint-Louis på en ö vid Senegalflodens utlopp.[3] Mellan 1758 och 1815 var de franska besittningarna i landet flera gånger i britternas händer.[3]
1815 erkändes Senegal som en fransk koloni vid Wienkongressen.[4] Under 1850-talet började fransmännen utvidga sin kontroll i området så att det även skulle infatta inlandet. Detta möttes delvis av väpnat motstånd av lokala och religiösa ledare.[3] 1857 grundades Dakar som snart växte sig förbi den dåvarande huvudstaden Saint-Louis. 1895 blev Dakar säte för generalguvernören över alla Frankrikes besittningar i Västafrika.[3] Samtidigt blev Senegal en del av Franska Västafrika.[5] Dakar var under kolonialtiden den viktigaste hamnen för transport av slavar till Amerika. På ön Gorée som ligger cirka 20 minuter från Dakar finns resterna av de boenden som hyste slavar under kolonialtiden. Från Gorée skickades slavar till USA, Kuba och Sydamerika.
25 november 1958 fick Senegal självstyre och bildade 4 april 1959, tillsammans med Franska Sudan, Malifederationen.[3] Malifederationen blev självständigt från Frankrike 20 juni 1960. Federationen upplöstes den 20 augusti samma år, och då blev Senegal en helt självständig stat. Senegals första president var Léopold Senghor som ledde ett socialdemokratisk parti[4], det är efter honom som Dakars flygplats har blivit uppkallad. Mellan 1966 och 1976 var Senghors parti det enda tillåtna i landet.[3]1981 drog sig Senghor tillbaka och ersattes av Abdou Diouf och först då fick landet full demokrati.[4] 1982 bildade Senegal och Gambia konfederationen Senegambia, men integrationen av de två länderna blev aldrig genomförd och unionen upplöstes 1989. Senegal har dock fortfarande stort inflytande över det mindre grannlandet. Trots fredssamtal strider en separatistgrupp i södra delen av landet, kallad Casamance, sporadiskt mot regeringstrupper sedan 1982. 1993 genomfördes första fria parlamentsval.[5] Senegal har en lång tradition i att deltaga i internationellt fredsarbete.[källa behövs]
Geografi
Senegal ligger vid Afrikas västra utkant vid Atlanten och har andel av Sahelzonen samt tropikerna.
Klimat och miljö
Klimatet är tropiskt. Under regntiden, som varar mellan maj och november, blåser kraftiga sydöstliga vindar och låglänta delar av landet kan översvämmas. Resten av året domineras av den heta, torra harmattan-vinden. Ibland förekommer längre torrperioder.
Några av Senegals miljöproblem är avskogning, jorderosion, överfiskning och att vilda djurbestånd hotas av tjuvjakt.
Nationalparker
- Niokolo-Koba nationalpark (inrättad 1954), sedan 1981 världsarv
- Basse-Casamance nationalpark (inrättad 1970)
- Djoudj fågelreservat (inrättad 1971), sedan 1981 världsarv
- Langue de Barbarie nationalpark (inrättad 1976)
- Iles de la Madeleine nationalpark (inrättad 1976)
- Delta du Saloum nationalpark (inrättad 1976)
Styre och politik
Senegal räknas som en av Afrikas bäst fungerande demokratier.[6] Generellt är läget i landet lugnt. Läget i regionen Casamance är dock spänt som följd av att rebeller har utfört attacker mot regeringsstyrkor i regionen. Senaste attackerna skedde under 2012 och UD rekommenderar resenärer att iaktta försiktighet i området.[7]
Parlamentet har två kamrar: nationalförsamlingen där samtliga 150 ledamöter är folkvalda och senaten, där 35 av de 100 senatorerna är folkvalda och de övriga 65 utnämns av presidenten.
Presidenter:
- Léopold Sédar Senghor 1960 – 1980
- Abdou Diouf 1981 – 2000
- Abdoulaye Wade 2000 - 2012
- Macky Sall 2012 -
Presidentval hålls vart femte år.
Militär
Tack vare att Senegals ekonomi är en av de mer stabila på den Afrikanska kontinenten har Senegal pengar för att utveckla en av de mest vältränade arméerna i Afrika[källa behövs]. Under Gulfkriget deltog Senegal på Kuwaits sida. Samtidigt är Senegal aktivt inom lösningar på Afrikas konflikter, som bland annat under det Sierra Leoneska inbördeskriget, då Senegal, under nigerisk ledning, skickade trupper för att störta den RUF-allierade militärdiktaturen.
Administrativ indelning
Senegal är indelat i fjorton regioner: Dakar, Diourbel, Fatick, Kaffrine, Kaolack, Kolda, Kédougou, Louga, Matam, Saint-Louis, Sédhiou, Tambacounda, Thiès och Ziguinchor.
Ekonomi
1994 påbörjade Senegal stora ekonomiska reformer med internationellt stöd. Mellan 1995 och 2002 har landets BNP ökat med i genomsnitt 5 % årligen och inflationen var under 1 % före 2001. Även utländska investeringar i Senegal har ökat. En negativ tendens i ekonomin är en stor arbetslöshet (framför allt ungdomsarbetslöshet) i städerna, beroende på stor inflyttning. Fortfarande är ungefär hälften av befolkningen mycket fattig.
Som medlem i Västafrikas ekonomiska och monetära union (WAEMU) arbetar Senegal mot en större regional integration.
All elektricitet produceras av fossila bränslen.[8]
Industrin består bland annat av framställning av livsmedel, gruvdrift, cement, konstgödsel, kemikalier, textilier, raffinering av importerad olja och turism. Exporten består i huvudsak av fisk, kemikalier, bomull, tyger, groundnuts och kalciumfosfat. Största land för export är Indien, dit 26,7 % av exporten går (under 1998). Andra exportmarknader är USA, Italien och Storbritannien.
Näringar
- Turism
Vid inresa till landet krävs inget visum.
Demografi
- Befolkning: wolof 43,3 %, pulaar 23,8 %, serer 14,7 %, jola 3,7 %, mandinka 3 %, soninke 1,1 %
- Befolkningens medianålder: 18,5 år (2015)[2]
- Spädbarnsdödlighet: 5,15 % (2015)[2]
- Total fertilitet: 4,44 barn per kvinna (2015)[2]
- Befolkningens medellivslängd vid födseln: 61,32 år (2015)[2]
- Religiös tillhörighet: muslimer 94 %, kristna 5 %, inhemska religioner 1 %
- Språk: franska, wolof, pulaar, jola, mandinka
- Analfabetism: 2015 var omkring 42,3 % av den vuxna befolkningen analfabeter.[2]
- Narkotika: Senegal är genomfartsland för heroin från Asien till Europa och Nordamerika. Cannabis odlas illegalt.
Städer
De tio folkrikaste städerna med beräknad folkmängd 2015.[1]
- Pikine - 1 243 003 (förort till Dakar)
- Dakar - 1 216 738 (Dakarregionen, inklusive bland annat Pikine, Guediawaye och Rufisque, hade 3 330 692 invånare 2015)
- Touba - 800 670 (sammanväxt med Mbacké; dessa två städer hade sammanlagt cirka 880 000 invånare 2015)
- Guediawaye - 349 991 (förort till Dakar)
- Thiès - 335 608
- Kaolack - 248 490
- M'bour - 245 849
- Rufisque - 234 701 (förort till Dakar)
- Saint-Louis - 220 981
- Ziguinchor - 218 145
Källor
- ^ [a b] Direction des Statistiques Démographiques et Sociales; Rapport Projection de la Population du Senegal (pdf-fil) Läst 26 mars 2016.
- ^ [a b c d e f g h] ”Senegal”. The World Factbook. CIA. 11 februari 2016. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/sg.html. Läst 24 februari 2016.
- ^ [a b c d e f g h i j] Bra Böckers lexikon, band 20, tredje upplagan
- ^ [a b c d e] Bonniers Stora Lexikon, På CD-rom, 2000
- ^ [a b] Respons (uppslagsverk), band 4, andra upplagan
- ^ ”MYC4”. https://www.myc4.com/Portal/WebForms/Countries/DisplayCountry.aspx?CountryId=195. Läst 27 april 2009.
- ^ http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Afrika/Reseinformation/Reseinformation-Senegal/
- ^ IAEA Energy and Environment Data Reference Bank: Senegal
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Senegal.
|