Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2019-01

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Ljusskyltar i Stockholm[redigera | redigera wikitext]

Flyttad till Wikipedia:Faktafrågor. 17 december 2018 kl. 18.01 (CET)

Hjälp... (Hopblandning?)[redigera | redigera wikitext]

Vem är detta? Eva Dahin på Bonnier Carlsen, tillfälligt förväxlad (av Zquid) med konstnären Eva Dahlin.

Jag upptäckte nyss att jag kan ha lagt in en bild på Commons under fel namn. Det gäller Eva Dahlin vars artikel nu även har denna bild. Men det är inte Eva Dahlin på bilden, va? Är det någon som vet vem det är?

@Paracel63, Historiker, Vätte, Astridx, Boberger, Vogler: kanske ni såg henne på Bokmässan och kan bringa klarhet? // Zquid (diskussion) 16 december 2018 kl. 14.40 (CET)
Tyvärr inteBoberger (diskussion) 16 december 2018 kl. 14.58 (CET)

Eva Dahlin, litterär chef på Bonnier Carlsen?[1][2]-- 16 december 2018 kl. 15.03‎ Thurs (diskussion)
Det räcker väl om någon kan svara ja eller nej på din fråga. Vore ju ganska dumt att identifiera en icke offentlig person så här publikt... Tvikobb (diskussion) 16 december 2018 kl. 15.35 (CET)
@Thurs: Tack för svar! En av tiderna i Bokmässelänken stämmer även med tiden för fotograferandet. Felet var alltså inte lika illa som jag befarade. Och jag har nu ”rätt” Eva, tack vare din information. :-) // Zquid (diskussion) 16 december 2018 kl. 16.20 (CET)
Förtydligar Du bildbeskrivningen på Commons också, Zquid? /FredrikT (diskussion) 16 december 2018 kl. 21.56 (CET)
Jag gjorde det.--LittleGun (diskussion) 16 december 2018 kl. 23.02 (CET)
@LittleGun: Tack!
Är det nån som vet vilken kategori en litterär chef ska ha på Commons? // Zquid (diskussion) 17 december 2018 kl. 00.20 (CET)
I till exempel den här programpunkten presenteras Eva Dahlin som förläggare. Då kanske commons:Category:Book publishers from Sweden kan vara en lämplig kategori. --Larske (diskussion) 17 december 2018 kl. 00.44 (CET)
Det är lätt hänt att blanda ihop bilder på personer med samma namn. Det var nära att jag la in den här bilden i artikeln om Hugo Hamilton af Hageby innan jag insåg att jag var ett par sekler fel ute. /ℇsquilo 17 december 2018 kl. 09.39 (CET)
@Esquilo: I beskrivningstexten på Commons länkas det två gånger till den artikel du nämner, bör det kanske ändras med andra ord? --Treetear (diskussion) 17 december 2018 kl. 11.14 (CET)
Just det ja, man måste ändra i den änden också. /ℇsquilo 17 december 2018 kl. 11.45 (CET)
Jag lade in Eva Dahlin i kategorin commons:Category:Book publishers from Sweden på commons.--LittleGun (diskussion) 17 december 2018 kl. 11.50 (CET)
@LittleGun: Tack! Jag flyttade dock den kategorin från bilden på Eva Dahlin, till att istället gälla för kategorin Eva Dahlin. Hoppas det var rätt. // Zquid (diskussion) 17 december 2018 kl. 14.14 (CET)
OK, det blir säkert bra.--LittleGun (diskussion) 17 december 2018 kl. 14.27 (CET)
Det är dock ett litet problem som kvarstår - eftersom jag en stund blandade ihop de båda Eva Dahlin, fick LPfi sätta en mall på kategorin på Commons. Går den att ta bort nu, eller ska något mer göras där? // Zquid (diskussion) 17 december 2018 kl. 14.32 (CET)
Om kategorier och beskrivningar är rätt nu är det väl bara att ta bort den, gärna med lämplig redigeringssammanfattning. Jag gjorde det nu, men födelseår, huvudsaklig syssla (har hon gjort annat?) och översättning till engelska fattas. Om någon kunde leta rätt på en bild på konstnären så att hon fick en egen kategori skulle det hjälpa att undvika förvirring i framtiden. --LPfi (diskussion) 17 december 2018 kl. 20.29 (CET)

ILL2 och Wikidata[redigera | redigera wikitext]

Vill som ett exempel på "måttfull och lämplig" användning av IW-länk med ILL2 lyfta fram hur jag redigerat Danne Gansmoe. Han var ursprungligen en svensk musiker, flyttade till Norge och har där spelat tillsammans med artister och grupper som är "världsberömda i Norge". Jag tycker det då är väldigt naturligt att kunna få ge länkar till dessa norska musiker som har artiklar på norska wikipedia, samtidigt som det är mindre troligt att det kommer att skrivas svenska wiki-artiklar om dessa. ILL2-mallen låter dem lysa uppfordrande rött, samtidigt som det finns en liten blå "no" som talar om att det finns en norsk artikel. Anhn (diskussion) 9 december 2018 kl. 07.44 (CET)

Jag tycker personligen att det ser tråkigt ut med dessa extralänkar. Jag avråder bestämt från dylik användning. Tostarpadius (diskussion) 10 december 2018 kl. 16.05 (CET)
Ja, samma här. Kanske är jag bara dammig och förändringsobenägen, men jag tycker sånt lull-lull förfular och jag ogillar när länkar i artikeltexten kastar ut användarna till andra projekt. (Undantaget när de ligger under de tydliga rubrikerna källor och externa länkar då).--LittleGun (diskussion) 10 december 2018 kl. 16.47 (CET)
Jag tackar för synpunkter, noterar att tyngdpunkten är estetik "ser tråkigt ut", "sånt lull-lull förfular", medan jag försökte motivera lite mera i vilka lägen jag tycker att länken ger fördelar. Estetiken har jag försökt åtgärda med ILL2 där IW-länken är betydligt mer diskret än i ILL. I exemplet ovan med Danne Gansmoe så kan man 1. avstå helt från WL. 2. lägga in rödlänk och låta den intresserade söka upp i andra wikis. 3. lägga in ILL2-länk där användaren själv med ett enkelt musklick kan välja om hen är intresserad av en norsk artikel, eller om hen ska sätta sig ner och skriva en svensk. Jag förstår poängen med att om möjligt alla artiklar ska finnas på alla språk, men när det gäller t.ex. artister och författare så har de ofta en naturlig nationell anknytning som gör det mindre troligt att det kommer att skrivas artiklar på andra språk. Jag har även lagt in ett par ILL2-länkar i Huthi-rebeller för de betydelsefulla ledarpersonerna som har utmärkta engelska artiklar men ingen svensk. Här menar jag att ILL-länken borde bli en mer handfast uppmaning att skriva en svensk - man ser omedelbart att det finns en engelsk, man blir påmind om att det saknas en svensk. Den intresserade kan läsa den engelska och kan också ha hjälp av den om man vill skriva en svensk. Så fort det skrivits svenska artiklar ska självklart "lull-lullet" strykas - då hittar man ju en inter-wiki-länk i den svenska artikeln. Anhn (diskussion) 11 december 2018 kl. 09.23 (CET)
Anhn, jag tycker inte "lägena som länken ger fördelar" överväger. Svenskspråkiga Wikipedia är Wikipedia på svenska. Inte Wikipedia på svenska med länkar till andra språk för att vi inte pallar skriva själva. Så jag tycker din punkt 2 ska gälla, fast istället för tillägget "låta den intresserade söka upp i andra wiki" tillägga "låta den intresserade bidra till Svenskspråkiga Wikipedia med en artikel". Ett av huvudsyftena med Wikipedia är att få folk att bidra till världens samlade kunskap. Att bidra, och då samla kunskap, är också det som de flesta på Wikipedia tycker är mest lustfyllt. Inte bara att se till att en anonym massa, kundkrets om du så vill, presenteras kunskap. Då kan vi lika gärna göra länklistor (även om det finns gradskalor i helvetet).--LittleGun (diskussion) 11 december 2018 kl. 09.53 (CET)
Mallen {{ILL}} är inte tänkt att användas i huvudnamnrymden utan i wikipedianamnrymden, framför allt i önskelistor och översättningsprojekt. /ℇsquilo 11 december 2018 kl. 09.57 (CET)
Jag tackar för synpunkter och i avsaknad av stöd lovar jag försöka "ligga lågt" med ILL2, även om jag personligen tycker den har ett berättigande. Anhn (diskussion) 11 december 2018 kl. 10.11 (CET)

Jag har väldigt svårt för diskussioner som denna där alla bara pratar om sitt eget behov. Normal systemutveckling handlar om att man beskriver en User story och förklarar vad den användargruppen behöver och vad mervärdet är. Sedan försöker man lösa dom behoven om dom är tillräckligt viktiga...

  • Jag som skribent på Wikipedia vill inspireras att skriva mer och enkelt kunna se var saker och ting kan förbättras
    • Förslag:
      • Visa röda länkar där artikel saknas
      • Använd machine learning att hitta artiklar som behöver mervärde och använd saker som ORES för att hitta dessa och visa tydligt då en intern länk pekar på en artikel som behöver bättre kvalitet alt att det finns mallar på en artikel om att den behöver förbättras
  • Jag som läsare av Wikipedia vill hitta den information jag söker internt/externt/annat Wikiprojekt så jag lär mig så mycket som möjligt
    • Förslag:
      • Vid mus över visa dom språk artikel finns på eller extern källa. Är jag inloggat skall WIkipedia känna av vilka språk jag vill läsa på eller om jag vill se en autogenererad artikel av vad som finns i Wikidata
  • Jag som <??????> vill <???> så att jag kan <??>

- Salgo60 (diskussion) 10 december 2018 kl. 17.30 (CET)

Det är det vi gör, fast ad hoc. I "normal systemutveckling" ska man (producenten) skapa en produkt för en tänkt marknad (konsumenten) och behöver då en tänkt kund, som ska representera så många som möjligt så att det går att kränga produkten/förbättra världen eller vad man vill göra. På en välfungerande användargenererad webbsida görs tweekarna kontinuerligt och on the fly av användarna själva som är både innehållskapare och mottagare. Den stora skillnaden är att användarna är både producenter och konsumenter på en och samma gång. I Wikipedias fall diskuteras fram hur vi prosumenter vill ha det med konsensus.--LittleGun (diskussion) 10 december 2018 kl. 17.44 (CET)
Jag pratar om vikten av tydlighet när man kommunicerar. Jag har berättat för ca. 10 personer om din ide att Wikipedia skall vara artiklar utan externa länkar eller högst 1 och ingen förstår varför. Lägger man sedan till dimensionen att Öppen Fri kunskap har sitt värde i att referenser/länkar finns till trovärdiga källor som bekräftar det skrivna så inser man att externa länkar kan ha ett värde och det känns ännu mera otydligt varför inga länkar är bra? dvs. med mönstret ovan så sätter du önskemålet i ett sammanhang så att andra enklare förstår... tydlighet är viktigt om målet är att förstå varandra...- Salgo60 (diskussion) 12 december 2018 kl. 07.02 (CET)
Ja, tydlighet och kommunikation är viktigt och svårt. Jag förstår t ex inte riktigt ditt inlägg och fråga. Men jag har ofta noterat att du , blandar ihop på extern länk, vidare läsning och källa.
1. Rubriken "Extern länk" är typiskt en extern länk till officiell sida ofta med info som uppdateras och är dagsaktuell. Typiskt ett museums egna webbsida, en persons webbsida, en films websida, en tidnings webbsida där artikeln handlar om museet, personen, filmen resp. tidningen.
2. Rubriken "Vidare läsning" är böcker eller tidskriftsartiklar ellet webbsidor med ytterligare information om artikelobjektet som inte står i artikeln, men som faktiskt platsar där. Ligger utanför Wikipedia och det kan vara en extern länk dit.
3. Rubriken "Källor" listar böcker eller tidskriftsartiklar eller webbsidor eller liknande som bekräftar, verifierar och ursprungsvisar det som wikipedia-artikeln påstår.
1. Min ringa åsikt om rubriken Externa länkar. Jag menar att det ska eftersträvas att ha minst en extern länk listad, men jag har sällan sett att mer än en behövs.
2. Min ringa åsikt om Vidare läsning, eftersom den innehåller uppgifter som platsar i artikeln, skriv dom där och använd som källa. Annars är det bara en minnesanteckning eller utkast eller lättja.
3. Källor, självklart. Gärna lättfunna genom en extern länk.
Men, visst. Vi kan strunta i detta. Vi kan låta ändamålet helga medlen. Vi kan skapa mängder av artiklar som består av ett intro och en länksamling, och lämna över till någon annan att slutföra "anteckningarna" eller låta det bero. Välja att bara sortera länkarna om det är källa, vidare läsning eller officiell webbsida. För mig är det ett annat projekt än Wikipedia. Wikipedia för mig är självbärande, källbelagda fullödiga skrivna artiklar under ständig utveckling. Inte en länksamling. Det är inte jag som bestämmer, men än så länge är det mycket ursprungliga mantrat "Wikipedia är ingen länksamling" konsensus. Än så länge tolkar jag konsensus att Wikipedia Är en encyklopedi i betydelsen artikelsamling och den har fått sin storhet för att det är trevligt att prosumera artiklar.--LittleGun (diskussion) 12 december 2018 kl. 07.53 (CET)
Och, Nota Bene, ingen har lyckats förklara detta för mig: Efter att ha skrivit en stor och trevlig öppen encyklopedi, som fortsätter att fyllas på, med trevliga fullödiga artiklar med ordnad konsensuskapad disposition under mer än 15 år. Trots att det då var allmänt rådande att skapa länksamlingar och trots att man då sa att det var omöjligt och trots att vi då valde att ha mantrat "inte en länksamling" ändå hamnade på topp tio mest besökta. Varför backa 15+ år, varför säga vi behöver inga artiklar, ett intro och en mängd strukturerade länkar räcker? Varför ska Wikipedia vara navet som skapar tre raders intro och en mängd externa länkar till "Vidare läsning" och kopplade data? Varför kan inte det var ett annat projekt? Varför kan inte Wikipedias artiklar få vara en av alla indata till det projketet? Är det projketet sen överlägset så slår det ut Wikipedia. Och Wikipedia kan få vara ett monument över sin tid, som Nordisk Familjebok och digitala NE utan användarinput är sina monument.--LittleGun (diskussion) 12 december 2018 kl. 08.38 (CET)
Vi har numera lång och gedigen erfarenhet av att skiva textbaserade artiklar i Wikipedia och börjar också få en viss erfarenhet av att använda Wikidata för att förstärka Wikipediaartiklarna. Och det vi lärt är: Att ha externa länkar i Wikipediaartiklar är dåligt (länkröta, artikelintegritet etc) och att Wikidata passar (än så länge) bäst att utnyttjas i faktaboxar. För problemet med röda länkar finns flera möjliga lösningar (ILL, WD scan men också via korta stubartiklar i Wikipedia). Jag är övertygade det inom närtid kommer WMF presentera olika bra lösningar till detta, och vi bör hålla oss lugna tills de lösningarna är framme.Yger (diskussion) 12 december 2018 kl. 08.54 (CET)
De röda länkarna är inget problem, utan en del av lösningen. Tack vare dem skapas ständigt nya artiklar. Det incitamentet bör inte tas bort. Tostarpadius (diskussion) 12 december 2018 kl. 08.59 (CET)
Min tes är att om problemet definierades bättre och vem som är målgrupp så kan en lösning göras bättre än bara visa röda länkar för tomma artiklar. Denna lista är exempelvis 500 artiklar som saknar bild men bild finns att importera.... - 12 december 2018 kl. 09.55 (CET)
Importera då... Det har inget med rödlänkar eller externa länkar eller vem som är målgrupp att göra. Att vara tydlig är också att inte fladdra iväg.--LittleGun (diskussion) 12 december 2018 kl. 10.37 (CET)
Vill du få igång ett projekt så att intresserade kan komma in och stötta importen? Starta ett projekt. Är ingen intresserad? Synd. Ska de tvingas med ett "normalt systemutvecklingsförfarande", rapportera tid och resursbehov och status mot en deadline? Lycka till. Lösningen är inte att dumpa in externa länkar till bilder i artiklarna i hopp om att andra importerar, för att man inte orkar själv till exempel.--LittleGun (diskussion) 12 december 2018 kl. 10.46 (CET)
Vi släpper det här - det blir som vanligt att det spårar ur.... listan är en egenskap Svenskt porträttarkiv (P4819) dvs. med denna egenskapen kan fler hitta till Wikipedia. Idag finns 1600 kopplade och som en spinoff hittas ca. 500 artiklar som troligen saknar bild i Wikipedia artikeln. Vill man förbättra en artikel(roll) så antar jag att enkelt hitta bild att importera är av intresse, vilket dagens "röda länkar lösning" inte fixar... Att vara intresserad av att lära sig mer(roll) innebär för mig att enkelt hitta vad som finns i andra språkversioner av Wikipedia och även se externa länkar mer än 1 men utvalda med omsorg. Jag ser mer och mer att detta är av intresse exempelvis på intressant länk är TV program på SVT Öppet Arkiv som jag hoppas kunna koppla ihop med Wikidata snart d:Wikidata:Property_proposal/SVT_Open_archive och ser då att jag gärna hittar denna information enkelt sedan om det är via Google/sv:Wikipedia eller via Svenskt porträttarkiv (P4819) som jag hittar filmerna får andra avgöra. Jag har bara för avsikt att göra dessa samband enklare - Salgo60 (diskussion) 12 december 2018 kl. 11.30 (CET)
Ett effektivt sätt att undvika urspårning är att hålla sig till ämnet och inte fladdra iväg.--LittleGun (diskussion) 12 december 2018 kl. 12.23 (CET)
Det finns argument mot länkar till andra wikier i löptexten som inte har med estetik att göra. När länkarna går till artiklar på svenskspråkiga Wikipedia håller man sig inom samma struktur: Vår artiklar är samlade i kategorier på ett (förhoppningsvis) överskådligt sätt, från en artikel kan man förvänta sig att hitta till liknande artiklar om samma ämne på ett någorlunda konsekvent vis med hjälp av mallar och kategorier, etc. Svenska Wikipedia har sin struktur, och det går att navigera runt på ett ganska förutsägbart vis. Med länkar till olika, andra språkupplagor instoppade i artikeltexten leder man iväg läsaren till en helt annan struktur, där sättet att navigera är uppbyggt på ett annat vis. Det finns redan länkar till andra språkupplagor i snart sagt varje artikel, nämligen språklänkarna. Det räcker. Det finns också länkar till andra webbplatser under rubriken ”Externa länkar”. Låt oss hålla det såpass konsekvent. Det har aldrig varit tänkt att artikeltexten ska innehålla alla praktiska länkar som läsaren kan tänkas vara intresserad av. Så skulle det kunna ha varit – men då hade vi inte heller behövt bry oss om att skapa kategorier, ”nät” av artiklar, eller ha wikilänkar överhuvudtaget. /NH 12 december 2018 kl. 19.32 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar /Ascilto (diskussion) 12 december 2018 kl. 19.49 (CET)
(Ovanstående var egentligen ett svar på Anhn:s inlägg från 11 december 2018 kl. 09.23. Men jag missade att han/hon också gjort ett inlägg 10.11 samma dag, där det framgår att konsensus nåtts. Hade jag läst det hade jag nog inte förlängt diskussionen genom att argumentera emot det tidigare inlägget, det behövdes ju inte. /NH 13 december 2018 kl. 17.52 (CET))
Med den logiken borde väl alla interwiki länkar tas bort eftersom den leder iväg användarna bort från den trygga svenska strukturen? Hur klarar sig mobil läsarna som inte har kategorier? Lyssnar man på undersökningen från Wikimedia Research verkar "mer utvecklade länder", dit jag antar Sverige hör, så har Wikipedia blivit ett ställe där man snabbt kollar media händelser som "Kulturprofilen" eller snabbkolla enklare fakta. Läsa mer komplicerade saker och läsa längre artiklar gör man på andra ställen dvs. denna grupp klickar knappt på länkar och behöver inga språklänkar kanske inte ens kategorier... är det så vi vill sv:Wikipedia skall utvecklas....
Yger pekar på det inkonsekventa med dagens sv:Wikipedia att en dålig artikel har språklänkar men röd länk har inte
Förslag: gör det möjligt att länka till Wikidata istället för "tom länk" och ändra designen så att användaren får förslaget att skapa svensk artikel ==>
  • du får språklänkar
    • du kan använda dessa för att starta en sv:Wikipedia artikel
    • du kan läsa vidare på annat språk
- Salgo60 (diskussion) 17 december 2018 kl. 05.01 (CET)
@Salgo60: Som vanligt förstår jag bara hälften av vad Du vill säga, vilket jag vägrar tro beror på bristande fattningsförmåga. Jag begriper så gott som alla andras inlägg och tror snarare på vår nationalskald Tegnér: "Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta". Då jag inte ser stöd i samtalet hittills för något av det Du framför frågar jag endast: Var skriver Yger det Du påstår? Tostarpadius (diskussion) 17 december 2018 kl. 05.58 (CET)
bra att du frågar. Jag har nerdad in ännu mera på semantisk web och kopplingar genom att åka runt i Europa på konferenser ==> att jag fått nya galna tankar som jag försöker hålla inom mig ;-)
Yger skrev ändring 24 november 2018 kl. 19.27 det går att länka till den och från den kan man välja en (fyllig) artikeltext på annat språk. Jag tycker Yger uttrycker att alla länkar till något som finns som ger språklänkar är bättre än tom sida dvs. även att skapa funktion som utnyttjar vad Wikidata vet och kan ge mig förslag på andra språk vore bra...
dvs. om vi tar den artikel du skrev som blir svår att navigera vidare i....
i Wikidata saknas på svenska även namn och beskrivning ==> gör det ännu svårare att hitta den med sökning du får om allt är inställt rätt ett Q nummer Q18633472 USA lichenolog (1928–1990)äeftersom svenska etikett saknas
    • min vaga tanke var
      • när du skrev denna artikel hade du säkert hittat Mason Ellsworth Hale (Q18633472) och att det fanns på olika språk varför inte utnyttja det och göra det enklare för nästa
      • ny typ av tom länk att istället för att skriva Mason Ellsworth Hale kanske ange namnet men med en koppling till Wikidata typ
[[Mason Ellsworth Hale|WD=Q18633472]] 
==> och då visa en bättre sida där det både står att du kan skapa artikeln men att artikel finns på andra språk alternativt är att bara länka direkt till Wikidata Mason Ellsworth Hale (Q18633472) men då får du inte en tydlig indikation att skriva en svensk version plus att användaren skickas ned i Wikidata vilket känns omöjligt för många.....
Finns säkert många varianter på detta som kan vara bra/bättre än tom länk men detta var min dunkla tanke och vad jag läste in i Ygers mening.... FYI jag har lyssnat 10ggr på keynoten i Bonn på #SWIB18 länk där en professor pratar om detta med att koppla ihop saker och jag inser hur galet svårt kopplingar av kunskap är plus hur lite jag förstår - Salgo60 (diskussion) 17 december 2018 kl. 06.46 (CET)
Nu har du tappat lite fokus igen:
1. Du skriver, lite raljerande: "Med den logiken borde väl alla interwiki länkar tas bort eftersom den leder iväg användarna bort från den trygga svenska strukturen?
Men, diskussionen ovan hade dittills handlat om löptexten, artikeltexten och artikelrubriken. Oberoende av vänstermenyn. Vars språklänkar eller Wikidatalänkar ingen argumenterat emot...
2. Ygers mening: "Det går att länka till den och från den kan man välja en (fyllig) artikeltext på annat språk" har du missförstått fullständigt.
Alltså: Att en kort bot-artikel skapar mervärde, trots att den inte är särskilt, om än tillräckligt, fyllig. Eftersom det går att länka till den artikeln internt, utan att lämna projektet. Men därifrån gå till en annan språkversion, som det i bästa fall är möjligt att göra. Jag är inte helt överens med Yger där. Jag tycker för många av bot-artiklarna inte är tillräckligt fylliga och att språklänken inte hjälper upp det.
3. Sen verkar det som att du skriver en önskan: Att om man klickar på en rödlänk så vill du att användaren ska få bättre hjälp att skapa artikeln, framförallt gällande var källmaterial finns?
Det går att förbättra, just nu är den tråkig, mest en massa "det här ska du inte göra". Men det finns risk att överinformera så att det istället blir dunkelt. Ska vi då dumpa iväg folk bort från projektet vi vill att de ska förbättra är det risk att skapa förvirring. Men går det att göra tydligt så, t ex med listor till källmaterial och språklänkar.
Om det är så du menar är det nog läge för en ny tråd. Men skriv då om hur du vill förbättra dialogrutan/sidan för skapande av ny artikel efter klick på rödlänk. Inte om vad en professor i Bonn tycker om att koppla ihop saker i allmänhet. Vi har flera gånger försökt förbättra den, och vi har väldigt svårt att komma överens om bästa sätt.--LittleGun (diskussion) 17 december 2018 kl. 07.56 (CET)
Med en dåres envishet hävdar jag att vad som skall presenteras beror på målgrupp... plus att när man diskuterar detta bör man skilja på
  • Vad som skall visas för läsaren
  • Om "röda länken" skall ha koppling <- jag fokuserar på denna
Svar på inlägg ovan....
1) om vi tror att användarna inte kan hantera andra Wikipedia språkversioner varför finns dom i marginalen på sidan som default.... för mig saknas logik/ bild av vilka användare som skall använda detta.... sedan om det uppfattas som att raljera eller ej är en annan fråga
1-1) som sagt tidigare jag ser hellre tydlig definition vem läsaren är än formulering "att jag tycker". Ett argument från #SWIB18 för kopplingar är att världen blir mer internationell och alla har inte svenska som modersmål där gissar jag att dessa personer har hjälp av språklänkarna om dom finns i texten i svenska Wikipedia... tyvärr diskuteras denna användargrupps behov sällan på Bybrunnen
2) "missförstått fullständigt" -> för mig är en länk med koppling Wikidata steg 1 för att enklare kunna göra bättre lösningar se nedan. Steg 2) kan vara att skicka ned dom i Wikidata. Steg 3) snyggare gränssnitt för dom som vill till en annan artikel på annat språk... Steg 4) länkar vi från artikel till Wikidata så blir det även enklare för andra språkversioner att hitta sv:Wikipedia länkarna och dom kan få information att Svenska Wikipedia saknar artikel på denna person men länkar artikeln x antal gånger (går även idag)
3) steg 1 är här att koppla till Wikidata ==> Röd länk ger inte någon hjälp medans Wikidata skapar sammanhang e.g. personen ovan Mason Ellsworth Hale (Q18633472) ==>
  • född 29 september 1928 Litchfield County
  • död 23 april 1990 Arlington County
  • studerat vid Yale University
  • skrivit artiklar se Scholia Q18633472(Scholia visar vad Wikidata vet om personens publicerade artiklar) eller böcker som finns i LIBRIS --> att vi LIBRIS skulle kunna ha att denna person finns omnämnd i Svenska Wikipedia men saknar artikel.... eller att någon startar och hittar artiklar skrivna av personen och sedan hittar att Svenska Wikipedia saknar artikel om personen.....
Länkar/kopplingar skapar enorma möjligheter och även om vi bara vill visa röd länk i svenska Wikipedia så är möjligheterna enormt stora om vi även kopplar ihop den "röda länken" med Wikidata objektet dvs. länken får ett sammanhang och är inte bara text. I den värld jag befinner mig i pratar man om "things not strings" snart kommer Kungliga biblioteket att lägga upp filmer från deras användardag 5 dec om hur de ser att sin gamla roll kanske försvinner helt och dom vill bli en del av internet dvs. dom vill koppla ihop sig med Wikidata/Wikipedia med flera... som ett steg i detta hade Alicia Fagerving (WMSE) hade ett längre anförandet för 200 bibliotekarier om möjligheterna. Summa summarum "röda länkar" blir bättre om vi kopplar dom mot Wikidata sedan om det visas som röda länkar eller med en språklänk är lite av tycke och smak.... - Salgo60 (diskussion) 17 december 2018 kl. 12.46 (CET)
Jag hoppas att KB besinnar sitt ansvar för den gamla rollen. Deras huvuduppgift är och måste förbli att samla svenska trycksaker. Den får inte försummas till förmån för att bli en i mängden på webben. Däremot är det givetvis bra om man tillgängliggör sitt stora bestånd på ett nytt sätt. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2018 kl. 13.18 (CET)
Ja, du fladdrar på. Jag försöker fokusera: Vid klick på rödlänk kommer man till en dialog/fösnter för skapande av ny artikel. Den kankse skulle kunna förbättras, t ex med förslag på källor om det finns såna på Wikidata. Är det möjligt? Går det att göra snyggt?--LittleGun (diskussion) 17 december 2018 kl. 12.57 (CET)
Att man ser Wikidataobjektet har jag inget emot, om det kan göras på ett ändamålsenligt sätt. Jag är dock rädd att det uppmuntrar till översättningar istället för till sökande av egna källor och självständigt artikelskrivande i relation till andra språkversioner. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2018 kl. 13.09 (CET)
mer fladder
  • Länken med [[xxxx]] blir "dum" dvs strings
  • Länken med Wikidata nummer blir smart (things) så då kan man förstå att detta är en person som pluggat på Yale och att personen skrivit artiklar ihop med andra. Här hoppas jag att Alicia Fagerving (WMSE) gör något smart med Kungliga biblioteket och LIBRIS XL.....
I Bonn visade finska biblioteket att man kan markerar en text och sedan få bok förslag eftersom dom hade klassificerat alla sina böcker med AI (Maskininlärning) se tweet. Så svar JA det går att presentera källor mer eller mindre intelligent MEN det skall nog funderas över på annat ställe än Bybrunnen.... Scholia stöder även ämnen ==> scholia/taxon/Q10496603 visar vad som finns idag om den artikel Tostarpadius skrev ovan... bättre exempel är Zika Virus eller artiklar av vilka som tagit Nobelpriset i Fysik... säkert långt från komplett då det gäller artiklar men jag ser massa möjligheter.... det jag tror vi vinner på sikt är alltså att även koppla röda länkar till Wikidata om vi kan, sedan hur det visas kan denna diskussion besvara - Salgo60 (diskussion) 17 december 2018 kl. 14.59 (CET)
Vår uppgift är inte att hänvisa våra läsare till andra databaser, utan att ge dem läsvärda artiklar. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2018 kl. 18.02 (CET)
Om du syftar på exemplet med Finska biblioteket så är min tanke att du markerar text i Wikipedia och så får du förslag på källor från Libris/Finska biblioteket som skall hjälpa dig att skriva artikeln... antar att man kan gruppera ihop artiklar så när du skall skriva om liknande ämne som gjorts tidigare så kan du dra nytta av detta osv. Jag skicka frågan vidare till Denny Vrandečić (Q18618629) som skapat Wikidata som nu jobbar på Google nyligen om detta med visionen av källor och han hade många tankar se tweet - Salgo60 (diskussion) 17 december 2018 kl. 19.13 (CET)
Jag är helt emot den typen av styrning. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2018 kl. 20.00 (CET)
Vi pratar om bättre ge förslag på källor dvs. göra tröskeln mindre att hitta bra källor och kanske snabbare hitta fel. Fråga Tostarpadius ser du fördelen med att vara mindre vag och koppla till Wikidata istället för det vaga att bara skriva [[Mason Ellsworth Hale]] och få en text länk utan koppling till befintlig person? Om detta bedöms vara rätt väg och intressant så är frågan hur och vad som skall visas men det är kanske ett eget ämne eller projekt... - Salgo60 (diskussion) 17 december 2018 kl. 22.05 (CET)
Jag ser inte fördelen med att krångla till koden. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2018 kl. 22.47 (CET)
Ok men det är inte koden vi pratar om utan tanken att koppla "things not strings" för att travestera ditt första inlägg "Det dunkelt länkade förblir i dunkel". Andra som startat den här resan är Google som skriver om things, not strings - Salgo60 (diskussion) 17 december 2018 kl. 23.08 (CET)
Jag ser inget behov av en förändring, men går det att förbättra funktionen så, att man, som LittleGun föreslår, får en hänvisning till objektet på Wikidata när man trycker på den röda länken, ser jag positivt på det. Dina utflykter åt alla möjliga andra håll har jag varken tid eller intresse att hänga med på. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2018 kl. 23.58 (CET)
Skall du hitta WD objektet så måste du ange det i länken i artikeln - det är det ni måste inse att bara ange text inte fungerar utan man skall peka på "rätt" WD objekt - Salgo60 (diskussion) 18 december 2018 kl. 08.09 (CET)
I så fall fortsätter vi som hittills. Tostarpadius (diskussion) 18 december 2018 kl. 08.39 (CET)
@Salgo60, Tostarpadius: Jag får intrycket att ni pratar förbi varandra här. Som jag uppfattar förslaget från LittleGun handlar det om att få en hänvisning till befintligt WD-objekt utan att det syns i visningsläget av artikeln utan först när man klickar på den röda länken och kommer till sidan för artikelskapande. På den sidan finns redan idag en liknande hänvisning till Wiktionary och om man klickar på länken Sök på den sidan får man längst ned förslag på Wikidataobjekt som har samma etikett som texten i rödlänken. Det går naturligtvis att göra så att Wikidata syns lite tydligare på den sidan.
Så här ser artikelskaparsidan ut idag, med ett möjligt tillägg för en sökning i Wikidata på samma sätt som för Wiktionary. Jag har använt ovan nämnda Mason Ellsworth Hale som exempel. Texten ska givetvis inte vara med fetstil, det är bara för att visa tillägget tydligt i detta exempel.
--Larske (diskussion) 18 december 2018 kl. 09.08 (CET)
@Larske: Tack för informationen! Det möjliga tillägget vore välkommet. Jag skulle inte vilja påstå att vi pratar förbi varandra. Jag delar helt enkelt inte Salgo60:s entusiasm för att fylla artiklarna med material från Wikidata. Tostarpadius (diskussion) 18 december 2018 kl. 09.15 (CET)
────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────
Larske: Något sånt ja. Fast jag tänkte mer att plocka ut bra grejor ur Wikidata, om dessa finns. Typ:
"Det finns ingen artikel om Mason Ellsworth Hale. Skapa gärna en, hon föddes NNNN i XXX. Var det henne du menade? Kanske kan du hitta uppgifter här, för att utöka artikeln: [källista från Wikidata]". Lycka till, det här är våra medverkanvillkor."
Eller liknande. Det får gärna finnas en länk till Wikidata också, men lägg den sent i så fall. Ytterst få personer är bekväma med, eller behjälpta av, att kastas till Wikidata. Salgo60, har du klickat på en rödlänk någon gång?--LittleGun (diskussion) 18 december 2018 kl. 11.12 (CET)
Vill man få lite mer "kött på benen" kan vi komplettera med en länk till verktyget Reasonator som gör precis en sådan "utplockning av bra grejor" från Wikidata och presenterar på en sida. Fortfarande med Mason Ellsworth Hale som exempel skulle en sådan länk på artikelskaparsidan kunna vara
--Larske (diskussion) 18 december 2018 kl. 11.35 (CET)
Jag har väldigt svårt för detta att man kastas iväg till nya platser, med smått obegripliga tabelldata (inklusive Wiktionary, som jag tror är någon sorts pointer att det är skillnad mellan ordböcker och encyklopedier). Jag tror att jag ändå är tåligare än de flesta på att hantera och förstå sånt. Så bara en länk till en databas tror jag försämrar. Poängen med röd länk är att informera att artikel saknas och inspirera till att skapa artiklel, så brukar vi resonera på Wikipedia och det verkar vara konsensus. Min poäng är därför att ge källor till artikelsubjktet/objektet för att inspirera skapande. Inte att skicka iväg till nya listor med artikelsubjektets samlade verk eller annan rådata. Utan att presentera var det finns källor. Så därför ska länkarna/informationen man ger vara relevanta och uppfattas lokal. Jag tänkte att det gick att hantera så att man får information om var det finns källor, bara om Wikidataobjektet faktiskt innehåller källor och bara de källorna isåfall, och inte en ny lista med artiklesubjektets rådata, samlade verk och i bästa fall någonstans en källa, men normalt inte i en helt ny vy. De flesta människorna stänger bara ner webbläsaren eller backar den när såna saker bara händer.--LittleGun (diskussion) 18 december 2018 kl. 11.52 (CET)
Jag tror däremot stenhårt på länkar till Wikidata. Det är bättre än placeholders. De har främst två funktioner, nämligen dels att man den vägen blir lotsad till artiklar på andra språkversioner, om de finns, dels att den som skapar en ny sida får hjälp att lägga in den rätt. Tostarpadius (diskussion) 18 december 2018 kl. 11.58 (CET)
@LittleGun: När det fungerar som det ska, ska alla uppgifter i Wikidata vara källbelagda/försedda med en referens, men precis som i Wikipedia saknas det ibland. Men visst skulle man kunna presentera en lista över bara de referenser som finns för påståendena om ett objekt i Wikidata utan att ange själva påståendena. Men skulle inte en sådan referenslista bli rätt kryptisk om man inte vet vilka uppgifter/rådata som stöds av respektive referens? Då är det väl bättre att komma till Wikidata där referenserna står i direkt anslutning till respektive påstående. Så länge back-knappen i webbläsaren fungerar är man inte mer än ett klick från Wikipedia-tryggheten och jag tror att man får acceptera risken att få se något man inte tidigare sett. Annars vågar man nog inte gå in i ett bibliotek heller för att söka information och källor. SMirC-smile.svg
--Larske (diskussion) 18 december 2018 kl. 12.47 (CET)
Ja, om jämförelsen gullig mormorstant med kofta och glasögon på näsan som visar in en på ett ombonat bibliotek, är adekvat. Eller om inkastad i en hiss, försedd med huva, snurrad på och utkastad i en ruffig lagerlokal med stängda lådor med kryptiska etiketter, stroboskop-blink, vrålande sirener och skällande hundar stämmer bättre. Eller om det är någonstans därimellan.
Lite besviken faktiskt. Efter alla kilobyte som avhandlat frälsningen med kopplade data och sexiga tjänster för att presentera detta och flashiga youtubevideor med internetskapare och bonnska professorer. Jag trodde att det mha Wikidata skulle kunna skrivas ett standardiserat intro med basdata och presentera vad som är substansfulla källor där, typ biografier oavsett om Wikidata anvädner de som källa, på ett mer städat sätt. Och låta bli om inget fanns. Typ såhär:
"Det finns ingen artikel om Mason Ellsworth Hale. Skapa gärna en, hon föddes NNNN i XXX. Var det henne du menade? Kanske kan du hitta uppgifter här, för att utöka artikeln:
[Lästips 1 födelsedatabas
[Lästips 2 Biografi av PP]
[Lästips 3 Presentation på XX]
Lycka till, det här är våra medverkanvillkor..."
Ska vi bara skicka till Wikidata, och tycker det är bra, är det bara att byta ut wiktionarylänken som väl inte gör någon glad? Det vore smutt om det bara hänvisades till Wikidata/Wiktionary ifall det verkligen står något där.--LittleGun (diskussion) 18 december 2018 kl. 13.19 (CET)

På Phabricator skapades idag en feature request T212211 om att länka till Wikidata istället för som idag ut i tomma intet om ingen artikel finns på ett mera stabilt sätt. Dom pekar även pekar på Mall:ILL dvs. där denna diskussion starta - Salgo60 (diskussion) 18 december 2018 kl. 21.43 (CET)

Det vore bättre om det fortsatte precis som nu än att det blev så att man kommer direkt till Wikidata. Då förlorar rödlänkarna sin funktion. Jag avstår hellre från att lägga in dem om det skulle inträffa. Tostarpadius (diskussion) 18 december 2018 kl. 23.05 (CET)
Det skrivs ingenstans om att komma direkt till Wikidata utan han lovprisar dagens röda länkar som ett bra mönster. Citat: T212211
 best known as "red links", are A Good Thing. They encourage the creation of new pages, and they automatically spring to life on many pages when the relevant article is created.
Sedan räknar han upp massa argument varför en textlänk är mindre bra än en som pekar på en bestämd sak ("Thing") du måste skilja på
  1. att ha en koppling till Wikidata
  2. vad som händer då du klickar på länken
T212211 önskar bara att 1 skall bli bättre sedan avslutar han med att om det görs så kan massa intressanta saker göras
When this is implemented, the whole nature and design of links in general and red links in particular may change, so it's a big request, but it has to start somewhere :)
Och då kan man enklare göra saker som LittleGun ritar på eller denna vision - Salgo60 (diskussion) 19 december 2018 kl. 00.00 (CET)
Nej, det behöver inte börja någonstans... Konceptet med länkar är bra som det är. Det Larske föreslagit är en fullt tilltäcklig förändring. Tostarpadius (diskussion) 19 december 2018 kl. 12.22 (CET)
Kanske räcker det att bara färga dom inspirerande röda :-) - Salgo60 (diskussion) 19 december 2018 kl. 16.13 (CET)
Ja, det var då sannerligen dunkelt. De lyser ju rött som det är. Tostarpadius (diskussion) 19 december 2018 kl. 16.38 (CET)

Mycket mycket dålig men mycket mycket läst[redigera | redigera wikitext]

Diskussion flyttad till Diskussion:Lista över självständiga stater#Från Bybrunnen.Yger (diskussion) 19 december 2018 kl. 18.01 (CET)

Wikipedias Androidapp[redigera | redigera wikitext]

Hej, alla.

Vi behöver er hjälp. Som ni vet så använder våra läsare allt mer sina mobiltelefoner för att nå våra wikier, men våra verktyg är fokuserade på datorer och tangentbord. Detta kommer att vara ett problem för oss i det långa loppet: Wikipedia blev en grej för att alla som kunde läsa kunde lägga till information. Om detta inte är sant i framtiden blir det svårt att få nya personer att redigera. I längden hotar det vår överlevnad.

Wikipedias Androidapp kommer att testa ett par saker för att se om vi kan få fler personer att göra små ärenden som att lägga till eller översätta korta artikeldefinitioner, de där som definieras på Wikidata och används bland annat i VisualEditor, apparna och så vidare för att hjälpa folk att navigera. Enkelt och snabbt att fixa.

Skulle du kunna tänka dig att hjälpa till? Du behöver bara ha en Androidtelefon och kunna installera appen. Vi är intresserade av att höra både från personer som har redigerat via mobilen och de som inte har det, så det är inte alls ett problem om du inte har redigerat mobilt förut.

Fyll i https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLScUj-8iCJf63OXEhMrtQCXfVksC8QF4souAX-Y7lmZubyAFfA/viewform för att hjälpa till.

Tack, Whatamidoing (WMF) (diskussion) 21 december 2018 kl. 21.25 (CET)

Huthi[redigera | redigera wikitext]

Jag har författat artikeln huthirebellerna och använt gement inledande "h" såsom NE skriver [3]. I medierna används ofta inledande versalt "H". Namnet på den klanledare efter vilken rebellrörelsen är uppkallad var Huthi (nu död). Vad är riktigt och vad skall WP använda?-Wvs (diskussion) 9 december 2018 kl. 16.33 (CET)

Eftersom Huthi är ett personnamn, bör det skrivas Huthi-rebellerna med versalt H. /Ascilto (diskussion) 9 december 2018 kl. 19.26 (CET)
Ovanstående gäller åtminstone i ett tidigt skede, där egennamnskaraktären väger tungt. Senare brukar många sådana gruppbeteckningar bli gemena och samtidigt tappa bindestrecket. Exempel: lutheraner, kalvinister, buddhister och konfucianister. När den tiden har kommit brukar bero på vad källorna säger. Vilka bra källor är det som följer Asciltos rekommendation?—Paracel63 (diskussion) 9 december 2018 kl. 23.10 (CET)
Det är sammansättningar som under sin "etableringsfas" skrivs med versal, medan avledningar (ord med t.ex. suffix som -dom, -an, -ism, -ist) aldrig gör det, i alla fall inte längre.
Bindestreck används sparsamt i svenska sammansättningar (om det inte finns någon särskild konvention för det aktuella ordet) och i regel av uppenbara tydlighetsskäl, men aldrig eller mycket sällan i etablerade termer.
Det går att argumentera för att ordledet H/huthi- inte längre är meningsfullt att betrakta enbart som egennamn, utan att det lika gärna kan syfta direkt på rörelsen, medan al-Huthi själv är förpassad till etymologin. Benämningen huthier tyder på att det har utvecklats i den riktningen. (disk. bidr.) 10 december 2018 kl. 14.08 (CET)

Tack för det enorma intresset. Jag finner att vi fortsätter som NE med gemen initialbokstav. -Wvs (diskussion) 23 december 2018 kl. 18.20 (CET)

Automatiserade taxoboxar[redigera | redigera wikitext]

På engwiki har de börjat implementera automatiska taxoboxar, läs här, vilket jag tycker verkar mycket vettigt. Detta innebär att vid en taxonomisk förändring så räcker det att uppdatera en taxobox så följer resten med. Jag har inte satt mig in i hur det fungerar mer exakt vid exempelvis splittar och lumpar men jag tycker att detta vore något som även sv.wiki skulle kunna ta i beaktande. --AHA (diskussion) 19 december 2018 kl. 11.13 (CET)

Jag stöder inte förslaget. Det har lagts ned mycken energi på att ordna auktorsnamnen. Skall det ha varit förgäves? De biografiska faktarutorna med uppgifter direkt från Wikidata har ställt till mycket elände. Tostarpadius (diskussion) 21 december 2018 kl. 20.59 (CET)
Jag stöder förslaget. Det är precis sådana här saker som Wikidata är så mycket bättre på än Wikipedia. /ℇsquilo 23 december 2018 kl. 11.40 (CET)
Wikidata? Förslaget med automatiserade taxoboxar som AHA länkar till ovan har såvitt jag förstår inget med Wikidata att göra. --Larske (diskussion) 23 december 2018 kl. 11.48 (CET)
Detta beskrivs närmare på ett på grund av etikettsbrott blockerat ip-nummers diskussionssida. Det hela sköts av ett antal mallar, vilket gör att det är hart när omöjligt att förstå för vanliga användare. Vi har tillräckligt mycket som blivit svårt att redigera på senare år. Därför vidhåller jag mitt nej. Tostarpadius (diskussion) 23 december 2018 kl. 16.29 (CET)
Jag är också bekymrad över den stigande komplexiteten i Wikipedias kodspråk. Jag tror inte det underlättar att locka nya användare, varför jag inte känner att jag kan stödja förslaget. / TernariusD 23 december 2018 kl. 16.56 (CET)

Mall:Infobox musikal[redigera | redigera wikitext]

Varför finns inte parametern "Medverkande" eller "roller" el.dyl. med? Vore väl en självklarhet...? --Christian47 (diskussion) 22 december 2018 kl. 23.26 (CET)

Wikimania 2019[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Som många av er säkert vet kommer Wikimedia-rörelsens största årliga evenemang, Wikimania, arrangeras i Stockholm nästa år. Sedan 1 oktober är jag, Eric Luth (WMSE), anställd av Wikimedia Sverige som konferensgeneral, och nu har planeringen tagit fart på riktigt.

För några veckor sedan hade gemenskapen ett medlemsmöte där man fick ge input till planeringen, och ge förslag på hur bland annat volontärer kan involveras i arbetet. Om ni här har några idéer får ni gärna kontakta mig, via min diskussionssida eller mail! Maila kan ni göra på förnamn.efternamn [at] wikimedia.se.

Vi har också nyligen publicerat ett blogginlägg på Wikimedia Sveriges blogg med lite mer ingående information om hur planeringen går. Längst ner i inlägget hittar ni en svensk översättning.

Slutligen kommer vi uppdatera med generell information, specifika uppgifter som volontärer kan hjälpa till med och annat via en svenskspråkig mailinglista. Följ gärna den för att oftare få uppdateringar! Du hittar listan här: http://styrelse.wikimedia.se/cgi-bin/mailman/listinfo/wikimania

Jag ser fram emot att fortsätta diskutera och arbeta med er. Hör av er om ni har några frågor!

Allt gott, och god jul för er som firar!

Eric Luth (WMSE) (diskussion) 23 december 2018 kl. 14.04 (CET)

Veckans tävling: Artikelnomineringar[redigera | redigera wikitext]

Nu har Wikipedia:Veckans tävling/Artikelnomineringar kört igång, välkomna! Tävlingen har faktiskt en diskussion här på Bybrunnen för några veckor sedan att tacka för sin existens. Nu hoppas jag att många vill delta och att det finns personer som kan njuta av lugna mörka kvällar (framför datorn?) och inte går på knäna på grund av stress inför stundande högtider. //Vätte (diskussion) 17 december 2018 kl. 00.14 (CET)

Det verkar tyvärr inte ha blivit så stor uppslutning. /Ascilto (diskussion) 24 december 2018 kl. 01.19 (CET)

Omdirigering av mallar[redigera | redigera wikitext]

Geolodus skapar nya mallar som endast är omdirigering till existerande mallar. {{Läsårsblockerad}}, {{Testredigering}}, {{Uppslagsordet leder hit}}, {{Leder hit }} är några exempel. Jag tycker att vi bör undvika "synonymmallar" - de förvirrar mer än de tillför nytta. Jag har därför två frågor; dels till Geolodus: Vad har syftet med dessa mallar?; dels till gemenskapen: Vill vi ha denna typ av mallar? Kitayama (diskussion) 17 december 2018 kl. 10.57 (CET)

Det är mest för att förenkla för nya användare som inte kan namnet på dem. Geolodus (diskussion) 17 december 2018 kl. 11.23 (CET)
Även gamla användare (som jag) har ibland svårt att komma ihåg ifall en mall hette faktamall, faktaruta eller infobox på slutet. Eftersom en enhetlig namngivning nog ligger långt bort så är dylika omdirigeringar bara bra. /ℇsquilo 17 december 2018 kl. 15.52 (CET)
Jag instämmer med närmast föregående. De gör stor nytta här som i andra fall. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2018 kl. 18.04 (CET)
Jag föreslår att man istället gör det lättare att hitta de olika mallarna, nedan följer några exempel på redan befintliga mallsamlingar

Följande har jag lånat från en annan användare, minns inte vem

Voyager85 (diskussion) 17 december 2018 kl. 18.45 (CET)

Varför krångla till det så? Generöst med omdirigeringar, där som i artikelnamnrymden, är modellen. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2018 kl. 20.03 (CET)
Om man har flera namn på samma mall så kan även en van användare få problem med att förstå vad mallen gör och vilken syntax aom ska användas. Ser jag {{Uppslagsordet leder hit}} i en artikel måste jag söka upp den mallen för att se att det är samma som {{Omdirigering}}. I artikelrymden är omdirigeringar bra, i mallrymden är det en björntjänst till användarna. Kitayama (diskussion) 17 december 2018 kl. 20.24 (CET)
Instämmr med Kitayama. I artikelnamnrymden gör en omdirigering av en artikel samma sak som en länk: den får läsaren att komma till en och samma artikel. Men att använda andra ord i mallar ger en helt annan effekt... Jag vet och förstår att det är själva dokumentationssidorna till mallarna som det handlar om här och inte mallarna per se, men mallar kan vara tillräckligt krångliga och svåra att förstå för den som inte är utbildad på området för att alternativa namn på mallarna ska komma och lägga ännu fler krokben. //Vätte (diskussion) 17 december 2018 kl. 20.37 (CET)
Jag ser inte att de nackdelarna överväger jämfört med poängen med att underlätta för våra användare att skriva ett namn som fungerar. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2018 kl. 22.51 (CET)
Det är framför allt två mallar som jag aldrig kommer ihåg vad de heter. Det är {{Faktamall saknas}} och {{Sida behövs}}. Var det "Infobox behövs" eller "Faktaruta saknas"? Var det "sidnummer behövs" eller "sidnummer saknas"? Spela roll! Skriv vad man menar så ska rätt mall anropas. /ℇsquilo 18 december 2018 kl. 09.57 (CET)
Jag håller med om att det är svårt att komma ihåg alla namn på mallar, men jag tycker inte omdirigeringarna gör det lättare. Efter tips från @Paracel63: använder jag Typinator för detta istället. Ett litet program till Mac OS X som skriver ut text för egenvalda förkortningar. Man kan få programmet att skriva ut år och månad också i de mallar som behöver det och man kan också bestämma positionen för cursor o.s.v. Är det någon som har tips på liknande program för Windows vore jag mycket tacksam.Machatjkala (diskussion) 23 december 2018 kl. 18.47 (CET)
Min spontana reaktion var: "Usch, så krångligt!" Vi skall underlätta redigering, inte försvåra den. Är någon hjälpt av det, inte mig emot, men tvinga inte andra att använda dylika hjälpmedel. Tostarpadius (diskussion) 23 december 2018 kl. 19.22 (CET)
@Machatjkala: Trevligt att du också har nytta av frasminnesverktyget Typinator. Här listas nio olika alternativ för Ms Windows (kategorin heter på engelska "text expander"). @Tostarpadius: Vi har alla olika behov. Själv har jag de senaste 20 åren sparat in många dyrbara timmar på att slippa skriva stora, standardiserade textsjok (vilka med några enkla knapptryckningar istället kan levereras av mitt frasminne). Angående omdirigeringar eller inte till mallar lutar jag åt att omdirigeringar gör nytta även i mallnamnrymden. Det går att komma tillbaka till det egentliga mallnamnet via sökfunktionen. Allt julgott och god gröt! SMirC-smile.svgParacel63 (diskussion) 24 december 2018 kl. 19.45 (CET)

Veckans tävling - År 1919[redigera | redigera wikitext]

Vid midnatt startar årets version av den traditionella Veckans tävling, som handlar om vad som hände för etthundra år sedan, och den handlar därför om År 1919. Året präglades av följderna av det stora kriget, med politiska spänningar, men även grundandet av några välbekanta företag, klassiska litterära verk som gavs ut och flera filmer, baserade på litterära verk. Tävlingen är bred – du kan skriva om historia, litteratur, film, teater, personer, byggnader och mycket annat, som på något sätt har anknytning till det aktuella året. Välkommen att vara med och sprida kunskap om det intressanta året 1919!--Historiker (diskussion) 23 december 2018 kl. 20.25 (CET)

Helghälsning till er alla![redigera | redigera wikitext]

Happy new year 06463.jpg Cat Nap, Manolates - panoramio.jpg

Jag önskar er alla en rad med trevliga dagar, oavsett om ni firar jul & nyår eller inte. Innehållsrika eller avkopplande, som ni vill ha det... // Zquid (diskussion) 22 december 2018 kl. 13.18 (CET)

God jul. J 1982 (diskussion) 22 december 2018 kl. 16.14 (CET)
God jul!--LittleGun (diskussion) 22 december 2018 kl. 16.18 (CET)
God jul! Vostok (disk.) 22 december 2018 kl. 17.42 (CET)
Frohes Fest und einen guten Rutsch ins Neue Jahr. I Tyskland "rutschar" man in i det nya året :-) --Holger.Ellgaard (diskussion) 22 december 2018 kl. 18.23 (CET)
Julfriden sänkte sig märkbart redan igår över Wikipedia, kanske i själva verket julhets. Men det kommer med största säkerhet att bli ett par timmars dödtid på självaste julafton så jag tittar nog in då också. Hursomhelst. En riktigt god jul till er alla! /Ascilto (diskussion) 22 december 2018 kl. 19.15 (CET)
Även jag önskar eder alla en fröjdefull jul! Tostarpadius (diskussion) 22 december 2018 kl. 19.19 (CET)
Önskar alla en riktigt God Jul! --Allexim (diskussion) 23 december 2018 kl. 09.57 (CET)
God helg, allihopa! /JohanahoJ (diskussion) 23 december 2018 kl. 10.25 (CET)
God Jul till alla! --Nordelch För Wikipedia - i tiden 23 december 2018 kl. 10.57 (CET)
God jul till er allihopa! /ℇsquilo 23 december 2018 kl. 11.37 (CET)
God jul! Höstblomma (diskussion) 23 december 2018 kl. 19.37 (CET)
God jul! Roufu (diskussion) 23 december 2018 kl. 21.38 (CET)

Börjar om med en önskan om en riktigt God Jul, innan vi allihop försvinner in i högermarginalen! Idunius 24 december 2018 kl. 09.24 (CET)

God Jul alla kunniga wikipedianer!Machatjkala (diskussion) 24 december 2018 kl. 10.09 (CET)
God jul! 🎅 --Skottniss (diskussion) 24 december 2018 kl. 10.49 (CET)
Alla wikipedianer tillönskas en god jul! /rrohdin (diskussion) 24 december 2018 kl. 14.00 (CET)
God jul kära wikipedianer! Rasmus 28 24 december 2018 kl. 16.18 (CET)
God jul till alla wikipedianer!--Historiker (diskussion) 24 december 2018 kl. 19.59 (CET)
God fortsättning! //Vätte (diskussion) 25 december 2018 kl. 11.07 (CET)

Privat/Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Flyttad till Wikipediadiskussion:Biografiska artiklar. --Riggwelter (diskussion) 27 december 2018 kl. 18.22 (CET) (Signatur tillagd i efterhand av Lixer.)

Wikidatafrågor[redigera | redigera wikitext]

Jag lade en trevare om att skapa en ny area för Wikidatafrågor på Wikipediafrågor: Wikipedia:Wikipediafrågor#Wikidatafråggorarea?. Jag förberedde en intro-undersida och tänkte avvakta ett tag. Men då det rasslade in en fråga redan i undersidan och de två senaste frågorna på Wikipediafrågor också är Wikidatafrågor lade jag upp sidan redan nu. Så nu finns de en Wikidatafrågearea på Wikipedia, bara att fråga högt som lågt, och hoppas på svar: Wikidatafrågor.--LittleGun (diskussion) 27 december 2018 kl. 16.57 (CET)

Anledningen är att det ska finnas en naturlig plats att vända sig till, men framförallt ett ställe där frågorna kan lagras för framtida botanisering. Hamnar frågor någonannanstans är det bra om vi hjälps åt att flytta, men utan att göra en stor sak att frågan hamnat "fel". Finns frågan på Wikipedia har den hamnat rätt, sen fins det möjligen bättre platser och då är det bra att flytta den dit utan stora, om ens några, åtbörder.--LittleGun (diskussion) 27 december 2018 kl. 17.02 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar /Ascilto (diskussion) 27 december 2018 kl. 17.16 (CET)

Oreda på portalen[redigera | redigera wikitext]

Kan någon med kunskaper titta till: Portal:Huvudsida/Utmärkt artikel. Det är något fel med mallarna där. Machatjkala (diskussion) 24 december 2018 kl. 16.25 (CET)

Klotter i {{Utvald artikel/Datum}} klockan 16.14. Åtgärdad av undertecknad 16.26. Klotter igen 16.27, åtgärdat av Ternarius 16.28. Samma minut blockerad undertecknad den vandaliserande IP-adresssen tre dygn. Den aktuella mallen borde kanske halvlåsas? Klotter där slår direkt på huvudsidan, vårt ansikte utåt. Kitayama (diskussion) 24 december 2018 kl. 18.04 (CET)
Tack! Det är inte fel att halvlåsa mallen om problemen kommer tillbaka. Håller det sig lugnt nu så behövs det inte./Machatjkala (diskussion) 24 december 2018 kl. 18.22 (CET)
Jag är ledsen att jag inte förknippade vandaladressens klotter med det här felet, men efter jag upptäckt adressens härjningar i en mängd artiklar (och efter jag tacksamt noterat Kitayamas blockering) hade jag sådant sjå att återställa alltihop att jag knappast hade tid att registrera vad vandalen hade klottrat i. / TernariusD 24 december 2018 kl. 18.31 (CET)
Håller med de flesta ovanstående om att det inte finns skäl att utesluta allt som handlar om kända personers privatliv. Jag har dock i vissa fall reagerat på den strikta indelning mellan avsnitt för privatliv och ett för "karriär" som ofta görs i biografier. Om vi åter använder Strindberg som exempel skulle det kännas väldigt underligt att i ett avsnitt behandla "Giftas" utan att nämna skilsmässan med Siri von Essen och sedan behandla privatlivet i ett annat avsnitt utan att nämna dess påverkan på hand litterära produktion.FBQ (diskussion) 26 december 2018 kl. 13.18 (CET)
Asch, nu hamnade inlägget som skulle ha varit i tråden nedanför fel. Om jag får tid flyttar jag det, annars kan det väl vara.FBQ (diskussion) 26 december 2018 kl. 13.56 (CET)
Jag flyttade! Hoppas det var OK.--LittleGun (diskussion) 26 december 2018 kl. 14.07 (CET)
Ja, tack! Såg att inlägget var flyttat men hade inte noterat vem som gjorde det.FBQ (diskussion) 28 december 2018 kl. 19.39 (CET)

Wikipedia:Utvald artikel[redigera | redigera wikitext]

Har dere noen ideer om hvordan dagens utvalde artikel kan fornyes?

Nå har jeg i flere år vært den som har gjort jobben med å opprette de små utdragene til Wikipedia:Dagens skandinaviska artikel på flere av språkene. Som følge av det har jeg også gjort jobben med å velge ut hvilken av de sju svenske dagens utvalde artikel som skal være den svenske Ugens / ukens artikkel på dansk, bokmål og nynorsk Wikipedia.

Det har lært meg en hel masse om hvilke emner dere på svensk Wikipedia er opptatt av. Eller mer precist: hvilke emner dere var opptatt av den gangen dere opprettet rotasjonen som ligger samlet på Wikipedia:Dagens skandinaviska artikel/svenska. Det rör seg i stor grad om Stockholms kommunalteknikk og infrastruktur, fugler, engelsk og kinesisk historie og 15-30 år gammel populärkultur - særlig Nirvana.

Praktisk talt alle disse artiklene har vært veckans artikkel på de andre skandinaviske språkene én gang. Mange av dem även to ganger. Vi vil gjerne lese noe nytt fra Sverige.

Derfor vil jeg gjerne utfordre dere til å tenke nytt: lag et helt nytt utvalg av dagens artikel eller veckans artikel.

På bokmåls-Wikipedia gjør vi det slik at det er relativt nyskrevne artikler som er ukens artikkel. I 2018 har de fleste artiklene enten vært knyttet til jubileer, eller er Goda/Utmärkta artikler från 2017. Se no:Wikipedia:Ukens artikkel/2018 og no:Wikipedia-diskusjon:Ukens artikkel/2018. Men det er selvsagt bare én av mange mulige måter å gjøre det på.

Med vennlig hilsen, og ønske om et godt nytt år for broderfolken, Morten O Haugen (diskussion) 28 december 2018 kl. 15.23 (CET)

Tack för synpunkterna! Tyvärr kan jag inte se att vi har möjlighet att tillmötesgå dem. Vi har ett mycket genomtänkt och välfungerande system som vi inte har någon anledning att byta ut. Är Ni inte nöjda med detta förespråkar jag hellre att vi drar oss ur samarbetet än att vi upphör att välja utmärkta artiklar på det sätt vi gör nu. Tostarpadius (diskussion) 28 december 2018 kl. 16.24 (CET)
Hoppsansa! Var det inte att gå diskussionen litet i förväg? Jag har absolut inte bestämt mig för att hur jag ska ställa mig till Morten O Haugens förslag, men det var ett seriöst framfört förslag, och förtjänar väl knappast att bli så bryskt avvisat, helt utan någon diskussion? / TernariusD 28 december 2018 kl. 16.36 (CET)

(Redigeringskonflikt)

Vi har ju samma problem med den utmärkta artikeln på vår egen huvudsida. Det är samma artiklar som återkommer allt för ofta, eftersom det bara finns 343 utmärkta artiklar. Problemet är varken regeln att det ska vara en utmärkt artikel på huvudsidan eller kriterierna för vad som är en utmärkt artikel, problemet är att vi har för få utmärkta artiklar. Om vi hade flera utmärkta artiklar så skulle det vara ett icke-problem både på vår egen huvudsida och för våra skandinaviska vänner. Kitayama (diskussion) 28 december 2018 kl. 16.40 (CET)
(Redigeringskonflikt) Att lägga ner det nordiska samarbetet är inte ett alternativ! Att urvalet av utmärkta artiklar är smalt ser jag inte som ett problem, vi har artiklar att fylla nästan varje kalenderdag med på svwp (343 st) och som dagens skandinaviska artikel blir det bara varannan dag. De artiklar som räcker ett år på svwp räcker alltså till två år som dagens skandinaviska artikel, då kan upprepning inte vara ett problem. dawp har bara 21 utmärkta artiklar[4] - hur görs urvalet därifrån? - och nowp 301[5]. Jag har därför svårt att se problemet med just svwp:s urval av utmärkta artiklar. Om vårt urval ändå skulle ses som tjatigt är en lösning att även välja artiklar bland de 390 artiklarna som är bra-klassade[6]. /Ascilto (diskussion) 28 december 2018 kl. 16.43 (CET)
Jag förespråkar inte en nedläggning av det nordiska samarbetet, men jag har inte heller några synpunkter på hur de andra språkversionerna gör sitt urval. Det är deras sak. Därför avfärdade jag förslaget omedelbart. Vi hade en lång diskussion för inte så länge sedan om att inkludera även bra artiklar men det vann inte gehör. Att ta om den känns inte meningsfullt. Jag anser dessutom att vi har precis lagom många utmärkta artiklar. De dyker upp i skyltfönstret en gång om året. Perfekt! Tostarpadius (diskussion) 28 december 2018 kl. 19.11 (CET)
Som svar til Tostarpadius: Nei, dette er ikke en mistillitserklæring eller et ultimatum. Det er heller ikke noe ni som henvender seg til sv:wp. Jeg henvender meg ikke på vegne av hele no:wp; dette er bare et ödmjukt spørsmål og forslag fra én enkelt person.
Som svar på Asciltos spørsmål: på bokmål velger vi Ukens artikkel på forsiden blant alle Utmerkede artikler (301), Gode artikler (755) og Gode lister (202). Det ga oss en tilvekst på ca 80 nye å velge blant i 2017 (kolla no:Wikipedia:Kandidatsider/Vedtatte). Det er selvsagt sv:wp's eget valg hvis dere bare vil velge blant de utmerkede artiklene deres. Men det trenger vel ikke være slik? Mvh Morten O Haugen (diskussion) 28 december 2018 kl. 19.18 (CET)
Tack för förtydligandet! Vi hade som sagt en omfattande diskussion om detta helt nyligen, vilken landade i att vi behöll nuvarande beprövade system. Personligen ser jag det som själva poängen med att välja utmärkta artiklar att det är dem och inga andra vi visar upp på detta sätt. Tostarpadius (diskussion) 28 december 2018 kl. 19.24 (CET)
Tack @Orland: för ditt inlägg. Det du skriver låter förnuftigt och det kunde vara av värde att försiktigt modifiera kraven för att visa en artikel på första sidan. Som att det fanns en plats där man kunde föreslå visning en viss dag av en artikel som inte är utvald, och som efter stöd kunde visas den dagen. Dock är (även) vi få på svwp och än färre som är aktiva i denna sak, och jag bedömer det inte finns tillräckligt många för att underhålla en mer kvalificerad rutin.Yger (diskussion) 28 december 2018 kl. 19.25 (CET)
Att vi som dagens utmärkta artikel har just en utmärkt artikel - vilket var det som diskuterades, det och inget annat - kan väl inte hindra att dagens skandinaviska artikel väljs bland såväl utmärkta som bra artiklar, vilket motsvarar hur de gör på nowp, på så vis skulle det finnas gott och väl över 700 artiklar att välja bland. /Ascilto (diskussion) 28 december 2018 kl. 19.27 (CET)
(Redigeringskonflikt) Ännu fler omröstningar skulle ta kraft från själva nomineringarna. Det är dem vi bör satsa på. En omsättning på omkring tio procent är lagom. Den sker genom omprövningar allteftersom kraven höjs. Tostarpadius (diskussion) 28 december 2018 kl. 19.33 (CET)
Och varför behövs det fler att välja bland för det syftet? Variationen är fullt tillräcklig som det är. Tostarpadius (diskussion) 28 december 2018 kl. 19.35 (CET)

Mallar på de svenska (regerings)departemenetens sidor[redigera | redigera wikitext]

Hej! Jag är rätt ny här på Wikipedia och redigerar mest för att rätta stavfel eller som jag vet är faktafel. Nyligen försökte jag läsa på om vad departmenten gör, dvs. Vad de olika departmenten gör. Jag hittade då en stor inkonsekvent användning av (jag tror det är den "mall: företag" eller "mall: myndighet"(ej heller säker på namnet)) på olika departement. Det verkar saknas praxis här för hur olika mallar för vilka mallar som myndigheter och departement här ska ha? Kan man ha mall: Sveriges statsskick? Eller mall: myndighet? Eller en helt egen? Tack i alla fall! Då ska man signera inlägget ja, sådär! //MEOL03 Meol03 (diskussion) 28 december 2018 kl. 01.23 (CET)

Välkommen! Rätta gärna stavfel och faktafel! Om du har källor, lägg till dem också. Jag tycker att mallen myndighet verkar passa bra på departementen. Lägg gärna in nya med faktauppgifterna. Dessa informationsrutor är bra.
Sedan finns det mallar längst ner där man placerar in uppslagsordet bland andra liknande, i detta fall en mall för regeringskansliet med statsråd. Då kan man navigera lättare. Min syn på dessa mallar är att alla artiklar som förekommer i mallen bör ha med mallen, som Försvarsdepartementet, där det finns en egen mall med dess myndigheter. Kultur- och socialdepartementen förekommer i mallar för olika politikområden. Sedan har UD en mall med ambassaderna. Titta gärna på dem också! Per W (diskussion) 30 december 2018 kl. 13.04 (CET) @Meol03: --Per W (diskussion) 30 december 2018 kl. 17.57 (CET)

Veckans tävling - Irland[redigera | redigera wikitext]

Vid midnatt börjar en ny Veckans tävling, vilken går över årsskiftet. Den handlar om Irland och ämnet är brett – man kan skriva om historia, litteratur, geografi, arkitektur, kultur, musik, byggnader och mycket annat, bara det har anknytning till Irland. Välkomna att tävla!--Historiker (diskussion) 30 december 2018 kl. 19.07 (CET)

En diskussion med många lärdomar[redigera | redigera wikitext]

Det här var intressant och lärorikt. Jag har av olika skäl pensionerat mitt konto och varit inaktiv under stora delar av hösten. En viktig orsak är det som jag uppfattar som ett stundtals destruktivt samtalsklimat. Men jag har följt aktiviteterna här. Så när jag uppfattade, och reagerade på, en i mitt tycke märklig prioriteringsordning vad gäller uppräkningen av titlar i artikeln Jonas De Geer gjorde jag en liten justering - oinloggad - och motiverade den i redigeringskommentaren. Den skulle ha kunnat vara ett enda litet enstaka bidrag, av en anonym bidragsgivare som precis som alla ni andra vill förbättra uppslagsverket. Nu blev det inte så. Ändringen återställdes ganska omedelbart, vilket jag ifrågasatte på artikelns diskussionssida. Sen rullade det på...

Jag hade inte för avsikt att driva någon diskussion. I så fall hade jag gjort det inloggad. Min ursprungliga avsikt var bara att justera en i mitt tycke bristfällig ordning, där bördstitel ges en mer framträdande plats än yrkesmässiga och relevansgrundande meriter. En sådan ordning strider mot allt som ett yrkesliv i informationsförmedlingens tjänst har lärt mig: Viktigt går före oviktigt. Och för mig är det därför självklart att en artikel ska utformas med hänsyn till relevans, och att - när det gäller titlar - gärning går före börd. Man behöver inte hålla med. Men om man opponerar mot detta bör man åtminstone försöka argumentera för sin ståndpunkt. Inte bara avfärda det man inte håller med om...

Nu blev det diskussion i alla fall. Jag lyfte frågan till Bybrunnen. Problem med hoppande IP-adresser var kanske förvirrade för vissa, men jag förbehåller mig rätten att vara oinloggad och var hela tiden tydlig med att det var samma skribent bakom alla mina inlägg. Jag var också noggrann med att argumentera och resonera på samma sätt som jag skulle ha gjort om jag använt mitt pensionerade användarnamn.

Diskussionen här ovan består delvis av inlägg som utan argument och motiv förringar de synpunkter som jag framförde. Jag möttes av ganska många "så är det, och det är inget att diskutera-argument": "Det är ingen annan som tänkt sig att introfrasen därvidlag avspeglar någon sorts viktning", "Det är skrämmande när man frångår konventioner med gammal hävd. Vi skall inte ägna oss åt dylika politiska markeringar", "Återigen ett IP-nummer som ställer till oreda. Adliga titlar skall alltid stå först, precis som kungliga gör det. Det finns inga argument som jävar detta faktum", "Det är, även om Du inte har en vänsterpolitisk agenda, något som är och förblir inkorrekt", "Titlar nämns alltid före yrke", "Verkar ändå som ett dåligt förslag" m m. Ett undantag är FredrikT som, även om han inte höll med, i alla fall verkar ta saken på allvar. Tack för det.

Jag känner till förutsättningarna och diskussionstonen. Jag känner igen diskussionsmönster och hur enskilda användare brukar svinga sina svärd. Men de senaste dagarnas meningsutbyten har ökat min förståelse för hur seriösa icke-etablerade eller anonyma bidragsgivare kan känna sig när de, fyllda med engagemang och argument, avfärdas som okunniga, oseriösa eller drivna av politiska intressen. Tio år här har nog härdat mig. Jag tar personligen inte illa upp. Men om jag varit den nybörjare som jag mycket väl kunde ha varit (i IP-numrens skugga) hade jag givit upp direkt.

Nu var det dessutom ganska många som höll med mig. Detta är ett typiskt exempel på när vi uppenbarligen har olika uppfattningar. När jag läser igenom diskussionen räknar jag till 7-8 principiella bifall till min linje. De som stödjer "låt det vara som det är-linjen" är ungefär lika många. Typiskt "konsensus saknas", alltså. Det innebär att ingen part har tolkningsföreträde och att vi därför borde kunna hantera frågan pragmatiskt. Det är helt i linje med praxis här, med undantag för SFFR där konsensus saknas i praktiken innebär "behåll". Vi har till exempel olika syn på årtalslänkningar, men respekterar att det finns flera sätt att se på det.

Ja, som sagt: Det var lärorikt. Nu förstår jag bättre hur seriösa icke-etablerade bidragsgivare kan känna sig. Jag har tio års erfarenhet här och möts av respekt när jag är inloggad. Men nu slumpade det sig att jag, som av olika skäl inte längre tänkte medverka här som inloggad, helt oplanerat hamnade i en längre diskussion som oinloggad. Om jag inte känt till förutsättningarna hade jag - garanterat och med ganska stor irritation - packat ihop direkt. Vi/ni bör tänka på det nästa gång det dyker upp argumenterande IP-användare som ni inte känner igen.

Nu somnar Lindansaren om... Lindansaren (diskussion) 18 december 2018 kl. 21.16 (CET)

Tack för ett intressant inlägg. Tänkvärt. Ringar in ett stort problem på Wikipedia med precision. VisbyStar (diskussion) 18 december 2018 kl. 23.20 (CET)
Hade samtalet här initierats av en mångårig användare hade jag uttryckt samma ståndpunkt och varit lika stridslysten, men jag hade inte uppfattat det som försök till trolleri. Jag ångrar ingenting. Wikipedia är och förblir en meritokrati. Den som gjort en insats lyssnar man till, även om man inte håller med. Så måste det vara. Jag beklagar att Du, Lindansaren, pensionerat Dig. Du har alltjämt mycket att tillföra. Tostarpadius (diskussion) 19 december 2018 kl. 12.34 (CET)
Tostarpadius: Under ganska många inlägg var det flera som var för förändringen och bara du som var mot. Bara det borde ha fått dig att vara lite försiktig. Men du var mycket oförsiktig, mycket oförskämd och mycket osaklig. Jag anser att ditt agerande i de första inläggen var en skam för Wikipedia. Det är mycket sorgligt att du inte ens efter Lindansarens fina inlägg ovan förmår se ens ett uns av de felaktigheter du har begått. Precis som Lindansaren förklarar så är sådant agerande till stor skada för arbetet som helhet, eftersom det gör att vi går miste om en stor mängd bidrag. För att vara riktigt tydlig ger jag här ett exempel på oacceptabelt beteende från din sida: Ditt första inlägg i denna debatt började: Återigen ett IP-nummer som ställer till oreda. Detta är ad hominem, en argumentationsform som alltid är förkastlig och som absolut inte ska accepteras i Wikipedia. Argumentet är dessutom på oerhört lösa grunder. IP eller inte säger självklart ingenting om personen. Vaddå oreda? Tre personer har uttryckt samma åsikt. Du tycker annorlunda. Vad innebär det att du kallar detta oreda? Den enda tolkning jag kan komma på är att du tycker att DIN åsikt är den enda som gäller och att den därför måste få råda. Detta är en inställning som inte kan accepteras i Wikipedia. Den är uppenbart skadlig här.--Ettrig (diskussion) 19 december 2018 kl. 13.05 (CET)
Jag förstår att det citerade yttrandet kan uppfattas som oförskämt. Det var måhända onödigt. Men min uppfattning är alltjämt att hela diskussionen bara ställde till oreda. Vi har en väl etablerad praxis för hur detta hanteras. När någon på lösa grunder ifrågasätter denna på en diskussionssida och inte får medhåll är det normala att man accepterar rådande ordning. Att istället dra det till Bybrunnen för inget gott med sig. Här bör vi samtala om viktiga principiella frågor som berör alla, inte om enskildheter som tillfälligt kan engagera många, men där eventuella beslut skall hanteras av ett fåtal. Sakkunskap ställs mot allmänt tyckande. Jag kunde ha valt en annan taktik och uppträtt mindre otrevligt, det medges, men i sak står jag för varenda replik. Tostarpadius (diskussion) 19 december 2018 kl. 13.41 (CET)
Jag har följt denna diskussion "med vänster öga" och vill inte hävda någon åsikt i själva sakfrågan. Men jag blir ledsen när jag ser tonen i en del av inläggen. Ordet "självklart" borde, enligt min uppfattning, vara oanvändbart i frågor där det finns olika uppfattningar. Vi tycker olika - alltså är det inte självklart. I stället får man kosta på sig att presentera sakargument som kan föra diskussionen framåt. Eller annars avstå från att delta i debatten. Men tyvärr är inte ens detta självklart..... --Chandra Varena (diskussion) 19 december 2018 kl. 14.18 (CET)
Instämmer med Lindansaren, Ettrig och Chandra Varena. Ett mycket trist och taktlöst debattbeteende. Märkligt att detta får passera helt utan disciplinåtgärd. Disembodied Soul (diskussion) 19 december 2018 kl. 14.40 (CET)
Om någon anser att det krävs disciplinåtgärder bör den diskussionen tas upp på vederbörlig plats. Dylikt hör hemma på KAW och inte här. Tostarpadius (diskussion) 19 december 2018 kl. 16.02 (CET)
Jag vill också invända mot den sorts meritokrati som Tostarpadius insinuerar skulle finnas. Jag vill hävda att meritokratins "minne" på Wikipedia bör vara väldigt kort. Det vill säga nästan så att varje inlägg måste stå på sina egna meritokratiska ben. Det ger fördelen att nytillkomna som handlar gott kan bemötas med respekt från dag 1. Och att långtida användare som spårar ur kan blockeras omedelbart. Ingen ska ha ha en töjsmån från grundprincipen om etikett bara för att man har gjort tusen eller en miljon goda bidrag tidigare. Ainali diskussionbidrag 19 december 2018 kl. 16.47 (CET)
Instämmer med Lindansaren, Ettrig, Chandra Varena och Disembodied Soul. Argumentet "Vi har en etablerad praxis", dvs "Så har vi alltid gjort och det får inte ifrågasättas" är ett mycket dåligt argument. All praxis vi har ska alla ha rätt att ifrågasätta. I detta fall är det tydligt att konsensus saknas kring nuvarande praxis (var finns den nedtecknad för övrigt?) och att det var helt rätt att ifrågasätta den. Ja, Wikipedia är en meritokrati. Tostarpadius sätt att argumentera i många diskussioner gör att jag placerar denne långt ned på skalan över meriterade användare. Olika åsikter kan / ska vi ha, men diskussionen ska baseras på sakargument, inte med den "Jag tycker så här och därmed basta, resten ska hålla käften"-attityd som vi för ofta får se i diskussioner. Kitayama (diskussion) 19 december 2018 kl. 17.42 (CET)
Jag är en av dem som råkat mest illa ut i konflikter med Tostarpadius och den respekt jag eventuellt åtnjuter som erfaren användare har fått sig avsevärda törnar av dessa konflikter, det är så jag subjektivt upplever saken och det är jag ledsen för. Men. Tostarpadius är värd respekt som erfaren användare som utför många nyttiga administrativa uppgifter, även om en del av dessa kan ifrågasättas, och han har skärpt sig betydligt när det gäller att motivera sin argumentation som dock fortfarande till stora delar består av kategoriska och tjafsdrivande oneliners. Därmed inte sagt att han agerat helt sjysst i den här diskussionen - nej, det kan jag inte tycka. Nu har det varit lugnt ovanligt länge med för gemenskapen uppslitande adminval, men jag hoppas att den kritik användaren ådragit sig här inte glöms bort när det är så dags igen. /Ascilto (diskussion) 19 december 2018 kl. 17.58 (CET)
Jag vill förtydliga mitt inlägg. Även jag anser att Tostarpadius är värd respekt för dels djup kunskap inom vissa områden, dels för utförandet av administrativa uppgifter. Det är vid diskussioner som jag ofta (inte alltid) känner att användaren inte förtjänar min respekt. Kitayama (diskussion) 19 december 2018 kl. 18.07 (CET)
Utpekanden på detta sätt av en enskild användare bör inte förekomma på Wikipedia. Om det blir absolut tvunget, bör den diskussionen föras på lämpligt ställe som redan nämnt. --Treetear (diskussion) 19 december 2018 kl. 20.49 (CET)
Eftersom jag som "ny"/oetablerad användare 'motviligt' gav mig in i denna diskussion, så känner jag mig manad att fortsätta: Min uppfattning är att Tostarpadius inte bara har rätt, samt handlade rätt, utan även använde e tillräckligt hövligt/adekvat språkbruk i situationen. Vilket jag motiverar enligt följande:
  • SVWP tycks sakna ett lämpligt forum för principdebatter, dvs för frågor som inte kan utmynna i "rätt svar" inom tio inlägg på en diskussionssida eller under hundra textrader på Bybrunnen.
  • När en oinloggad/IP-adress ger sig in i en diskussion, så är det rimligast att anta/förutsätta att det är en ny användare, som man därmed inte kan begära att vara påläst på riktlinjer och än mindre på 'prejudikat' och beslutsvägar. (Vilket var vad jag avsåg med "sådana som du".)
  • En ny användare ska givetvis bemötas med vederbörlig respekt och hövlighet, men mängden nybörjare och deras heterogena förväntningar försvarar ett kort och koncist bemötande, före ett mångordigt (och energi-/resurskrävande) omformulerande av riktlinjer, och historiska diskussioner/beslut. Som ny har även jag fått mig en del "käftsmällar" vid diskussionsförsök efter att ha givit mig på något som jag naturligtvis trott varit lämpligt och rätt. När jag då verifierat användarens wikihistoria så är det sedan lätt att acceptera att denna min uppfattning tycks vara olämplig på svwp. Ett kort "avsnäsande" är då betydligt effektivare än en mångordig motivation - Som ju nästan bjuder in till en fortsatt diskussion om "vem som har mest rätt".
  • Språkbruket i diskussionstrådar får naturligtvis inte spåra ur hur mycket som helst, men kan samtidigt inte förväntas vara precis de ordval som en meningsmotståndare skulle vija se. Och bör ingalunda underkastas samma krav som texten i artiklar!
  • Även i denna församling tycks det behöva påminnas om att Wiki förtjänar att behandlas som ett "högre syfte", där språklig neutralitet, likformighet och kontinuitet sätts före egna uppfattningar, egna motiv eller modenycker/"moderniseringar". För att inte tala om "vänskapskorruption": Håll inte med någon bara för att denne "hjälpt dig" förr. (Jag anser att funktionen "Tacka" har just detta olämpliga syfte: Att Fjäska, att like:a, att "bonda" - en otillbörlig relation mellan användare. Alla bidrag är ju frivilliga, dvs sker av egen vilja och på eget initiativ - Även om vissa användare "drar på sig" lite extra plikter.)
Tvikobb (diskussion) 20 december 2018 kl. 21.34 (CET)
Dina punkter kan mycket väl vara värda att beakta, men jag har svårt att koppla dem till det kritiserade svaret de avser. Lever inlägget verkligen upp till dina punkter? Kan det t.ex. verkligen kallas ett "kort och koncist bemötande" som visar "vederbörlig respekt och hövlighet"? Eller menar du att utebliven respekt och hövlighet är det vederbörliga?
Jag skulle snarare säga att det hamnar i kategorin "mångordiga och energi-/resurskrävande inlägg", om man ser det eftertryckliga uttryckssättet i förhållande till det förmenta syftet. Det är ett snudd på fascinerande långt icke-inlägg i diskussionen. Ett effektivare "avsnäsande" måste väl ändå ha varit att istället besvara IP:ts uttryckliga fråga. Ett faktiskt svar måste dessutom rimligtvis ligga särskilt nära till hands när frågan gäller en gammal käpphäst. (disk. bidr.) 30 december 2018 kl. 22.10 (CET)

Landslagsmallar - specialflaggor automatiskt?[redigera | redigera wikitext]

Det är inte alla som är medvetna om att vissa länder tävlar under speciella flaggor i vissa sporter (jag syftar främst Republiken Irland och Nordirland tillsammans), jag gjorde denna ändringen på Mall:Hff/core nyligen, skriver man nu "{{hff|IRE}}" blir det " Irland" (jämför med "{{dff|IRE}}" som ger " Irland", för tillfälligt) (OBSERVERA att det, än, INTE leder till rätt artikel utan |()=1882–1950 i anropet, "{{hff|IRE|()=1882–1950}}" länkar till rätt artikel, d.v.s " Irland"), samma sak för Nya Kaledonien, "{{hff|NCL}}" ger " Nya Kaledonien" ("{{dff|NCL}}" ger " Nya Kaledonien" för tillfälligt).

Engelskspråkiga wikipedia har så specialflaggor kommer automatiskt när man använder sig av respektive landslagsmall (för Irland är det många olika flaggor att hålla koll på, då det varierar från sport till sport när hela ön tävlar som ett landslag). Är detta något vi också borde göra? (Om min ändring har gjort så något "förstörts" någonstans eller gett felkod eller liknande, så är det bara att göra den ogjord). \\\D.S.Skåningen (diskussion) 30 december 2018 kl. 20.33 (CET)

Tog upp detta här då jag känner att jag ensam inte vill "bestämma" detta eller inte. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 30 december 2018 kl. 21.45 (CET)

Ratsit[redigera | redigera wikitext]

Christina .....[redigera | redigera wikitext]

1) Artikeln heter Christina Höj Larsen men Ratsit anger personnamnet till Christina Larsen och förnamnet till Christina Höj. Frågan blir då om artikelnamnet skall ändras till Christina Larsen? --Allexim (diskussion) 26 december 2018 kl. 09.10 (CET)

Sveriges befolkning 1990 ger inga ledtrådar, hon bodde tydligen inte i Sverige då. SCB:s namnsök uppger att 8 kvinnor och 4 män har Höj som förnamn, medan 19 personer har det som efternamn. Huruvida SCB räknar mellannamn som förnamn eller efternamn får man inte veta. Dock är det mycket vanligare i Danmark att personer har två efternamn, så det är troligt att Höj antingen är ett mellannamn eller ett av två efternamn. Hursomhelst omtalas hon alltid med det fullständiga namnet i media; Christina Höj Larsen ger 5 408 träffar i Mediearkivet Retriever. /Ascilto (diskussion) 29 december 2018 kl. 23.21 (CET)
Eftersom Christina Höj Larsen alltid omtalas med hela namnet är det mest POMMF att fortsätta med det vare sig hon har dubbla förnamn eller efternamn. /Ascilto (diskussion) 30 december 2018 kl. 01.32 (CET)
@Ascilto, Pontuz : Allehanda kallar henne för Höj-Larsen i nyhetsrubriken. Under rubriken "Höj-Larsen (V) till partistyrelsen" finns text i artikeln där hon omnämns som Christina Höj Larsen, dvs inget bindestreck. I svWikipediaartikeln Christina Höj Larsen framskyntar det att hennes efternamn är Höj Larsen. Någon källa för detta påståendet finns det dock inte. Skall vi låta det vara så eller skall vi ändra efternamnet till Larsen, så som Ratsit anger? --Allexim (diskussion) 30 december 2018 kl. 02.58 (CET)
Dubbla efternamn misstolkas ofta som namn med bindestreck, men det är få dubbla efternamn som slås ihop till ett på det sättet. Problemet är inte vad artikeln skall heta eftersom det enligt POMMF är Christina Höj Larsen, problemet är om standardsorteringen skall vara Höj Larsen eller Larsen. Tyvärr finns just nu inga källor som kan vägleda oss, men själv lutar jag åt Höj Larsen. /Ascilto (diskussion) 30 december 2018 kl. 14.40 (CET)
De enda efternamn som verkligen skrivs med bindestreck som jag kan komma på är William-Olsson och Verner-Carlsson som är efternamn som bildats av förnamn plus efternamn samt adelssläkten Beck-Friis. /Ascilto (diskussion) 30 december 2018 kl. 14.50 (CET)
O nej! Min mor gifte sig 1952 och tog då ett dubbelnamn som skrevs med bindestreck. Det var tillåtet (föreskrivet?) i dåvarande namnlag. I 1982 års namnlag blev dubbelnamn förbjudet och man införde systemet med mellannamn. Bindestreck fick inte förekomma mellan mellannamn och efternamn, I 2017 års namnlag avskaffades mellannamn och man återinförde dubbelnamn, som får skrivas både med och utan bindestreck. Skatteverket: "Ett dubbelt efternamn får endast bestå av två enkla efternamn som var för sig kan förvärvas enligt personnamnlagen. Det är möjligt att ha ett bindestreck mellan namnen i det dubbla efternamnet." "Du ansöker om att byta ordning på efternamnen i ditt dubbla efternamn eller ta bort/lägga till ett bindestreck på blankett SKV 7502. Detta är avgiftsfritt." Det betyder att bindestreck kan förekomma i alla svenska dubbelnamn registrerade före 1982 eller efter 1 juli 2017. Kitayama (diskussion) 30 december 2018 kl. 17.00 (CET)
Det är möjligt att du har rätt, men nu handlar det om ett danskt dubbelnamn. Där är dubbla efternamn vanligare än i Sverige och jag tror att bindestreck är ännu ovanligare än i Sverige. /Ascilto (diskussion) 30 december 2018 kl. 17.38 (CET)
Aha! Danmark. Där är nog inte bindestreck lika vanligt. Det finns dock en hel del. I Danmark får bara ha ett efternamn, det andra namnet kallas mellannamn. OM man vill använda båda namnen som efternamn så måste man stoppa in ett bindestreck i namnet! "Alle skal have et efternavn. Et efternavn er det navn, der står sidst i navnerækken, og som normalt henviser til din slægt. Du kan kun have et efternavn - dog kan to efternavne forbindes med en bindestreg. Fornavne, mellemnavne og efternavne Det vanliga både här på Wikipedia och ute i samhället är nog dock att "man" betraktar mellannamn + efternamn som enhet "efternamn". Om mellannamnet ska skrivas ut eller ej i artikelnamnet beror på vad personen är känd under; POMMF... Kitayama (diskussion) 30 december 2018 kl. 18.20 (CET)
Exakt vilken legal status en viss del av namnet har är egentligen ointressant för sorteringen. Det är ju t.ex. egentligen inte för att de isländska patronymikonen inte lagligen ses som efternamn som de inte sorteras på, utan för att det inte finns något särskilt värde i att göra det när personer i samma familj ändå inte hamnar samlade. Det enklaste borde vara att utgå från vad personen skulle kallas om man bara skulle omnämna den med efternamn, och sortera på det.
andejons (diskussion) 30 december 2018 kl. 20.52 (CET)
En kommentar om danska namn: nuvarande statsministern Lars Løkke Rasmussen kallas i vår artikel "Rasmussen", i den danska "Løkke Rasmussen". I dagligt tal kallas han "Lars Løkke", liksom hans företrädare med samma formella efternamn kallas "Anders Fogh". Man nämner aldrig bara efternamnet. Tostarpadius (diskussion) 31 december 2018 kl. 02.43 (CET)
I den danska artikeln Anders Fogh Rasmussen kallas han ibland för "Fogh Rasmussen". I vår artikel Anders Fogh Rasmussen kallas han också ibland för "Fogh Rasmussen". I den danska artikeln om den f.d. statsministern Poul Nyrup Rasmussen kallas han ibland för "Nyrup Rasmussen". --Allexim (diskussion) 31 december 2018 kl. 06.00 (CET)
På danska kallas han ömsom "Fogh Rasmussen", ömsom "Anders Fogh", men aldrig "Rasmussen ". Det gör han inte heller på svenska, men hans efterträdare gör det. Tostarpadius (diskussion) 31 december 2018 kl. 08.38 (CET)

Linda ...[redigera | redigera wikitext]

2) Motsatsen till ovanstående situation (nr 1; artikeln som heter Christina Höj Larsen) finns i artikeln Linda Snecker. Ratsit anger personnamnet till Linda Westerlund Snecker och förnamnet till Linda Madelen. Frågan blir även då för den artikeln om artikelnamnet skall ändras till Linda Westerlund Snecker? --Allexim (diskussion) 26 december 2018 kl. 11.13 (CET)

Riksdagen benämner henne med Linda Westerlund Snecker. Det tillsammans med Ratsit borde väl väga viss tyngd och föranleda en artikelflytt från Linda Snecker till Linda Westerlund Snecker, eller hur?! --Allexim (diskussion) 30 december 2018 kl. 11.48 (CET)
Ovanstående inlägg; märkt nr 1 och nr 2 är hitflyttade från Diskussion:Christina Höj Larsen#Artikelnamnet?. --Allexim (diskussion) 29 december 2018 kl. 22.56 (CET)

Aina Westin[redigera | redigera wikitext]

3) Har sökt på Aina Westin. Ratsit anger att det finns ingen Aina westin som är född 1927. Enligt Riksdagen lever hon. Sökte på Google med "Aina Westin" + 1927 utan resultat. Även här (everypolitician.org) anges hon som levande. HärSvenska Dagbladet rubriken "Register till dödannonser i Svenska Dagbladet 2003" står det "Aina Westin 1917-10-28 2003-01-02 2003-01-11.". Detta kan väl inte vara den avsedda Aina Westin? Skall man lita på Ratsit i detta fallet? --Allexim (diskussion) 29 december 2018 kl. 23.29 (CET)

Mitt i Sundbyberg skrev 28/12 2010: "Aina Westin *3 maj 1927 har idag stilla insomnat 11 december 2010 KERSTIN och ÅKE Sandra Emma Johanna Ingvar Övrig släkt och vänner Förlustens hela storlek vi knappast fattat än. Vi vet blott att vi mistat vår allra bästa vän. Begravningsakten äger rum i Lötsjökapellet torsdagen den 13 januari kl 13.00." Expressen uppgav i artikeln "I dag blir alla friade av KU" 11/5 1995 att den före detta riksdagsledamoten Aina Westin (s) var pensionär och bosatt i Sundbyberg. /Ascilto (diskussion) 29 december 2018 kl. 23.45 (CET)
@Ascilto: Tack för klargörandet om nr. 3 - Aina Westin. Då stämde Ratsit. Vore mycket bra om du kan ändra faktan i artikeln Aina Westin enligt dina uppgifter. --Allexim (diskussion) 29 december 2018 kl. 23.52 (CET)

Aida Hadzialic[redigera | redigera wikitext]

4) Aida Hadzialic saknas också i Ratsit (såsom också är fallet med Aina Westin; se ovan punkt 3). Betyder det att hon har flyttat utomlands? --Allexim (diskussion) 30 december 2018 kl. 01.08 (CET)

I april i år skrev Expressen att "I dag är Aida Hadzialic delägare och direktör i bolaget Nordic West Office som arbetar med internationella politiska analyser" [7]. Går det månne att spåra henne via bolaget? /FredrikT (diskussion) 30 december 2018 kl. 10.26 (CET)
Nordic West Office är ett finskt företag, hon har kanske flyttat dit. Thoasp (diskussion) 30 december 2018 kl. 10.45 (CET)
...eller så har hon numer skyddade personuppgifter. Riggwelter (diskussion) 1 januari 2019 kl. 01.39 (CET)

Det är det namn som personerna är kända under som ska styra artikelnamnen. Låt er aldrig förledas att ändra artikelnamn efter Ratsit, däremot är det folkbokförda namnet relevant info i artiklarna./Pontuz (diskussion) 30 december 2018 kl. 02.04 (CET)

Läs mer om detta här! Tostarpadius (diskussion) 30 december 2018 kl. 14.24 (CET)

Jag anser att den här tråden skall flyttas till Wikipedia:Persondatafrågor och delas upp efter individ! /Ascilto (diskussion) 30 december 2018 kl. 14.42 (CET)

Det flyttas trådar i tid och otid. Om det skall göras bör det ske omedelbart. Annars blir det omöjligt att hänga med i historiken. Det finns inget mer att tillföra om personerna, så detta kan ligga kvar. Tostarpadius (diskussion) 30 december 2018 kl. 17.39 (CET)

Gott Nytt År 2019![redigera | redigera wikitext]

Gott Nytt År!--Historiker (diskussion) 1 januari 2019 kl. 00.00 (CET)

Gott Nytt År! --JohanahoJ (diskussion) 1 januari 2019 kl. 00.10 (CET)
Gott nytt år! – Roufu (diskussion) 1 januari 2019 kl. 00.15 (CET)
Gott nytt år kära wikipedianer! Rasmus 28 1 januari 2019 kl. 00.16 (CET)
Gott nytt år! // Zquid (diskussion) 1 januari 2019 kl. 00.28 (CET)
Gott Nytt År! Alla verk av upphovsmän som avled 1948 är nu public domain. -- jiˈesˌdeːo ] 1 januari 2019 kl. 01.05 (CET)
Gott nytt wiki-år :-) Adville (diskussion) 1 januari 2019 kl. 01.34 (CET)
Gott nytt år alla! :) Tobbish (diskussion) 1 januari 2019 kl. 01.37 (CET)
Gott nytt år alla! flinga 1 januari 2019 kl. 01.43 (CET)
Gott nytt år allesmmans och tack för allt gott ni gjort för uppslagsverket under året som gått./Pontuz (diskussion) 1 januari 2019 kl. 01.49 (CET)
Även jag önskar gott nytt år och instämmer med Pontuz. Tostarpadius (diskussion) 1 januari 2019 kl. 03.29 (CET)
Samma här: Gott Nytt År, skribenter och läsare! Deryni (diskussion) 1 januari 2019 kl. 10.30 (CET)
────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────

Gott nytt 2019!--LittleGun (diskussion) 1 januari 2019 kl. 10.50 (CET)

God fortsättning på det nya året--Skivsamlare (diskussion) 1 januari 2019 kl. 12.23 (CET)
Önskar också god fortsättning på det nya året! --Allexim (diskussion) 1 januari 2019 kl. 14.15 (CET)
Ja, gott nytt år och god fortsättning allesammans! Och apropå det som jiˈesˌdeːo skrev så hur nu också 1994 års upphovsrätt för fotografier hunnit ifatt 1960 års dito. Undantaget för fotografiska bilder tagna före 1 januari 1969 är alltså inte relevant längre. Det är dock inget som vi har någon praktisk glädje av förrän nästa nyårsafton när bilder tagna 1969 blir fria. /ℇsquilo 1 januari 2019 kl. 15.52 (CET)

Kvalitetsmätningen januari för felaktig flaggning[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata)
Datum Antal med fel kategori eller badge Av
totalt
Andel
med fel
Utm. Utmarkt Guld.svg Bra Bra alt.svg Rek. Rekommenderad.svg Totalt
2017-05-01 15 52 64 131 ~1 500 ~8,73 %
2017-06-01 15 46 40 101 1 538 6,57 %
2017-07-01 0 23 35 58 1 540 3,77 %
2017-08-01 5 0 3 8 1 542 0,52 %
2017-09-01 0 0 0 0 1 535 0,00 %
2017-10-01 1 5 7 13 1 537 0,85 %
2017-11-01 1 3 0 4 1 535 0,26 %
2017-12-01 1 0 0 1 1 532 0,07 %
2018-01-01 0 1 1 2 1 534 0,13 %
2018-02-01 0 0 0 0 1 523 0,00 %
2018-03-01 0 0 1 1 1 522 0,07 %
2018-04-01 0 0 1 1 1 528 0,07 %
2018-05-01 0 0 2 2 1 527 0,13 %
2018-06-01 0 0 1 1 1 530 0,07 %
2018-07-01 0 0 3 3 1 533 0,20 %
2018-08-01 1 3 3 7 1 530 0,46 %
2018-09-01 0 3 0 3 1 525 0,20 %
2018-10-01 1 1 3 5 1 527 0,33 %
2018-11-01 0 0 0 0 1 520 0,00 %
2018-12-01 0 0 2 2 1 515 0,13 %
2019-01-01 0 0 0 0 1 515 0,00 %
Nu A + B C + D E + F 1 636

En utmärkt avslutning av 2018 utan en enda flaggning som inte överensstämmer med artikelkategoriseringen i Wikipedia. --Larske (diskussion) 1 januari 2019 kl. 01.27 (CET)

Kvalitetsmätningen januari[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ifrågas. Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)
Källor Totalt
(inkl. Källor)
Andel
2020-02-01 32 107 56 13 42 1 122 172 428 0 97 476 402 1 550 2 3 500 40 947 44 447 1,19 %
2020-03-01 26 107 53 14 44 0 115 175 422 0 91 455 407 1 548 3 3 460 41 551 45 011 1,2 %
2020-04-01 18 109 48 10 43 0 121 185 422 0 97 431 408 1 555 2 3 449 42 343 45 792 1,23 %
2020-05-01 16 110 50 10 49 1 121 191 425 0 100 429 405 1 525 1 3 433 42 633 46 066 1,23 %
2020-06-01 6 109 49 12 55 0 118 200 432 0 108 450 407 1 539 1 3 486 43 051 46 537 1,25 %
2020-07-01 11 109 53 12 54 0 103 211 422 0 95 433 403 1 570 1 3 477 44 290 47 767 1,28 %
2020-08-01 11 106 48 14 56 0 85 221 414 0 94 453 405 1 598 3 3 508 44 567 48 075 1,3 %
2020-09-01 10 105 48 12 59 1 91 234 405 0 96 424 409 1 646 1 3 541 44 959 48 500 1,31 %
2020-10-01 16 112 54 15 66 0 114 241 404 0 106 431 405 1 639 7 3 610 45 496 49 106 1,34 %
2020-11-01 13 111 57 15 64 0 165 246 414 2 112 435 413 1 642 36 3 725 45 963 49 688 1,38 %
2020-12-01 10 1 866 61 16 70 0 200 251 409 0 111 412 413 1 603 30 5 452 46 080 51 532 1,47 %
2021-01-01 12 1 330 65 15 72 0 188 256 409 0 103 429 413 1 632 37 4 961 46 447 51 408 1,49 %
Förklaring

Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

En nedgång i flera, mest ifrågsatt.Yger (diskussion) 1 januari 2019 kl. 06.45 (CET)

Hästemålen Franshem[redigera | redigera wikitext]

Det är problematiskt med användare som plockar bort nya artiklar för snabbt på eget bevåg. Tips: Lugna er och vänta någon dag. Så kan andra gå in och källbelägga eller ge synpunkter. VisbyStar (diskussion) 31 december 2018 kl. 11.06 (CET)

Vi har en etablerad praxis att et enstaka "vanligt" torp inte är relevant. Då hjälper det inte att skriva mer.Yger (diskussion) 31 december 2018 kl. 11.21 (CET)
Berättade du det för den (nya?) användaren? Hur mycket grävde du själva för att kolla upp om detta är ett vanligt "torp". Jag skulle vilja ändra praxis nu och säga att alla torp med anor från 1700-talet platsar i Wikipedia. Du brukar hänvisa till en diskussion för när konsensus togs i dessa frågor. Det är den upplysningen du måste ge oss andra innan du tar bort en artikel. Det är just den här sortens handlingar som försvårar för mig och för nya användare. VisbyStar (diskussion) 31 december 2018 kl. 11.27 (CET)
(Redigeringskonflikt)
Artikeln var verkligen inte särskilt bra, men uppläggaren (Mikael Grönlund) hade faktiskt gjort ett försök att hörsamma kritiken. I den sista versionen hade vederbörande gjort försök, om än kanske inte helt perfekta, att lägga in uppgifter som tydde på en möjlig historisk relevans. Artikeln var fortfarande inte i ett sådant skick att den passade i artikelnamnrymden, men jag hade planer på att putsa till det allra värsta och sedan flytta artikeln till uppläggarens sandlåda (som jag också skrev i min första redigeringskommentar), men Yger hann före. Jag kan inte garantera att den i ett färdigt skick är relevant, men med korrigerade källor tycker jag i alla fall den vore värd en behandling på WP:SFFR. Vi bör emm ta bättre hand om nybörjarna och inte använda motiveringen "Återställande av tidigare raderat material" för automatiskt. Vad jag tänker göra nu är att återställa artikeln, putsa till det värsta, och sedan flytta den till användarsandlådan tillsammans med en i stort sett färdigskriven kommentar till uppläggaren. Den kommer att ligga i artikelnamnrymden högst en halvtimma. / TernariusD 31 december 2018 kl. 11.40 (CET)
(Redigeringskonflikt) All heder åt Yger! Det är att lura nya användare att låta artiklar som saknar relevans och därför till sist ändå kommer att raderas ligga kvar. Det är bättre att de och andra lägger sin energi på annat än på att förbättra dem. Tostarpadius (diskussion) 31 december 2018 kl. 11.47 (CET)
En upplysning till användaren om att en nyskapad artikel troligen inte kommer att platsa är naturligtvis bra om den ges så snabbt som möjlig, via relevansmall och/eller inlägg på användardiskussionen, så att inte en massa arbete läggs ned i onödan. Men jag håller med VisbyStar om att vi kan vänta någon dag för att ge den nyskapade artikeln en chans att kompletteras med fakta som kan göra den relevant. "Du har 24 timmar på dig att visa att artikelsubjektet uppfyller Wikipedias relevansvillkor. Om relevans inte kan påvisas kommer artikeln att tas bort". Kanske det kan rädda något guldkorn som kan bli en värdefull artikel även om det inte ser ut så från början. Torpet i det aktuella fallet kanske visar sig vara något mer än ett "vanligt" torp. Här avses naturligtvis inte uppenbart skolklotter och inte heller etablerade användare som "borde veta bättre" utan helt nya användare, speciellt sådana som bemödat sig med att skapa ett användarkonto, som kanske gör sitt första trevande försök att bidra. Ett raderat bidrag riskerar att få användaren att helt tappa sugen istället för att lära sig och ge värdefulla bidrag och kanske på sikt bli en ny mästerskribent som Holger.Ellgaard. --Larske (diskussion) 31 december 2018 kl. 11.55 (CET)
Det är just nya användare som behöver en så handfast vägledning. Man gör dem en björntjänst genom att vara snäll och låta artiklar som saknar potential vara kvar. Tostarpadius (diskussion) 31 december 2018 kl. 12.02 (CET)
@Tostarpadius: Om du skulle läsa diskussionen ordentligt innan du skriver? Nu har jag gjort det jag skrev jag skulle göra, laddat ner artikeln, gjort en inledande puts av den, flyttat artikeln till uppläggarens sandlåda, och skrivit en kommentar på användardiskussionen. Tog 22 minuter, inte mycket arbete. På vilket sätt ger man en ny användare, som uppenbart inte vet mycket om Wikipedia men lika uppenbart är ivrig att bidra till encyklopedin "en så handfast handledning" genom att bara radera artikeln och inte ens lägga in ett meddelande om saken på användardiskussionen? Jag kan tipsa om {{Relevans}}-mallen, väldigt smidig, man behöver bara lägga in namnet på sidan. Går på mindre än en minut att lägga in, jag lovar. Jag har inte sett att Yger är särskilt flitig att använda den, tyvärr. Jag tycker personligen det är närmast en självklarhet när det man raderar är ett tydligt, om än misslyckat, försök att skriva en seriös artikel. / TernariusD 31 december 2018 kl. 12.21 (CET)
Att vi är både uppmuntrande och uppfostrande mot nya användare är väldigt viktigt för Wikipedia-projektets långsiktiga utveckling. --Ettrig (diskussion) 31 december 2018 kl. 12.32 (CET)
Tack @Ternarius:. Jag tror jag blev lite förvirrad då den just raderats två gånger av andra betrodda strax innan. I vanliga fall brukar jag inte snabbradera denna typ av alster, utan låta dem ligga 6-24 timmar och/eller relevanskontrollmärka dem. Yger (diskussion) 31 december 2018 kl. 12.47 (CET)
(Redigeringskonflikt) @Ternarius: Jag håller med om att mallen "Relevans" är mycket användbar. Jag var själv en flitig brukare av den som administratör. Det är mycket möjligt att just denna artikel har potential och att vi har en seriös framtida bidragsgivare som vi måste ta vara på, men min erfarenhet efter tio år här är tyvärr att de allra flesta nya bara är ute efter att sprida kunskap om en bestämd sak och inte efter att bidra till uppslagsverket i stort. Yger gör ett storverk inom patrulleringen och jag är mer rädd för att vederbörande avskräcks från att fortsätta genom osaklig kritik och bristande uppmuntran än för att enstaka nybörjare skräms bort. Det var, om jag minns rätt, Yger som införde detta att flytta till undersidor, men resultatet har blivit magert och jag vet inte om experimentet fortsätter. Tostarpadius (diskussion) 31 december 2018 kl. 13.07 (CET)
@Tostarpadius: Det ger onekligen upphov till en viss eftertanke att Yger, som var den närmast berörde, ger ett mer konstruktivt svar än du. Att vänta i 6-24 timmar och/eller använda relevanskontrollmallen är givetvis ett alternativt sätt att hantera situationen, och jag ber Yger om ursäkt för att jag inte tog det i beaktande när jag kritiserade honom för att inte använda {{Relevans}}-mallen. Men åter till dig: Menar du att vi inte får kritsera administratörer för någonting som de gör fel (även om min kritik i det här fallet var missriktad) för att inte skrämma bort dem? Inser du inte att just den typen av agerande riskerar att göda den, emm osakliga, kritiken mot administratörerna för att utgöra ett slags priviligerad klass? Och vad stöder du dig på när du hävdar att förfarandet att flytta till undersidor var misslyckat? Har du gjort några jämförande statistiska undersökningar? Givetvis fortsätter det du så nedsättande kallar "experimentet"! Jag har lagt märke till många sådana "experiment" den senaste tiden, även om mitt inte räknas. / TernariusD 31 december 2018 kl. 13.59 (CET)
@Ternarius: Givetvis måste man få kritisera administratörer, men det måste ske med omdöme. Vi har sett alltför många fall där personer hoppat av på grund av att man inte orkar med alla påhopp. Lägg märke till att mitt första inlägg var formulerat innan Ditt första publicerats. Det var alltså VisbyStars onyanserade angrepp jag reagerade på. Ditt agerande har jag inte ifrågasatt utan stöder det till 100%. Det jag skriver om "experimentet" bygger på ett begränsat studium av det hela, därför uttrycker jag mig försiktigt. Främst är också det ett försvar av Yger, formulerat före dennes eget andra inlägg. Tostarpadius (diskussion) 31 december 2018 kl. 14.40 (CET)
Jag har kollat igenom Gårdar i Sverige och anser att gården Hästemålen enligt praxis från den kategorin passar något bättre att börja med än gården/torpet Franshem. Men då har jag bara använt Google för att söka kunskap. Vad anser ni andra? Kan vi tipsa användaren att börja med Hästemålen som artikel med exempel från en annan gård (till exempel från Malexanders socken) VisbyStar (diskussion) 31 december 2018 kl. 15.11 (CET)
Relevans handlar i grunden om tillförlitlighet, dvs att det som artikeln handlar om är såpass uppmärksammat att det är troligt att artikeln kommer uppdateras om något radikalt händer med det som står i artikeln. För en byggnad/gård är det då väsentligt hur många känner till den, inte i sig hur stor byggnaden är. En gård/torp i närheten av en stad har då lättare att ses som relevant än en långt ute. Säg som ett mått att 3000 personer bör känna till byggnaden tillräckligt för att reagera om det står fel i artikeln. Med det sagt spå bedömer jag det som mycket lättare uppfylla relevanskriterierna för en gård än ett torp. Då inte bara för hur många som just nu känner till byggnaden även hur den omnämns i arkiv. Husförhörslängder tar upp gårdar med oftast inte tillhörande torp tex.Yger (diskussion) 31 december 2018 kl. 15.25 (CET)
Fast här har vi ju ett problem om 3.000 personer känner till ett torp, men de flesta är i 80-års åldern kommer torpet att ha betydligt färre som känner till det tio år senare. Det utgör ju normalt inte raderingsgrund. Demografin i Sverige ser idag inte alls ut som den gjorde för 50 år sedan och kommer inte att göra det om 50 år. Ville väl också kommentera att husförshörslängerna självklart alltid tar upp även torp. Det jag är mer orolig för är att vi aldrig får artiklar om mer än kanske ett av aktiva wikipedianer viktat urval av 0,5 % av svenska torp, och att därmed alla sökningar på namn och i kategorier inte kommer att ge någon bra bild. Om vi tror att wikipedia på 60-70 år troligen. inte kommer över kanske 1 % då är det nog meningslöst att försöka börja skapa artiklarna.FBQ (diskussion) 1 januari 2019 kl. 11.05 (CET)
Yger, du kanske menade jordeböcker och inte husförhörslänger? I jordeböckerna redovisas endast ibland torpen på ägorna.FBQ (diskussion) 1 januari 2019 kl. 11.17 (CET)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── Om vi nu skall diskutera rimlig relevansnivå anser jag att enskilda gårdar endast i undantagsfall bör anses platsa. Gränsen bör sättas vid herrgårdar, vilket i sig är ett luddigt begrepp, men att tala om säterier är, om man använder ordet historiskt korrekt, för snävt. En viss hänsyn bör tagas till jordeboken. Historiska byar är minst lika intressanta som nutida småorter. Kanske kan man ibland nämna intressant bebyggelse i sockenartikeln. I mina ögon är och förblir den raderade och återställda artikeln solklart irrelevant. En del av innehållet kan dock måhända infogas någon annanstans. Tostarpadius (diskussion) 1 januari 2019 kl. 11.38 (CET)

Raderingsiver och artikelfixering! Det är Askeryds historia vi vill åt. Bra källor finns uppräknade här Tips inför Studiecirkeln om Askeryds historia. Den som anser sig ha rätt att radera en artikel av den här historiska kalibern bör åtminstone ha vett att föra över kunskapen till annan artikel. Det är det minsta man kan begära. VisbyStar (diskussion) 1 januari 2019 kl. 12.04 (CET)
@Tostarpadius: Bara herrgårdar, skriver du. Är Dräckes Mina Aronssons gård, Ada Blocks hus, Stäket i Lund eller Skändla sörgård herrgårdar? / TernariusD 1 januari 2019 kl. 12.52 (CET)
Skall vi utgå från gårdar som det finns källor till skulle vi kunna följa mångbandsverket Svenska gods och gårdar från 1940-talet. Deras urval är dock obegripligt. Ibland förtecknas torp medan större gårdar har förbisetts. Uppgifterna om areal m.m. kan också ha blivit inaktuella. Att följa detta verks urval skulle vara enligt samma kriterier som satts upp för personer. Personligen tycker jag dock att vi i huvudsak skall begränsa oss till byar som låg till grund för roteindelningen och vara restriktiva med gårdar; t.ex. Skändla sörgård är ett byggnadsminne vilket motiverar relevans. /Ascilto (diskussion) 1 januari 2019 kl. 13.00 (CET)
@Ternarius: För det första öppnande jag för undantag. För det andra var det självfallet landsbygdens förhållanden jag uttalade mig om. I städer måste andra kriterier gälla. Mitt resonemang var riktat mot VisbyStars förslag att alla torp med rötter från 1700-talet skulle förtjäna egna artiklar. Nu verkar en lösning vara på väg i enlighet med vad jag skisserade, alltså att det mesta om bebyggelsen hör hemma i sockenartiklarna. Tostarpadius (diskussion) 1 januari 2019 kl. 21.00 (CET)
@VisbyStar: för den historien passar artikeln Askeryds socken utmärkt. Och i den artikeln kan både gårdar och torp nämnas.Yger (diskussion) 1 januari 2019 kl. 13.34 (CET)
@:Ascilto - Svenska gods och gårdar och gårdar är direkt olämpligt, det konstiga urvalet beror på att det var ett betalverk. Man betalade en summa (fick samtidigt abonnemang på ett exemplar) och skickade själv in information om sin gård. Om det här skrivandet är kopplat till studiecirkeln borde det gå för dem att ta fram annan information att prioritera i skrivandet av socknen. Jag ser väl egentligen inget problem i att nämna Franshem i en artikel om Hästemålen. Samtidigt måste ju Hästemålen med 1/8 mantal kronojord, jag hittar gården första gången 1640, den är upptagen som torp på allmänningen och jag tror inte gården är mycket äldre, är en av Askeryds mindre bemärkta jordeboksenheter. Man borde kunna börja i någon annan ände. Sedan delar jag inte Tostarpadius uppfattning. Många säterier är av låg relevans, har bara haft sätesfrihet under mycket kort tid. Det finns gott om byar som haft en mycket mer intressant historia. Sedan är väl i många fall gränsdragningen mellan gård/by ibland svår, om den endast tidvis bestått av mer än en gård, förutom underlydande torp. FBQ (diskussion) 1 januari 2019 kl. 14.46 (CET)
Jag tycker förslaget från @Yger: är bra då till exempel hembygdsrörelsen ofta är kopplad till socknar. Vi har väl redan artiklar för alla socknar så blir det enkelt att förklara var torp, hus och gårdar kan läggas till i den artikeln (plus annan historia också). Givetvis kan man rekommendera att bryta ut betydande gårdar om så är fallet (Hästemålen var ju kopplad till järnvägen också). Vill man dessutom arbeta med "total helhet" för svensk historisk bebyggelse i socknar är det kanske bättre att börja i Wikidata och strukturera upp Commons. VisbyStar (diskussion) 1 januari 2019 kl. 15.14 (CET)
Låer bra. Och om du tittar på de på Gotland, så finner du att gårdsnamn är inlagd på många (alla)~soenenartiklar, vilket lätt kan utökas med mer info per gård (och tortpen).Yger (diskussion) 1 januari 2019 kl. 15.19 (CET)
Trevligt att ni har hittat en lösning så att informationen placeras i lämplig artikel. Nu finns det möjlighet att ha med källor. Det är tråkigt att ens alster raderas (jag har varit med om det på andra wikipedia). Det kan vara en svår balansgång som administratör mellan att radera, att placera i sandlådan och att markera för kvalitetskontroll. Per W (diskussion) 1 januari 2019 kl. 16.02 (CET)

Vilka vill Wikifika i Stockholm på torsdag?[redigera | redigera wikitext]

Kafferepet.

Jag försöker härmed blåsa lite nytt liv i våra wikifikor, som äger rum första torsdagen varje månad. Om det kommer någon till fikat vill säga (tyvärr har de flesta av oss varit upptagna på annat håll många av fikakvällarna de senaste månaderna).

Men - nytt år, nya fikatillfällen. Och nu när Wikimania 2019 hålls i Stockholm, tycker jag det vore roligt att träffa gamla och nya bekanta på fika igen. Så: torsdag kl 18.00 på Kafferepet (snett emot Åhléns på Klarabergsgatan, vid Klara kyrka). För mer info, se WP:FIKA. Hoppas många vill komma! // Zquid (diskussion) 1 januari 2019 kl. 23.08 (CET)

Jag vill wikifika, och kommer! Hoppas jag får sällskap av fler. Skriv gärna upp er här så ingen stannar hemma för att det är så få uppskrivna. /Haxpett (diskussion) 3 januari 2019 kl. 14.11 (CET)
Jag kommer att gå en svetskurs i kväll, men jag hoppas kunna haka på nästa månad. /ℇsquilo 3 januari 2019 kl. 15.40 (CET)

#1Lib1Ref[redigera | redigera wikitext]

Film som visar vad #1lib1ref går ut på.

Snart fyller Wikipedia år, och då är det även i år dags för kampanjen #1lib1ref. Kampanjen går ut på att få bibliotekarier att bidra till Wikipedia genom att uppmuntra dom att lägga till referenser i artiklar, och som bonus få med allt annan viktigt som digital delaktighet och gemensamt skapande och spridande av kunskap. Kampanjen startar 15 januari och pågår i tre veckor, och vi kommer snart att börja sprida information och bjuda in deltagare, både tidigare och nya, att vara med. Jag har påbörjat översättning och uppdatering av sidorna på Meta, men tar tacksamt emot hjälp med korr och granskning, och fortsatt översättande om någon känner för det. Jag har även ställt en relaterad fråga på robothjälp om automatiserad uppdatering av Wikipedia:Projekt källhänvisningar#Artiklar som behöver källor indelade efter ämnesområde, så om någon känner för att kasta sig över det blir jag också väldigt tacksam. All medverkan i #1lib1ref uppmuntras, både källbeläggning och informationsspridande, och det går bra att kontakta mig på valfritt sätt för den som är intresserad och vill vara med på ett eller annat sätt. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 3 januari 2019 kl. 17.17 (CET)

Sociala medier[redigera | redigera wikitext]

Hur ska man egentligen göra med sociala medier på Wikipedia? Jag såg nu att Ainali hade lagt till faktamall från Wikidata i Nikisha Fogo och där han hade lagt till flera olika sociala medier direkt i Wikidata så det syns här på Wikipedia. Det har varit tvådelat om hur man ska hantera sociala medier på svenska Wikipedia. Jag och flera har tagit bort såna där länkar när de dyker upp, läggs in eller hittas på måfå i artiklar, det känns dock lönlöst att fortsätta med det när det ändå kan läggas in direkt i WD-faktamallen via den plattformen. Hur ska svenska Wikipedia hantera sånt i fortsättningen? DIEXEL (diskussion) 1 januari 2019 kl. 16.08 (CET)

Jag märkte först i efterhand att sociala medier syntes i Mall:Faktamall biografi WD. Jag föreslår att vi tar bort dem ur infoboxen då de får onödigt stor uppmärksamhet, men den diskussionen kan med fördel fortsättas på diskussionssidan för mallen. Ainali diskussionbidrag 1 januari 2019 kl. 16.17 (CET)
Rent allmänt: Principen brukar vara (i artiklar om personer, och kanske även om företag/organisationer/musikgrupper etc) att vi länkar till ”officiell webbplats” om det finns en sådan, men inte till sociala medier. Om det inte finns någon officiell webbplats länkar vi ibland till sociala medier om personen använder dessa som kommunikationskanal med allmänheten. På t ex Facebook kan det betyda att vi ibland länkar till det Facebook kallar en ”sida”. Däremot är det sällan vi länkar till det Facebook kallar profiler. Motsvarande gäller Instagram etc. Samma bör väl gälla oavsett om länkarna är inlagda i wikikoden eller hämtas från Wikidata. /NH 1 januari 2019 kl. 16.54 (CET)
Världen har förändrats det senaste året så många företag/artister/?!?!? ser dom sociala medierna som deras primära kommunikationsplats dvs. websidan är sekundär - Salgo60 (diskussion) 2 januari 2019 kl. 08.20 (CET)
Wikidata har stöd även för det som kallas platser som finns i Instagram/Facebook dvs. Instagram grupperar ihop saker som dom tror är rätt....som kan vara ett trevligt sätt att se bilder på ett mindre museum ex. Glommers hattmuseum (Q28934053) som har i Wikidata
- Salgo60 (diskussion) 2 januari 2019 kl. 10.49 (CET)
Ja, visst är det så. Jag sitter just och tittar på BBC, och noterade att i den rullande texten i nederkant där de hänvisar till var man hittar mer information listas hemsida, Facebook och Twitter. Mvh --Bairuilong (diskussion) 2 januari 2019 kl. 09.16 (CET)
Det är problematiskt att man skall behöva logga in på Facebook för att få information om saker och ting. Jag har själv ett konto där, men förstår dem som avstår. Jag anser att vi även framgent bör vara restriktiva med att länka dit. Tostarpadius (diskussion) 2 januari 2019 kl. 11.54 (CET)
Att officiell webbplats (P856) mer och mer ersätts med (andra) sociala medier, främst Twitterkonto (P2002), som Salgo60 och Bairuilong tar upp, stöds av användningen av officiell webbplats (P856), Twitterkonto (P2002), Instagramkonto (P2003) och Facebook-konto (P2013) i Wikidata. Tabellen nedan visar hur dessa "properties" används för de drygt 60 000 WD-objekt med medborgarskap (P27) lika med USA, Japan, Frankrike, Storbritannien, Spanien, Kanada eller Tyskland som har ett födelsedatum (P569) efter 1988, det vill säga personer som är under 30 år. I denna grupp är de mer än tre gånger så många som har Twitterkonto (P2002) än som bara har en officiell webbplats (P856).
  • Länk till frågan som ger en tabell med antal objekt grupperade efter olika kombinationer av webbplats och olika sociala medier i WD.
--Larske (diskussion) 2 januari 2019 kl. 12.25 (CET)

Observerat att diskussionen tidigare har flyttats till Malldiskussion:Faktamall_biografi_WD#Sociala_medier. Voyager85 (diskussion) 2 januari 2019 kl. 12.15 (CET)

Diskussionen på malldiskussionssidan bör begränsas till om/hur sociala medier ska presenteras i just den infoboxen som mallen skapar. Diskussionen på den här sidan kan fortsätta, om intresse finns, och handla om länkar till sociala media från artiklarna i allmänhet. --Larske (diskussion) 2 januari 2019 kl. 12.33 (CET)
Ja, jag är egentligen fortfarande emot användande av den aktuella mallen. Den ställer ännu så länge till större problem än den löser. Tostarpadius (diskussion) 3 januari 2019 kl. 05.03 (CET)
Som någon sagt tidigare: Det kan vara okej att länka i brist på en officiell webbplats, men att länka till olika sociala kanaler i samma artikel brukar inte uppskattas. Externa länkar ska annars leda till fördjupning eller vidare läsning. Sociala medier kan även användas som källa när det är en officiell kommunikationskanal och uppgiften inte finns publicerad någon annanstans. I dessa fall ska det helst vara en permanent länk till ett specifikt inlägg. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 6 januari 2019 kl. 18.01 (CET)
Ja, under rubriken ”Externa länkar” är det är okej med länkar till sociala medier i brist på en officiell webbplats om det används som en officiell webbplats. Dit kan som sagt ”sidor” för personer eller t ex musikgrupper på Facebook höra, och Twitterflöden för politiska debattörer. Men det finns ingen anledning att länka till Facebookprofiler eller Twitterflöden som främst används för kommunikation av privat karaktär. /NH 6 januari 2019 kl. 18.36 (CET)

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Kvinnor inom idrott och sport II - start 7 januari kl 00.00[redigera | redigera wikitext]

Bianca Andreescu och Ilka Štuhec är några av de personer som det går att skriva om. Och det går även att skriva om idrottstävlingar och annat inom temat. Bianca Andreescu och Ilka Štuhec är några av de personer som det går att skriva om. Och det går även att skriva om idrottstävlingar och annat inom temat.
Bianca Andreescu och Ilka Štuhec är några av de personer som det går att skriva om. Och det går även att skriva om idrottstävlingar och annat inom temat.

Vecka 2 handlar Veckans Tävling om Kvinnor inom idrott och sport. Välkomna! Jag hoppas att många vill vara med och skapa och/eller förbättra artiklar inom temat, så det blir mer och bättre information för alla som vill läsa.

Mer information finns på tävlingssidan. // Zquid (diskussion) 6 januari 2019 kl. 16.30 (CET)

IP-adress som skriver på egna språket[redigera | redigera wikitext]

Hur ska vi se på IP-adresser som skriver på annat språk än svenska på svenska wikipedia? Ska det ses som en avancerad/krånglig variant av klotter? Se Användare:90.224.199.139 bidrag i artikeln Chang'e 4 under 3 januari 2019. Voyager85 (diskussion) 3 januari 2019 kl. 22.58 (CET)

Det är nolltolerans som gäller. Detta är svenskspråkiga Wikipedia. Gör redigeringen ogjord. Använd vid behov {{skrivpåsvenska}} på användarens diskussionssida. Kitayama (diskussion) 3 januari 2019 kl. 23.11 (CET)
Hrm, när jag tittar på historiken, ser det ut som det var några rader på norska eller danska. Stämmer det? Alltså ett språk som lätt kan förstås av svenskar. Jag bara undar om jag förstått rätt... Janwikifoto (diskussion) 7 januari 2019 kl. 11.43 (CET)

Månadens artiklar[redigera | redigera wikitext]

Det blev Asien och Afrika som premierades när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under november månad. Huset Norodom (av Dan Koehl) utsågs till bästa nya artikel, medan Moçambiques historia (av Boelnorra) utsågs till den bästa utökningen. Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (63 stycken) respektive utökningar (31 stycken) under december.

Nu är det januari, och vi kan rösta på december månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 24 nya och 22 utökade artiklar att välja bland. Men du är lika välkommen att lista dina eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. SMirC-smile.svgParacel63 (diskussion) 7 januari 2019 kl. 03.57 (CET)

Önskar bedömning av artikel och hantering av moderatorer[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Jag undrar om det är några, förslagsvis icke-moderatorer, som kan tänka sig ta en titt på artikeln Omvänd rasism, dess senaste ändringshistorik och agerande av moderatorerna Yger (främst) och i mindre utsträckning Adville. Jag förstår att ämnesområdet är "känsligt" och därmed föremål för mycket starka känslor och väldigt identitetsbunden ideologisk övertygelse, vilket gör att det blir svårt att förhålla sig neutralt, och kanske därför moderatorerna, i min åsikt, har misslyckats med att agera som moderatorer bör.

(Anledningen till att jag ber just icke-moderatorer titta närmare på det är att moderatorer också är människor och därmed föremål för "in-group favoritism")

Tack på förhand!

Horiwari (diskussion) 10 januari 2019 kl. 22.50 (CET)

Också jag har återställt en av dina redigeringar och jag är inte administratör ("moderator"). Jag har också förklarat varför du har fel på artikelns diskussionssida. Diskussionen bör fortsätta föras där. /Ascilto (diskussion) 10 januari 2019 kl. 23.07 (CET)
Ursäkta att jag märker ord, men i Wikipedia har vi inga moderatorer, utan bara administratörer. Det är inte samma sak. --Pipetricker (diskussion) 11 januari 2019 kl. 12.44 (CET)

Sorteringsnycklar till arters släktkategorier?[redigera | redigera wikitext]

Om vi tittar på vilken släktkategori (för arter) som helst, till exempel Kategori:Platygaster, så ser vi omedelbart ett problem. Alla arter ligger under bokstaven som släktet börjar på. Det jag skulle vilja göra är att med robot lägga till sorteringsnycklar för släktkategorierna. Redigeringarna skulle ungefär se ut så här: [[Kategori:Platygaster]][[Kategori:Platygaster|salvadorae]]. Eftersom vi pratar om väldigt många redigeringar undrar jag om vi vill göra detta eller inte. Nirmos (diskussion) 2 januari 2019 kl. 19.48 (CET)

Jag tycker det är en bra idé. Thoasp (diskussion) 2 januari 2019 kl. 21.04 (CET)
Om ändringen genomförs kan vi kanske samtidigt lägga in mallen {{taxonbar}} i de artiklar där den saknas. Thoasp (diskussion) 2 januari 2019 kl. 21.08 (CET)
Det verkar helt analogt med hur vi hanterar kategorier för mänskliga släkter. Tycker det verkar rimligt att göra det med robothjälp (kan man även göra en kontroll så att släktnamnet stämmer med kategorin, ifall någon art fått nytt namn men man missat att ändra allting?).
andejons (diskussion) 2 januari 2019 kl. 23.59 (CET)
Det kan vara viss nytta att göra detta i kategorier som har mer än 200 artiklar och som inte får plats på en sida eftersom "alfabetslänkarna" högst upp på sidan då kan komma till användning. Men att göra det för kategorier med mindre än 200 artiklar, till exempel Kategori:Piestopleura, ser jag inget större värde i. De fungerar utmärkt som de är nu, utan en massa bokstavskapitel. --Larske (diskussion) 3 januari 2019 kl. 00.09 (CET)
Jag stöder förslaget och anser att det bör genomföras konsekvent. Ingen skillnad bör göras på små och stora kategorier. Tostarpadius (diskussion) 3 januari 2019 kl. 04.59 (CET)
Jag är för. Det är just med tanke på sådana här kategorier som man man kan ange sorteringsnyckel per kategori. /ℇsquilo 3 januari 2019 kl. 15.39 (CET)

Startat nu. Redigeringarna kan följas på Special:Bidrag/NirmosBot. Nirmos (diskussion) 7 januari 2019 kl. 21.18 (CET)

Och nu har roboten gjort en första redigering i form av Special:Diff/44091364. Inte så lyckat. Har stoppat körningen. Tillbaka till ruta ett. Nirmos (diskussion) 7 januari 2019 kl. 23.04 (CET)
Jag har nu gjort så att roboten kräver att binomialnamnet i taxoboxens species-parameter måste vara exakt lika med sidnamnet. Det borde förhindra att ovanstående problem inträffar. Jag har startat roboten igen. Nirmos (diskussion) 7 januari 2019 kl. 23.46 (CET)
Och nu äntligen har roboten gjort en första korrekt redigering: Special:Diff/44095480. Bra att veta att det fungerar. Nirmos (diskussion) 9 januari 2019 kl. 08.28 (CET)
Lite sent svar kanske... men du har mitt fulla stöd. Orkar du så tycker jag som Tostarpadius att det bör göras på alla. Adville (diskussion) 9 januari 2019 kl. 23.11 (CET)

Redigeringarna i sig verkar vara okej, men en sidoeffekt av det här är att artikeln om släktet inte längre är längst upp på kategorisidan. Jag lutar åt en körning till där jag åtgärdar det, ungefär som Esquilo har gjort i Special:Diff/44073465. Synpunkter på det välkomna. Nirmos (diskussion) 12 januari 2019 kl. 02.27 (CET)

Det tog ett tag innan jag insåg vad som var fel med Special:Diff/44091364. Egentligen borde artikeln Brakved inte ligga i Kategori:Rhamnus. Bara omdirigeringen Rhamnus frangula borde finnas där med "frangula" som sorteringsnyckel. /ℇsquilo 12 januari 2019 kl. 14.46 (CET)

Arter som inte längre klassas som egna arter[redigera | redigera wikitext]

Hej! Jag läste just en svensk lista med fågelarter, där man bland annat slagit ihop två arter till en och samma, där Megascops colombianus inte längre är en egen art, utan anses vara samma fågel som Megascops ingens: rostskrikuv. Kan jag radera den gamla artikeln och skapa en omdirigering, i såna här fall? --Svenji (diskussion) 3 januari 2019 kl. 19.38 (CET) (Signatur tillagd i efterhand.)

@Svenji: Kort svar: det beror på. Längre svar: Finns det material i artikeln som ska bli omdirigering som är värdefullt för läsaren? Försök i så fall baka in det i artartikeln. Ibland har vi artiklar även om underarter, och i det här fallet finns det artiklar om de båda fåglarna på ett antal språk. Mitt lilla lekmannatips är att försöka baka in information i huvudartikeln, bygga ut den lite till (inklusive angående om de olika underarterna) samt att därefter fixa omdirigeringen. Kanske har @AHA, Silltruten: fler åsikter i ämnet? SMirC-smile.svgParacel63 (diskussion) 4 januari 2019 kl. 02.00 (CET)
Så här ser det ut med kopplingarna från Wikidata till några språkversioner av Wikipedia för de två objekten.
Språkutgåvor
Wikidataobjekt Etikett # svwiki enwiki dewiki frwiki eswiki nlwiki
d:Q125932 Rostskrikuv 20 Rostskrikuv Rufescent screech owl Salvin-Kreischeule Petit-duc de Salvin Megascops ingens Andesschreeuwuil
d:Q1271154 Colombiaskrikuv 15 - Colombian screech owl Kolumbien-Kreischeule Petit-duc de Colombie Megascops colombianus Colombiaanse schreeuwuil
Min lilla lekmannaobservation är att IUCN:s bevarandestatus (P141) skiljer sig mellan de två arterna; för Rostskrikuv (Q125932) är den livskraftig (Q211005) medan den för Colombiaskrikuv (Q1271154) är nära hotad (Q719675). Se även 22688820/93209320 respektive 22688829/93209510 i IUCN Red List, men den källan (BirdLife International 2016) verkar vara från 2016 så den är kanske inte helt uppdaterad med det senaste inom området. Den är dock fyra år färskare än den källa (BirdLife International 2012) som refereras i svwp-artiklarna.
--Larske (diskussion) 4 januari 2019 kl. 05.10 (CET)
Nix tycker jag! Inte alla världsledande taxonomiska auktoriteter har slagit ihop dem ännu, bland annat IUCN. Så behåll den så länge! Silltruten (diskussion) 4 januari 2019 kl. 08.59 (CET)
Jag tycker vi behåller artikeln ett tag till. Förändringar i systematik sker hela tiden. Dock tycker jag att artikeln kan flyttas till underartsnamnet. --AHA (diskussion) 4 januari 2019 kl. 12.07 (CET)
Jag vet inte hur väl uppdaterad den är numera, men AviBase listar endast Megascops ingens ingens[8] och Megascops ingens venezuelanus[9] som underarter till nominatet.[10] De listar fortfarande Megascops colombianus[11] som en egen art, åtminstone än så länge. –Tommy Kronkvist (diskussion), 12 januari 2019 kl. 10.25 (CET).

Eftersom vi bör ha ett historiskt perspektiv inom alla ämnesområden skulle jag inte ha något emot att artiklar får vara kvar. Alternativet är att man omdirigerar och i målartikeln noggrant redogör för förändringen. Helst skulle detta göras även för arter som försvunnit för länge sedan. Det är just sådana uppgifter som gör biologiartiklar intressanta i mina ögon, men jag har inga källor att tillgå. Tostarpadius (diskussion) 12 januari 2019 kl. 11.40 (CET)

Begrepp: Dimitterades[redigera | redigera wikitext]

Här är en sökning på ett antal nordiska akademiker som dimitterats till eller från lärosäten. Även om man med bondförnuft kan räkna ut ungefär vad det betyder kan man fråga om en omformulering vore på sin plats. Det är väl svensk skolpolitik som gjort att abiturienterna numera inte absolveras eller dimitteras. (Ref: Forskningscentralen för de inhemska språken.) -- KlasHass (diskussion) 11 januari 2019 kl. 23.48 (CET)

Hellre en länk till en artikel om detta än omformulering. Vi skall inte förenkla alltför mycket. Om det är som Du skriver är detta i sig kulturhistoriskt intressant. Tostarpadius (diskussion) 12 januari 2019 kl. 11.43 (CET)
Ordet dimittera finns inte i någon nutida ordbok eller ordlista jag har tillgång till (jag har bara hittat det i SAOB tryckår 1914). Det är en indikation på att få använder det, och därför är jag tveksam till att Wikipedia ska göra det. Det rör sig ju inte om något fackord som inte kan uttryckas på något annat sätt. Men, och det är ett viktigt men, för att kunna göra det behöver man förstå vad som egentligen menas. Och då behöver man antagligen gå till de källor texterna hämtats ifrån. Annars är det bättre att det står kvar. /NH 12 januari 2019 kl. 12.57 (CET)
Ordet har funnits med "av och till" i SAOL, se SAOL-hist, men är borttaget i den senaste utgåvan (SAOL 14). --Larske (diskussion) 12 januari 2019 kl. 13.34 (CET)
Ja. Vad gäller SAOL är det väl förekomsterna i utgåva 12 och 13 som är intressanta (senast föregående var utgåva 8 från 1923). Men i utgåva 12 och 13 är ordet markerat som finlandssvenskt, och den angivna betydelsen täcker inte heller riktigt hur det används i artiklarna som KlasHass länkar till. /NH 12 januari 2019 kl. 13.52 (CET)
Bonniers svenska ordbok (1991) skriver:
dimission avgång (t.ex. från skola), entledigande ... dimittera, avsända, låta avgå, sända (student) från skolan till universitet
Ordet hör hemma i en äldre tids skol- och examenssystem. Det verkar ha kommit till svenskspråkiga wikipedia från danska källor. Roufu (diskussion) 12 januari 2019 kl. 13.46 (CET)
Jag tar ett steg tillbaka och ansluter mig till NH:s Men. Har länkat ordet till Dimission i de artiklar i listan där länk saknades. /KlasHass (diskussion) 12 januari 2019 kl. 13.59 (CET)

Veckans tävling vecka 3 - någon som vill arrangera?[redigera | redigera wikitext]

Just nu saknas det Veckans tävling för kommande vecka. Är det någon som är intresserad av att anordna en tävling? Att vara tävlingsledare är roligt.--Historiker (diskussion) 12 januari 2019 kl. 20.46 (CET)

@YesDi: Tack för att du anordnar en tävling kommande vecka! Andra är välkomna att arrangera någon av de veckor som ligger framöver. Ju fler som hjälps åt, desto större variation får vi på tävlingarna.--Historiker (diskussion) 13 januari 2019 kl. 19.19 (CET)

Veckans tävling handlar om Europas geografi[redigera | redigera wikitext]

Karta över Europa.

Imorgon startar en ny tävling som återigen fokuserar på Europas geografi. Inom tävlingens ramar finns det mycket att göra och jag hälsar alla välkomna att delta. YesDi (diskussion) 13 januari 2019 kl. 20.19 (CET)

Artiklar skrivna av elever om noveller[redigera | redigera wikitext]

Det är en klass som skapar dessa artiklar som har (mycket) stora brister. Både jag och Tournesol har kommunicerat med läraren, men inte lyckats få fason på skapandet (det finns en hel del erfarenhet hur detta kan göras väl). Just nu är de skapade alstren (med något undantag) antingen skarpt mallade (originalforskning etc) eller ligger opatrullerade. De är så bristande att dåliga att radering ligger nära till hands, men då det är känsligt med elever etc, kommer jag inte göra något åt dem på en veka eller två, men därefetr radera hårt om inte annat skett. Jag pingar @Paracel63:, @Mia Jacobsson (WMSE): och @Axel Pettersson (WMSE):Yger (diskussion) 10 januari 2019 kl. 15.27 (CET)

Jag har skrivit några förslag hos @Yger: och kompletterat Wikipedia:Använda_Wikipedia_i_undervisningen. --Per W (diskussion) 10 januari 2019 kl. 16.00 (CET)
Det har pågått en debatt mellan Tournesol och den ansvariga läreren, Ingwik, på Tournesols användardiskussion. Jag var på vippen att skriva ett inlägg i den innan mitt mobilbatteri tog slut. Nu har emellertid den debatten gått i stå, så jag tar upp problematiken här i stället. Ett stort problem, som jag ser det, är att läraren inte har någon som helst förståelse för våra synpunkter och våra krav på källor; "en roman/novell utgör sin egen källa" tycks han mena. Dessutom har läraren meddelat att "projektet får rulla på" (dvs artikelskrivningsprojektet), vilket i varje fall jag upplever som ganska olycksbådande. Ingwik använder också det gamla argumentet "Det finns så många andra artiklar utan källor", det som besvaras bra i Wikipedia:Brukar du fiska?. En närmare titt på Tournesols användardiskussion anbefalles. / TernariusD 10 januari 2019 kl. 17.02 (CET)
Det framgår tyvärr inte av diskussionen hos Tournesol om det rör sig om högstadie- eller gymnasieelever. Då Användare:Ingwik skriver att hen är utbildad SO-lärare borde det röra sig om högstadieelever. Dessa är generellt inte lämpliga att skriva Wikipediaartiklar, de har ännu inte de färdigheter eller den omdömesförmåga som krävs (jag är själv lärare, det är därför jag reagerar så starkt). Man bör åtminstone vänta till årskurs tre i gymnasiet innan man ger elever i uppgift att skriva på Wikipedia och då med tydliga instruktioner och noggranna förberedelser. Det är alltså oansvarigt av läraren (gentemot eleverna) att ge dem i uppgift att skriva wikipediaartiklar. Läraren har dessutom gett dem falska förespeglingar och felaktiga instruktioner när hen sagt att noveller är sina egna källor. Det strider mot våra riktlinjer om källor, läraren har alltså vilselett eleverna. Jag anser att Ingwiks agerande är blockeringsgrundande. Jag anser också att alla källösa artiklar i detta projekt skall raderas och att det är läraren som får ta ansvar för det. Jag upprepar: Beteendet är fullständigt oansvarigt och oetiskt både gentemot eleverna och Wikipedia. /Ascilto (diskussion) 10 januari 2019 kl. 17.23 (CET)
Jag är inte främmande för en kortare blockering av Ingwik om han framhärdar i att uppmana eleverna att skriva artiklar som är stick i stäv mot våra källkrav. Dessutom tycker även jag Ingwiks agerande är oetiskt: Artiklarna är mycket korta och har stora språkliga, och ofta även kompsitionsmässiga, brister. Jag förstår mycket väl att eleverna blir ledsna och besvikna om de får sina artiklar mallade och/eller raderade (jag har just mallat ett halvdussin nyskrivna alster), men vi måste bedöma våra artiklar enligt vuxennormer, vi kan inte ta hänsyn till att de är skrivna av personer som inte är mycket mer än barn. Där tycker jag ansvaret faller tungt på läraren. / TernariusD 10 januari 2019 kl. 18.28 (CET)
Läraren använder väl inte sitt Wikipedia-konto för att kommunicera med eleverna och eleverna har egna konton med vilka artiklarna skrivs. Blockering görs för att skydda uppslagsverket, inte som bestraffning, så om det är några konton som ska blockeras är det elevkontona, inte lärarens konto.
Vad säger Paracel63, Hannibal och Historiker, är det läge för en skrivstuga på aktuella skolan på västkusten? --Larske (diskussion) 10 januari 2019 kl. 19.34 (CET)
Har jag hävdat att Ingwik bör bestraffas, Larske? Det låter nästan som en halmdocka, och något sådant brukar inte gynna konstruktiva diskussioner. Däremot vägrar han att acceptera våra regler, se Tournesols diskussionssida. Inga argument biter på honom. Dessutom uppmanar han uttryckligen (se åter Tournesols diskussion) sina elever att skriva artiklarna utan källor. Det är emm skäl nog för blockering. Eller menar du att vi ska blockera eleverna för att de gör vad deras lärare säger? Det tycker jag inte verkar särskilt snyggt. Dessutom är flera av elevkontona alldeles nyreggade, det är rimligt att räkna med att det kommer nya elevkonton. Enda sättet att vara säker på att ett nytt konto är ett elevkonto är att vänta tills det lagt upp ännu en dålig artikel om en roman/novell. Då måste vi alltså både radera artikeln och blockera eleven. Då är det mycket effektivare att blockera Ingwik som anstiftat det hela, för att försvåra för honom att leda den här fluffattacken mot oss och tvinga honom att kommunicera konstruktivt med oss. Även det, att tvinga fram en diskussion, är ett legitimt skäl till blockering. / TernariusD 10 januari 2019 kl. 19.57 (CET)
Jaha, har raderat någon av de här artiklarna tidigare utan att inse att det var del av undervisning.
Allt görs förstås med de bästa intentioner, men vi är ett uppslagsverk för allmänheten – en publikation med normer, särskilda syften och en redaktionell process – och inte en undervisningsplattform. Medan det teoretiskt kan finnas enstaka högstadieelever som kan bidra i någon mån är det svårt att se hur vi skall kunna agera på något annat sätt än att med uppmuntran och vänliga ord radera och, i värsta fall, blockera. Såvitt jag kan se bygger de här analyserna på elevernas egna slutsatser, inte på vad de har läst sig till någon annanstans, även om vi bortser från källbrist, relevansfrågan för enstaka noveller ur en kanske inte så hemskt uppmärksammad antologi etc etc. /Julle (disk.) 11 januari 2019 kl. 06.16 (CET)
Vilket är hemskt trist, för Ingwik och eleverna har ju försökt göra en insats och jag är glad att de vill göra det. /Julle (disk.) 11 januari 2019 kl. 06.19 (CET)
Jag tycker det känns mycket olustigt att vi diskuterar blockeringar här. Jag tycker vi ska vara glada att personer med gott uppsåt vill bidra. Vi bör i min mening lägga energi på att uppmuntra och hjälpa dessa nya skribenter. Det bästa för oss är väl om en eller flera av dessa elever tycker detta är roligt och kan bli aktiva skribenter i framtiden. Därmed inte sagt att alla artiklar kommer att bli bestående, men vi ska visa stor förståelse för att nya skribenter inte är vana vid vårt arbetssätt. Mvh --Bairuilong (diskussion) 11 januari 2019 kl. 07.22 (CET)
Men snälla Bairuilong, läs diskussionen på Tournesols diskussionssida! Ingwik vill inte bli hjälpt, alla råd och vädjanden avvisas, han vill bara göra på sitt sätt och förklarar att han (eller snarare "de", han och hans elever) kommer att fortsätta att göra så. Och läs några av de många nya artiklarna! (Du hittar dem enklast under nya, opatrullerade sidor på Senaste ändringar.) De är genomgående av klart dålig standard – ger ett tydligt intryck av skoluppsatser. Orättade, kan tilläggas, för Ingwik har inte ens sett till att hans elever skriver grammatikaliskt korrekt svenska. Det störsa problemet är emellertid hastigheten – Ingwiks elever spottar ur sig artiklar i sådan takt att vi administratörer – de av oss som försöker göra något åt stormfloden, vill säga – rakt inte hinner med att "visa stor förståelse för att nya skribenter inte är vana vid vårt arbetssätt". / TernariusD 11 januari 2019 kl. 07.45 (CET)
(Redigeringskonflikt) Jag kan inte hålla med om att uppsåtet är gott eller att vi skall vara glada för att läraren Ingwik "försökt göra en insats". Hen har vilselett sina elever och det finns inget gott med det. Att på detta sätt vilseleda människor som ännu inte har mognaden att bidra på ett relevant sätt måste absolut jämställas med klotter eller vandalism. Det är inte vi som skall ta ansvar för lärarens bristande omdöme. /Ascilto (diskussion) 11 januari 2019 kl. 07.49 (CET)
Jag har naturligtvis läst diskussionen, och jag har tittat på ett flertal av artiklarna. Jag är själv en mycket stor anhängare av att alla våra artiklar ska vara verifierbara med bra källor, men jag värnar också om att ta väl vara på nya skribenter. (Med "skribenter" avser jag inte läraren utan de som skriver artiklarna). Artiklarna ska självklart mallas för avsaknad av källor, och de med tveksam relevans ska naturligtvis bedömas på samma grunder som alla andra artiklar. Vi ska även bedöma varje artikel och skribent på egna meriter. Att det finns en lärare i bakgrunden ska inte påverka hur vi bedömer elevernas insatser. Mvh --Bairuilong (diskussion) 11 januari 2019 kl. 08.33 (CET)

Jag har gått igenom de som låg opatrullerade, tog bort en som var hopplöst dålig och styrde upp de övriga. Jag kommer nog markerade dessa som patrullerade under dagen.Yger (diskussion) 11 januari 2019 kl. 08.25 (CET)

@Ascilto:. Läser man noga på Tornesols diskussionssida] kan man finna skolans namn. Det är en F–9 grundskola. Vi diskuterar såleses artiklar skrivna av högstadieelever. Roufu (diskussion) 11 januari 2019 kl. 08.55 (CET)
(Redigeringskonflikt)
@Roufu: Nyttig information! Det bekräftar alltså Asciltos misstanke (som även jag gick efter i mina senaste inlägg).
@Bairuilong: Jag menar givetvis inte att vi ska bedöma artiklarna annorlunda bara för att de är skrivna av högstadieelever. Tvärtom skriver jag ovan att trots att "jag förstår mycket väl att eleverna blir ledsna och besvikna" så måste vi "bedöma våra artiklar enligt vuxennormer, vi kan inte ta hänsyn till att de är skrivna av personer som inte är mycket mer än barn" . Men vad jag absolut vänder mig emot är Larskes ord att "om det är några konton som ska blockeras är det elevkontona, inte lärarens konto". Det är verkligen att skrämma iväg nybörjarna! Dessutom är det rent etiskt en olycklig lösning – vi blockerar elever för någonting som deras lärare har beordrat dem att göra. Däremot har Ingwik genom att ge eleverna tydliga instruktioner om att inte ange några källor ("[…] då det gäller att beskriva hur en specifik novell är skriven och uppbyggd är den enda relevanta källan själva novellen. Vilket vi också talat om för eleverna." Citat från Tournesols användardiskussion) skadat Wikipedia, och det är en giltig blockeringsgrund (fortfarande för att skydda Wikipedia, inte för att bestraffa). / TernariusD 11 januari 2019 kl. 09.38 (CET)
Hej, det är mig (ingwik) och vårt projekt ni diskuterar. Det är alltid bra med kritik, då hjälper vi varandra. Så här tänker jag:
  • I debatten kring källor är det i praktiken omöjligt att ge källor till ett verk. Verket är i sig en källa. Att få artiklar raderade med motiveringen att det bara finns källa till verket tycker jag själv är ett märkligt agerande.
  • Innan projektet påbörjades skapade jag en mall uppbyggd på samma sätt som redan existerande artiklar om romaner och noveller har, det finns ingen standardmall för detta på Wikipedia.
  • Jag valde just kategorin Svenska noveller eftersom det är en kategori jag själv brukar landa på i samband med research inför lektioner, och för att den är så sorgligt dåligt representerad på svenska Wikipedia. Jag vill att eleverna ska kunna fylla ut kategorin med fler texter om olika svenska noveller. Både till glädje för lärare liksom för andra som tycker om att läsa svenska noveller.
  • Alla elever har fått instruktioner om hur de ska skriva och hur texten ska se ut innan den läggs upp på Wikipedia. Nu följer inte alltid tonåringar instruktioner och texter med stavfel har lagts upp. Eleverna ska ge oss lärare länkarna till texterna så att vi kan kontrollera efteråt att texten stämmer med instruktionerna, men då texterna raderats på löpande band har inte det varit möjligt. Därför hade det varit bättre, enligt mig, om texten fått stå kvar 48 timmar med en kommentar på diskussionssidan om vad som måste ändras.
  • Det är elever i år nio som skriver. Normalt sett är de för unga för att skriva en vetenskaplig artikel i Wikipedia, men att beskriva en novell anser jag ligger inom deras kompetensområde.
  • Jag tycker själv att Wikipedia är ett fantastisk tillgång, till skillnad från många lärare som förbjuder elever att ha Wikipedia som källa. Uppgiften har ett dubbelt syfte då jag även vill att eleverna ska lära sig hur det går till att skapa en Wikipediasida. Förhoppningen från min sida är att några av dem, främst flickorna, ska bli nyfikna på wiki-tekniken och kan fortsätta skriva artiklar även när de blir äldre.
Projektet har pågått sedan november och avslutas på torsdag nästa vecka. Det har aldrig varit man avsikt att "spamma" eller "förstöra" Wikipedia. Tvärtom har jag gått in i det med enbart goda intentioner. Jag hoppas både ni och jag kan ha respekt för varandra och försöker förstå hur vi tänker, från båda sidorna. Ingemar, lärare i SO och Svenska i högstadiet på Kristinedalskolan i Stenungsund. Ingwik (diskussion) 11 januari 2019 kl. 09.21 (CET)
Det är inte på något sätt omöjligt att ge andrahandskällor till information om olika verk. Många böcker omskrivs i tidningsartiklar och recensioner, andra skrivs det akademiska avhandlingar om.
Att du planerat att använda Wikipedia på det här sättet sedan i höstas och instruerat dem att skriva artiklar på det sättet i tron att de skall få publicera dem "i fred" på Wikipedia är beklagligt, men det kan inte vara avgörande för huruvida artiklarna raderas eller får ligga kvar. Hade du bett dina elever att skriva förslag på hur världen kan bli bättre och sagt att de skulle få läsa upp sina förslag i teve utan att först stämma av med den berörda tevekanalen eller sätta dig in i hur den jobbar? - Tournesol (diskussion) 11 januari 2019 kl. 09.25 (CET)
@Ingwik: Du har varit här sedan 2012, ändå har du uppenbarligen inte skänkt Wikipedia:Relevanskriterier en tanke. Inte heller har du tänkt på vilken effekt den stora anstormningen av nya skribenter haft på administratörerna. Som redan har påpekats för dig är vi ideella medarbetare, som utför det arbete vi utför på vår fritid. Att då begära att vi ska utföra allt merarbete som det innebär att inte bara relevanskontrollera utan också språkkolla alla artiklarna är knappast att ha respekt för oss, tvärtom – du använder oss som en gratisresurs i ditt skolarbete. Bara en sådan sak som begäran "Därför hade det varit bättre, enligt mig, om texten fått stå kvar 48 timmar med en kommentar på diskussionssidan om vad som måste ändras"! Wikipedias artiklar skall hålla "vuxenstandard" – det är inte menat som någon ringaktning mot dina elever, men massgenererade artiklar fulla av grammatikaliska fel (objektsformer i stället för subjekts-d:o, talspråk, omotiverade sär- och samskrivingar) hinner vi helt enkelt inte åtgärda. Kompositionsmässigt lider många av artiklarna dessutom av tydliga brister. Har du gått igenom artiklarna efteråt, och försökt korrigera alla felen? Eller menar du att det är vår uppgift, oavsett hur stor arbetsbelastningen blir? Jag vill absolut inte hindra personer i de lägre tonåren att skriva här, förutsett att de verkligen kan komponera artiklar av encyklopedisk standard. De flesta av dina elever kan det tyvärr inte. De hade säkert kunnat bli goda medarbetare så småningom, om de hade börjat med smårättningar och korrigeringar, och den vägen lärt sig hur man skriver på Wikipedia. Men släppas vind för våg på ett litterärt ämne, med felaktiga instruktioner om hur man skriver på Wikipedia? Tyvärr inte. / TernariusD 11 januari 2019 kl. 10.09 (CET)
Om det inte går att hitta källor om ett verk är det en mycket stark indikation på att verket helt enkelt inte är relvant för en egen artikel, oavsett vem som är författare. Det enda som verket självt kan vara källa till är i princip en kortfattad beskrivning av handlingen. All annan analys (språk, känsla, stil etc) måste ha sin grund i andra källor. "Vuxenstandard" och stavfel etc. hjälper användare på Wikipedia normalt gärna till med. En grundförutsättning då är att relevansen är solklar om det skapas mer än någon artikel på kort tid. Efter de första nybörjarmisstagen kräver vi faktiskt att användarna inte lämnar merjobb.--LittleGun (diskussion) 11 januari 2019 kl. 10.19 (CET)
Det är då svårt att inte se ett skolprojekt som en användare, med läraren som ytterst ansvarig.--LittleGun (diskussion) 11 januari 2019 kl. 10.21 (CET)
Jag instämmer, LittleGun, även i vad du skriver "'Vuxenstandard' och stavfel etc. hjälper användare på Wikipedia normalt gärna till med". Där inser jag att mina formuleringar kan ses som väl hårda. Givetvis menar jag att vi mera erfarna användare, både administratörer och andra, gärna kan hjälpa till om någon artikel blivit litet "substandard". Men som du själv påpekar gäller det under förutsättning att det inte skapas mer än någon artikel på kort tid. En massgenerering av substandardartiklar, ofta med tveksam relevans dessutom, hinner vi helt enkelt inte med. / TernariusD 11 januari 2019 kl. 10.35 (CET)
Att ett litterärt verk kan användas som källa i artikeln detsamma ser jag som en självklarhet. Därmed inte sagt att det alltid är relevant. I Wikipedias barndom skrevs artiklar om mängder av böcker. Många av dem finns kvar, men det tillkommer inte nya av samma slag i någon större utsträckning. Tostarpadius (diskussion) 11 januari 2019 kl. 13.43 (CET)
Naturligtvis kan en bok eller novell användas som källa i sin egen artikel, men endast för grundläggande information (titel, författare, översättare, utgivningsår, förlag m.m.) och för en mycket kortfattad innehållsöversikt. Att återge handling och teman utförligare enbart utifrån ens egen läsning är helt klart originalforskning, om än i minsta laget, så det är alltid viktigt att utgå från etablerade sekundärkällor om man skriver en artikel som berör verket mer än ytligt. (disk. bidr.) 11 januari 2019 kl. 14.05 (CET)
(Redigeringskonflikt)
@Tostarpadius: Ja, som en källa till själva handlingen. Men här skrivs det om ämnen som varför författaren skrev just den beskrivna novellen, vad som är speciellt med novellens personer och miljön, hur novellen är skriven och inspirationskällor till novellen, allt som alltså skall hämtas ur novellen (enligt lärarens egen kommentar som jag refererar i mitt inlägg ovan från den 11 januari 2019 kl. 09.38. Ämnesförteckningen har jag hämtat från den mall som läraren själv refererar till på Tournesols användardiskussion.) Det går inte att beskriva utan att göra en grundlig analys av novellen, något som vi inte ens accepterar utan källor från en vuxen medarbetare som uppger att hen i någon form ägnar sig åt litteratur, eftersom det då solklart är egen forskning. Menar du då att vi utan protester skall acceptera det från högstadieelever som inte ens gör det av egen vilja och intresse, utan därför de har blivit beordrade till det av sin lärare? / TernariusD 11 januari 2019 kl. 14.11 (CET)
Ja, självklart kan verket inte användas som källa till uppgifter som inte finns i det. Att "läsa mellan raderna" är otillåten originalforskning. Tostarpadius (diskussion) 11 januari 2019 kl. 14.14 (CET)
@Tostarpadius: Uppskattar att du håller med mig. Ska passa på att be om ursäkt för skrivningen sist i mitt förra inlägg, där jag olyckligtvis formulerade den sista meningen som en anklagande fråga ("Menar du då att vi..."). Det var onödigt. / TernariusD 11 januari 2019 kl. 14.34 (CET)
Jag vill bara notera att av de saker Genomlysning tar upp så är det bara för sammanfattningen av handlingen som en roman vanligen behöver komma ifråga som källa till sig själv, övrigt går att kontrollera mot t.ex. Libris. För noveller och andra kortare alster är det dessutom inte säkert att första publicering i bokform är detsamma som första publicering överhuvudtaget.
andejons (diskussion) 11 januari 2019 kl. 15.15 (CET)
@Ingwik: (m.fl.) Varför inte låta eleverna skapa sidorna i sina sandlådor istället för direkt i skarpt läge? Då kan både elever och lärare granska och jobba med dem i lugn och ro tills de uppnår wikistandard och är redo att flyttas ur sandlådan. De artiklar som inte klarar att bli "vuxenifierade" kanske kan få en plats på Wikimini? //Vätte (diskussion) 11 januari 2019 kl. 15.22 (CET)
Vi har stoppat upp projektet tills vidare och meddelat eleverna att avbryta arbetet. Däremot lär det knappast vara sista gången en lärare i Sverige tar sig an en uppgift kring skapandet av sidor i Wikipedia. Det goda som kan komma ur det här är om det skapas en sida "för skolprojekt" där mer detaljerade ramar finns beskrivna liksom någon kontaktperson på Wikipedia som jag, eller någon annan lärare, skulle kunna kontakta redan vid planeringen av arbeten mot Wikipedia så att det inte behöver vara så många olika administratörer, med vitt skilda åsikter kring vad som är lämpligt eller ej, inblandade nästa gång. Ingwik (diskussion) 11 januari 2019 kl. 15.27 (CET)
Notera att det är vitt skilda användare med olika åsikter. Så fungerar Wikipedia, vitt skilda åsikter som kokar ner i en konsensus. Utifrån den konsensus agerar sedan administratöre med verktygen (blockerar och raderar i princip). Läser du diskussionen ovan så är vi sällsynt överens. Både användare med och utan administratörsrättigheter. Det allra enklaste: Se till att ämnena har solklar relevans med stöd i sekundärkällor när dina elver ska skriva. Lägga sig på gränsen kräver vana, framförallt eftersom de måste följas upp med vettiga motiveringar, lägga sig på fel sida gränsen skapar friktion.--LittleGun (diskussion) 11 januari 2019 kl. 15.37 (CET)
(Redigeringskonflikt) Andejons: Libris m.fl. hämtar sin information från de katalogiserade titlarna, om än ibland via lokala bibliotekskataloger som hinner före och ibland delvis i form av förhandsinformation från förlagen. Om man kontrollerar mot Libris så kontrollerar man alltså indirekt mot själva boken, som är Libris yttersta källa. Uppgifter om första publicering har jag inte nämnt. (disk. bidr.) 11 januari 2019 kl. 15.39 (CET)
Andra publiceringar än den första tas vad jag vet i stort sett aldrig upp i artiklar. Därav följer att den enskilda boken vanligen också är ointressant som källa för de angivna uppgifterna.
andejons (diskussion) 11 januari 2019 kl. 17.23 (CET)
@Ingwik: Jag ser att Larske ovan frågade Paracel63, Hannibal och Historiker om det var möjligt att anordna en skrivstuga på din skola. Jag vill betona att jag på intet sätt är involverad i projektet med skrivstugor, och alltså inte kan göra några som helst utfästelser i den vägen. Jag bara informerar om att frågan är väckt. Vättes förslag ovan kan kanske också vara något att tänka på? / TernariusD 11 januari 2019 kl. 15.47 (CET)
Andejons: Jag förstår inte riktigt vad du menar eller hur en problematisk situation skulle kunna se ut. Kolofonen är källan till de uppgifter som anges där. Efterföljande upplagor och utgåvor anger i regel ursprunglig utgåva eller förekomst. Om man ändå är osäker på huruvida en viss publicering är den ursprungliga så kan man undvika att utgå från det antagandet när man formulerar artikeln, men det verkar ganska osannolikt att ett litterärt verk vars bakgrund är så höljd i dunkel samtidigt skulle vara relevant för en egen artikel. Libris är en bibliotekskatalog, inte en komplett databas, och är som sådan inte 100 % tillförlitlig om man ska spåra eller verifiera verks ursprung. Det är återigen något som (ska) anges i själva publikationen. (disk. bidr.) 13 januari 2019 kl. 13.34 (CET)
Det är fullt möjligt att Libris är olämplig som källa. Libris är dock sannolikt en mer relevant källa än en enskild utgåva. Dessa innehåller nämligen generellt sett inte uppgifter om första utgåva utöver år för upphovsrätt, såvida det inte står med i ett förord (i alla fall när vi diskuterar svenska publikationer).
andejons (diskussion) 13 januari 2019 kl. 14.15 (CET)
Men Libris är ju en katalog över enskilda utgåvor. Den enskilda utgåvan är i alla fall onekligen sin egen bästa källa, och för verifiering av grundläggande uppgifter gör man bäst i att vända sig till referensverk där författarskapet behandlas, t.ex. Litteraturbanken, inte Libris. (disk. bidr.) 13 januari 2019 kl. 16.56 (CET)

Hej! Det är jag som är Mia Jacobsson och som skall efterträda Sara på Wikimedia Sverige. Då jag är helt ny på jobbet så har jag bollat detta med Axel och kommer att höra av mig till Ingwik. Det kan väl mycket väl vara så att det vore på sin plats att skapa en rådgivande sida för skolprojekt för att allt skall gå rätt till. Mia Jacobsson (WMSE) (diskussion) 11 januari 2019 kl. 17.14 (CET)

Vad tycker ni inblandade om Wikipedia:Använda_Wikipedia_i_undervisningen? Vad saknas och vad kan formuleras tydligare? Ni har framfört olika synpunkter i olika riktningar. Kan det inte vara dags att utveckla sidan?
@Ingwik:, hur mycket mera intresserade av grammatik, disposition och annat har dina elever blivit när de vet att många kan läsa deras texter? Vad är poängen med att lägga ut på Wikipedia för elevernas del?
Jag gillar din mall för novellerna, Ingemar! Handling, karaktärer, plats och tid kan vara med kortfattat i en Wikipediaartikel, enligt min syn. Den egna analysen blir originalforskning, vilket jag hoppas att några ägnar sig åt. Tyvärr får den inte plats här, såvida inte någon tidning publicerar den. Mottagande, adaptioner, priser och externa länkar är bra. Min tanke är något av materialet som dina elever har skrivit kan komma till pass i och med att du har en så bra mall.
För novellen Förlossningen av Ylva Eggehorn borde det bli ett stycke i artikeln om henne, med referenser till tidningen som skrev uppskattande och till Sveriges Radio, som sände den uppläst av henne själv. Per W (diskussion) 11 januari 2019 kl. 19.31 (CET)
Fortsätt helst på Wikipediadiskussion:Använda_Wikipedia_i_undervisningen#Bättre_instruktioner_till_lärare! --Per W (diskussion) 11 januari 2019 kl. 20.45 (CET)
Jag tycker vi skall skriva ut att Wikipedia som redovisningsuppgift är olämpligt i grundskolan eftersom eleverna då kommer att mötas av stränga krav på relevans, källor och utformning som skolans kursplaner inte förbereder eleverna för. Som jag skrivit ovan så kan detta leda till ett pedagogiskt bakslag, som i det aktuella fallet. /Ascilto (diskussion) 13 januari 2019 kl. 15.22 (CET)
Instämmer. Jag tycker det kan vara lämpligt att vi på något sätt varnar för riskerna med en sådan användning, inte minst av hänsyn till lärare som funderar i sådana banor (och givetvis deras elever). / TernariusD 13 januari 2019 kl. 16.31 (CET)
Hej! Tack för att ni pingat mig (tre gånger) i den här viktiga diskussionen. Jag har däremot inte haft tid att sätta mig in några längre diskussioner de senaste dagarna. Jag är (när jag har tid) gärna inblandad i skrivstugor, föreläsningar eller annat som kan underlätta för Ingwik, Ingwiks elever eller andra att ta till sig grunderna i Wikipedia (vilken är skolan, förresten?). Förhoppningsvis kan även andra wikipedianer vara inblandade (@Hannibal, Historiker:). I övrigt håller jag med om det mesta som jag hunnit läsa ovan, angående källor, sandlådor och hur man lär sig skriva på Wikipedia (skapa en helt ny artikel är ingen bra start). Wikipedia är mer "professionellt" idag, så tröskeln har höjts lite. Men med lite god vilja och kunskapsutbyte tror jag att man kan komma längre. @Ingwik:, kontakta gärna mig via exempelvis pajasnabel-atelia.com, om du vill ha sådan hjälp. Jag hoppas du vet om våra skrivstugor på tisdagar, våra wikifikor en måndagskväll i månaden och andra wikiprojekt här i trakten. Allt gott. SMirC-smile.svgParacel63 (diskussion) 13 januari 2019 kl. 18.38 (CET)
Jag instämmer med Paracel63 om att @Ingwik: är välkommen att få hjälp och råd på någon av våra skrivstugor eller wikifikor, vilka trots namnet ofta används för att ge råd till varandra, eller personer, som kommer dit för att få hjälp. Datum och plats finns på wikiträffsidan. Vad jag förstår rör det sig om en skola i Stenungsund, så du är välkommen till nästa wikifika, som är måndagen den 4 februari klockan 18.00. Jag hoppas också att du får hjälp av Mia Jacobsson (WMSE).--Historiker (diskussion) 13 januari 2019 kl. 19.17 (CET)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── Jag har dessvärre inte haft så mycket tid att skriva här på ett tag, men ett par sena tankar.

  • Till att börja med: det finns en ämnesguide om att skriva om litteratur här, där vi avråder nybörjare från att skapa nya artiklar, eftersom det är ganska höga krav. Det är lätt att missa de där ämnesguiderna, och de är inte perfekta, men det kan vara bra att känna till dem, eftersom många elever får i uppdrag att skriva i Wikipedia just i ämnet svenska.
  • I mina föreläsningar brukar jag också framhålla kraven när man ska skapa nya artiklar och nödvändigheten att samarbeta med andra användare (förutom det roliga med att bidra, såklart).
  • Redan 2010 skrev jag ett blogginlägg om att det är ganska ovanligt att lärare förbjuder elever att använda Wikipedia. Det här gör att vi behöver göra det enklare att koordinera mellan wikipedianer och lärare. Jag har inte någon bra idé om hur den koordineringen skulle gå till, och jag tror att det kan vara bra om vi har en lite större diskussion om det, gärna med input från Ingwik, Mia Jacobsson och Ternarius och andra skolintresserade.
  • Jag hjälper gärna till med föreläsningar och workshops om det behövs.//Hannibal (diskussion) 15 januari 2019 kl. 16.19 (CET)

Ackreditering[redigera | redigera wikitext]

Lite utanför ämnet, men för sakens skull tipsar jag om möjligheten att söka ackreditering till sportevenemang för att ta bilder som kan användas i artiklarna. Jag hjälper gärna till där det behövs, och på Commons går det att se bilder från evenemang där WMSE varit inblandade i ackrediteringsprocessen.

/Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 16 januari 2019 kl. 09.21 (CET)

Relaterade artiklar[redigera | redigera wikitext]

När man läser på Wikipedia på mobilen och använder "mobil vy" finns det längst ner på sidan listat "relaterade sidor" som handlar om samma ämne som artikeln man läser eller som är skrivna av samma användare. Artiklarna är nödvändigtvis inte länkade med varandra. Skulle det inte vara praktiskt om det fanns en rubrik längst ner i artiklarna som löd "Relaterade artiklar", varunder 1, 2 eller 3 artiklar om samma ämne finns listade för att föra läsaren vidare till dem? "Relaterade artiklar" skulle skilja sig från "Se även", då "Se även" ofta används för artiklar som har omedelbar anknytning till just artikel x. Exempelvis skulle en relaterad artikel till Mordet på John F. Kennedy vara Mordet på William McKinley, då båda handlar om mördade presidenter men som inte har några kopplingar sinsemellan. Detta skulle också vara praktiskt när man skriver om enstaka militärer som man inte kan länka till varandra, men som stred på samma sida i samma krig, exempelvis Amerikanska inbördeskriget där det finns många exempel på sådana (exempelvis är Nathaniel Lyon relaterad till Benjamin Grierson, då båda var nordstatsgeneraler i samma krig). Lantgård (diskussion) 13 januari 2019 kl. 14.38 (CET)

Vi har kategorier för sådant. Tostarpadius (diskussion) 13 januari 2019 kl. 17.59 (CET)
Absolut, men huvuddelen av Wikipedias läsare vet knappast om kategorierna och läser man dessutom på mobilen syns de inte ens. Lantgård (diskussion) 13 januari 2019 kl. 19.46 (CET)
"Relaterade sidor" kan även ses på en dator i stationär vy om man aktiverar det mobila utseendet (MinervaNeue): Här är ett exempel (funkar även som utloggad).
Innan funktionen infördes för mobilanvändare för ett par år sedan så testades den som betafunktion för både mobilanvändare och datoranvändare. Data från betatestet visade att mycket färre datoranvändare än mobilanvändare följde (klickade på) dessa länkar, jag vet inte om det var orsaken till att funktionen inte aktiverades även för datoranvändarna efter betatestets slut.
Du kan aktivera funktionen för dig själv genom att lägga följande rader till din personliga common.js:
/* Relaterade sidor: [[mw:Topic:Uq5kapm403lfj2i3]] */
mw.loader.using( 'ext.relatedArticles.readMore.bootstrap' );
Jag tycker det är en ganska trevlig funktion och skulle gärna se den som en gadget. --Pipetricker (diskussion) 15 januari 2019 kl. 01.16 (CET)
Haitiskkreolska Wikipedia (ht.wikipedia.org) har det här påslaget även för datoranvändare, så det skulle nog gå att ordna för oss också om vi ville. (Förutsatt att vi inte vill ha det som någonting enskilda användare slår av och på i inställningarna.) /Julle (disk.) 15 januari 2019 kl. 17.11 (CET)

Relatedarticles-read-more-heading[redigera | redigera wikitext]

Kan en administratör skapa MediaWiki:Relatedarticles-read-more-heading med innehållet:

Relaterade artiklar

eftersom funktionen endast visar artiklar (detta gäller kanske inte på alla andra wikier, därav standardinnehållet)?

Jämför med engelskspråkiga en:MediaWiki:Relatedarticles-read-more-heading och dess diskussionssida. --Pipetricker (diskussion) 15 januari 2019 kl. 20.45 (CET)

Jag har ändrat till "Relaterade artiklar" nu, men det det kan ta ett tag innan det märks i artiklarna. JohanahoJ (diskussion) 15 januari 2019 kl. 21.42 (CET)

Födda och avlidna på 300t, 400t, 500t osv...[redigera | redigera wikitext]

Engelska wp har bättre system än svenska wp. Där har de bara rubriken significant people. Vi har rubriken "födda" och rubriken "döda". Det blir lite konstigt eftersom de flesta föds och dör under samma århundrade. Det borde räcka med att de levt till stor del under seklet ifråga. --Mats33 (diskussion) 6 januari 2019 kl. 00.29 (CET)

Jag håller alls inte med. Denna typ av kategorier innehåller främst underkategorier. Tostarpadius (diskussion) 7 januari 2019 kl. 00.18 (CET)
Som Tostarpadius. Det finns en hel del personer som föds ena århundradet och dör nästa. Bättre att lättare kunna hitta det såhär. Adville (diskussion) 9 januari 2019 kl. 23.05 (CET)

Jag tror inte att ni förstod riktigt vad jag menade. Jag menade inte någon kategori eller någon underkategori. Jag menade endast hur artikeln 300-talet, 400-talet osv skall utformas. Om det som exempel ska se ut såhär:

Födda

Avlidna

Eller om det skall se ut som på engelska Wikipedia, med bara en lista, alla signifikanta personer som levt på 300-talet.

Om man har två listor, både för födda och för döda, så blir det ju strängt taget oklart om man ska ange en viktig persons födelse eller död eller båda två. På 300-talet lär ju de flesta som föddes före 340 också ha dött på 300-talet,som exempel.

Om t ex någon kung eller kejsare föddes år 480 och dog 550, så kan han lämpligen anges som signifikant person både i artikeln 400-talet och i artikeln 500-talet. Födelse och död kan anges i parentes (480-550).

Det hela har alltså inget med någon kategori eller underkategori att göra. --Mats33 (diskussion) 9 januari 2019 kl. 23.27 (CET)

Ska man sammanfatta ett helt århundrade i en artikel kan man inte fokusera på enskilda händelser som födelse- och dödsdatum. De passar bättre i artiklar som 340-talet eller 342. /ℇsquilo 10 januari 2019 kl. 13.21 (CET)
Ja, precis. Det är alltså bättre att vi gör som engelska Wikipedia i artiklarna om sekler. Det räcker att några av de mest tongivande och kända personerna under seklet ifråga nämns. Som levt hela eller delar av sitt liv under seklet ifråga. --Mats33 (diskussion) 16 januari 2019 kl. 20.15 (CET)

Vilka vill gå på Wiki-pubträff Stockholm på onsdag 16 januari?[redigera | redigera wikitext]

Wikipubdeltagare i januari 2017 - hur många blir det januari 2019?.

Som ett led i mina försök att blåsa lite nytt liv i våra wikiträffar, lägger jag in en liten "hojt" om månadens wikipub. Vilka vill träffas och snacka om wikiredigering, Wikimania, skillnaden mellan fikor och pubträffar, ölbryggandets historia, böcker, sport, väder, eller andra ämnen? För mer info, se här (där ni även gärna kan skriva upp er).

Hoppas många vill komma! // Zquid (diskussion) 15 januari 2019 kl. 16.58 (CET)

Jag och Boberger kommer, men det finns fortfarande plats för många fler. Ping till exempel LittleGun, Gittas, Salgo60, Hievelina, ArildV, Julie Melin, Ettrig, Magnus J, Esquilo, Sniper Zeta, Abbedabb, Adville, Moonhouse och alla andra som varit med på träffar tidigare. Välkomna!. /Haxpett (diskussion) 15 januari 2019 kl. 21.47 (CET)
Dubbelt upp tack vare Sniper Zeta och LittleGun, men fortfarande finns det plats för fler. Fortsatt välkomna! /Haxpett (diskussion) 16 januari 2019 kl. 11.11 (CET)
Jag kan försöka dyka upp tänkte vara på Skansen idag och skulle gärna prata om en ny galen tanke jag har om just Skansen på sv:Wikipedia. Min tanke är att vi har Wikimania 2019 i sommar ==> många nationaliteter dyker upp jag funderar om vi kan ge Skansen på Wikipedia/Wikidata lite mer omsorg länk. Idag så läses Skansen artikelarna 2018 +130 000 ggr på +30 språk. Jag kopplar nu Open Street Map till Wikidata ==> att vi borde kunna generera upp Skansen kartor på fler språk med länkar Wikipedia... kanske ha andra typer av artiklar
En annan käpphäst jag har är bristen på Digitala visionerna inom kulturarvet? Jag var hos RAÄ och lyssna på en digital "expert" om museer och digitalisering och han sa något tänkvärt att trots att kultursektorn får pengar och slipper vara kommersiella och marknadsstyrda så bygger dom SILOS med information. Min teori är att vi överfinansierar kultursektorn som inte bygger upp kompetens och inte heller samarbetar utan sitter med 1980-tals tänk och samma laguppställning. Digisam skapades innan Wikidata kom till som en extern hjälp med Digitalisering men jag ser inte att dom gör avtryck. Nu kommer Wikipedia med Wikidata som även skulle kunna lösa detta problem dels med sitt goda exempel men även kunna krossa SILOS med en ny gratis produkt en:Wikibase som gör att institutioner med kompetens kan koppla ihop sin information enklare. Hur skulle vi vilja se kultur Sverige ihopkopplat? Vilka krav borde vi som skattebetalare ställa på Nationalmuseum, RAÄ, Riksarkivet, Skansen som är betalda att förvalta denna information? Idag blir visionen att en hink data ges till Wikipedia och sedan är man nöjd.
Hur skulle en spännande Digital Sverige resa kunna starta på Skansen med Wikipedia i handen och skulle Stockholmskällan etc. kunna skapa mervärde? - Salgo60 (diskussion) 16 januari 2019 kl. 11.48 (CET)
Ursäkta att jag kommer här från ingenstans men jag brukar fortfarande läsa Bybrunnen med flera trots att jag knappt är aktiv längre. Jag kan dock inte riktigt låta bli längre. När du Salgo60 formulerar dig i brödtext så använder du väldigt ofta pilar. Det är svårt för andra att förstå vad du menar med dessa pilar. Det är betydligt bättre om du skriver i löptext vad du menar med dem. Sedan vill jag påminna om att diskussionen handlar om en wikipub. Ovanstående kanske man kan diskutera på wikipuben, men här känns det inte riktigt som att det har med ämnet att göra? /Grillo (diskussion) 16 januari 2019 kl. 17.21 (CET)
Inom logiken brukar liknande pilar betyda "vilket ger", något som jag tror passar in ganska bra på det budskap som Salgo60 försöker förmedla. /ℇsquilo 17 januari 2019 kl. 14.35 (CET)