Kungsbacka kommun

	Kungsbacka kommun
	Kommun
	Vapen för Kungsbacka kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
	Vapen för Kungsbacka kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Hallands län
Landskap	Halland
Läge	57°29′0″N 12°4′0″Ö / 57.48333°N 12.06667°Ö
Centralort	Kungsbacka
Areal	641,77 km² (2015-01-01); 161:a största (av 290)
- land	606,6 km²
- vatten	35,17 km²
- storstadsområde	3 694,45 km²(2015-01-01)
Folkmängd	85 653 (2023-12-31); 27:e största (av 290)
- storstadsområde	1 080 980 (2023)del av Storgöteborg
Befolkningstäthet	141,2 invånare/km²; 42:a högsta (av 290)
- storstadsområde	293 invånare/km²
Kommunstyrelsens; ordförande	Hans Forsberg (M)
Geonames	2698726
Kommunkod	1384
Tätortsgrad (%)	86 (2015)
Organisationsnummer	212000-1256
Antal anställda	7 425 (2014-11)
	Webbplats: www.kungsbacka.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.; Lantmäteriets kommunavgränsning

Kungsbacka kommun är den nordligaste kommunen i Hallands län. Den ingår i Storgöteborg och är medlem av Göteborgsregionens kommunalförbund. Centralort är Kungsbacka.

Kommunen ligger i norra delen av landskapet Halland. Den gränsar i söder till Varbergs kommun i Hallands län, i väster till Kattegatt, i norr till Göteborgs och Mölndals kommuner i Västra Götalands län, samt i öster till Marks kommun i Västra Götalands län. I riktning från nordöst till sydväst rinner Kungsbackaån som har sitt utlopp i Kungsbackafjorden, något lite söderut rinner Rolfsån ut.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Fjärås, Frillesås, Förlanda, Gällinge, Hanhals, Idala, Landa, Onsala, Släp, Tölö, Vallda, Älvsåker och Ölmevalla. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Kungsbacka stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Fjärås (av de tidigare kommunerna Fjärås, Förlanda och Hanhals), Löftadalen (av Frillesås, Gällinge, Idala, Landa och Ölmevalla), Onsala (oförändrad), Särö (av Vallda och Släp) samt Tölö (av Tölö och Älvsåker). Kungsbacka stad förblev då opåverkad. 1969 införlivades dock Tölö landskommun i staden.

Kungsbacka kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kungsbacka stad och Särö landskommun. 1974 införlivades kommunerna Fjärås, Löftadalen och Onsala.^[5]

Kommunen ingick under 1971 i Hallands norra domsaga och den ingår sedan 1972 i Varbergs domsaga.^[6]

Kommunvapnet

Blasonering: I blått fält en kvinnlig helgonfigur av silver, hållande i höger hand en stav och i vänster en kalk, båda av guld.

Bilden kommer från ett sigill från 1580-talet. Då kyrkan i staden var helgad åt S:ta Gertrud har det antagits att bilden föreställer detta helgon, även om attributen inte riktigt stämmer. Dessa behölls dock vid fastställelsen år 1948. Efter kommunbildningen 1971-74 registrerades vapnet för den nya kommunen. Inga andra vapen fanns i området.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kungsbacka kommun 1970–2015

År			Invånare
1970			29 007
1975			38 353
1980			43 536
1985			48 760
1990			54 220
1995			60 915
2000			65 113
2005			69 817
2010			75 025
2015			79 144
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 6 752, eller 8,63 % av befolkningen (hela befolkningen: 78 219 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 4 654, eller 6,99 % av befolkningen (hela befolkningen: 66 573 den 31 december 2002).^[7]

Utrikes födda

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Kungsbacka kommun 78 219 personer. Av dessa var 5 448 personer (7,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[8]

Födelseland^[8]
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&&072771.&&&&&072 771
2	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&01058.&&&&&01 058
3	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0571.&&&&&0571
4	Finland	&&&&&&&&&&&&0445.&&&&&0445
5	Polen	&&&&&&&&&&&&0435.&&&&&0435
6	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0373.&&&&&0373
7	Norge	&&&&&&&&&&&&0367.&&&&&0367
8	Danmark	&&&&&&&&&&&&0342.&&&&&0342
9	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&0263.&&&&&0263
10	Thailand	&&&&&&&&&&&&0219.&&&&&0219
11	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&0210.&&&&&0210
12	Iran	&&&&&&&&&&&&0208.&&&&&0208
13	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0166.&&&&&0166
14	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0129.&&&&&0129
15	Kina	&&&&&&&&&&&&0124.&&&&&0124
16	Syrien	&&&&&&&&&&&&0101.&&&&&0101
17	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&&089.&&&&&089
18	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&&088.&&&&&088
19	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&052.&&&&&052
20	Irak	&&&&&&&&&&&&&049.&&&&&049
20	Turkiet	&&&&&&&&&&&&&049.&&&&&049
22	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&040.&&&&&040
23	Island	&&&&&&&&&&&&&033.&&&&&033
24	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&030.&&&&&030
25	Somalia	&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05
26	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02

Indelningar

Distrikt

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[9]:

Kommundelar

Kungsbacka kommun delas in i 10 kommundelar. Inom parentes anges ungefärligt antal invånare i respektive kommundel: Kungsbacka stad (20000), Kullavik (5750), Särö (3200), Onsala (12000), Vallda (3500), Anneberg (2000), Fjärås (2300), Hjälm (250), Frillesås (2500) och Åsa (4500).^[10]

Tätorter

Det finns 17 tätorter i Kungsbacka kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr	Tätort	Befolkning
1	Göteborg, delen i denna kommun	23 934
2	Onsala	12 275
3	Billdal, delen i denna kommun	10 434
4	Åsa	6 084
5	Vallda	3 929
6	Fjärås kyrkby	2 385
7	Frillesås	2 382
8	Halla Heberg	1 647
9	Västra Hagen	1 319
10	Hagryd-Dala	875
11	Buerås	754
12	Röda holme	654
13	Gundal och Högås	631
14	Kläppa	625
15	Sätinge	338
16	Hjälm	272
17	Fjärås station	200

Kommunikationer

I nord-sydlig riktning löper E6/E20 och Västkustbanan med station i Kungsbacka som även är slutstation för Göteborgs pendeltåg. Pendeltågen stannar även vid Annebergs station och Hede station. Från Kungsbacka utgår kustvägen länsväg 158 åt norr.

Politik

Kungsbacka är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund och kommunalförbundet Region Halland. Kommunen har styrts av de borgerliga partierna med en moderat som kommunstyrelseordförande sen 1974.

Mandatfördelning i Kungsbacka kommun, valen 1970–2014

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

13

10

8

13

10

8

41

89,4

35

6

1973

1

14

17

7

10

14

17

7

10

49

92,3

42

7

1976

1

13

16

8

11

13

16

8

11

49

92,8

36

13

1979

2

13

15

7

14

13

15

7

14

51

91,5

41

10

1982

1

15

13

5

17

15

13

5

17

51

92,1

37

14

1985

14

1

10

16

14

10

16

51

90,9

33

18

1988

1

16

5

10

12

17

16

5

10

12

17

61

87,2

36

25

1991

13

2

4

9

3

21

13

4

9

3

21

61

89,2

42

19

1994

2

16

4

11

6

2

20

16

4

11

6

20

61

88,3

36

25

1998

3

14

2

7

5

7

21

3

14

7

5

7

21

61

83,62

35

26

2002

3

14

2

7

10

6

17

3

14

7

10

6

17

61

83,25

31

30

2006

2

12

2

1

4

7

5

21

12

4

7

5

21

61

85,02

34

27

2010

1

10

4

3

4

5

7

3

24

10

4

3

4

5

7

3

24

61

87,20

36

25

2014

2

10

4

6

3

7

6

2

21

10

4

6

3

7

6

21

61

88,63

34

27

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv

Det finns cirka 20 företag med mer än 50 anställda i kommunen. Kungsbacka kommun är den största arbetsgivaren med 5 909 anställda, varav 84,1 procent kvinnor. Landstinget Halland är en annan stor arbetsgivare med 600 anställda och med ansvar för närsjukvården. Bland företagen finns (2010) Bergsala AB, återförsäljare för Nintendo.

Utbildning

Förutom grundskolor finns här Löftadalens folkhögskola och följande Gymnasieskolor:

Sevärdheter

Fjärås bräcka - Ett naturreservat med en moränås skapad av inlandsisen för 12 000 år sedan, med fantastisk utsikt över Fjäråsbygden.
Gåsevadholms slott
Nidingen - En fyr och ett byggnadsminne, naturreservat, vandrarhem, samt en fågelstation.
Onsala rymdobservatorium
Sandsjöbacka naturreservat - Ett stycke unik natur. Hallands nordligaste reservat, ett hedlandskap präglat av bete och ljungbränning. Varierande vandringsleder, den längsta är 22 kilometer. Den traditionella gårdsbebyggelsen i byn Grönabur är av stor betydelse för miljön.
Tjolöholms slott
Vallda metodistkapell - Ett byggnadsminne (en av landets äldsta frikyrkobyggnader).
Äskhults by - En genuin 1800-talsby med rötter i 1600- och 1700-talen.

Se även

Referenser

Noter

^ [a b c] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b c] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Varbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Kommundelarna i Kungsbacka kommun (enligt Kungsbacka kommuns Mål för bostadsbyggande 2014-2020, antaget av kommunfullmäktige 2014-05-06) Arkiverad 3 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine.

Källor

Statistiska Centralbyrån

Externa länkar

Kungsbacka kommun

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b c] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b c] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-3] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[4] ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Varbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)

[Scbfödelseland-8] [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016

[9] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[10] Kommundelarna i Kungsbacka kommun (enligt Kungsbacka kommuns Mål för bostadsbyggande 2014-2020, antaget av kommunfullmäktige 2014-05-06) Arkiverad 3 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]