Umeå kommun

Umeå kommun
Kommun
Umeå stadshus (kommunhus)
Umeå stadshus (kommunhus)
Vapen för Umeå kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Slogan: Umeå kommun har ingen slogan. Det finns däremot en devis för platsen Umeå: Umeå. Vill mer.
Land Sverige Sverige
Län Västerbottens län
Landskap Västerbotten, Ångermanland
Läge 63°50′0″N 20°15′0″Ö / 63.83333°N 20.25000°Ö / 63.83333; 20.25000
Centralort Umeå
Areal 2 397,61 km² (2015-01-01)[1]
39:e största (av 290)
 - land 2 317,12 km²
 - vatten 80,49 km²
Folkmängd 133 091 (2023-12-31)[3]
11:e största (av 290)
 - centralort 84 761[2] (2016)12:e största tätort (av 1940)
Befolkningstäthet 57,44 invånare/km²[3][1]
93:e högsta (av 290)
Bildad 1971
Kommunstyrelsens
ordförande
Hans Lindberg (S)
Geonames 602149
Kommunkod 2480[4]
Tätortsgrad (%) 90 (2015)[5]
Antal anställda 11 900 (2017-01)
Webbplats: www.umea.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning

Umeå kommun är en kommun i Västerbottens län. Centralort är Umeå som också är länets residensstad. Befolkningsmässigt är Umeå kommun, med 133 091 invånare (31 december 2023)[3], Sveriges 11:e största kommun, sedan 1992 Norrlands största kommun och sedan 1976 Norrlands snabbaste växande kommun.[6]

Kommunen är belägen vid Kvarken i öster, i sydöstra delen av landskapet Västerbotten med en mindre del i nordöstra Ångermanland. Från nordväst mot sydöst rinner Ume älv. Umeå kommun gränsar i norr till Skellefteå kommun, i nordöst till Robertsfors kommun, i sydväst till Nordmalings kommun samt i väster till Vännäs kommun och Vindelns kommun, alla i Västerbottens län. I öster har kommunen en maritim gräns till Korsholms kommun i landskapsförbundet Österbotten i Finland.

Administrativ historik

Kommuner runt Umeå år 1952.
Om inget annat anges är det en landskommun.

Kommunens område motsvarar de gamla socknarna Sävar, Umeå samt en mindre del av Nordmaling. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Umeå stad som 1863 bildade en stadskommun. Hörnefors landskommun bildades 1914 genom utbrytning av områden ur Nordmalings och Umeå landskommuner i Ångermanland respektive Västerbotten. Holmöns landskommun bildades 1925 genom en utbrytning ur Sävars landskommun.

Djupviks municipalsamhälle inrättades i Umeå landskommun 9 februari 1894. Holmsunds landskommun bildades 1918 genom en utbrytning ur Umeå landskommun, dit municipalsamhället fördes. Detta uppgick 3 februari 1933 i det då bildade Holmsunds municipalsamhälle. Obbola municipalsamhälle inrättades 22 september 1939 i Holmsunds landskommun. 1947 ombildades landskommunen till Holmsunds köping samtidigt som municipalsamhällena upplöstes. Tegs municipalsamhälle inrättades 12 december 1924 och upplöstes vid utgången av 1960. Backens municipalsamhälle inrättades 16 maj 1941 och upplöstes vid utgången av 1958. Hörnefors municipalsamhälle inrättades 16 maj 1941 och upplöstes vid utgången av 1957.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[7]

1965 införlivades Umeå landskommun i Umeå stad. Umeå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Umeå stad. Holmsunds kommun bildades samtidigt av Holmsunds köping. 1974 införlivades Holmön, Holmsunds, Hörnefors och Sävars kommuner.[8]

Kommunen ingår sedan bildandet i Umeå tingsrätts domsaga.[9]

Kommunvapnet

Huvudartikel: Umeå kommunvapen

Blasonering: I blått fält tre avskurna renhuvuden av silver, ställda två över ett, med hornkrona och tunga röda.'

Vapnet är detsamma som gällde för Umeå stad. I ett kungligt brev från 1646 förskrivs att Umeå stads sigill ska innehålla tre renhuvuden. Som vapen fastställdes detta av Kungl. Maj:t 1947. Efter kommunbildningen på 1970-talet fanns ytterligare fyra vapen, men man beslutade att föra det gamla stadsvapnet vidare och det registrerades för Umeå kommun hos Patent- och registreringsverket 1979.

Demografi

Centralorten Umeå är den största tätorten, och andra större tätorter är Holmsund, Hörnefors, Sävar, Obbola, Täfteå, Röbäck och Ersmark.

Medelåldern i kommunen är 38,8 år (2016)[10], vilket är 2,4 år under riksgenomsnittet och kan förklaras av att Umeå är en utbildningsstad med bland annat Umeå universitet (invigt 1965) och Sveriges lantbruksuniversitet.

Umeå kommun är en expansiv inflyttningskommun som hade 75 290 invånare när kommunsammanslagningarna var genomförda 1975 och passerade 100 000 invånare 1995. Det innebär bland annat att två tredjedelar av kommunens befolkning består av personer som är födda utanför kommunens gränser – de allra flesta[källa behövs] i andra kommuner i Västerbottens län och de övriga Norrlandslänen – och att omkring en tiondel är utrikes födda.

Befolkningsutveckling

Umeå kommun är den kommun i Norrland som ökat mest i befolkning sedan 1970-talet.[11] Befolkningstillväxten har varit +36 % under 25 år (1985-2010), och prognostiserades år 2011 av SCB till ytterligare +10 % under påföljande 25 år (2010–2035) för att då nå 127 004 invånare.[12] Enligt Umeå kommuns egen beräkning i Prognos 16. Befolkningsprognos för Umeå kommun 2016-2027, väntas kommunen passera 130 000 invånare redan år 2022.[13]

Befolkningsutvecklingen i Umeå kommun 1970–2023
År Invånare
1810
  
7 752
1830
  
10 269
1850
  
12 651
1870
  
16 840
1890
  
20 400
1900
  
23 591
1910
  
27 411
1920
  
32 325
1930
  
37 570
1940
  
40 552
1950
  
46 282
1960
  
54 415
1970
  
69 547
1975
  
75 290
1980
  
81 088
1985
  
85 108
1990
  
91 258
1995
  
101 337
2000
  
104 512
2005
  
110 758
2010
  
115 473
2015
  
120 777
2023
  
133 091
Gröna staplar indikerar storleken innan kommunsammanslagningarna 1974. Samtliga socknar i nuvarande kommun räknas med i siffrorna så väl före som efter. Källor: SCB - Folkmängd efter region och tid och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 16 551, eller 13,47 procent av befolkningen (hela befolkningen: 122 892 den 31 december 2016). Motsvarande siffra för den 31 december 2002 var 10 031 invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition, eller 9,42 % av befolkningen (hela befolkningen: 106 525 den 31 december 2002).[6]

Utrikes födda

Den 31 december 2016 utgjorde folkmängden i Umeå kommun 122 892 personer. Av dessa var 13 443 personer (10,94 procent) födda i ett annat land än Sverige[14]. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[15]

Indelningar

Distrikt inom Umeå kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i


Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[16]:

Geografi

Kommunen är genomfluten av Ume älv och dess biflöde Vindelälven.

Sjöar

Se även Lista över insjöar i Umeå kommun

Åar och älvar

Slätter

Berg

Tätorter

Flygbild över centrala Umeå.
Flygbild över Obbola.
Bron över Umeälven mellan Brännland och Sörfors.
Vy över Tavelsjöbygden, från Vallberget.

Enligt Statistiska centralbyråns rapport Befolkning i tätorter 2015-12-32; fördelat på kön och åldersklasser den 31 december 2015 fanns det 24 tätorter i Umeå kommun.[17]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning efter befolkning.

Nr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
Tätort
Befolkning
Landareal
(hektar)
Täthet
(inv./km²)
Umeå &&&&&&&&&&083249.&&&&&083 249 &&&&&&&&&&&03220.&&&&&03 220 &&&&&&&&&&&02585.&&&&&02 585
Holmsund &&&&&&&&&&&05962.&&&&&05 962 &&&&&&&&&&&&0752.&&&&&0752 &&&&&&&&&&&&0793.&&&&&0793
Sävar &&&&&&&&&&&02968.&&&&&02 968 &&&&&&&&&&&&0326.&&&&&0326 &&&&&&&&&&&&0910.&&&&&0910
Hörnefors &&&&&&&&&&&02514.&&&&&02 514 &&&&&&&&&&&&0235.&&&&&0235 &&&&&&&&&&&01070.&&&&&01 070
Röbäck &&&&&&&&&&&02460.&&&&&02 460 &&&&&&&&&&&&0252.&&&&&0252 &&&&&&&&&&&&0976.&&&&&0976
Obbola &&&&&&&&&&&02173.&&&&&02 173 &&&&&&&&&&&&0229.&&&&&0229 &&&&&&&&&&&&0949.&&&&&0949
Ersmark &&&&&&&&&&&01650.&&&&&01 650 &&&&&&&&&&&&0149.&&&&&0149 &&&&&&&&&&&01107.&&&&&01 107
Täfteå &&&&&&&&&&&01305.&&&&&01 305 &&&&&&&&&&&&0145.&&&&&0145 &&&&&&&&&&&&0900.&&&&&0900
Tomtebo 741 38 &&&&&&&&&&&01950.&&&&&01 950
Innertavle 576 &&&&&&&&&&&&&072.&&&&&072 &&&&&&&&&&&&0800.&&&&&0800
Stöcke 487 &&&&&&&&&&&&&070.&&&&&070 &&&&&&&&&&&&0696.&&&&&0696
Hissjö 471 &&&&&&&&&&&&0107.&&&&&0107 &&&&&&&&&&&&0440.&&&&&0440
Tavelsjö 461 &&&&&&&&&&&&&076.&&&&&076 &&&&&&&&&&&&0607.&&&&&0607
Sörfors 460 &&&&&&&&&&&&0114.&&&&&0114 &&&&&&&&&&&&0404.&&&&&0404
Yttersjö 442 &&&&&&&&&&&&0110.&&&&&0110 &&&&&&&&&&&&0402.&&&&&0402
Stöcksjö 394 &&&&&&&&&&&&0110.&&&&&0110 &&&&&&&&&&&&0358.&&&&&0358
Brännland 336 &&&&&&&&&&&&&063.&&&&&063 &&&&&&&&&&&&0533.&&&&&0533
Bullmark 329 &&&&&&&&&&&&&044.&&&&&044 &&&&&&&&&&&&0748.&&&&&0748
Sörmjöle 307 &&&&&&&&&&&&&069.&&&&&069 &&&&&&&&&&&&0445.&&&&&0445
Överboda 241 &&&&&&&&&&&&&061.&&&&&061 &&&&&&&&&&&&0395.&&&&&0395
Brännäset 239 270 89
Norrmjöle 228 146 156
Flurkmark 210 &&&&&&&&&&&&&045.&&&&&045 &&&&&&&&&&&&0467.&&&&&0467
Botsmark 201 &&&&&&&&&&&&&039.&&&&&039 &&&&&&&&&&&&0516.&&&&&0516

Kommunikationer

Umeå kommun genomkorsas från sydväst mot nordöst av E4 och i öst-västlig riktning av E12. Tre bilbroar korsar Ume älv i Umeå: Tegsbron (invigd 1949), Kyrkbron (1975) och Kolbäcksbron (2001). Obbolabron mellan Holmsund och Obbola var färdigbyggd 1989. Mellan Umeå hamn i Holmsund och Vasa i Finland, som är Umeås närmaste grannstad, går färjelinjen Umeå–Vasa som är en del av E12 och drivs av Wasaline. Den internationella turistvägen Blå vägen (Norge – Sverige – Finland – Ryssland) passerar Umeå.

Från sydväst sträcker sig Botniabanan som ansluter till Umeåbanan sydöst om Umeå. Umeåbanan sträcker sig i nordöstlig riktning mellan Holmsund och Vännäs där den ansluter till Stambanan genom övre Norrland. Banorna trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Norrtågs regionaltåg som stannar vid Hörnefors, Umeå Östra och Umeå centralstation. Det finns även lokaltåg mellan Umeå Östra och Vännäs.

Botniabanan är en järnväg längs med Norrlandskusten som kraftigt förkortat restiderna i nord-sydlig riktning. Botniabanan med regional snabbtågstrafik underlättar för pendling. Det finns stationer har i södra grannkommunen Nordmaling (53 km söder om Umeå) och i Hörnefors (30 km söder om Umeå). Resecentret Umeå Östra ligger vid vid universitetssjukhuset/universitetet i Umeå.

Sträckan Umeå–Örnsköldsvik (11 mil) tar cirka 40 minuter med snabbtåg, jämfört med över en timme med bil. När det gäller den interregionala snabbtågstrafiken kommer exempelvis restiden Umeå–Sundsvall att förkortas till ungefär 2,5 timmar när banan blir optimerad för 250 km/h, det vill säga den hastighet framtidens svenska tåg ska klara av. Under hösten 2011 var Ådalsbanan klar och då kan tågtrafiken börja utnyttjas fullt ut. Resan med tåg Stockholm–Umeå minskar från 11 timmar till ungefär 5,5 timmar. Tåget kommer därmed kunna konkurrera mer effektivt med flyget.

Umeå Airport ligger endast fyra kilometer från Umeå centrum och är den sjätte största flygplatsen i landet (2015), mätt i antal passagerare. År 2015 hade flygplatsen cirka 1 048 000 passagerare[18].

Politik

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Namn Tillträdde Avgick
  Margot Wikström (S) 1986 1991
  Nils Häggström (C) 1991 1994
  Margot Wikström (S) 1995 1995
  Lennart Holmlund (S) 1995 25 november 2014
  Hans Lindberg (S) 25 november 2014-

Kommunstyrelse

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Hans Lindberg
Förste vice ordförande
M
Anders Ågren
Andre vice ordförande
S
Margareta Rönngren

Totalt har kommunstyrelsen femton ledamöter, varav sex tillhör socialdemokraterna, tre tillhör vänsterpartiet, två tillhör moderaterna medan centerpartiet, kristdemokraterna, liberalerna samt miljöpartiet har alla en ledamot vardera.[19]

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Marie-Louise Rönnmark
Förste vice ordförande
C
Sven-Olov Edvinsson
Andre vice ordförande
S
Carin Nilsson

Kommunala nämnder

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Byggnadsnämnden
S
Mikael Berglund
M
Ulrik Berg
Fritidsnämnden
S
Ari Leinonen
M
Lennart Johansson
För- och grundskolenämnden
S
Moa Brydsten
M
Elmer Eriksson
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
S
Peter Vigren
KD
Anders Sellström
Individ- och familjenämnden
S
Andreas Lundgren
C
Anna-Karin Sjölander
Kulturnämnden
S
Tomas Wennström
M
Eva Westman Modig
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
S
Andreas Sjögren
M
Sofia Ekman
Tekniska nämnden
S
Lena Karlsson Engman
M
Stefan Nordström
Äldrenämnden
S
Janet Ågren
KD
Veronica Kerr
Överförmyndarnämnden
S
Åke Lindgren
M
Elmer Eriksson
Valnämnden
S
Håkan Johansson
M
Pasi Huikuri

Mandatfördelning i Umeå kommun, valen 1970–2014

ValårVSMPRSAPFISDCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197022121115
2212115
5188,0
438
197332917826
3291786
6590,4
5114
197632818826
3281886
6591,1
4619
197962813828
6281388
6589,8
4025
19825301125210
53012510
6590,4
3926
1985528381029
52838109
6588,7
3827
198843058927
4305897
6585,4
3530
1991427410749
427410749
6585,4
3431
199453168528
5316858
6585,6
3629
199810235254610
1023554610
6585,6
3629
2002826437845
826437845
6579,74
3530
2006626537549
626537549
6581,15
3431
20107256145413
725645413
6583,85
3332
2014924423244211
924434411
6585,67
3332
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat före 1970, se Umeå stad.

Partiernas starkaste valdistrikt, valet 2014

Umeå Kommuns Valdistrikt
Mandatfördelning i Kommunfullmäktige 2014-2018.
PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Hörnefors Västra 50,28  % 36,75  %
M Östteg 27,36  % 16,29  %
V Ålidhem Östra 21,63  % 13,07  %
MP Nydalahöjd 18,57  % 7,37  %
FP Mariehemsgård 11,65  % 6,06  %
C Tavelsjö 20,94  % 5,89  %
FI Ålidhem Östra 9,70  % 3,90  %
KD Backen 7,46  % 3,90  %
SD Hörnefors Västra 6,47  % 3,24  %
AP Norra Ersboda 7,68  % 2,73  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Vänorter

I Europa:

Utanför Europa:

I Vänortsparken finns ett konstverk Tellus - en jordglob, som visar de olika vänorternas geografiska läge. Varje vänort har dessutom en egen yta i parken med något typiskt för orten.

Källa:[20]

Se även

Källor

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ Statistiska centralbyrån, 11 april 2017 läst 2017-04-11
  3. ^ [a b c] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  4. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  5. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  6. ^ [a b] Antal personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 2016 (Läst 11 april 2017)
  7. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Umeå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2016
  11. ^ http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2009&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1
  12. ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
  13. ^ ”Prognos 16. Befolkningsprognos för Umeå kommun 2016–2027” (pdf). Umeå kommun. 2016. http://umea.se/download/18.20690b651567dc7526c1d947/1472816206250/UK_Rapport_Befolkningsprognos_rapport-9_.pdf. Läst 11 april 2017. 
  14. ^ ”Statistikdatabasen - tabell”. www.statistikdatabasen.scb.se. http://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/29235. Läst 11 april 2017. 
  15. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  16. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  17. ^ Statistiska centralbyrån: Befolkning i tätorter 2015-12-31; fördelat på kön och åldersklasser Läst 11 april 2017.
  18. ^ ”Om flygplatsen | Umeå Airport”. www.swedavia.se. https://www.swedavia.se/umea/om-flygplatsen/. Läst 11 april 2017. 
  19. ^ Umea.se: Kommunstyrelsen Läst 28 februari 2016.
  20. ^ Http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/internationelltarbete/natverkochvanorter/vanorterochsamarbetsorter.4.bbd1b101a585d7048000173977.html

Externa länkar