Herta Müller

Från Wikipedia
Herta Müller Nobelpristagare i litteratur 2009
Herta Müller (2019)
Herta Müller (2019)
Född17 augusti 1953 (70 år)
Nițchidorf utanför Timișoara, Rumänien
YrkeFörfattare, lärare, översättare
NationalitetRumänsk
SpråkTyska
Verksam1982–
Genrerroman, poesi och essä
Litterära rörelserPostmodernism
PriserNobelpriset i litteratur 2009, Kleistpriset 1994
HemortBerlin
MakeRichard Wagner (g. 1984–1989)
Influenser"varje gång en människa gör en annan människa väl, så finns det hopp". DN, 2016-09-24

Herta Müller, född 17 augusti 1953 i Nițchidorf utanför Timișoara, är en rumänsk-tysk författare.

Med sina självbiografiskt färgade romaner skildrar Herta Müller den tyska minoritetens liv i det kommunistiska Rumänien, och anpassningen till de extrema förhållandena där. Hon har kallats för en krönikör över vardagslivet i diktaturen, och verken präglas av uppror till försvar av tankefrihet och yttrandefrihet.[1] På grund av sin kritik mot regimen tvingades hon i landsflykt 1987, och hon är numera bosatt i Berlin. Vid sidan av sitt författarskap är Herta Müller verksam som lärare vid universitetet.

Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur år 2009 med motiveringen, för att hon ”med poesins förtätning och prosans saklighet tecknar hemlöshetens landskap”.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Herta Müller föddes i rumänska delen av Banatet och tillhörde en av de tyskspråkiga minoriteterna i landet, schwaberna. Hennes far hade, liksom många andra rumänientyskar, ett förflutet i Waffen-SS. Nära 64 000 rumänientyskar gick ”frivilligt” med i Waffen-SS. Vid 17 års ålder blev modern tillsammans med 100 000 (varav cirka tio procent dog under transporten och i lägren)[2] andra etniska tyskar 1945 deporterad från Rumänien till tvångsarbete i Ukraina, där hon tillbringade fem år.[3] Föräldrarna var bönder.[4]

Herta Müller studerade germanistik och rumänsk litteratur vid universitetet i Timișoara, och gick med i Aktionsgruppe Banat, en grupp rumäner och tyskar som kämpade för yttrandefrihet. 1976, efter studierna, fick hon arbete som översättare på en fabrik, men hon fick sparken 1979 eftersom hon inte ville samarbeta med Securitate, den rumänska säkerhetstjänsten. Hon började arbeta som lärare och skrev det som kom att bli novellsamlingen Niederungen 1982 (svensk titel: Flackland, 1985). Den gavs ut i en censurerad form, den ocensurerade versionen smugglades dock ut till väst.[5] Den ocensurerade versionen fick ett mycket gott mottagande i väst. I korta prosastycken beskriver Müller i novellsamlingen den byvärld som hon själv kommer ifrån utifrån barnets perspektiv. 1984 utkom hon med Drückender Tango. Hon besökte därpå bokmässan i Frankfurt där hon talade öppenhjärtigt om diktaturen i Rumänien, varefter hon inte längre fick ge ut några böcker i Rumänien.

Müller och hennes dåvarande make,[6] författaren Richard Wagner, gick i exil i Västtyskland 1987 efter att hennes böcker förbjudits i hemlandet och hon avskedats från sitt arbete, och i sitt nya hemland fick hon tjänst som lärare vid en högskola. Hon är numera bosatt i Berlin.[7]

Sedan hon bosatte sig i Tyskland har hon utkommit med flera romaner. 1995 blev hon ledamot av Deutsche Akademie für Sprache und Dichtung. Hon gick ur PEN 1997 i protest mot att den västtyska avdelningen skulle slås samman med den östtyska.[4]

2009 tilldelas Herta Müller Nobelpriset i litteratur med motiveringen att hon ”med poesins förtätning och prosans saklighet tecknar hemlöshetens landskap”.[8] Hon är den tolfte kvinnan som tilldelas Nobelpriset i litteratur.[9]

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Bakgrunden för Müllers författarskap är hennes erfarenheter från förföljelser och förtryck i Nicolae Ceaușescus regim, och såsom tysk minoritet, men hon behandlar också fascism, inställsamhet och korruption hos den tyska minoriteten. Böckerna sedan landsflykten har handlat om hur det är att leva som flykting. Hennes berättelser har ett djuppsykologiskt perspektiv, och återkommande beskriver Müller hur rädsla inverkar på själen. Hennes skönlitterära verk betecknas som faktioner,[10] och med hennes egna ord handlar hennes verk om ”det amputerade livet i diktaturen”.[11] Hon har dessutom skrivit en del lyrik samt essäer.

Müllers två första verk, Niederungen från 1982 och Drückender Tango som kom två år senare, skildrar livet i byn i mörka toner. Müller beskriver en värld av hyckleri där de som inte passar in förtrycks, och pekar på den tyska minoritetens fascistiska mentalitet, intolerans och korruption. Hon kritiserades hårt för att ha förstört den idylliska bilden av tyskt lantliv i Rumänien.[12] Niederungen har samtidigt påståtts att i språket förmedla nostalgi inför denna kultur.[13]

Hennes berättelser är präglade av hennes egna erfarenheter. Der Mensch ist ein grosser Fasan auf der Welt från 1986 är en krönika över en tysk-rumänsk bondefamilj som försöker skaffa pass för att kunna lämna landet. Krönikan skildrar korruptionen i byn, exempelvis hur alla byns ämbetsmän kräver materiella och sexuella tjänster av dem som ansökt om pass. Boken skrevs samtidigt som Müller väntade på tillstånd att lämna Rumänien.[12]

Müller skrev tre år senare, 1989, när hon befann sig i exil, Reisende auf einem Bein om att befinna sig i politisk exil, och genom att använda sig av intertextuella förbindelser med Italo Calvino.[13] Två år senare publicerade hon essä-samlingen Der Teufel sitzt im Spiegel som bygger på hennes föreläsningar vid Paderbornuniversitetet. Hunger and Seide kom 1995 och speglar hennes erfarenheter från Niţchidorf och Timişoara.[12] Böckerna som tillkommit efter landsflykten skildrar hemlängtan och känslan av alienation i både ett nytt hemland och den nya postmoderna stadskulturen.

Efter många års research och närintervjuer utkom Müller 2009 med boken Atemschaukel (Andningsgunga [14]), som i första rummet handlar om poeten och landsmannen Oskar Pastior och dennes erfarenheter som deporterad till ett Gulag-läger, där Müller med minutiös detaljrikedom och poetiska vändningar beskriver miljön i och känslan av arbetslägret. Med verket påminner hon om händelsen att alla rumänska tyskar mellan 17 och 45 år sändes till Gulag den 15 januari 1945 när Sovjetunionen övertog landet.[15] Der König verneigt sich und tötet är en självbiografi i essäform.

Första titeln som översattes till svenska, Flackland, utkom på bokförlaget Alba 1985, där flera andra av hennes senare verk också utgivits. Senare böcker på svenska har utkommit på Wahlström & Widstrand. Müller har översatts till över 20 språk.

Stil och tema[redigera | redigera wikitext]

Tre aspekter återkommer i Herta Müllers författarskap: en språkfilosofi, Rumänien-temat, och försvaret av den personliga friheten. Med språket skildrar hon statsmaktens förfall med ett språkligt förfall, vilket har uppfattats som en skepsis inför språket. Hon betraktas som en språkförnyare med stor poetisk känsla för språkmelodier. Genom att berätta om sina och andras erfarenheter i det kommunistiska Rumänien, förmedlar hon de inre och yttre överlevnadsteknikerna som förtryck framkallar. Centralt blir därför hur extrema förhållanden påverkar normaliteten, och slutsatsen att friheten inte kommer gratis till skänks.[16] Kritiken av regimen till trots, brukar Müllers författarskap sägas stå över politiska ideologier.[17]

Herta Müller räknas som regel till postmodernismen, i och med att hon, ofta i form av fragmentering, gestaltar trauman, alienation, exil och problem såsom etnisk minoritet, och att tonen ofta i hysterins närhet har inslag av parodi. Denna klassifikation av Müller har också kritiserats för att blanda samman estetik med vad som beror på förutsättningarna i en sociohistorisk epok.[18] Hon leker med nya ordbildningar (till exempel ”munhimmel” för gom). Romanerna saknar tydlig intrig, men med språkbehandlingen upprättas ändå en närvaro.[19]

På frågan om varför hon använder skönlitteraturens form för att skildra historien, svarar Müller att bara i skönlitteraturen kan den enskilda mänskliga upplevelsen av historien gestaltas, och detta med de språkmöjligheter som skönlitteraturen erbjuder. Temat, anser Müller, söker sig sitt eget språk, vilket tillsammans med bland annat detaljåtergivning förmedlar historien på ett till historievetenskapen kompletterande sätt. Valde hon i stället ett akademiskt språkbruk, med ord som ”trauma” eller ”skadad”, skulle inte texten fånga något utan bara dokumentera.[20]

Herta Müllers författarskap analyseras i flera uppslagsverk och monografier, däribland Paola Bozzi Der fremde Blick (2005), Herta Haupt-Cucuiu Eine Poesie der Sinne (1996), och Bogdan Mihai Dascălu Held und Welt in Herta Müllers Erzählungen (2004).

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Müller 2009
  • Niederungen, 1982
  • Drückender Tango, 1984
  • Der Mensch ist ein großer Fasan auf der Welt, 1986
  • Barfüßiger Februar, 1987
  • Reisende auf einem Bein, 1989
  • Wie Wahrnehmung sich erfindet, 1990
  • Der Teufel sitzt im Spiegel, 1991
  • Der Fuchs war damals schon der Jäger, 1992
  • Eine warme Kartoffel ist ein warmes Bett, 1992
  • Der Wächter nimmt seinen Kamm, 1993
  • Angekommen wie nicht da, 1994
  • Herztier, 1994
  • Hunger und Seide, 1995
  • In der Falle, 1996
  • Heute wär ich mir lieber nicht begegnet, 1997
  • Der fremde Blick oder Das Leben ist ein Furz in der Laterne, 1999
  • Im Haarknoten wohnt eine Dame, 2000
  • Heimat ist das, was gesprochen wird, 2001
  • Der König verneigt sich und tötet, 2003
  • Die blassen Herren mit den Mokkatassen, 2005
  • Este sau nu este Ion, 2005
  • Atemschaukel, 2009

Utgivet på svenska[redigera | redigera wikitext]

Verk om Herta Müller[redigera | redigera wikitext]

  • Paola Bozzi Der fremde Blick (2005)
  • Herta Haupt-Cucuiu Eine Poesie der Sinne (1996)
  • Herta Müller ed. av Brigid Haines (1998)
  • Ralph Köhnen Der Druck der Erfahrung treibt die Sprache in die Dichtung : Bildlichkeit in Texten Herta Müllers (1997)
  • Lyn Marven Body and narrative in contemporary literatures in German : Herta Müller, Libus̆e Moníková and Kerstin Hensel (2005)
  • Bogdan Mihai Dascălu Held und Welt in Herta Müllers Erzählungen (2004)
  • Iulia-Karin Patrut Schwarze Schwester – Teufelsjunge : Ethnizität und Geschlecht bei Paul Celan und Herta Müller (2006)
  • Grazziella Predoiu Faszination und Provokation bei Herta Müller (2000)

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Literaturpreis der Konrad-Adenauer-Stiftung, s. 29
  2. ^ The Expulsion of 'German' Communities from Eastern Europe at the end of the Second World War Arkiverad 1 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine., Steffen Prauser and Arfon Rees, European University Institute, Florense. HEC No. 2004/1 p.65.
  3. ^ Biobibliographical notes, The Nobel Prize in Literature 2009, sidan läst 8 oktober 2009
  4. ^ [a b] ”Presentation vid Green European Summer University 2008”. Arkiverad från originalet den 29 april 2013. https://archive.is/20130429072228/http://www.goethe.de/ins/se/sto/acv/lit/2005/sv331698v.htm. Läst 8 oktober 2008. 
  5. ^ ”Wahlström och Wistrand – författarpresentation”. Arkiverad från originalet den 4 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140604202125/http://www.wwd.se/Forfattare/Forfattarpresentationssida/?personId=10567. Läst 7 oktober 2009. 
  6. ^ http://www.complete-review.com/authors/mullerh.htm
  7. ^ Jag skrev för att jag var rädd Dagens Nyheter
  8. ^ ”Nobelpriset i litteratur år 2009”. Svenska akademien. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091011155129/http://www4.svenskaakademien.se/press_sv.html. Läst 8 oktober 2009. 
  9. ^ svt.se Arkiverad 10 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Se presentation av Herta Müller vid Swansea University Arkiverad 23 januari 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ Citerat ur prismotiveringen till Literaturpreis der Konrad-Adenauer-Stiftung, s. 6
  12. ^ [a b c] ”Herta Müller”. Wahlström & Widstrand. Arkiverad från originalet den 4 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140604202125/http://www.wwd.se/Forfattare/Forfattarpresentationssida/?personId=10567. Läst 7 oktober 2009. 
  13. ^ [a b] ”Introduktion till Morwenna Symons, The Role of Intertext in Elfriede Jelinek's Die Klavierspielerin, Günter Grass's Ein weites Feld, and Herta Müller's Niederungen and Reisende auf einem Bein, 2005, s. 14”. Arkiverad från originalet den 7 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090107054043/http://www.mhra.org.uk/Downloads/symonsintro.pdf. Läst 8 oktober 2009. 
  14. ^ ”Kungliga Biblioteket”. http://libris.kb.se/bib/11675476. Läst 25 januari 2010. 
  15. ^ ”Atemschaukel” – Roman aus dem Versunkenland, Tagesspiegel, 19.08.2009
  16. ^ Literaturpreis der Konrad-Adenauer-Stiftung, s. 7
  17. ^ Literaturpreis der Konrad-Adenauer-Stiftung, s. 10
  18. ^ Lyn Marven, Body and narrative in contemporary literatures in German, s. 247
  19. ^ Camilla Carnmo, ”Allt hon skriver om handlar om språket som maktmedel”, intervju med Martin Lagerholm i Smålandsposten 8 oktober 2009 Arkiverad 21 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  20. ^ Durch Sprache zur Wahrheit, RP-online 24.09.2009

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Herta_Müller&oldid=52778678”