Hoppa till innehållet

Stockholm (tätort)

Stockholm
Tätort
Sevärdheter i Stockholm
Sevärdheter i Stockholm
Land Sverige Sverige
Landskap Södermanland, Uppland
Län Stockholms län
Kommuner Järfälla kommun, Huddinge kommun, Botkyrka kommun, Haninge kommun, Tyresö kommun, Danderyds kommun, Sollentuna kommun, Stockholms kommun, Nacka kommun, Sundbybergs kommun, Solna kommun, Täby kommun
Distrikt 48 distrikt inom
ovannämnda kommuner
Koordinater 59°18′36″N 18°2′47″Ö / 59.31000°N 18.04639°Ö / 59.31000; 18.04639
Area 422,43 km² (2020)[1]
 - storstadsområde 6 524,12 km²
 - Järfälla kommun 24,76 km² (2020)[2]
 - Huddinge kommun 46,09 km² (2020)[2]
 - Botkyrka kommun 18,71 km² (2020)[2]
 - Haninge kommun 22,82 km² (2020)[2]
 - Tyresö kommun 36,7 km² (2020)[2]
 - Danderyds kommun 19,66 km² (2020)[2]
 - Sollentuna kommun 1,56 km² (2020)[2]
 - Stockholms kommun 165,77 km² (2020)[2]
 - Nacka kommun 40,16 km² (2020)[2]
 - Sundbybergs kommun 6,65 km² (2020)[2]
 - Solna kommun 15,86 km² (2020)[2]
 - Täby kommun 23,67 km² (2020)[2]
Folkmängd 1 617 407 (2020)[1]
 - storstadsområde 2 277 856
 - Järfälla kommun 81 113 (2020)[2]
 - Huddinge kommun 110 630 (2020)[2]
 - Botkyrka kommun 60 185 (2020)[2]
 - Haninge kommun 55 350 (2020)[2]
 - Tyresö kommun 48 639 (2020)[2]
 - Danderyds kommun 32 273 (2020)[2]
 - Sollentuna kommun 4 339 (2020)[2]
 - Stockholms kommun 940 846 (2020)[2]
 - Nacka kommun 85 889 (2020)[2]
 - Sundbybergs kommun 52 799 (2020)[2]
 - Solna kommun 83 151 (2020)[2]
 - Täby kommun 62 193 (2020)[2]
Befolkningstäthet 3 800 inv./km²
 - storstadsområde 349,1 inv./km²
 - Järfälla kommun 3 300 inv./km²
 - Huddinge kommun 2 400 inv./km²
 - Botkyrka kommun 3 200 inv./km²
 - Haninge kommun 2 400 inv./km²
 - Tyresö kommun 1 300 inv./km²
 - Danderyds kommun 1 600 inv./km²
 - Sollentuna kommun 2 800 inv./km²
 - Stockholms kommun 5 700 inv./km²
 - Nacka kommun 2 100 inv./km²
 - Sundbybergs kommun 7 900 inv./km²
 - Solna kommun 5 200 inv./km²
 - Täby kommun 2 600 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Stockholm, Bromma,
Hägersten, Älvsjö,
Hässelby, Spånga,
Skärholmen, Vällingby,
Bandhagen, Farsta,
Johanneshov, Enskede,
Årsta, Skarpnäck, Sköndal,
Bagarmossen, Enskededalen,
Stockholm-Globen,
Enskede Gård, Huddinge,
Vårby, Skogås, Segeltorp,
Trångsund, Kungens Kurva,
Nacka, Saltsjö-Boo,
Älta, Nacka Strand,
Saltsjö-Duvnäs, Solna,
Järfälla, Norsborg,
Tullinge, Haninge, Handen,
Norrby, Söderby,
Vendelsö, Brandbergen,
Tyresö, Sundbyberg,
Danderyd, Djursholm,
Stocksund, Enebyberg,
Sollentuna, Täby
Riktnummer 08
Tätortskod T0336[3]
Beb.områdeskod 0180TC101 (1960–)[4]
Ortens läge i Stockholms län
Ortens läge i Stockholms län
Ortens läge i Stockholms län
Portal:Stockholm
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Stockholms tätort i blått, den 2015 ny-utbrutna tätorten Sollentuna och Upplands Väsby i rött.

Stockholm är en kommungränsöverskridande tätort, huvudsakligen belägen i Stockholms kommun i Stockholms län men även innefattande delar av 11 angränsande kommuner på gränsen mellan Uppland och Södermanland. Inom tätorten finns centralortsfunktionen för tio kommuner och ytterligare en kommun, Botkyrka kommun, har bebyggelse som ingår i tätorten. Stockholm är både Sveriges och Nordens största tätort med 1 620 000 invånare (2020).

Stockholm är landets såväl ytmässigt största som befolkningsrikaste tätort och den som sträcker sig över störst antal kommuner (12 st). Tätorten omfattar övervägande delen av Stockholms kommun och större delen av dess förortsområde. Genom att det i Statistiska centralbyråns (SCB) definition av en tätort ingår att avståndet mellan bebyggelsedelar ska vara högst 200 meter faller vissa relativt närbelägna områden utanför och utgör i stället egna tätorter. Exempel på detta är bebyggelsen på Lidingö, liksom småorten Geber i Stockholms kommun.

Tätorten har vuxit fram under en lång tid genom att ny bebyggelse fogats till äldre, samt genom att tidigare separata tätorter vuxit samman. Tätorten Stockholm är inte detsamma som Storstockholm, som är ett större område (numera utgörande samma område som Stockholms län).

Tätorten Stockholm avgränsas i väster av Mälaren och i nordväst av Stäket. Järvafältet utgör en så kallad grön kil (obebyggt område) som sträcker sig ned mot bland annat Kista och Rinkeby. I norr sträcker sig den sammanhängande tätbebyggelsen upp till Sollentuna kommun (som dock innan tätortsavgränsningen 2015 ingick i tätorten). I nordost omfattar tätorten området till och med den tidigare tätorten Täby. I öster avgränsas den av fjärden Lilla Värtan, som är så bred att bebyggelsen på Lidingö räknas som egna tätorter. Bebyggelsen i Nacka fram till och med Boo räknas in i tätorten. Nackareservatet och Järlasjön utgör en grön kil som avskiljer Hästhagen, Fisksätra och Saltsjöbaden som egna tätorter. I sydost sträcker sig den sammanhängande bebyggelsen längs Nynäsbanan ned till Handen. Jordbro utgör en söder därom liggande egen tätort. All tätbebyggelse i Tyresö kommun ingår även i tätorten samt all tätbebyggelse (utom Vidja och Gladö kvarn) i Huddinge kommun. I sydväst sträcker sig två "fingrar" längs järnvägen och tunnelbanan som avgränsas av Tullinge respektive Norsborg (båda ingående i tätorten).

Territoriell utökning

[redigera | redigera wikitext]

Tätortens yta har hela tiden utökats, dels genom bebyggelse på tidigare obebyggd mark i områdets utkanter, dels genom att tidigare separata tätorter växt samman med Stockholm. Dessa data uppdateras i samband med den tätortsavgränsning som SCB gör vart femte år.

  • 1960: De tidigare tätorterna Hässelby villastad med Skälby, Södertörns villastad med Ågesta, Barkarby, Trångsund med Stortorp, Glömsta, Nacka, Ursvik, Järva, Bergshamra, Djursholm med Stocksund och Danderyd, Kevinge med Mörby sjukhus, Solgård, Vikdalen med Augustendal, Råstahem med Agnesberg, Frösunda bildade tillsammans med Stockholm med Sundbyberg, Solna, Huddinge och Henriksdal tätorten Stockholm.[5]
  • 1970: De tidigare tätorterna Flemingsberg, Jakobsberg och Tullinge gick upp i Stockholms tätort.
  • 1975: De tidigare tätorterna Alby, Bollmora, Fittja, Handen, Kallhäll och Norsborg gick upp i Stockholms tätort.
  • 1980: Den tidigare tätorten Stäket gick upp i Stockholms tätort.
  • 1995: De tidigare tätorterna Sollentuna och Tyresö gick upp i Stockholms tätort.
  • 2015: Den tidigare tätorten Täby gick upp i Stockholms tätort. Samtidigt bröts Sollentuna med mera ut och tätorten Upplands Väsby och Sollentuna bildades.

Statistiska centralbyrån har sedan 1890 gjort undersökningar om tätortsliknande bebyggelser. I samband med detta har man publicerat data som beskriver stadsbebyggelse utan hänsyn till administrativa gränser. I uppgifterna för Stockholm har man beskrivit att sådan bebyggelse omfattar:

  • 1900: Stockholm, med Sundbyberg, Dufbo, Hufvudsta, Hagalund, Stocksund, Djursholm, Liljeholmen och en mindre del av Nacka socken.
  • 1950: "Stockholm med Sundbyberg, Solna, Huddinge och Henriksdal".[6]

Kommunfördelning

[redigera | redigera wikitext]

Tätorten Stockholms befolkning av cirka 1,5 miljoner invånare fördelar sig på följande sätt över de tolv kommuner inom vars gränser någon del av tätorten är belägen:

Kommun Area
(hektar)
Befolkning
(2020)
Områden som ingår i tätorten Stockholm
Stockholms kommun 16 577 940 846 All tätbebyggelse utom Norra Järva.
Huddinge kommun 4 609 110 630 All tätbebyggelse utom Vidja, Gladö kvarn och Östorp och Ådran.
Nacka kommun 4 016 85 889 Boo, Kummelnäs, Sicklaön och Älta,
men ej Hästhagen, Fisksätra, Kil, Saltsjöbaden och Älgö som var och en utgör egna tätorter.
Solna kommun 1 586 83 151 Hela kommunen utom Sörentorp med före detta Polishögskolan
Järfälla kommun 2 476 81 113 All tätbebyggelse
Botkyrka kommun 1 871 60 185 Norra Botkyrka och Tullinge
Haninge kommun 2 282 55 350 Handen, Brandbergen, Norrby, Söderby, Vega och Vendelsö-Gudö
Tyresö kommun 3 670 48 639 All tätbebyggelse
Sundbybergs kommun 665 52 799 All tätbebyggelse
Täby kommun 2 367 62 193 All tätbebyggelse utom Täby kyrkby och Arninge
Danderyds kommun 1 966 32 273 All tätbebyggelse utom Tranholmen
Sollentuna kommun 156 4 339 Sjöberg och Kärrdal

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Stockholm 1950–2020[7][8][6][9][10]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
315 347
1950
  
814 850 ##
1960
  
957 655 25 965
1965
  
962 306 26 897
1970
  
973 392
1975
  
995 296
1980
  
989 424
1990
  
1 040 907 34 093
1995
  
1 148 953 37 360
2000
  
1 212 179 37 552
2005
  
1 252 020 37 730
2010
  
1 372 565 38 163
2015
  
1 515 017 41 401
2020
  
1 617 407 42 243
Anm.: Sammanvuxen med Flemingsberg, Jakobsberg och Tullinge 1970, med Alby, Bollmora, Fittja, Handen, Kallhäll och Norsborg 1975, med Stäket 1980, med Sollentuna och Tyresö 1995, med Boo, Brevikshalvön, Gimmersta, Kummelnäs (utbruten igen från 2018), Raksta, Sjöberg, Täby och Älta 2015. Sollentuna och Upplands Väsby utbruten 2015.Kummelnäs uppgått 2020.[10]
 † Stad med förstäder 1900.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.
  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x] Statistiska tätorter 2020, befolkning och landareal per tätort och kommun, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 11 september 2013.[källa från Wikidata]
  4. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 105 i pdf:en
  6. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 187. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  8. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån. Stockholm, med Sundbyberg, Dufbo, Hufvudsta, Hagalund, Stocksund, Djursholm, Liljeholmen och en mindre del av Nacka socken.
  9. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 7 
  10. ^ [a b] Förändringar i antalet tätorter, 2010-2015, SCB, läst 1 november 2016.