Astrid Lindgren: Skillnad mellan sidversioner
Allt innehåll på sidan byttes ut Märke: Möjligt klotter |
Annika64 (Diskussion | Bidrag) m Rullade tillbaka redigeringar av 94.254.43.10 (disk.) till senaste version av Sjö |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{För|skådespelerskan med samma namn|Astrid Lindgren (skådespelare)}} |
|||
yad fuj andreas |
|||
{{Författare |
|||
| namn = Astrid Lindgren |
|||
| bild = Lindgren 1960.jpg |
|||
| bildstorlek = 240px |
|||
| bildtext = Astrid Lindgren omkring 1960 |
|||
| pseudonym = |
|||
| födelsenamn = Astrid Anna Emilia Ericsson |
|||
| född_datum = [[14 november]] [[1907]] |
|||
| född_plats = [[Vimmerby församling|Vimmerby landsförsamling]], [[Småland]], [[Sverige]] |
|||
| död_datum = {{Död datum och ålder|2002|1|28|1907|11|14}} |
|||
| död_plats = [[Stockholm]], [[Sverige]] |
|||
| yrke = [[Författare|Barnboksförfattare]], [[manusförfattare]] |
|||
| nationalitet = Svensk |
|||
| språk = [[Svenska]] |
|||
| period = |
|||
| genre = [[Sagor]], noveller, [[drama]], [[fantasy]] med fler |
|||
| ämne = |
|||
| debutverk = ''[[Britt-Mari lättar sitt hjärta]]'' (1944) |
|||
| influenser = |
|||
| influerade = |
|||
| signatur = |
|||
| hemsida = [http://www.astridlindgren.se Astrid Lindgrens webbplats] |
|||
| fotnoter = |
|||
}} |
|||
'''Astrid Anna Emilia Lindgren''', född ''Ericsson'' 14 november 1907 i Vimmerby församling i Småland, död 28 januari 2002 i sin lägenhet på Dalagatan 46 i Stockholm ([[Gustav Vasa församling]]), var en svensk [[barnbok]]sförfattare och [[manusförfattare]]. Hon är känd över hela världen för sina barnböcker om bland andra [[Pippi Långstrump]], [[Emil i Lönneberga]] och [[Karlsson på taket]]. Beräknad siffra 2010 för försäljningen av böcker är 145 miljoner exemplar och de har översatts till 95 språk. Många av Lindgrens böcker har filmatiserats. Merparten är svenska [[spelfilm]]er och återkommande i Lindgrens filmer är kompositören [[Georg Riedel]], regissören [[Olle Hellbom]] och skådespelaren [[Allan Edwall]]. Det har även producerats några utländska filmer och animeringar av Lindgrens böcker och noveller. |
|||
Lindgren tilldelades ett stort antal nationella och internationella priser för sina böcker, bland annat [[Svenska Akademien]]s [[stora priset|stora guldmedalj]]. Hon utsågs även till [[hedersdoktor]] vid [[Linköpings universitet]], universitetet i [[Leicester]] och universitetet i [[Warszawa]]. Flera priser har även instiftats i hennes namn, där det främsta är [[Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne]] instiftat 2002 av Sveriges regering. Prissumman är på fem miljoner kronor <ref>{{Harvnb|-|2002|p=Om priset - fakta om priset}}</ref>, vilket gör det till världens största litteraturpris efter Nobelpriset i litteratur. |
|||
Lindgren var även i senare delen av sitt liv en betydande samhällsdebattör. I [[Riksdagsvalet_i_Sverige_1976|valrörelsen 1976]] publicerades hennes novell ''[[Pomperipossa i Monismanien]]'' i ''[[Expressen]]'', där hon ansåg att det var absurt att egenföretagare kunde få betala mer i [[marginalskatt]] än de tjänade. Novellen fick stor uppmärksamhet och den och regeringens bemötande av Lindgren anses ha varit en bidragande faktor till att [[Socialdemokraterna (Sverige)|socialdemokraterna]] förlorade regeringsmakten. Hon engagerade sig för barns rättigheter, mot kärnkraften och i [[Djurskydd]]skampanjen med ett flertal [[debatt]]artiklar i ''Expressen''. |
|||
Astrid Lindgren kommer att finnas som motiv på den svenska 20-kronorssedeln från och med 2014. |
|||
== Biografi == |
|||
=== Uppväxt och skolgång === |
|||
[[Fil:Lindgren 1923.jpg|mini|200px|Astrid Lindgren, 1923.]] |
|||
Hennes föräldrar [[arrendator]]n Samuel August Ericsson och Hanna, född Jonsson, gifte sig 1905 och bosatte sig på gården [[Näs]], nära [[Vimmerby]]. 1906 fick de sonen [[Gunnar Ericsson (centerpolitiker)|Gunnar Ericsson]] och 1907 dottern Astrid. Familjen utökades senare med Stina (1911-2002) och Ingegerd (1916-1997). Astrid Lindgren fastnade tidigt för läsning och berättar att hon ungefär fem år gammal fick höra en saga om Jätten Bam-Bam och feen Viribunda, läst av en granne Kristin. När Lindgren kunde läsa själv letade hon efter böcker att läsa och minns den första egna boken om ''Snövit'' med omslag av Jenny Nyström. Boken köptes genom småskollärarinnan som före varje jul hade med sig material där barnen kunde läsa om vilka jultidningar och böcker som gick att beställa.<ref>{{Harvnb|Lindgren|1999|p=79-80}}</ref> |
|||
Den 7 augusti 1914 började Astrid Lindgren i Vimmerbys småskola. Första dagen var hon rädd och grät, men i boken ''Astrid Lindgren - en levnadsteckning'' av [[Margareta Strömstedt]] berättar hon om hur hon kom över blygheteten. |
|||
Astrid Lindgren började 1917 på samrealskola där hennes lärare ofta läste hennes uppsatser högt för klassen. 13 år gammal, 1920, publicerades en av hennes uppsatser i ''[[Vimmerby Tidning]]''.<ref>{{Harvnb|Astridlindgren.se|2011b}}</ref> Lindgren klarade skolan galant och tog [[realexamen]] med höga betyg. |
|||
=== Familjeliv och yrkesliv === |
|||
[[Fil:Astrid Lindgren 1924.jpg|100px|vänster|Astrid Lindgren 1924]] |
|||
Efter realexamen med höga betyg, bland annat A i modersmålet, blev Lindgren [[korrektur]]läsare på ''[[Vimmerby Tidning]]''. Där arbetade hon i två år innan hon 1926 flyttade till [[Stockholm]] och lärde sig maskinskrivning och [[stenografi]]. Då väntade hon dock barn med [[chefredaktör]]en på ''Vimmerby Tidning''. Han ville gifta sig med henne, men hon avstod och födde 1926 som ogift sonen Lars i [[Köpenhamn]]. Han fick bo i fosterfamilj där under sina första år. 1929 fick hon en ny anställning på [[Kungliga Automobilklubben]], där hon mötte kontorschefen Sture Lindgren.<ref name="Astridlindgren 2011i" >{{Harvnb|Astridlindgren.se|2011i}}</ref> År 1930 tillbringade hon en tid i Köpenhamn då sonen Lars fostermor blev sjuk. Han fick då flytta hem till Lindgrens barndomsgård Näs. År 1931 gifte hon sig med sin chef Sture Lindgren (1898-1952) och de fick en tvårumslägenhet. Hon fick möjlighet att ha hand om sin son och bli hemmafru. Sonen har i en intervju berättat att "Hon var inte en sån där mamma som satt stilla i parken på en bänk och tittade på sina lekande barn. Hon ville leka själv och jag misstänker att hon tyckte det var minst lika roligt som jag!".<ref name="Astridlindgren 2011i" /> |
|||
[[Fil:Dalagatan 2008c.jpg|mini|200px|vänster|[[Dalagatan]] 46 i Stockholm, en trappa upp var Astrid Lindgrens bostad under drygt 60 år.]] |
|||
Den 21 maj 1934 föddes Astrid Lindgrens andra barn, [[Karin Nyman|Karin]], som senare blev översättare. Familjen flyttade 1941 till lägenheten vid [[Dalagatan]], med utsikt över [[Vasaparken, Stockholm|Vasaparken]], där Lindgren bodde till sin död. Somrarna tillbringades oftast i makens föräldrahem i [[Furusund]]. 1939 anställdes Astrid Lindgren som sekreterare till kriminologen [[Harry Söderman]] som under [[andra världskriget]] organiserade norska [[polistrupper]] i Sverige. De insikter i kriminalteknik som hon skaffade sig hos honom inspirerade henne till böckerna om [[Kalle Blomkvist|Mästerdetektiven Blomkvist]].{{källa behövs|datum=2011-06-04}} Lindgrens bror Gunnar Ericsson som var djupt engagerad i [[Bondeförbundet]] medverkade till att hon fick uppdragen att skriva julberättelser i tidningarna ''Landsbygdens jul'' och ''[[Stockholms-Tidningen]]''.<ref name=ahlen100>[http://www.ahlens.se/media/v43_07_astrid_100ar/ Astrid Lindgren 100 år]{{Död länk|datum=2010-01}}. ''Åhléns''. Läst 6 november 2007.</ref> I hennes yrkeskarriär kan även nämnas att hon under [[andra världskriget]] i hemlighet arbetade på underrättelsetjänstens avdelning för brevcensur, där hon läste de inkallades brev.<ref>{{Harvnb|Bergsten|2007}}</ref> Lindgren fick 1947 en deltidsanställning som förlagsredaktör och ansvarig för barnboksavdelningen på Rabén & Sjögren. Där arbetade hon fram till 1970 då hon gick i pension.<ref>{{Harvnb|Astridlindgren.se|2011c}}</ref> |
|||
=== Senare liv === |
|||
1961 avled Lindgrens mor och åtta år senare fadern. Hon skrev då en [[saga]] om sina föräldrar, ''[[Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult]]'', som en följetong i tidningen ''[[Vi (tidskrift)|Vi]]''. Den utkom senare även som bok. Hon utgick från sin fars berättelser och kärleksbrev som hon funnit i barndomshemmet. Samuel August förälskade sig i Hanna då hon bara var nio år och han var tretton. I början av 1970-talet gick Lindgren i pension från bokförlaget Rabén & Sjögren, och flera närstående avled, däribland brodern Gunnar. Hon mottog flera utmärkelser och gav sig även in i samhällsdebatten (se nedan). Detta fortsatte under 1980-talet då hon bland annat engagerade sig för djurs rättigheter. Hon förlorade i mitten av 1980-talet sin son Lars. Astrid Lindgrens åttioårsdag 14 november 1987 firades på [[Göta Lejon]] i Stockholm. Under 1990-talet mottog hon fler utmärkelser. 1996 uppkallade [[Ryska vetenskapsakademin]] en [[asteroid]] efter henne ([[3204 Lindgren]]), något som fick henne att utbrista ''”Hädanefter får ni kalla mig Asteroid Lindgren”''. Samma år som hon fyllde 90 år utnämndes hon till [[Årets svensk i världen]], något som hon också skämtade om. |
|||
=== Död och begravning === |
|||
[[Fil:Dalagatan 2008a.jpg|miniatyr|200px|[[Dalagatan]] 46 i Stockholm var Astrid Lindgrens hem mellan 1941 och 2002.]] |
|||
Den 28 januari 2002 avled Lindgren i sitt hem i [[Vasastaden, Stockholm|Vasastan]] i [[Stockholm]], 94 år gammal. Hennes [[begravning]] ägde rum i [[Storkyrkan]] i [[Gamla stan]]. Bland gästerna återfanns bland andra den svenska kungafamiljen, [[Sveriges statsminister|statsminister]] [[Göran Persson]], kulturminister [[Marita Ulvskog]], [[Sveriges riksdag|Riksdagens]] [[Sveriges riksdags talman|talman]] [[Birgitta Dahl]], landshövdingen i Stockholm [[Mats Hellström]] och kommunfullmäktiges ordförande [[Carl Cederschiöld]]. Gudstjänsten leddes av Regina Karacsonyi. ''[[Dagens Nyheter]]'' beskrev ceremonin som "det närmaste man kan komma en statsbegravning".<ref name="Hagerfors 2002">{{Harvnb|Hagerfors|2002}}</ref> |
|||
Astrid Lindgrens kista fördes genom Stockholm från [[Adolf Fredriks kyrka]] till Storkyrkan. Den svarta vagnen var av trä och hade lånats från [[Skärkinds kyrka]]. Bakom vagnen ledde en flicka en vit osadlad [[hingst]], en gammal begravningssymbol vid kungliga begravningar. Kortegen eskorterades av ridande poliser och [[livdragon]]er från [[Livgardet|Kungliga Livgardet]]. För musiken i Storkyrkan svarade bland andra [[Adolf Fredriks musikklasser]], som bland annat sjöng "[[Idas sommarvisa]]". [[Tommy Körberg]] sjöng "Fattig bonddräng" ur filmen ''[[Emil i Lönneberga (film)|Emil i Lönneberga]]'' (1971). Melodin återkom sedan som [[improvisation]] på [[orgel]] när kistan bars ut. Ceremonin direktsändes i [[SVT 2]]. Lindgren gravsattes i hemstaden [[Vimmerby]].<ref name="Hagerfors 2002"/> |
|||
== Författarskap == |
|||
=== Första böckerna === |
|||
Astrid Lindgren började skriva på 1940-talet. När Lindgrens dotter var sjuk i lunginflammation bad hon om att få höra en berättelse och när modern då frågade: |
|||
{{Citat|'Vad ska jag berätta?' svarade hon 'Berätta om Pippi Långstrump!' Hon hittade på det namnet just i det ögonblicket.|Astrid Lindgren|<ref>{{Harvnb|Heurling|1993|p=211}}</ref>}} |
|||
Berättelserna om Pippi uppskattades av både Lindgrens dotter och hennes kamrater, i flera år. Därför passade Lindgren på att skriva ner berättelserna om när hon var tvungen att vila i samband med en illa stukad fot. I maj 1944 fick dottern Karin ett renskrivet manuskript med berättelsen om Pippi. Lindgren bestämde sig också för att skicka en kopia till ett förlag, trots att hon misstänkte att det skulle refuseras på grund av den figur som Pippi var.<ref name="Heurling 1993">{{Harvnb|Heurling|1993|p=212}}</ref> Hon skickade manuskriptet till [[Albert Bonniers Förlag|Bonniers förlag]], men refuserades av förläggaren [[Gerard Bonnier]] som många år senare erkände att han tyckte att boken var för kontroversiell och att han inte vågade ge ut den.<ref name=statkultur>[http://www.alma.se/templates/KR_Page.aspx?id=863&epslanguage=SV Barnboksrevolutionen började på sängkanten]{{Död länk|datum=2010-01}}. Kansliet för litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne ''Statens kulturråd''. Läst 6 november 2007.</ref> |
|||
.<ref>{{Harvnb|Astridlindgren.se|2011d}}</ref> Under tiden som hon väntade på besked skrev hon ännu en berättelse. Då blev det en flickbok, ''[[Britt-Marie lättar sitt hjärta]]''. Detta manusskript sändes in till Rabén & Sjögren som hade utlyst en tävling för flickböcker. Manuset fick andra pris och Lindgren gladdes åt vinsten. 1945 hade Rabén & Sjögren en ny tävling och till denna skickade författaren in en omarbetad version av Pippi<ref name="Heurling 1993">{{Harvnb|Heurling|1993|p=212}}</ref> där Pippi inte var lika elak och uppnosig.<ref>{{Harvnb|Edström|1992|p=80-118}}</ref> Det fick första pris. Pippi blev ett genombrott för författaren<ref name="Heurling 1993"/> och boken blev en succé julen 1945.<ref>{{Harvnb|Alsing|Lundh|1999|p=140}}</ref> 1946 hade förlaget en pristävling för detektivböcker för unga. Detta inspirerade Lindgren till att skriva ''[[Mästerdetektiven Blomkvist]]'' och den fick ett delat första pris. Det blev den sista tävlingen, men skrivandet fortsatte.<ref name="Heurling 1993"/> |
|||
===Fortsatt författarskap=== |
|||
Författandet omfattar nästan 40 böcker, bilderböcker, några teaterpjäser och visor. Dessutom skrev Lindgren filmmanus, radio- och tv-serier.<ref name="Heurling 1993"/> Andra tidiga böcker var ''[[Mästerdetektiven Blomkvist]]'' (1946), de två böckerna om Bullerbyn, ''[[Alla vi barn i Bullerbyn]]'' (1947) och ''[[Mera om oss barn i Bullerbyn]]'' (1949). Första boken, ''Alla vi barn i Bullerbyn'', skickades in till samma tävling som hon 1945 skickade in Pippi Långstrump-manuset till. Trots att ''Alla vi barn i Bullerbyn'' då inte vann något pris köpte Rabén & Sjögren det för utgivning.{{källa behövs|datum=2011-06-04}}(Möjligen astridlindgren 1941-1950) |
|||
Ett flertal av Lindgrens böcker har filmatiserats och först ut var ''[[Mästerdetektiven Blomkvist (film)|Mästerdetektiven Blomkvist]]'' (1947).<ref name=labyrint>[http://www.labyrint.nu/text.asp?id=1561 Astrid Lindgren: personligt]{{Död länk|datum=2010-01}}. ''Labyrint''. 28 januari 2002. Läst 6 november 2007.</ref> 1950 tilldelades Astrid Lindgren [[Nils Holgersson-plaketten]] till [[Selma Lagerlöf]]s minne. Efter detta började hennes böcker att sälja i mångmiljonupplagor och översättas till många språk. Bland de mest kända figurerna kan nämnas ''[[Kalle Blomkvist]]'' (1951) ''[[Mio, min Mio]]'' ([[Litteraturåret 1954|1954]]), ''[[Karlsson på taket|Lillebror och Karlsson på taket]]'' (1955), ''[[Madicken]]'' (1960), ''[[Emil i Lönneberga]]'' (1963), ''[[Saltkråkan|Barnen på Saltkråkan]]'' (1964), ''[[Bröderna Lejonhjärta]]'' (1973) och ''[[Ronja Rövardotter]]'' (1981). |
|||
Astrid Lindgren tilldelas 1958 [[H.C. Andersen-medaljen]]. Hon valdes 1963 in i [[Samfundet de nio]], som första barnboksförfattare. 1970 gick Lindgren i pension från Rabén & Sjögren och året efter mottog hon [[Stora priset|Svenska Akademins stora guldmedalj]] och Litteris et Artibu.<ref name="ahlen100"/> {{Död länk|datum=2010-01}} Än idag upptäcker många nya barn Lindgrens böcker, och Pippi Långstrump är fortfarande en av de mest lånade böckerna på svenska [[bibliotek]].<ref name="labyrint"/>{{Död länk|datum=2010-01}} Siffror från 2010 talar om att den världsomspännande försäljningen av böcker är 145 miljoner exemplar.<ref name="Astridlindgren.se 2011e">{{Harvnb|Astridlindgren.se|2011e}}</ref> |
|||
=== Översättningar === |
|||
2010 räknades antalet översättningar till 95 språk och språkvarianter. Utöver detta finns första kapitlet av Ronja Rövardotter på latin och Emil på Pitebondska publicerat i en tidning. Dessutom har Idas Sommarvisa översatts till Transpiranto i Grönköpings veckoblad.<ref>{{Harvnb|Astridlindgren.se|2011f}}</ref> Uppskattningsvis har det utanför Sverige kommit 3 000 utgåvor som totalt sålt i över 145 miljoner exemplar.<ref name="boras"/> {{död länk|datum=2011-06}} Många av hennes verk har översatts till engelska av översättaren [[Joan Tate]]. |
|||
Den första tyska översättningen som gavs ut var ''[[Pippi Långstrump]]'' (1949) på förlaget [[Verlag Friedrich Oetinger]], men ''Pippi Långstrump'' hade tidigare översatts till danska, finska, norska och isländska. Oetinger Förlaget grundades 1946 och 1949 var [[Friedrich Oetinger]] på besök i Stockholm för att träffa [[Gunnar Myrdal]]. I en bokhandel fick han höra talas om Pippi Långstrump och tog snabbt kontakt med förlaget för att skaffa sig utgivningsrätten på tyska. Då hade redan fem tyska förlag tackat nej när Rabén & Sjögrens förlag försökte sälja Pippi Långstrump. Oetinger har gett ut alla hennes böcker i ungefär 20 miljoner exemplar.{{källa behövs|datum=2011-06-04}}(Möjligen astridlindgren 1941-1950)<ref name=sjavig>[http://www.astridlindgren.se/omastrid/oetinger.htm En sjavig bokraggare från Hamburg]{{Död länk|datum=2010-01}}. ''www.astridlindgren.se''. Läst 6 november 2007.</ref> Tyskland är ett av de länder där Lindgren och hennes böcker fått störst uppmärksamhet, exempelvis bär 186 tyska skolor hennes namn.<ref>{{Harvnb|Knutsen-Öy|2007}}</ref> Den franska utgåvan av Pippi Långstrump som gavs ut [[litteraturåret 1951|1951]] av Hachette var dock inte särskilt bokstavstrogen gentemot författaren. I den utgåvan har förlaget tagit bort långa stycken och gjort om texten för att inte ta med sådant som ansågs vara anarkism och provokationer. En ny komplett översättning till franska kom först 1995.<ref>{{Harvnb|Astridlindgren.se|2011h}}</ref> |
|||
1973 kom Emil i Lönneberga, ''Zozo la tornade'' på franska, men översättaren hade gjort om Emil till en läspande fransk bondpojke. Sedan mars 2008 finns dock Emil i en ny fransk översättning, trogen originalet (alla tre Emil-böckerna kom ut samtidigt). Där har han dessutom döpts om och heter nu Emil även på franska. I [[Sovjetunionen]] har Lindgrens böcker getts ut i enorma upplagor. Särskilt populär har Karlsson på taket varit som översattes till ryska redan 1957. Den ryska översättningen var dock under all kritik: "rar liten gumma" översattes till "sällsynt liten gumma" och "[[Saab J 29 Tunnan|Flygande tunnan]]" översattes till "flygande ölfat".<ref>{{Harvnb|Kvint|1997}}</ref> Astrid Lindgrens böcker har sålts i över 10 miljoner exemplar och Karlsson på taket är så populär att dåvarande statsminister [[Ingvar Carlsson]] fick höra att han är "fel Karlsson" när han besökte Moskva.<ref name="Astridlindgren.se 2011e"/> |
|||
== Mottagande - kritik och analys == |
|||
[[Fil:Briefmarke Astrid Lindgren.jpg|miniatyr|200px|Tyskt frimärke med Astrid Lindgren och "Emil i Lönneberga".]] |
|||
Den första boken om Pippi Långstrump fick mycket stor uppmärksamhet och i huvudsak goda recensioner. Exempelvis skrev recensenten Emmy Reventberg i ''[[Norrköpings Tidningar]]'': "En så frisk, originell och genomrolig barnbok som Pippi Långstrump har inte undertecknad läst på mycket länge."<ref>''Norrköpings Tidningar'' 27 december 1945</ref> och ''[[Dagens Nyheter]]'' skriver att: |
|||
{{Citat|Det är damen som gör vad som faller henne in, men man kan knappast oroa sig för att läsarna kommer att imitera henne, därtill är upptågen för befängda. Roligt får de emellertid, och Pippi är innanför galenskaperna så rar, att de kommer att tycka om henne också.|Dagens Nyheter|Recension av [[Pippi Långstrump (bok)]]}}<ref>[http://www.sbi.kb.se/pippirec.pdf Svenska barnboksinstitutet, klipp ur Pippi-recensioner]{{Död länk|datum=2010-01}}. ''Dagens Nyheter''. 29 november 1945. Läst 6 november 2007.</ref> Två böcker till utkom om Pippi, ''[[Pippi Långstrump går ombord]]'' (1946) och ''[[Pippi Långstrump i Söderhavet]]'' (1948). |
|||
==Forskning== |
|||
Eva Wahlström har i en avhandling från [[Göteborgs universitet]] visat att Astrid Lindgren tidigt inspirerats starkt av två tidigare barnboksförfattare, [[Karin Michaëlis]] och [[Ester Blenda Nordström]]. Deras huvudpersoner Bibi respektive Ann-Mari uppvisar både till språk och handling många paralleller till främst Pippi Långstrump, men även till Emil i Lönneberga. En av Wahlströms slutsatser är att Lindgren skall ses mer som en traditionalist än en förnyare i barnboksgenren.<ref>{{Harvnb|Wahlström|2011}}</ref> |
|||
Bettina Kümmerling-Meibauer från Tyskland innehar för närvarande (2011) [[Linnéuniversitetet]]s gästprofessur till Astrid Lindgrens minne. Kümmerling-Meibauer har bland annat ägnat studier åt fotografisamlingar från olika delar av Lindgrens liv. |
|||
5 februari 2010 talade gästprofessor Astrid Surmatz, den första att inneha ämbetet till Astrid Lindgrens minne, vid Linnéuniversitetet om Astrid Lindgren, om förebilden Pippi Långstrump samt om entreprenörskapsandan i böckerna och i Vimmerby. |
|||
Childhood research in literature, language and learning (CHILLL) är en forskargrupp vid just Linnéuniveritetet som ägnar sig åt bland annat Astrid Lindgren-forskning. |
|||
Mellan 18 och 20 september 2008 hölls en konferens i Växjö, Astrid Lindgren: Internationality and Intermediality. Fokus var på Lindgren i utländsk forskning.<ref>[http://lnu.se/sok?q=bettina+k%C3%BCmmerling Om Bettina Kummerling]. Läst 2011114.</ref><ref>[http://lnu.se/forskargrupper/chilll om CHILLL-projektet]. Läst 20111114.</ref><ref>[http://lnu.se/research-groups/forum-for-intermedial-studies/events/conferences/astrid-lindgren-internationality-and-intermediality?l=en Om konferensen 2008]. Läst 20111114.</ref> |
|||
== Lindgren i samhällsdebatten == |
|||
Lindgrens medkänsla för de svaga kan utläsas i hennes böcker. Bortsett från ett fåtal undantag höll hon sig dock undan från den offentliga debatten tills hon vid 70 års ålder steg in i debatten i [[Svenska riksdagsvalet 1976|valrörelsen till Riksdagsvalet 1976]]. Hon var själv övertygad socialdemokrat och röstade socialdemokratiskt från mitten av 1940-talet<ref>{{Harvnb|Strömstedt|1977}}</ref> men blev mycket upprörd då hon upptäckte att de skatter som hon som [[egenföretagare]] skulle betala, [[arbetsgivaravgift]] och [[inkomstskatt]], innebar att hennes sammanräknade [[marginalskatt]] skulle uppgå till 102%. Hon har i flera intervjuer uttalat att hon "med glädje betalar skatt", men i detta fall överträffade verkligheten sagan. För att påvisa denna absurditet valde hon att skriva en saga, ''[[Pomperipossa i Monismanien]]''<ref>{{Harvnb|Lindgren|1976}}</ref> i [[Expressen]].<ref name="Astridlindgren 2011a">{{Harvnb|Astridlindgren.se|2011a}}</ref> Sagan väckte stor uppmärksamhet och dåvarande [[finansminister]] [[Gunnar Sträng]] kommenterade den med: "Artikeln är en intressant kombination av stimulerande litterär förmåga och djup okunskap om skattepolitikens irrgångar. Men det begär vi ju inte att Astrid Lindgren ska klara."<ref>{{Harvnb|Norlin|2002}}</ref> Lindgren svarade honom med: |
|||
{{Citat|Ja, han säger att 'det begär vi inte att Astrid Lindgren ska klara,' men jag begär att Gunnar Sträng ska klara det! Och jag tycker inte det verkar som att han räknar så stort mycket bättre än jag – det här som han påstår är felräknat det är i så fall Riksskatteverket som har räknat fel, för jag har siffrorna därifrån."|Astrid Lindgren|Pomperipossa-debatten Expressen 10 mars 1976}} |
|||
samt att: "Berätta sagor har Gunnar Sträng nog lärt sig, men räkna det duger han inte till! Det vore bättre om vi bytte jobb!"<ref name=boras>[http://64.233.183.104/search?q=cache:JPXmOV7pHnYJ:www.boras.se/download/18.974c516114ab53462380008144/Astrid%2BLindgren%2BPM.pdf+astrid+lindgren+s%C3%A5lts+i&hl=sv&ct=clnk&cd=3&gl=se Astrid Anna Emilia Lindgren 100 år]{{död länk|2/8-2011|datum=2011-08}}. ''Borås konstmuseum''. Läst [[6 november]] [[2007]].</ref> Ett stort skatteuppror startade i Sverige på grund av denna händelse och socialdemokraterna kritiserades för dels utformningen av skattesystemet, men också för det hånfulla bemötande som Sträng och regeringen hade gett Lindgren. Samma år förlorade den [[Sveriges socialdemokratiska arbetareparti|socialdemokratiska]] regeringen makten vid [[Svenska riksdagsvalet 1976|riksdagsvalet]], för första gången på 40 år. Sagan användes i valrörelsen och bedöms, tillsammans med det ovan nämnda bemötandet, att ha påverkat valresultatet.<ref name="Hansson 2002">{{Harvnb|Hansson|2002}}</ref> |
|||
Hon tog tydligt ställning mot [[kärnkraft]] inför omröstningen 1980 och hon skrev: |
|||
{{Citat|Detta land är inte till salu, det tillhör oss och våra barn och vi vill behålla det så att vi kan leva där. Dess sockel av granit ska inte proppas med radioaktivt avfall, som i alla evighet ska ligga där och hota ofödda generationer.|Astrid Lindgren|Inför folkomröstningen om kärnkraft <ref name="Hansson 2002"/>}} |
|||
Det som engagerade henne mest var dock barn- och djurskyddsfrågor. Hon skrev boken ''[[Min ko vill ha roligt]]'' tillsammans med veterinären Kristina Forslund och förde en djurskyddskampanj i Expressen under tre år. Den började med en debattartikel hon skrev i [[Dagens nyheter]] [[1985]]. Hon skrev bland annat "Kor och hagar behöver varandra, och vi behöver hagar och kor, friska kor, men så bra får det inte längre vara i Sverige." <ref>''[[Dagens Nyheter]]'' 3 maj 1985</ref>{{källa behövs|2011-08-06|datum=2011-08-06}} |
|||
Statsminister [[Ingvar Carlsson]] gav henne på åttioårsdagen en djurskyddslag, [[Lex Lindgren]], då han lärt sig av historiska misstag i att inte se Lindgrens opinionsbildande makt. Lindgren var först mycket glad för lagen, men beskrev den senare som "fisig", då den inte höll det han utlovat.<ref name="Astridlindgren 2011a">{{Harvnb|Astridlindgren.se|2011a}}</ref> Engagemanget bidrog dock till att konsumenterna fick upp ögonen för djurskyddsfrågor i högre grad. |
|||
Då hon 1978 tilldelats tyska bokhandelns fredspris skrev hon talet ''Aldrig våld!'', men efter att ha läst det ville inte arrangörerna att hon skulle hålla det, då hon jämförde våld i hemmen med våld i världen, något som ansågs kunna uppröra den tyska publiken. Lindgren menade att om man gav priset till en barnboksförfattarinna fick man räkna med att hon skulle utgå från barnkammaren, och om hon inte fick hålla talet skulle hon avstå från att komma. Hon höll talet, det trycktes i stora upplagor och fick därigenom genomslagskraft. Sverige fick en ny lag mot [[barnaga]] året efter, så Lindgrens uttalande låg väl i tiden. [[Svenska institutet]] och Riksutställningar skapade 2003 två utställningar ''Trygghet och frihet – leken som kraftkälla'' inspirerad av Astrid Lindgren. De kommenterade kopplingen som följer: "Det är naturligt att koppla Astrid Lindgren till frågor rörande barnens rättigheter i samhället. Hon förde fram barnens rättigheter 50 år före FN:s barnkonvention och 30 år före den svenska lagen mot barnaga."<ref>{{Harvnb|Axelsson|2003}}</ref> |
|||
Lindgren engagerade sig även djupt i flyktingfrågor, i och med utvisningen av familjen Sincari från [[Åsele]]. Astrid Lindgren satte sig in i fallet och slutligen började hon stödja familjen och betalade Rodja och Jinda Sincaris [[läkare|läkar-]] och [[Biomedicin (utbildning)|biomedicinarestudier]] ur egen ficka.<ref name="Hansson 2002"/><ref>{{Harvnb|Falkengård|2006}}</ref> |
|||
== Minnesmärken - konstverk och sedel == |
|||
=== Astrid Lindgren-statyn och konstverket Källa Astrid i Vimmerby === |
|||
[[Fil:Sagornas död.jpg|miniatyr|''Källa Astrid'']] |
|||
1 juni 2007 <ref name="vimmerby.se">http://www.vimmerby.se/templates/www_page____5307.aspx {{död länk|2/8-2011|datum=2011-08}}</ref> invigdes en Astrid Lindgren-staty utförd av konstnären [[Marie-Louise Ekman]] på Stora Torget i Vimmerby. Den 2 juni 2007 invigdes konstverket ''Källa Astrid'' av [[Berit Lindfeldt]], avsett för Stortorget i Vimmerby, men som efter protester har placerats i trädgården på Astrid Lindgrens barndomsgård Näs.<ref name="vimmerby.se"/> Detta efter beslut av Vimmerby kommun den 8 mars 2005.<ref>{{Harvnb|SVT|2005}}</ref>{{clear}} |
|||
===Andra minnesmärken === |
|||
[[Fil:Astrid lindgren skulptur.png|miniatyr|200px|Majalisa Alexandersons skulptur i Tegnérlunden, Stockholm, från 1996 föreställande Astrid Lindgren.]] |
|||
Maja-Lisa Alexanderssons skulptur i Tegnérlunden i Stockholm.{{clear}} |
|||
[[Fil:Lindgren Filmstaden.jpg|miniatyr|200px|Astrid Lindgren skulptur av Herta Hillfon, bakom henne i fönstret [[Ingmar Bergman]] vid [[Filmstaden, Solna]].]] |
|||
En skulptur av Herta Hillfon vid Filmstaden i Solna.{{clear}} |
|||
=== Sedel === |
|||
I april 2011 meddelade Sveriges Riksbank att en av de nya sedlar som planeras att ges ut från 2014-2015 kommer att prydas av ett porträtt av Astrid Lindgren. Hon, tillsammans med de övriga, har valts utifrån att ha fyllt kriterierna: "att personerna ska ha haft sin verksamhet under 1900-talet, de ska ha en folklig förankring och gärna ett internationellt anseende. Dessutom ska de representera olika delar av Sverige."<ref name="- 2011">{{Harvnb|-|2011|p=Sveriges nya sedlar och mynt}}</ref> Astrid Lindgren och Småland kommer att pryda den nya 20-kronorssedeln.<ref name="- 2011"/> |
|||
=== Astrid Lindgren-arkivet på världsarvslista === |
|||
Samlingen med Astrid Lindgrens originalmanuskript i [[Kungliga Biblioteket]] blev 2005 uppsatt på [[Unesco]]s [[Världsminne]]slista.<ref>{{Harvnb|-|2005|p=Astrid Lindgren-arkivet, UNESCO}}</ref> |
|||
== Illustratörer == |
|||
Fyra tecknare har i huvudsak illustrerat Astrid Lindgrens verk: [[Ingrid Vang Nyman]], som stod för teckningarna till böckerna om Pippi, [[Björn Berg (konstnär)|Björn Berg]], som illustrerade Emil-böckerna, [[Eric Palmquist]], som tecknade böckerna om Rasmus liksom i senare upplagor av böckerna om Kalle Blomkvist, samt [[Ilon Wikland]], som tecknade böckerna om Lotta, Karlsson på taket, Madicken, Saltkråkan, Nils Karlsson Pyssling (undantaget äldre upplagor), Ronja, Mio, Bröderna Lejonhjärta samt novellsamlingen ''Sunnanäng''. Bullerbybarnen och Kajsa Kavat har tolkats av såväl Vang Nyman som Wikland. |
|||
Utöver dessa fyra kom även ett antal illustratörer att teckna för enskilda böcker: |
|||
De äldre upplagorna av ''Nils Karlsson Pyssling'' och ''Kalle Blomkvist''-trilogin tecknades av Ewa Billow respektive Eva Laurell och [[Kerstin Thorvall]]. Marika Delin gjorde bilderna till novellen ''[[Assar Bubbla]]'' och Lindgrens fristående bilderböcker illustrerades av Ilon Wikland, [[Marit Törnqvist]], Birgitta Nordenskjöld, [[Hans Arnold]], Svend Otto S, [[Harald Wiberg]], [[Lars Klinting]] och [[Pija Lindenbaum]]. Teckningarna till flickbokstrilogin om Kati gjordes av Margit Uppenberg (Kati i Amerika och Kati i Italien) och Maivor Persson Malm (Kati i Paris), medan de två fristående flickböckerna ''Britt-Mari lättar sitt hjärta'' och ''Kerstin och jag'' saknar illustrationer. |
|||
== Priser och utmärkelser == |
|||
* [[Litteraturåret 1944|1944]] - Andra pris i [[Rabén & Sjögren]]s pristävlan om flickböcker (Britt-Mari lättar sitt hjärta) |
|||
* [[Litteraturåret 1945|1945]] - Första pris i [[Rabén & Sjögren]]s pristävlan om barnböcker (Pippi-Långstrump) |
|||
* [[Litteraturåret 1945|1945]] - [[Svenska Dagbladets litteraturpris]] |
|||
* [[Litteraturåret 1950|1950]] - [[Nils Holgersson-plaketten]] (Nils-Karlsson Pyssling) |
|||
* [[Litteraturåret 1956|1956]] - Tyska Sonderpreis (Mio, min Mio) |
|||
* [[litteraturåret 1956|1956]] - [[Deutscher Jugendliteraturpreis]] |
|||
* [[litteraturåret 1957|1957]] - Statens stipendium åt författare av hög litterär förtjänst |
|||
* [[Litteraturåret 1958|1958]] - [[H C Andersen-medaljen]] (Rasmus på luffen) |
|||
* [[Litteraturåret 1963|1963]] - Astrid Lindgren blev som första barnboksförfattare invald i [[Samfundet de Nio]] |
|||
* [[Litteraturåret 1966|1966]] - [[Svensk Damtidning]]s litteraturstipendium |
|||
* [[Litteraturåret 1970|1970]] - [[Expressens Heffaklump]] (Än lever Emil i Lönneberga) |
|||
* [[Litteraturåret 1970|1970]] - Tyska bokhandelns fredspris |
|||
* [[Litteraturåret 1970|1970]] - [[Litteraturfrämjandet]]s hederspris [[Guldskeppet]] |
|||
* [[Litteraturåret 1970|1970]] - [[Lewis Carroll Shelf Award]] (Jul i stallet, bilder av [[Harald Wiberg]]) |
|||
* [[Litteraturåret 1971|1971]] - [[Svenska Akademien]]s [[Stora priset|stora guldmedalj]] |
|||
* [[Litteraturåret 1973|1973]] - [[BMF-plaketten]] |
|||
* [[Litteraturåret 1973|1973]] - [[Hedersdoktor]] vid [[Linköpings universitet]] |
|||
* [[Litteraturåret 1973|1973]] - [[The Brooklyn Art Books For Children Citations]] (Jul i stallet, bilder av [[Harald Wiberg]]) |
|||
* [[Litteraturåret 1973|1973]] - [[Lewis Carroll Shelf Award]] (Pippi Långstrump) |
|||
* [[Litteraturåret 1974|1974]] - Sovjetiska utmärkelsen ''Medalj för leende'' |
|||
* [[Litteraturåret 1975|1975]] - [[Litteris et Artibus]] (kunglig guldmedalj i 8:e storleken) |
|||
* [[Litteraturåret 1975|1975]] - Holländska utmärkelsen [[Silvergaffel]] |
|||
* [[Litteraturåret 1977|1977]] - [[Svenska Deckarakademin]]s pris för Barn- och ungdomsdeckare |
|||
* [[Litteraturåret 1978|1978]] - [[Friedenspreis des Deutschen Buchhandels]] |
|||
* [[Litteraturåret 1978|1978]] - International Writer's Prize, Wales (Welsh Arts Council) |
|||
* [[Litteraturåret 1978|1978]] - [[Hedersdoktor]] vid [[universitet]]et i [[Leicester]] |
|||
* [[Litteraturåret 1979|1979]] - Janusz Korczak-priset (Bröderna Lejonhjärta) (polska sektionen av IBBY) |
|||
* [[Litteraturåret 1983|1983]] - [[Vimmerby]] kommuns kulturpris |
|||
* [[Litteraturåret 1984|1984]] - [[Dag Hammarskjöld]]-medaljen ([[Svenska Turistföreningen]]) |
|||
* [[Litteraturåret 1985|1985]] - [[Illis Quorum]] 12:e storleken |
|||
* [[Litteraturåret 1985|1985]] - Jovanovic Zmaj-priset (Jugoslaviskt barnbokspris) |
|||
* [[Litteraturåret 1985|1985]] - [[Karen Blixen-priset]] (Dansk Akademi) |
|||
* [[Litteraturåret 1985|1985]] - Franska utmärkelsen Loisirs jeune élu par l'enfant |
|||
* [[litteraturåret 1986|1986]] - [[Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris]] |
|||
* [[litteraturåret 1986|1986]] - [[Årets djurvän]] ([[Svenska djurskyddsföreningen]]) |
|||
* [[Litteraturåret 1987|1987]] - [[Tolstojmedaljen]] |
|||
* [[Litteraturåret 1989|1989]] - [[Hedersdoktor]] vid [[Universitet]]et i [[Warszawa]] |
|||
* [[Litteraturåret 1989|1989]] - Albert Schweitzer-medaljen, Washington |
|||
* [[Litteraturåret 1990|1990]] - [[Gustaf Fröding-stipendiet|Frödingstipendiet]] |
|||
* [[Litteraturåret 1992|1992]] - [[Årets smålänning]] |
|||
* [[Litteraturåret 1993|1993]] - [[Unesco Book Award]] |
|||
* [[Litteraturåret 1994|1994]] - [[Right Livelihood Award]] för sin kamp både för barns och djurs rättigheter |
|||
* [[Litteraturåret 1994|1994]] - [[Albert Engström-priset]] |
|||
* [[Litteraturåret 1996|1996]] - [[Slovenien|Slovenska]] statens medalj |
|||
* [[Litteraturåret 1997|1997]] - [[Mensapriset]] |
|||
* [[Litteraturåret 1997|1997]] - [[Årets svensk i världen]] |
|||
* [[Litteraturåret 2000|2000]] - Hedersdoktor vid [[Linköpings universitet]] |
|||
* [[Litteraturåret 2001|2001]]- [[Grammisgalan 1997-2006|Grammis (Juryns hederspris)]] tillsammans med [[Georg Riedel]] |
|||
Uppgifterna kommer från www.astridlindgren.se.<ref>{{Harvnb|Astridlindgren.se|2011g}}</ref> |
|||
=== Utmärkelser uppkallade efter Astrid Lindgren === |
|||
* [[Astrid Lindgren-priset]] - instiftat [[1967]] av Rabén & Sjögren |
|||
* [[Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne]] (''Astrid Lindgren Memorial Award'') instiftat [[2002]] av Sveriges regering. Prissumman är på 5 miljoner kronor, vilket är världens största litteraturpris efter [[Nobelpriset i litteratur]] |
|||
* [[Samfundet De Nios Astrid Lindgren-pris]] instiftat [[1997]] och prissumman är på 125 000 kronor |
|||
* [[Emil-priset]] instiftat [[1995]] av [[Smålands akademi]] |
|||
* [[Astrid Lindgren-gästprofessuren]] vid [[Linnéuniversitetet]] i Växjö/Kalmar |
|||
== Figurer == |
|||
[[Fil:Pippi Langstrumpf Pippi Longstocking.jpg|230 px|miniatyr|Pippi Långstrump på tyskt [[frimärke]].]] |
|||
* [[Pippi Långstrump]] (skapad 1945, figurerar i 3 romaner, 1 novell och 9 bilderböcker) |
|||
* [[Kalle Blomkvist]] (1946, 3 romaner) |
|||
* [[Barnen i Bullerbyn]] (1947, 3 romaner och 3 bilderböcker) |
|||
* [[Nils Karlsson Pyssling]] (1949, 1 novell och 1 bilderbok) |
|||
* [[Kati (figur)|Kati]] (1949-1950, 3 romaner) |
|||
* [[Kajsa Kavat]] (1950, 1 novell och 1 bilderbok) |
|||
* [[Mio, min Mio|Mio]] (1954, 1 roman) |
|||
* [[Karlsson på taket]] (1955, 3 romaner) |
|||
* [[Rasmus på luffen]] (1956, 1 roman) |
|||
* [[Rasmus, Pontus och Toker|Rasmus Persson]] (1957, 1 roman) |
|||
* [[Lotta på Bråkmakargatan]] (1958, 2 romaner och 3 bilderböcker) |
|||
* [[Madicken]] (1960, 2 romaner, 2 noveller och 1 bilderbok) |
|||
* [[Emil i Lönneberga]] (1963, 3 romaner, 3 noveller och 4 bilderböcker) |
|||
* [[Saltkråkan|Tjorven]] (1964, 1 roman och 1 bilderbok) |
|||
* [[Bröderna Lejonhjärta]] (1973, 1 roman) |
|||
* [[Ronja Rövardotter]] (1981, 1 roman) |
|||
== Bibliografi == |
|||
=== Barn-, flick-, och ungdomsböcker och novellsamlingar === |
|||
* [[Litteraturåret 1944|1944]] - ''[[Britt-Mari lättar sitt hjärta]]'' (flickbok) |
|||
* [[Litteraturåret 1945|1945]] - ''[[Pippi Långstrump (bok)|Pippi Långstrump]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1945|1945]] - ''[[Kerstin och jag]]'' (flickbok) |
|||
* [[Litteraturåret 1946|1946]] - ''[[Pippi Långstrump går ombord]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1946|1946]] - ''[[Mästerdetektiven Blomkvist]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1947|1947]] - ''[[Alla vi barn i Bullerbyn]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1948|1948]] - ''[[Pippi Långstrump i Söderhavet]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1949|1949]] - ''[[Mera om oss barn i Bullerbyn]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1949|1949]] - ''[[Nils Karlsson Pyssling (bok)|Nils Karlsson Pyssling]]'' (novellsamling) |
|||
* [[Litteraturåret 1950|1950]] - ''[[Kajsa Kavat (bok)|Kajsa Kavat]]'' (novellsamling) |
|||
* [[Litteraturåret 1950|1950]] - ''[[Kati i Amerika]]'' (flickbok) |
|||
* [[Litteraturåret 1951|1951]] - ''[[Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1952|1952]] - ''[[Kati på Kaptensgatan]]'' (senare omdöpt till [[Kati i Italien]]) (flickbok) |
|||
* [[Litteraturåret 1952|1952]] - ''[[Bara roligt i Bullerbyn]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1953|1953]] - ''[[Kalle Blomkvist och Rasmus]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1954|1954]] - ''[[Mio, min Mio]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1954|1954]] - ''[[Kati i Paris]]'' (flickbok) |
|||
* [[Litteraturåret 1955|1955]] - ''[[Lillebror och Karlsson på taket]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1956|1956]] - ''[[Rasmus på luffen]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1957|1957]] - ''[[Rasmus, Pontus och Toker]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1958|1958]] - ''[[Barnen på Bråkmakargatan]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1959|1959]] - ''[[Sunnanäng (bok)|Sunnanäng]]'' (novellsamling) |
|||
* [[Litteraturåret 1960|1960]] - ''[[Madicken]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1961|1961]] - ''[[Lotta på Bråkmakargatan]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1962|1962]] - ''[[Karlsson på taket flyger igen]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1963|1963]] - ''[[Emil i Lönneberga]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1964|1964]] - ''[[Vi på Saltkråkan]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1966|1966]] - ''[[Nya hyss av Emil i Lönneberga]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1968|1968]] - ''[[Karlsson på taket smyger igen]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1970|1970]] - ''[[Än lever Emil i Lönneberga]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1973|1973]] - ''[[Bröderna Lejonhjärta]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1976|1976]] - ''[[Madicken och Junibackens Pims]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1981|1981]] - ''[[Ronja Rövardotter]]'' |
|||
=== Noveller === |
|||
* [[Litteraturåret 1949|1949]] - ''[[I skymningslandet]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1979|1979]] - ''[[Pippi Långstrump har julgransplundring]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1984|1984]] - ''[[När lilla Ida skulle göra hyss]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1985|1985]] - ''[[Emils hyss nr 325]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1986|1986]] - ''[[Inget knussel, sa Emil i Lönneberga]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1987|1987]] - ''[[Assar Bubbla eller Det var nära ögat att det inte blev någon bok om Pippi Långstrump]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1991|1991]] - ''[[När Lisabet pillade in en ärta i näsan]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1993|1993]] - ''[[Jullov är ett bra påhitt, sa Madicken]]'' |
|||
=== Bilderböcker === |
|||
* 1947 - Jag vill inte gå och lägga mej (illustrationer av [[Birgitta Nordenskjöld]] - senare släppt i nyupplaga med illustrationer av Ilon Wikland) |
|||
* 1947 - Känner du Pippi Långstrump? |
|||
* 1951 - Jag vill också gå i skolan (illustrationer av Birgitta Nordenskjöld - senare släppt i nyupplaga med illustrationer av Ilon Wikland) |
|||
* 1954 - Jag vill också ha ett syskon (illustrationer av Birgitta Nordenskjöld - senare släppt i nyupplaga med illustrationer av Ilon Wikland) |
|||
* 1956 - Nils Karlsson-Pyssling flyttar in |
|||
* 1958 - Kajsa Kavat hjälper mormor |
|||
* 1961 - Jul i stallet (ill. [[Harald Wiberg]], nyutgåva: ill. [[Lars Klinting]]) |
|||
* 1963 - Jul i Bullerbyn |
|||
* 1965 - Vår i Bullerbyn |
|||
* 1966 - Barnens Dag i Bullerbyn |
|||
* 1967 - Skrållan och sjörövarna |
|||
* 1969 - Pippi flyttar in |
|||
* 1969 - Pippi ordnar allt |
|||
* 1970 - Pippi är starkast i världen |
|||
* 1970 - Pippi håller kalas |
|||
* 1971 - Visst kan Lotta cykla |
|||
* 1971 - På rymmen med Pippi Långstrump |
|||
* 1971 - Pippi går till sjöss |
|||
* 1971 - Pippi vill inte bli stor |
|||
* 1972 - Den där Emil |
|||
* 1973 - Allrakäraste syster (ur novellsamlingen ''Nils Karlsson Pyssling'', ill. [[Hans Arnold]]) |
|||
* 1976 - När Emil skulle dra ut Linas tand |
|||
* 1977 - Visst kan Lotta nästan allting |
|||
* 1983 - Titta, Madicken, det snöar! |
|||
* 1984 - Spelar min lind, sjunger min näktergal (ur novellsamlingen ''Sunnanäng'', ill. [[Svend Otto S]]) |
|||
* 1985 - [[Draken med de röda ögonen]] (ill. Ilon Wikland) |
|||
* 1986 - [[Skinn Skerping - Hemskast av alla spöken i Småland]] (ill. Ilon Wikland) |
|||
* 1989 - När Bäckhultarn for till stan (ill. [[Marit Törnqvist]]) |
|||
* 1990 - Visst är Lotta en glad unge |
|||
* 1991 - När Adam Engelbrekt blev tvärarg (ur novellsamlingen ''Kajsa Kavat'', ill. Marit Törnqvist) |
|||
* 1994 - [[I skymningslandet]] (ur novellsamlingen ''Nils Karlsson Pyssling'', ill. Marit Törnqvist) |
|||
* 1995 - Emil med paltsmeten |
|||
* 1997 - Emil och soppskålen |
|||
* 2000 - Pippi Långstrump i Humlegården |
|||
* 2002 - Mirabell (ur novellsamlingen ''Nils Karlsson Pyssling'', ill. [[Pija Lindenbaum]]) |
|||
* 2003 - Sunnanäng (ur novellsamlingen ''Sunnanäng'', ill. Marit Törnqvist) |
|||
=== Fotoberättelser === |
|||
Fotografier av [[Anna Riwkin-Brick]]. |
|||
* 1956 - Eva möter Noriko-San |
|||
* 1958 - Sia bor på Kilimandjaro |
|||
* 1959 - Mina svenska kusiner |
|||
* 1960 - Sötast i världen |
|||
* 1960 - Lilibet, cirkusbarn |
|||
* 1962 - Marko bor i Jugoslavien |
|||
* 1963 - Jackie bor i Holland |
|||
* 1965 - Randi bor i Norge |
|||
* 1966 - Noy bor i Thailand |
|||
* 1968 - Matti bor i Finland |
|||
=== Biografier === |
|||
* [[Litteraturåret 1971|1971]] - ''[[Mina påhitt]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1975|1975]] - ''[[Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult]]'' |
|||
=== Övriga böcker === |
|||
* [[Litteraturåret 1959|1959]] - ''[[Pjäser för barn och ungdom]]'' |
|||
* [[Litteraturåret 1991|1991]] - ''[[Hujedamej och andra visor av Astrid Lindgren]]'' |
|||
=== Samlingsvolymer === |
|||
* [[Litteraturåret 1952|1952]] - ''[[Boken om Pippi Långstrump]]'' (Innehåller ''Pippi Långstrump'', ''Pippi Långstrump går ombord'' och ''Pippi Långstrump i Söderhavet'' - samtliga dock i redigerat skick) |
|||
* [[Litteraturåret 1961|1961]] - ''[[Bullerbyboken]]'' (Innehåller ''Alla vi barn i Bullerbyn'', ''Mera om oss barn i Bullerbyn'' och ''Bara roligt i Bullerbyn'') |
|||
* [[Litteraturåret 1967|1967]] - ''[[Salikons rosor]]'' (Innehåller novellsamlingarna ''Sunnanäng'' och ''Nils Karlsson-Pyssling'' samt första kapitlet ur ''Mio, min Mio'') |
|||
* [[Litteraturåret 1972|1972]] - ''[[Allt om Karlsson på taket]]'' (Innehåller ''Lillebror och Karlsson på taket'', ''Karlsson på taket flyger igen'' och ''Karlsson på taket smyger igen'' |
|||
* [[Litteraturåret 1980|1980]] - ''[[Sagorna]]'' (Innehåller novellsamlingarna ''Nils Karlsson-Pyssling'' och ''Sunnanäng'' samt ''Draken med de röda ögonen'' och avsnitt ur ''Bröderna Lejonhjärta'', ''Karlsson på taket flyger igen'' och ''Mio, min Mio'') |
|||
* [[Litteraturåret 1982|1982]] - ''[[Småländsk tjurfäktare]]'' (Innehåller novellsamlingen ''Kajsa Kavat'' och ''Barnen på Bråkmakargatan'', samt ''Bäckhultarn far till stan'', och avsnitt ur ''Vi på Saltkråkan'', ''Mera om oss barn i Bullerbyn'', ''Madicken'' och ''Än lever Emil i Lönneberga'') |
|||
* [[Litteraturåret 1983|1983]] - ''[[Allas vår Madicken]]'' (Innehåller ''Madicken'' och ''Madicken och Junibackens Pims'') |
|||
* [[Litteraturåret 1984|1984]] - ''[[Stora Emilboken]]'' (Innehåller ''Emil i Lönneberga'', ''Nya hyss av Emil i Lönneberga'' och ''Än lever Emil i Lönneberga'') |
|||
* [[Litteraturåret 1985|1985]] - ''[[Julberättelser]]'' (Innehåller avsnitt ur ''Kajsa Kavat'', ''Mera om oss barn i Bullerbyn'', ''Madicken'', ''Nya hyss av Emil i Lönneberga'', ''Än lever Emil i Lönneberga'', samt bilderböckerna ''Jul i stallet'', ''Kajsa Kavat hjälper mormor'', ''Titta, Madicken, det snöar'' och ''Visst kan Lotta nästan allting'') |
|||
* [[Litteraturåret 1989|1989]] - ''[[Ida och Emil i Lönneberga]]'' (Innehåller ''Emils hyss nr 325'', ''När lilla Ida skulle göra hyss'' och ''Inget knussel, sa Emil i Lönneberga'') |
|||
* [[Litteraturåret 1992|1992]] - ''[[God Jul i Stugan]]'' (Innehåller avsnitt ur ''Kajsa Kavat'', ''Alla vi barn i Bullerbyn'', ''Mera om oss barn i Bullerbyn'' och ''Madicken'', samt bilderböckerna ''Jul i stallet'', ''Jul i Bullerbyn'', ''Kajsa Kavat hjälper mormor'', ''Titta, Madicken, det snöar!'' och ''Visst kan Lotta nästan allting'') |
|||
* [[Litteraturåret 1993|1993]] - ''[[Lottas komihågbok]]'' (Innehåller ''Visst kan Lotta cykla'', ''Visst kan Lotta nästan allting'' och ''Visst är Lotta en glad unge'') |
|||
* [[Litteraturåret 2002|2002]] - ''[[Alla mina barn]]'' (Innehåller utdrag ur böcker med samtliga de fjorton huvudfigurerna) |
|||
== Filmografi == |
|||
=== Svenska spelfilmer === |
|||
{{huvudartikel|Astrid Lindgren-filmer}} |
|||
=== Animerade filmatiseringar === |
|||
* [[Filmåret 1968|1968]] - ''[[Malysj I Karlson|Малыш и Карлсон]]'' ("Malysj i Karlson", [[Sovjetunionen]]) |
|||
* [[Filmåret 1970|1970]] - ''[[Karlson vernulsia|Карлсон вернулся]]'' ("Karlson vernulsia", [[Sovjetunionen]]) |
|||
* [[Filmåret 1997|1997]] - ''[[Pippi Långstrump (1997)|Pippi Långstrump]]'' ([[Kanada]]/[[Tyskland]]/[[Sverige]]) |
|||
* [[Filmåret 1998|1998]] - ''[[Pippi Långstrump (animerad TV-serie)|Pippi Långstrump]]'' (TV-serie i 26 avsnitt, [[Kanada]]/[[Tyskland]]/[[Sverige]]) |
|||
* [[Filmåret 2002|2002]] - ''[[Karlsson på taket (2002)|Karlsson på taket]]'' ([[Norge]]/Sverige) |
|||
* [[Filmåret 2002|2002]] - ''[[Karlsson på taket (animerad TV-serie)|Karlsson på taket]]'' (TV-serie i 26 avsnitt, Norge/Sverige) |
|||
Anmärkning: |
|||
* Avsnitt av 1998 års TV-serie med Pippi Långstrump har även omredigerats till filmer - bland dessa märks speciellt ''[[Pippi i Söderhavet]]'' som fick biopremiär och består av seriens tre sista avsnitt. |
|||
=== Utländska spelfilms-filmatiseringar === |
|||
* [[Filmåret 1971|1971]] - ''[[Erazem in Potepuh]]'' (TV-serie, [[Jugoslavien]], närmare bestämt [[Slovenien]] - se vidare [http://sl.wikipedia.org/wiki/Erazem_in_potepuh]) |
|||
* [[Filmåret 1976|1976]] - ''[[Priklyucheniya Kalle-syschika]]'' ([[Sovjetunionen]], närmare bestämt [[Litauen]] - se vidare [http://www.imdb.com/title/tt1480293/ imdb]) |
|||
* [[Filmåret 1978|1978]] - ''[[Rasmus brodjaga]]'' ([[Sovjetunionen]] - se vidare [http://photofile.ru/users/kinolik/214629/]) |
|||
* [[Filmåret 1984|1984]] - ''[[Пеппи Длинныйчулок]]'' ("Peppi Dlinnyjtjulok", TV-film, [[Sovjetunionen]]) |
|||
* [[Filmåret 1985|1985]] - ''[[Emila nedarbi]]'' (TV-film, [[Lettland]]) |
|||
* [[Filmåret 1985|1985]] - ''[[Pippi Långstrump (1985)|Pippi Långstrump]]'' (TV-film, [[USA]]) |
|||
* [[Filmåret 1988|1988]] - ''[[Pippi Långstrump - Starkast i världen]]'' (USA) |
|||
== Se även == |
|||
* [[Junibacken]] |
|||
* [[Astrid Lindgrens Värld]] |
|||
* [[Astrid Lindgrens Terrass]] |
|||
== Referenser == |
|||
=== Noter === |
|||
<references /> |
|||
=== Källor === |
|||
====Tryckta källor==== |
|||
*{{Citation |
|||
| last = |
|||
| first = |
|||
| author-link = |
|||
| last2 = |
|||
| first2 = |
|||
| author2-link = |
|||
| year =1999 |
|||
| date = |
|||
| publication-date = |
|||
| contribution = |
|||
| contribution-url = |
|||
| editor-last = Alsing |
|||
| editor-first = Rolf |
|||
| editor-link = |
|||
| editor2-last = Lundh |
|||
| editor2-first = Jonas |
|||
| editor2-link = |
|||
| title =1900-talet - en bok från Aftonbladet |
|||
| edition = |
|||
| series = |
|||
| place = |
|||
| publication-place = Stockholm |
|||
| publisher = Aftonbladet med stöd av Statens skolverk |
|||
| volume = |
|||
| pages = |
|||
| id = |
|||
| isbn =91-630-8939-4 |
|||
|CITEREFAlsing Lund 1999}} |
|||
*{{Citation |
|||
| last = Edström |
|||
| first = Vivi |
|||
| author-link = |
|||
| publication-date = |
|||
| date = |
|||
| year =1992 |
|||
| title = Astrid Lindgren - Vildtoring och lägereld |
|||
| edition = |
|||
| volume = |
|||
| publication-place =Stockholm |
|||
| place = |
|||
| publisher = Rabén & Sjögren |
|||
| pages = |
|||
| page = |
|||
| id = |
|||
| isbn =91-29-59611-4 |
|||
|CITEREFEdström 1992}} |
|||
*{{Citation |
|||
| last =Heurling |
|||
| first =Bo |
|||
| author-link = |
|||
| publication-date = |
|||
| date = |
|||
| year =1993 |
|||
| title =Författaren själv: ett biografiskt lexikon av och om 1189 samtida svenska författare |
|||
| edition = |
|||
| volume = |
|||
| series = |
|||
| publication-place =Höganäs |
|||
| place = |
|||
| publisher =Wiken |
|||
| pages = |
|||
| page = |
|||
| id = |
|||
| isbn =91-7119-105-4 |
|||
|CITEREFHeurling 1993}} |
|||
*{{Citation |
|||
| last = Kvint |
|||
| first = Kerstin |
|||
| author-link = |
|||
| publication-date = |
|||
| date = |
|||
| year =1997 |
|||
| title = Astrid i vida världen |
|||
| edition = |
|||
| volume = |
|||
| publication-place =Stockholm |
|||
| place = |
|||
| publisher = Kvints |
|||
| pages = |
|||
| page = |
|||
| id = |
|||
| isbn =91-88374-16-5 |
|||
|CITEREFKvint 1997}} |
|||
*{{Citation |
|||
| last =Lindgren |
|||
| first =Astrid |
|||
| year =1977 |
|||
| date = |
|||
| publication-date = |
|||
| contribution = Astrid Lindgren berättar om sig själv |
|||
| contribution-url = |
|||
| editor-last = Ørvig |
|||
| editor-first = Mary |
|||
| title = En bok om Astrid Lindgren |
|||
| edition = |
|||
| series = |
|||
| place = |
|||
| publication-place = Stockholm |
|||
| publisher = Rabén & Sjögren |
|||
| volume = |
|||
| pages =10-13 |
|||
| id = |
|||
| isbn =91-29-47547-3 |
|||
|CITEREFLindgren 1977}} |
|||
*{{Citation |
|||
| last =Lindgren |
|||
| first =Astrid |
|||
| year =1999 |
|||
| date = |
|||
| publication-date =1999 |
|||
| contribution = |
|||
| contribution-url = |
|||
| editor-last = |
|||
| editor-first = |
|||
| title = Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult - barndomsminnen och essäer |
|||
| edition =3 |
|||
| series = |
|||
| place = |
|||
| publication-place = Stockholm |
|||
| publisher = Rabén & Sjögren |
|||
| volume = |
|||
| pages = |
|||
| id = |
|||
| isbn =91-29-64586-7 |
|||
|CITEREFLindgren 1999}} |
|||
*{{Citation |
|||
| last = Strömstedt |
|||
| first = Margareta |
|||
| author-link = |
|||
| publication-date = |
|||
| date = |
|||
| year =1977 |
|||
| title = Astrid Lindgren - en levnadsteckning |
|||
| edition = |
|||
| volume = |
|||
| publication-place =Stockholm |
|||
| place = |
|||
| publisher = Rabén & Sjögren |
|||
| pages = |
|||
| page = |
|||
| id = |
|||
| isbn =91-29-50279-9 |
|||
|CITEREFStrömstedt 1977}} |
|||
*{{Citation |
|||
| last = Wahlström |
|||
| first = Eva |
|||
| author-link = |
|||
| publication-date = |
|||
| date = |
|||
| year =2011 |
|||
| title = Fria flickor före Pippi: Ester Blenda Nordström och Karin Michaëlis - Astrid Lindgrens föregångare |
|||
| edition = 1 |
|||
| volume = Skrifter / utgivna av Svenska barnboksinstitutet, 0347-5387 ; 114 |
|||
| publication-place = Göteborg |
|||
| place = |
|||
| publisher = Makadam förlag |
|||
| pages = 301 |
|||
| page = |
|||
| id = |
|||
| isbn =978-91-7061-094-3 |
|||
|CITEREFWahlström 2011}} |
|||
====Webbkällor==== |
|||
*{{Citation |
|||
| last =- |
|||
| first = |
|||
| author-link = |
|||
| publication-date = |
|||
| date = |
|||
| year =2002 |
|||
| title = Om priset – fakta om priset |
|||
| periodical = |
|||
| series = |
|||
| publication-place = |
|||
| place = |
|||
| publisher =Statens kulturråd, Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA) |
|||
|archiveurl= http://www.webcitation.org/60euqR4Ud |
|||
|archivedate=2011-08-03 |
|||
| url = http://www.alma.se/sv/Om-priset/Fakta-om-priset/ |
|||
| accessdate =2011-08-03 |
|||
|CITEREF 2011 |
|||
}} |
|||
*{{Citation |
|||
| last =- |
|||
| first = |
|||
| author-link = |
|||
| publication-date = |
|||
| date = |
|||
| year =2005 |
|||
| title = Astrid Lindgren Archive |
|||
| periodical = |
|||
| series = |
|||
| publication-place = |
|||
| place = |
|||
| publisher =UNESCO |
|||
|archiveurl= http://www.webcitation.org/60fLoDDrR |
|||
|archivedate=2011-08-03 |
|||
| url = http://www.unesco.org/new/en/communication-and-information/flagship-project-activities/memory-of-the-world/register/full-list-of-registered-heritage/registered-heritage-page-1/astrid-lindgren-archives/ |
|||
| accessdate =2011-08-03 |
|||
|CITEREF- 2005 |
|||
}} |
|||
*{{Citation |
|||
| last =- |
|||
| first = |
|||
| author-link = |
|||
| publication-date =6/4-2011 |
|||
| date = |
|||
| year =2011 |
|||
| title = Sveriges nya sedlar och mynt |
|||
| periodical = |
|||
| series = |
|||
| publication-place = |
|||
| place = |
|||
| publisher =Sveriges riksbank |
|||
|archiveurl= http://www.webcitation.org/60euNjXJY |
|||
|archivedate=2011-08-03 |
|||
| url = http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=46686 |
|||
| accessdate =2011-08-03 |
|||
|CITEREF- 2011 |
|||
}} |
|||
*{{Citation |
|||
| last =Bergsten |
|||
| first =Magnus |
|||
| author-link = |
|||
| publication-date =20 september 2007 |
|||
| date = |
|||
| year =2007 |
|||
| title = Astrid Lindgren – från A till Ö |
|||
| periodical = Populär historia |
|||
| series = |
|||
| publication-place = |
|||
| place = |
|||
| publisher =LRF Media |
|||
|archiveurl= http://www.webcitation.org/60jMqaBtG |
|||
|archivedate=2011-08-06 |
|||
| url = http://www.popularhistoria.se/artiklar/astrid-lindgren-fran-a-till-o/ |
|||
| accessdate =2011-08-06 |
|||
|CITEREFBergsten 2007 |
|||
}} |
|||
*{{Citation |
|||
| last =Astridlindgren.se |
|||
| first = |
|||
| author-link = |
|||
| publication-date = |
|||
| date = |
|||
| year =2011a |
|||
| title =Människan - opinionsbildaren |
|||
| periodical = |
|||
| series = |
|||
| publication-place =astridlindgren.se |
|||
| place = |
|||
| publisher =Saltkråkan AB |
|||
| url =http://www.astridlindgren.se/manniskan/opinionsbildaren |
|||
| accessdate =2011-08-01 |
|||
|CITEREFAstridlindgren.se 2011a |
|||
}} |
|||
*{{Citation |
|||
| last =Astridlindgren.se |
|||
| first = |
|||
| author-link = |
|||
| publication-date = |
|||
| date = |
|||
| year =2011b |
|||
| title =Människan – privatlivet, skolan |
|||
| periodical = |
|||
| series = |
|||
| publication-place =astridlindgren.se |
|||
| place = |
|||
| publisher =Saltkråkan AB |
|||
| url =http://www.astridlindgren.se/manniskan/privatlivet/skolan |
|||
| accessdate =2011-08-01 |
|||
|CITEREFAstridlindgren.se 2011b |
|||
}} |
|||
*{{Citation |
|||
| last =Astridlindgren.se |
|||
| first = |
|||
| author-link = |
|||
| publication-date = |
|||
| date = |
|||
| year =2011c |
|||
| title =Människan – yrkeslivet |
|||
| periodical = |
|||
| series = |
|||
| publication-place =astridlindgren.se |
|||
| place = |
|||
| publisher =Saltkråkan AB |
|||
| url =http://www.astridlindgren.se/manniskan/yrkeslivet |
|||
| accessdate =2011-08-01 |
|||
|CITEREFAstridlindgren.se 2011c |
|||
}} |
|||
*{{Citation |
|||
| last =Astridlindgren.se |
|||
| first = |
|||
| author-link = |
|||
| publication-date = |
|||
| date = |
|||
| year =2011d |
|||
| title =Mer fakta – utvalda årtal |
|||
| periodical = |
|||
| series = |
|||
| publication-place =astridlindgren.se |
|||
| place = |
|||
| publisher =Saltkråkan AB |
|||
| url =http://www.astridlindgren.se/mer-fakta/utvalda-artal |
|||
| accessdate =2011-08-01 |
|||
|CITEREFAstridlindgren.se 2011d |
|||
}} |
|||
*{{Citation |
|||
| last =Astridlindgren.se |
|||
| first = |
|||
| author-link = |
|||
| publication-date = |
|||
| date = |
|||
| year =2011e |
|||
| title =Världen runt – Astrid i världen |
|||
| periodical = |
|||
| series = |
|||
| publication-place =astridlindgren.se |
|||
| place = |
|||
| publisher =Saltkråkan AB |
|||
| url =http://www.astridlindgren.se/varlden-runt/astrid-i-varlden |
|||
| accessdate =2011-08-01 |
|||
|CITEREFAstridlindgren.se 2011e |
|||
}} |
|||
*{{Citation |
|||
| last =Astridlindgren.se |
|||
| first = |
|||
| author-link = |
|||
| publication-date = |
|||
| date = |
|||
| year =2011f |
|||
| title =FAQ vanliga frågor |
|||
| periodical = |
|||
| series = |
|||
| publication-place =astridlindgren.se |
|||
| place = |
|||
| publisher =Saltkråkan AB |
|||
| url =http://www.astridlindgren.se/faq |
|||
| accessdate =2011-08-01 |
|||
|CITEREFAstridlindgren.se 2011f |
|||
}} |
|||
*{{Citation |
|||
| last =Astridlindgren.se |
|||
| first = |
|||
| author-link = |
|||
| publication-date = |
|||
| date = |
|||
| year =2011g |
|||
| title =Mer fakta – priser och utmärkelser |
|||
| periodical = |
|||
| series = |
|||
| publication-place =astridlindgren.se |
|||
| place = |
|||
| publisher =Saltkråkan AB |
|||
| url =http://www.astridlindgren.se/mer-fakta/priser-och-utmarkelser |
|||
| accessdate =2011-08-01 |
|||
|CITEREFAstridlindgren.se 2011g |
|||
}} |
|||
*{{Citation |
|||
| last =Astridlindgren.se |
|||
| first = |
|||
| author-link = |
|||
| publication-date = |
|||
| date = |
|||
| year =2011h |
|||
| title =Världen runt – Karaktärerna i andra länder |
|||
| periodical = |
|||
| series = |
|||
| publication-place =astridlindgren.se |
|||
| place = |
|||
| publisher =Saltkråkan AB |
|||
| url =http://www.astridlindgren.se/varlden-runt/karaktarerna-i-andra-lander |
|||
| accessdate =2011-08-01 |
|||
|CITEREFAstridlindgren.se 2011h |
|||
}} |
|||
*{{Citation |
|||
| last =Astridlindgren.se |
|||
| first = |
|||
| author-link = |
|||
| publication-date = |
|||
| date = |
|||
| year =2011i |
|||
| title =Människan – Kort biografi |
|||
| periodical = |
|||
| series = |
|||
| publication-place =astridlindgren.se |
|||
| place = |
|||
| publisher =Saltkråkan AB |
|||
| url =http://www.astridlindgren.se/manniskan/kort-biografi |
|||
| accessdate =2011-08-01 |
|||
|CITEREFAstridlindgren.se 2011i |
|||
}} |
|||
*{{Citation |
|||
| last=Astridlindgren.se |
|||
| first= |
|||
| title=www.astridlindgren.se |
|||
| publisher=Saltkråkan AB |
|||
| place=Lidingö |
|||
| year=2011 |
|||
| url = http://www.astridlindgren.se/ |
|||
| accessdate = 2011-05-12 |
|||
|CITEREFAstridlindgren.se 2011}} |
|||
*{{Citation |
|||
| last =Axelsson |
|||
| first =Ann-Sofie |
|||
| author-link = |
|||
| publication-date = |
|||
| date = |
|||
| year =2003 |
|||
| title = Trygghet och frihet |
|||
| periodical = Riksutställningar |
|||
| series =nr 3 |
|||
| publication-place = |
|||
| place = |
|||
| publisher = Riksutställningar Swedish Travelling Exhibitions |
|||
|archiveurl= http://www.webcitation.org/60jPOoEle |
|||
|archivedate=2011-08-06 |
|||
| url = http://www.riksutstallningar.se/Templates/Article____832.aspx |
|||
| accessdate =2011-08-06 |
|||
|CITEREFAxelsson 2003 |
|||
}} |
|||
*{{Citation |
|||
| last =Falkengård |
|||
| first =Christina |
|||
| author-link = |
|||
| publication-date = Februari 2006 |
|||
| date = |
|||
| year =2006 |
|||
| title = Tillbaka i Sverige för att bli läkare |
|||
| periodical = Läkartidningen |
|||
| series =nr 5 |
|||
| publication-place = |
|||
| place = |
|||
| publisher = Läkartidningen Förlag AB |
|||
|archiveurl= http://www.webcitation.org/60jP60whq |
|||
|archivedate=2011-08-06 |
|||
| url = http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/3/3023/277_278.pdf |
|||
| accessdate =2011-08-06 |
|||
|CITEREFFalkengård 2006 |
|||
}} |
|||
*{{Citation |
|||
| last =Hagerfors |
|||
| first =Anna-Maria |
|||
| author-link = |
|||
| publication-date =8/3-2002 |
|||
| date = |
|||
| year =2002 |
|||
| title = Astrids sista farväl |
|||
| periodical = Dagens nyheter |
|||
| series = |
|||
| publication-place = |
|||
| place = |
|||
| publisher = |
|||
| archiveurl=http://www.webcitation.org/60dwnPE2y|archivedate=2011-08-02 |
|||
| url=http://www.dn.se/2.738/astrids-sista-farval-1.70914 |
|||
| accessdate =2011-08-02 |
|||
|CITEREFHagerfors 2002 |
|||
}} |
|||
*{{Citation |
|||
| last =Hansson |
|||
| first =Anita |
|||
| author-link = |
|||
| publication-date =29/1-2002 |
|||
| date = |
|||
| year =2002 |
|||
| title = Sagan som blev regeringens fall |
|||
| periodical = Aftonbladet |
|||
| series = |
|||
| publication-place = |
|||
| place = |
|||
| publisher = |
|||
|archiveurl= http://www.webcitation.org/60jKwrNPb |
|||
|archivedate=2011-08-02 |
|||
| url = http://www.aftonbladet.se/nyheter/article56051.ab |
|||
| accessdate =2011-08-02 |
|||
|CITEREFHansson 2002 |
|||
}} |
|||
*{{Citation |
|||
| last =Knutsen-Öy |
|||
| first =Maria |
|||
| author-link = |
|||
| publication-date =31 mars 2007 |
|||
| date = |
|||
| year =2007 |
|||
| title = Astrid Lindgren – en folkkär rebell |
|||
| periodical = Stockholms fria |
|||
| series = |
|||
| publication-place = |
|||
| place = |
|||
| publisher = Mediekooperativet Fria Tidningar |
|||
|archiveurl= http://www.webcitation.org/60jNhJwzj |
|||
|archivedate=2011-08-06 |
|||
| url = http://www.stockholmsfria.nu/artikel/19035 |
|||
| accessdate =2011-08-06 |
|||
|CITEREFKnutsen-Öy 2007 |
|||
}} |
|||
*{{Citation |
|||
| last =Lindgren |
|||
| first =Astrid |
|||
| author-link = |
|||
| publication-date = |
|||
| date = |
|||
| year =1976 |
|||
| title = Pomperipossa i Monismanien |
|||
| periodical = |
|||
| series = |
|||
| publication-place = |
|||
| place = |
|||
| publisher =Expressen |
|||
|archiveurl= http://www.webcitation.org/60fICdhUI |
|||
|archivedate=2011-08-03 |
|||
| url = http://www.expressen.se/noje/bocker/1.924415/pomperipossa-i-monismanien |
|||
| accessdate =2011-08-03 |
|||
|CITEREFLindgren 1976 |
|||
}} |
|||
*{{Citation |
|||
| last =Norlin |
|||
| first =Arne |
|||
| author-link = |
|||
| publication-date =28 januari 2002 |
|||
| date = |
|||
| year =2002 |
|||
| title = Så föddes vår största författare |
|||
| periodical = Aftonbladet |
|||
| series = |
|||
| publication-place = |
|||
| place = |
|||
| publisher = |
|||
|archiveurl= http://www.webcitation.org/60jPlYN18 |
|||
|archivedate=2011-08-06 |
|||
| url = http://www.aftonbladet.se/nyheter/article55965.ab |
|||
| accessdate =2011-08-06 |
|||
|CITEREFNorlin 2002 |
|||
}} |
|||
*{{Citation |
|||
| last =SVT |
|||
| first = |
|||
| author-link = |
|||
| publication-date = |
|||
| date = |
|||
| year =2005 |
|||
| title = Källa Astrid byggs vid barndomshemmet |
|||
| periodical = |
|||
| series = |
|||
| publication-place =svt.se |
|||
| place = |
|||
| publisher =Sveriges television |archiveurl= http://www.webcitation.org/60dtYh1XM|archivedate=2011-08-02 |
|||
| url =http://svt.se/2.22660/1.348505/kalla_astrid_byggs_vid_barndomshemmet?lid=is_search527895&lpos=14&queryArt527895=%22Astrid+Lindgren%22&sortOrder527895=2&doneSearch=true&sd=47225&from=siteSearch&pageArt527895=1 |
|||
| accessdate =2011-08-02 |
|||
|CITEREFSVT 2005 |
|||
}} |
|||
== Externa länkar == |
|||
{{Wikiquotelänk}} |
|||
{{commons|Category:Astrid Lindgren}} |
|||
* [http://www.astridlindgren.se Astrid Lindgrens officiella webbplats] |
|||
* [http://www.alv.se Astrid Lindgrens värld] |
|||
* [http://www.astridlindgrensnas.se Astrid Lindgrens Näs] |
|||
* [http://www.astridlindgrensallskapet.se/ Astrid Lindgren-sällskapet] |
|||
* [http://samlaren.se-swed.net/lindgren/ Omslag till böckerna] |
|||
* {{Libris namn|Lindgren|Astrid|år=1907-2002|auth=71639}} |
|||
* {{IMDb-namn|id=0511807}} |
|||
* {{SFDb|person=58344}} |
|||
=== Videoklipp === |
|||
* [http://www.youtube.com/watch?v=6uo_IkW16Tk/ Astrid Lindgren hos Hylands hörna, 1963-01-02] |
|||
* [http://www.youtube.com/watch?v=EG6644cwuF4/ Astrid Lindgren läser ur sin bok "Mio min Mio". SVT-programmet Sagostunden] |
|||
* [http://www.youtube.com/watch?v=-ILflwIDD5Q/ Astrid Lindgren läser ur sin bok "Jul i stallet"(1979)] |
|||
{{Litterära figurer av Astrid Lindgren}} |
|||
{{H.C. Andersen-medaljen}} |
|||
{{Bra artikelsymbol}} |
|||
{{STANDARDSORTERING:Lindgren, Astrid}} |
|||
[[Kategori:Kvinnor]] |
|||
[[Kategori:Astrid Lindgren| ]] |
|||
[[Kategori:Hedersdoktorer vid Linköpings universitet]] |
|||
[[Kategori:Svenska författare]] |
|||
[[Kategori:Svenskspråkiga författare]] |
|||
[[Kategori:Svenska författare av barn- och ungdomslitteratur]] |
|||
[[Kategori:Svenska fantasyförfattare]] |
|||
[[Kategori:Småländska författare]] |
|||
[[Kategori:Personer från Vimmerby]] |
|||
[[Kategori:Stockholmare]] |
|||
[[Kategori:Sommarvärdar]] |
|||
[[Kategori:Födda 1907]] |
|||
[[Kategori:Avlidna 2002]] |
|||
{{Link GA|no}} |
|||
[[af:Astrid Lindgren]] |
|||
[[az:Astrid Lindqren]] |
|||
[[zh-min-nan:Astrid Lindgren]] |
|||
[[be:Астрыд Ліндгрэн]] |
|||
[[be-x-old:Астрыд Ліндгрэн]] |
|||
[[bg:Астрид Линдгрен]] |
|||
[[bs:Astrid Lindgren]] |
|||
[[br:Astrid Lindgren]] |
|||
[[ca:Astrid Lindgren]] |
|||
[[cs:Astrid Lindgrenová]] |
|||
[[da:Astrid Lindgren]] |
|||
[[de:Astrid Lindgren]] |
|||
[[et:Astrid Lindgren]] |
|||
[[el:Άστριντ Λίντγκρεν]] |
|||
[[en:Astrid Lindgren]] |
|||
[[es:Astrid Lindgren]] |
|||
[[eo:Astrid Lindgren]] |
|||
[[eu:Astrid Lindgren]] |
|||
[[fa:آسترید لیندگرن]] |
|||
[[fr:Astrid Lindgren]] |
|||
[[gl:Astrid Lindgren]] |
|||
[[ko:아스트리드 린드그렌]] |
|||
[[hsb:Astrid Lindgren]] |
|||
[[hr:Astrid Lindgren]] |
|||
[[io:Astrid Lindgren]] |
|||
[[is:Astrid Lindgren]] |
|||
[[it:Astrid Lindgren]] |
|||
[[he:אסטריד לינדגרן]] |
|||
[[ka:ასტრიდ ლინდგრენი]] |
|||
[[mrj:Линдгрен, Астрид]] |
|||
[[la:Astrid Lindgren]] |
|||
[[lv:Astrīda Lindgrēna]] |
|||
[[lt:Astrida Lindgren]] |
|||
[[jbo:astrid. lindgren]] |
|||
[[hu:Astrid Lindgren]] |
|||
[[nl:Astrid Lindgren]] |
|||
[[ja:アストリッド・リンドグレーン]] |
|||
[[no:Astrid Lindgren]] |
|||
[[nn:Astrid Lindgren]] |
|||
[[nov:Astrid Lindgren]] |
|||
[[pms:Astrid Lindgren]] |
|||
[[pl:Astrid Lindgren]] |
|||
[[pt:Astrid Lindgren]] |
|||
[[ro:Astrid Lindgren]] |
|||
[[ru:Линдгрен, Астрид]] |
|||
[[se:Astrid Lindgren]] |
|||
[[sc:Astrid Lindgren]] |
|||
[[sq:Astrid Lindgren]] |
|||
[[simple:Astrid Lindgren]] |
|||
[[sk:Astrid Lindgrenová]] |
|||
[[sl:Astrid Lindgren]] |
|||
[[fi:Astrid Lindgren]] |
|||
[[tt:Астрид Линдгрен]] |
|||
[[th:แอสตริด ลินด์เกรน]] |
|||
[[tr:Astrid Lindgren]] |
|||
[[uk:Астрід Ліндґрен]] |
|||
[[vi:Astrid Lindgren]] |
|||
[[war:Astrid Lindgren]] |
|||
[[zh:阿斯特麗德·林格倫]] |
|||
Versionen från 2 februari 2012 kl. 13.52
| Astrid Lindgren | |
 Astrid Lindgren omkring 1960 | |
| Född | Astrid Anna Emilia Ericsson 14 november 1907 Vimmerby landsförsamling, Småland, Sverige |
|---|---|
| Död | 28 januari 2002 (94 år) Stockholm, Sverige |
| Yrke | Barnboksförfattare, manusförfattare |
| Nationalitet | Svensk |
| Språk | Svenska |
| Genrer | Sagor, noveller, drama, fantasy med fler |
| Debutverk | Britt-Mari lättar sitt hjärta (1944) |
| Webbplats | https://www.astridlindgren.com |
Astrid Anna Emilia Lindgren, född Ericsson 14 november 1907 i Vimmerby församling i Småland, död 28 januari 2002 i sin lägenhet på Dalagatan 46 i Stockholm (Gustav Vasa församling), var en svensk barnboksförfattare och manusförfattare. Hon är känd över hela världen för sina barnböcker om bland andra Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga och Karlsson på taket. Beräknad siffra 2010 för försäljningen av böcker är 145 miljoner exemplar och de har översatts till 95 språk. Många av Lindgrens böcker har filmatiserats. Merparten är svenska spelfilmer och återkommande i Lindgrens filmer är kompositören Georg Riedel, regissören Olle Hellbom och skådespelaren Allan Edwall. Det har även producerats några utländska filmer och animeringar av Lindgrens böcker och noveller.
Lindgren tilldelades ett stort antal nationella och internationella priser för sina böcker, bland annat Svenska Akademiens stora guldmedalj. Hon utsågs även till hedersdoktor vid Linköpings universitet, universitetet i Leicester och universitetet i Warszawa. Flera priser har även instiftats i hennes namn, där det främsta är Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne instiftat 2002 av Sveriges regering. Prissumman är på fem miljoner kronor [1], vilket gör det till världens största litteraturpris efter Nobelpriset i litteratur.
Lindgren var även i senare delen av sitt liv en betydande samhällsdebattör. I valrörelsen 1976 publicerades hennes novell Pomperipossa i Monismanien i Expressen, där hon ansåg att det var absurt att egenföretagare kunde få betala mer i marginalskatt än de tjänade. Novellen fick stor uppmärksamhet och den och regeringens bemötande av Lindgren anses ha varit en bidragande faktor till att socialdemokraterna förlorade regeringsmakten. Hon engagerade sig för barns rättigheter, mot kärnkraften och i Djurskyddskampanjen med ett flertal debattartiklar i Expressen.
Astrid Lindgren kommer att finnas som motiv på den svenska 20-kronorssedeln från och med 2014.
Biografi
Uppväxt och skolgång
Hennes föräldrar arrendatorn Samuel August Ericsson och Hanna, född Jonsson, gifte sig 1905 och bosatte sig på gården Näs, nära Vimmerby. 1906 fick de sonen Gunnar Ericsson och 1907 dottern Astrid. Familjen utökades senare med Stina (1911-2002) och Ingegerd (1916-1997). Astrid Lindgren fastnade tidigt för läsning och berättar att hon ungefär fem år gammal fick höra en saga om Jätten Bam-Bam och feen Viribunda, läst av en granne Kristin. När Lindgren kunde läsa själv letade hon efter böcker att läsa och minns den första egna boken om Snövit med omslag av Jenny Nyström. Boken köptes genom småskollärarinnan som före varje jul hade med sig material där barnen kunde läsa om vilka jultidningar och böcker som gick att beställa.[2]
Den 7 augusti 1914 började Astrid Lindgren i Vimmerbys småskola. Första dagen var hon rädd och grät, men i boken Astrid Lindgren - en levnadsteckning av Margareta Strömstedt berättar hon om hur hon kom över blygheteten. Astrid Lindgren började 1917 på samrealskola där hennes lärare ofta läste hennes uppsatser högt för klassen. 13 år gammal, 1920, publicerades en av hennes uppsatser i Vimmerby Tidning.[3] Lindgren klarade skolan galant och tog realexamen med höga betyg.
Familjeliv och yrkesliv
Efter realexamen med höga betyg, bland annat A i modersmålet, blev Lindgren korrekturläsare på Vimmerby Tidning. Där arbetade hon i två år innan hon 1926 flyttade till Stockholm och lärde sig maskinskrivning och stenografi. Då väntade hon dock barn med chefredaktören på Vimmerby Tidning. Han ville gifta sig med henne, men hon avstod och födde 1926 som ogift sonen Lars i Köpenhamn. Han fick bo i fosterfamilj där under sina första år. 1929 fick hon en ny anställning på Kungliga Automobilklubben, där hon mötte kontorschefen Sture Lindgren.[4] År 1930 tillbringade hon en tid i Köpenhamn då sonen Lars fostermor blev sjuk. Han fick då flytta hem till Lindgrens barndomsgård Näs. År 1931 gifte hon sig med sin chef Sture Lindgren (1898-1952) och de fick en tvårumslägenhet. Hon fick möjlighet att ha hand om sin son och bli hemmafru. Sonen har i en intervju berättat att "Hon var inte en sån där mamma som satt stilla i parken på en bänk och tittade på sina lekande barn. Hon ville leka själv och jag misstänker att hon tyckte det var minst lika roligt som jag!".[4]
Den 21 maj 1934 föddes Astrid Lindgrens andra barn, Karin, som senare blev översättare. Familjen flyttade 1941 till lägenheten vid Dalagatan, med utsikt över Vasaparken, där Lindgren bodde till sin död. Somrarna tillbringades oftast i makens föräldrahem i Furusund. 1939 anställdes Astrid Lindgren som sekreterare till kriminologen Harry Söderman som under andra världskriget organiserade norska polistrupper i Sverige. De insikter i kriminalteknik som hon skaffade sig hos honom inspirerade henne till böckerna om Mästerdetektiven Blomkvist.[källa behövs] Lindgrens bror Gunnar Ericsson som var djupt engagerad i Bondeförbundet medverkade till att hon fick uppdragen att skriva julberättelser i tidningarna Landsbygdens jul och Stockholms-Tidningen.[5] I hennes yrkeskarriär kan även nämnas att hon under andra världskriget i hemlighet arbetade på underrättelsetjänstens avdelning för brevcensur, där hon läste de inkallades brev.[6] Lindgren fick 1947 en deltidsanställning som förlagsredaktör och ansvarig för barnboksavdelningen på Rabén & Sjögren. Där arbetade hon fram till 1970 då hon gick i pension.[7]
Senare liv
1961 avled Lindgrens mor och åtta år senare fadern. Hon skrev då en saga om sina föräldrar, Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult, som en följetong i tidningen Vi. Den utkom senare även som bok. Hon utgick från sin fars berättelser och kärleksbrev som hon funnit i barndomshemmet. Samuel August förälskade sig i Hanna då hon bara var nio år och han var tretton. I början av 1970-talet gick Lindgren i pension från bokförlaget Rabén & Sjögren, och flera närstående avled, däribland brodern Gunnar. Hon mottog flera utmärkelser och gav sig även in i samhällsdebatten (se nedan). Detta fortsatte under 1980-talet då hon bland annat engagerade sig för djurs rättigheter. Hon förlorade i mitten av 1980-talet sin son Lars. Astrid Lindgrens åttioårsdag 14 november 1987 firades på Göta Lejon i Stockholm. Under 1990-talet mottog hon fler utmärkelser. 1996 uppkallade Ryska vetenskapsakademin en asteroid efter henne (3204 Lindgren), något som fick henne att utbrista ”Hädanefter får ni kalla mig Asteroid Lindgren”. Samma år som hon fyllde 90 år utnämndes hon till Årets svensk i världen, något som hon också skämtade om.
Död och begravning
Den 28 januari 2002 avled Lindgren i sitt hem i Vasastan i Stockholm, 94 år gammal. Hennes begravning ägde rum i Storkyrkan i Gamla stan. Bland gästerna återfanns bland andra den svenska kungafamiljen, statsminister Göran Persson, kulturminister Marita Ulvskog, Riksdagens talman Birgitta Dahl, landshövdingen i Stockholm Mats Hellström och kommunfullmäktiges ordförande Carl Cederschiöld. Gudstjänsten leddes av Regina Karacsonyi. Dagens Nyheter beskrev ceremonin som "det närmaste man kan komma en statsbegravning".[8]
Astrid Lindgrens kista fördes genom Stockholm från Adolf Fredriks kyrka till Storkyrkan. Den svarta vagnen var av trä och hade lånats från Skärkinds kyrka. Bakom vagnen ledde en flicka en vit osadlad hingst, en gammal begravningssymbol vid kungliga begravningar. Kortegen eskorterades av ridande poliser och livdragoner från Kungliga Livgardet. För musiken i Storkyrkan svarade bland andra Adolf Fredriks musikklasser, som bland annat sjöng "Idas sommarvisa". Tommy Körberg sjöng "Fattig bonddräng" ur filmen Emil i Lönneberga (1971). Melodin återkom sedan som improvisation på orgel när kistan bars ut. Ceremonin direktsändes i SVT 2. Lindgren gravsattes i hemstaden Vimmerby.[8]
Författarskap
Första böckerna
Astrid Lindgren började skriva på 1940-talet. När Lindgrens dotter var sjuk i lunginflammation bad hon om att få höra en berättelse och när modern då frågade:
| ” | 'Vad ska jag berätta?' svarade hon 'Berätta om Pippi Långstrump!' Hon hittade på det namnet just i det ögonblicket. | „ |
| – Astrid Lindgren, [9] | ||
Berättelserna om Pippi uppskattades av både Lindgrens dotter och hennes kamrater, i flera år. Därför passade Lindgren på att skriva ner berättelserna om när hon var tvungen att vila i samband med en illa stukad fot. I maj 1944 fick dottern Karin ett renskrivet manuskript med berättelsen om Pippi. Lindgren bestämde sig också för att skicka en kopia till ett förlag, trots att hon misstänkte att det skulle refuseras på grund av den figur som Pippi var.[10] Hon skickade manuskriptet till Bonniers förlag, men refuserades av förläggaren Gerard Bonnier som många år senare erkände att han tyckte att boken var för kontroversiell och att han inte vågade ge ut den.[11] .[12] Under tiden som hon väntade på besked skrev hon ännu en berättelse. Då blev det en flickbok, Britt-Marie lättar sitt hjärta. Detta manusskript sändes in till Rabén & Sjögren som hade utlyst en tävling för flickböcker. Manuset fick andra pris och Lindgren gladdes åt vinsten. 1945 hade Rabén & Sjögren en ny tävling och till denna skickade författaren in en omarbetad version av Pippi[10] där Pippi inte var lika elak och uppnosig.[13] Det fick första pris. Pippi blev ett genombrott för författaren[10] och boken blev en succé julen 1945.[14] 1946 hade förlaget en pristävling för detektivböcker för unga. Detta inspirerade Lindgren till att skriva Mästerdetektiven Blomkvist och den fick ett delat första pris. Det blev den sista tävlingen, men skrivandet fortsatte.[10]
Fortsatt författarskap
Författandet omfattar nästan 40 böcker, bilderböcker, några teaterpjäser och visor. Dessutom skrev Lindgren filmmanus, radio- och tv-serier.[10] Andra tidiga böcker var Mästerdetektiven Blomkvist (1946), de två böckerna om Bullerbyn, Alla vi barn i Bullerbyn (1947) och Mera om oss barn i Bullerbyn (1949). Första boken, Alla vi barn i Bullerbyn, skickades in till samma tävling som hon 1945 skickade in Pippi Långstrump-manuset till. Trots att Alla vi barn i Bullerbyn då inte vann något pris köpte Rabén & Sjögren det för utgivning.[källa behövs](Möjligen astridlindgren 1941-1950)
Ett flertal av Lindgrens böcker har filmatiserats och först ut var Mästerdetektiven Blomkvist (1947).[15] 1950 tilldelades Astrid Lindgren Nils Holgersson-plaketten till Selma Lagerlöfs minne. Efter detta började hennes böcker att sälja i mångmiljonupplagor och översättas till många språk. Bland de mest kända figurerna kan nämnas Kalle Blomkvist (1951) Mio, min Mio (1954), Lillebror och Karlsson på taket (1955), Madicken (1960), Emil i Lönneberga (1963), Barnen på Saltkråkan (1964), Bröderna Lejonhjärta (1973) och Ronja Rövardotter (1981).
Astrid Lindgren tilldelas 1958 H.C. Andersen-medaljen. Hon valdes 1963 in i Samfundet de nio, som första barnboksförfattare. 1970 gick Lindgren i pension från Rabén & Sjögren och året efter mottog hon Svenska Akademins stora guldmedalj och Litteris et Artibu.[5] [död länk] Än idag upptäcker många nya barn Lindgrens böcker, och Pippi Långstrump är fortfarande en av de mest lånade böckerna på svenska bibliotek.[15][död länk] Siffror från 2010 talar om att den världsomspännande försäljningen av böcker är 145 miljoner exemplar.[16]
Översättningar
2010 räknades antalet översättningar till 95 språk och språkvarianter. Utöver detta finns första kapitlet av Ronja Rövardotter på latin och Emil på Pitebondska publicerat i en tidning. Dessutom har Idas Sommarvisa översatts till Transpiranto i Grönköpings veckoblad.[17] Uppskattningsvis har det utanför Sverige kommit 3 000 utgåvor som totalt sålt i över 145 miljoner exemplar.[18] [död länk] Många av hennes verk har översatts till engelska av översättaren Joan Tate.
Den första tyska översättningen som gavs ut var Pippi Långstrump (1949) på förlaget Verlag Friedrich Oetinger, men Pippi Långstrump hade tidigare översatts till danska, finska, norska och isländska. Oetinger Förlaget grundades 1946 och 1949 var Friedrich Oetinger på besök i Stockholm för att träffa Gunnar Myrdal. I en bokhandel fick han höra talas om Pippi Långstrump och tog snabbt kontakt med förlaget för att skaffa sig utgivningsrätten på tyska. Då hade redan fem tyska förlag tackat nej när Rabén & Sjögrens förlag försökte sälja Pippi Långstrump. Oetinger har gett ut alla hennes böcker i ungefär 20 miljoner exemplar.[källa behövs](Möjligen astridlindgren 1941-1950)[19] Tyskland är ett av de länder där Lindgren och hennes böcker fått störst uppmärksamhet, exempelvis bär 186 tyska skolor hennes namn.[20] Den franska utgåvan av Pippi Långstrump som gavs ut 1951 av Hachette var dock inte särskilt bokstavstrogen gentemot författaren. I den utgåvan har förlaget tagit bort långa stycken och gjort om texten för att inte ta med sådant som ansågs vara anarkism och provokationer. En ny komplett översättning till franska kom först 1995.[21]
1973 kom Emil i Lönneberga, Zozo la tornade på franska, men översättaren hade gjort om Emil till en läspande fransk bondpojke. Sedan mars 2008 finns dock Emil i en ny fransk översättning, trogen originalet (alla tre Emil-böckerna kom ut samtidigt). Där har han dessutom döpts om och heter nu Emil även på franska. I Sovjetunionen har Lindgrens böcker getts ut i enorma upplagor. Särskilt populär har Karlsson på taket varit som översattes till ryska redan 1957. Den ryska översättningen var dock under all kritik: "rar liten gumma" översattes till "sällsynt liten gumma" och "Flygande tunnan" översattes till "flygande ölfat".[22] Astrid Lindgrens böcker har sålts i över 10 miljoner exemplar och Karlsson på taket är så populär att dåvarande statsminister Ingvar Carlsson fick höra att han är "fel Karlsson" när han besökte Moskva.[16]
Mottagande - kritik och analys
Den första boken om Pippi Långstrump fick mycket stor uppmärksamhet och i huvudsak goda recensioner. Exempelvis skrev recensenten Emmy Reventberg i Norrköpings Tidningar: "En så frisk, originell och genomrolig barnbok som Pippi Långstrump har inte undertecknad läst på mycket länge."[23] och Dagens Nyheter skriver att:
| ” | Det är damen som gör vad som faller henne in, men man kan knappast oroa sig för att läsarna kommer att imitera henne, därtill är upptågen för befängda. Roligt får de emellertid, och Pippi är innanför galenskaperna så rar, att de kommer att tycka om henne också. | „ |
| – Dagens Nyheter, Recension av Pippi Långstrump (bok) | ||
[24] Två böcker till utkom om Pippi, Pippi Långstrump går ombord (1946) och Pippi Långstrump i Söderhavet (1948).
Forskning
Eva Wahlström har i en avhandling från Göteborgs universitet visat att Astrid Lindgren tidigt inspirerats starkt av två tidigare barnboksförfattare, Karin Michaëlis och Ester Blenda Nordström. Deras huvudpersoner Bibi respektive Ann-Mari uppvisar både till språk och handling många paralleller till främst Pippi Långstrump, men även till Emil i Lönneberga. En av Wahlströms slutsatser är att Lindgren skall ses mer som en traditionalist än en förnyare i barnboksgenren.[25]
Bettina Kümmerling-Meibauer från Tyskland innehar för närvarande (2011) Linnéuniversitetets gästprofessur till Astrid Lindgrens minne. Kümmerling-Meibauer har bland annat ägnat studier åt fotografisamlingar från olika delar av Lindgrens liv.
5 februari 2010 talade gästprofessor Astrid Surmatz, den första att inneha ämbetet till Astrid Lindgrens minne, vid Linnéuniversitetet om Astrid Lindgren, om förebilden Pippi Långstrump samt om entreprenörskapsandan i böckerna och i Vimmerby. Childhood research in literature, language and learning (CHILLL) är en forskargrupp vid just Linnéuniveritetet som ägnar sig åt bland annat Astrid Lindgren-forskning. Mellan 18 och 20 september 2008 hölls en konferens i Växjö, Astrid Lindgren: Internationality and Intermediality. Fokus var på Lindgren i utländsk forskning.[26][27][28]
Lindgren i samhällsdebatten
Lindgrens medkänsla för de svaga kan utläsas i hennes böcker. Bortsett från ett fåtal undantag höll hon sig dock undan från den offentliga debatten tills hon vid 70 års ålder steg in i debatten i valrörelsen till Riksdagsvalet 1976. Hon var själv övertygad socialdemokrat och röstade socialdemokratiskt från mitten av 1940-talet[29] men blev mycket upprörd då hon upptäckte att de skatter som hon som egenföretagare skulle betala, arbetsgivaravgift och inkomstskatt, innebar att hennes sammanräknade marginalskatt skulle uppgå till 102%. Hon har i flera intervjuer uttalat att hon "med glädje betalar skatt", men i detta fall överträffade verkligheten sagan. För att påvisa denna absurditet valde hon att skriva en saga, Pomperipossa i Monismanien[30] i Expressen.[31] Sagan väckte stor uppmärksamhet och dåvarande finansminister Gunnar Sträng kommenterade den med: "Artikeln är en intressant kombination av stimulerande litterär förmåga och djup okunskap om skattepolitikens irrgångar. Men det begär vi ju inte att Astrid Lindgren ska klara."[32] Lindgren svarade honom med:
| ” | Ja, han säger att 'det begär vi inte att Astrid Lindgren ska klara,' men jag begär att Gunnar Sträng ska klara det! Och jag tycker inte det verkar som att han räknar så stort mycket bättre än jag – det här som han påstår är felräknat det är i så fall Riksskatteverket som har räknat fel, för jag har siffrorna därifrån." | „ |
| – Astrid Lindgren, Pomperipossa-debatten Expressen 10 mars 1976 | ||
samt att: "Berätta sagor har Gunnar Sträng nog lärt sig, men räkna det duger han inte till! Det vore bättre om vi bytte jobb!"[18] Ett stort skatteuppror startade i Sverige på grund av denna händelse och socialdemokraterna kritiserades för dels utformningen av skattesystemet, men också för det hånfulla bemötande som Sträng och regeringen hade gett Lindgren. Samma år förlorade den socialdemokratiska regeringen makten vid riksdagsvalet, för första gången på 40 år. Sagan användes i valrörelsen och bedöms, tillsammans med det ovan nämnda bemötandet, att ha påverkat valresultatet.[33]
Hon tog tydligt ställning mot kärnkraft inför omröstningen 1980 och hon skrev:
| ” | Detta land är inte till salu, det tillhör oss och våra barn och vi vill behålla det så att vi kan leva där. Dess sockel av granit ska inte proppas med radioaktivt avfall, som i alla evighet ska ligga där och hota ofödda generationer. | „ |
| – Astrid Lindgren, Inför folkomröstningen om kärnkraft [33] | ||
Det som engagerade henne mest var dock barn- och djurskyddsfrågor. Hon skrev boken Min ko vill ha roligt tillsammans med veterinären Kristina Forslund och förde en djurskyddskampanj i Expressen under tre år. Den började med en debattartikel hon skrev i Dagens nyheter 1985. Hon skrev bland annat "Kor och hagar behöver varandra, och vi behöver hagar och kor, friska kor, men så bra får det inte längre vara i Sverige." [34][källa behövs]
Statsminister Ingvar Carlsson gav henne på åttioårsdagen en djurskyddslag, Lex Lindgren, då han lärt sig av historiska misstag i att inte se Lindgrens opinionsbildande makt. Lindgren var först mycket glad för lagen, men beskrev den senare som "fisig", då den inte höll det han utlovat.[31] Engagemanget bidrog dock till att konsumenterna fick upp ögonen för djurskyddsfrågor i högre grad.
Då hon 1978 tilldelats tyska bokhandelns fredspris skrev hon talet Aldrig våld!, men efter att ha läst det ville inte arrangörerna att hon skulle hålla det, då hon jämförde våld i hemmen med våld i världen, något som ansågs kunna uppröra den tyska publiken. Lindgren menade att om man gav priset till en barnboksförfattarinna fick man räkna med att hon skulle utgå från barnkammaren, och om hon inte fick hålla talet skulle hon avstå från att komma. Hon höll talet, det trycktes i stora upplagor och fick därigenom genomslagskraft. Sverige fick en ny lag mot barnaga året efter, så Lindgrens uttalande låg väl i tiden. Svenska institutet och Riksutställningar skapade 2003 två utställningar Trygghet och frihet – leken som kraftkälla inspirerad av Astrid Lindgren. De kommenterade kopplingen som följer: "Det är naturligt att koppla Astrid Lindgren till frågor rörande barnens rättigheter i samhället. Hon förde fram barnens rättigheter 50 år före FN:s barnkonvention och 30 år före den svenska lagen mot barnaga."[35]
Lindgren engagerade sig även djupt i flyktingfrågor, i och med utvisningen av familjen Sincari från Åsele. Astrid Lindgren satte sig in i fallet och slutligen började hon stödja familjen och betalade Rodja och Jinda Sincaris läkar- och biomedicinarestudier ur egen ficka.[33][36]
Minnesmärken - konstverk och sedel
Astrid Lindgren-statyn och konstverket Källa Astrid i Vimmerby
1 juni 2007 [37] invigdes en Astrid Lindgren-staty utförd av konstnären Marie-Louise Ekman på Stora Torget i Vimmerby. Den 2 juni 2007 invigdes konstverket Källa Astrid av Berit Lindfeldt, avsett för Stortorget i Vimmerby, men som efter protester har placerats i trädgården på Astrid Lindgrens barndomsgård Näs.[37] Detta efter beslut av Vimmerby kommun den 8 mars 2005.[38]
Andra minnesmärken
Maja-Lisa Alexanderssons skulptur i Tegnérlunden i Stockholm.
En skulptur av Herta Hillfon vid Filmstaden i Solna.
Sedel
I april 2011 meddelade Sveriges Riksbank att en av de nya sedlar som planeras att ges ut från 2014-2015 kommer att prydas av ett porträtt av Astrid Lindgren. Hon, tillsammans med de övriga, har valts utifrån att ha fyllt kriterierna: "att personerna ska ha haft sin verksamhet under 1900-talet, de ska ha en folklig förankring och gärna ett internationellt anseende. Dessutom ska de representera olika delar av Sverige."[39] Astrid Lindgren och Småland kommer att pryda den nya 20-kronorssedeln.[39]
Astrid Lindgren-arkivet på världsarvslista
Samlingen med Astrid Lindgrens originalmanuskript i Kungliga Biblioteket blev 2005 uppsatt på Unescos Världsminneslista.[40]
Illustratörer
Fyra tecknare har i huvudsak illustrerat Astrid Lindgrens verk: Ingrid Vang Nyman, som stod för teckningarna till böckerna om Pippi, Björn Berg, som illustrerade Emil-böckerna, Eric Palmquist, som tecknade böckerna om Rasmus liksom i senare upplagor av böckerna om Kalle Blomkvist, samt Ilon Wikland, som tecknade böckerna om Lotta, Karlsson på taket, Madicken, Saltkråkan, Nils Karlsson Pyssling (undantaget äldre upplagor), Ronja, Mio, Bröderna Lejonhjärta samt novellsamlingen Sunnanäng. Bullerbybarnen och Kajsa Kavat har tolkats av såväl Vang Nyman som Wikland.
Utöver dessa fyra kom även ett antal illustratörer att teckna för enskilda böcker:
De äldre upplagorna av Nils Karlsson Pyssling och Kalle Blomkvist-trilogin tecknades av Ewa Billow respektive Eva Laurell och Kerstin Thorvall. Marika Delin gjorde bilderna till novellen Assar Bubbla och Lindgrens fristående bilderböcker illustrerades av Ilon Wikland, Marit Törnqvist, Birgitta Nordenskjöld, Hans Arnold, Svend Otto S, Harald Wiberg, Lars Klinting och Pija Lindenbaum. Teckningarna till flickbokstrilogin om Kati gjordes av Margit Uppenberg (Kati i Amerika och Kati i Italien) och Maivor Persson Malm (Kati i Paris), medan de två fristående flickböckerna Britt-Mari lättar sitt hjärta och Kerstin och jag saknar illustrationer.
Priser och utmärkelser
- 1944 - Andra pris i Rabén & Sjögrens pristävlan om flickböcker (Britt-Mari lättar sitt hjärta)
- 1945 - Första pris i Rabén & Sjögrens pristävlan om barnböcker (Pippi-Långstrump)
- 1945 - Svenska Dagbladets litteraturpris
- 1950 - Nils Holgersson-plaketten (Nils-Karlsson Pyssling)
- 1956 - Tyska Sonderpreis (Mio, min Mio)
- 1956 - Deutscher Jugendliteraturpreis
- 1957 - Statens stipendium åt författare av hög litterär förtjänst
- 1958 - H C Andersen-medaljen (Rasmus på luffen)
- 1963 - Astrid Lindgren blev som första barnboksförfattare invald i Samfundet de Nio
- 1966 - Svensk Damtidnings litteraturstipendium
- 1970 - Expressens Heffaklump (Än lever Emil i Lönneberga)
- 1970 - Tyska bokhandelns fredspris
- 1970 - Litteraturfrämjandets hederspris Guldskeppet
- 1970 - Lewis Carroll Shelf Award (Jul i stallet, bilder av Harald Wiberg)
- 1971 - Svenska Akademiens stora guldmedalj
- 1973 - BMF-plaketten
- 1973 - Hedersdoktor vid Linköpings universitet
- 1973 - The Brooklyn Art Books For Children Citations (Jul i stallet, bilder av Harald Wiberg)
- 1973 - Lewis Carroll Shelf Award (Pippi Långstrump)
- 1974 - Sovjetiska utmärkelsen Medalj för leende
- 1975 - Litteris et Artibus (kunglig guldmedalj i 8:e storleken)
- 1975 - Holländska utmärkelsen Silvergaffel
- 1977 - Svenska Deckarakademins pris för Barn- och ungdomsdeckare
- 1978 - Friedenspreis des Deutschen Buchhandels
- 1978 - International Writer's Prize, Wales (Welsh Arts Council)
- 1978 - Hedersdoktor vid universitetet i Leicester
- 1979 - Janusz Korczak-priset (Bröderna Lejonhjärta) (polska sektionen av IBBY)
- 1983 - Vimmerby kommuns kulturpris
- 1984 - Dag Hammarskjöld-medaljen (Svenska Turistföreningen)
- 1985 - Illis Quorum 12:e storleken
- 1985 - Jovanovic Zmaj-priset (Jugoslaviskt barnbokspris)
- 1985 - Karen Blixen-priset (Dansk Akademi)
- 1985 - Franska utmärkelsen Loisirs jeune élu par l'enfant
- 1986 - Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris
- 1986 - Årets djurvän (Svenska djurskyddsföreningen)
- 1987 - Tolstojmedaljen
- 1989 - Hedersdoktor vid Universitetet i Warszawa
- 1989 - Albert Schweitzer-medaljen, Washington
- 1990 - Frödingstipendiet
- 1992 - Årets smålänning
- 1993 - Unesco Book Award
- 1994 - Right Livelihood Award för sin kamp både för barns och djurs rättigheter
- 1994 - Albert Engström-priset
- 1996 - Slovenska statens medalj
- 1997 - Mensapriset
- 1997 - Årets svensk i världen
- 2000 - Hedersdoktor vid Linköpings universitet
- 2001- Grammis (Juryns hederspris) tillsammans med Georg Riedel
Uppgifterna kommer från www.astridlindgren.se.[41]
Utmärkelser uppkallade efter Astrid Lindgren
- Astrid Lindgren-priset - instiftat 1967 av Rabén & Sjögren
- Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (Astrid Lindgren Memorial Award) instiftat 2002 av Sveriges regering. Prissumman är på 5 miljoner kronor, vilket är världens största litteraturpris efter Nobelpriset i litteratur
- Samfundet De Nios Astrid Lindgren-pris instiftat 1997 och prissumman är på 125 000 kronor
- Emil-priset instiftat 1995 av Smålands akademi
- Astrid Lindgren-gästprofessuren vid Linnéuniversitetet i Växjö/Kalmar
Figurer
- Pippi Långstrump (skapad 1945, figurerar i 3 romaner, 1 novell och 9 bilderböcker)
- Kalle Blomkvist (1946, 3 romaner)
- Barnen i Bullerbyn (1947, 3 romaner och 3 bilderböcker)
- Nils Karlsson Pyssling (1949, 1 novell och 1 bilderbok)
- Kati (1949-1950, 3 romaner)
- Kajsa Kavat (1950, 1 novell och 1 bilderbok)
- Mio (1954, 1 roman)
- Karlsson på taket (1955, 3 romaner)
- Rasmus på luffen (1956, 1 roman)
- Rasmus Persson (1957, 1 roman)
- Lotta på Bråkmakargatan (1958, 2 romaner och 3 bilderböcker)
- Madicken (1960, 2 romaner, 2 noveller och 1 bilderbok)
- Emil i Lönneberga (1963, 3 romaner, 3 noveller och 4 bilderböcker)
- Tjorven (1964, 1 roman och 1 bilderbok)
- Bröderna Lejonhjärta (1973, 1 roman)
- Ronja Rövardotter (1981, 1 roman)
Bibliografi
Barn-, flick-, och ungdomsböcker och novellsamlingar
- 1944 - Britt-Mari lättar sitt hjärta (flickbok)
- 1945 - Pippi Långstrump
- 1945 - Kerstin och jag (flickbok)
- 1946 - Pippi Långstrump går ombord
- 1946 - Mästerdetektiven Blomkvist
- 1947 - Alla vi barn i Bullerbyn
- 1948 - Pippi Långstrump i Söderhavet
- 1949 - Mera om oss barn i Bullerbyn
- 1949 - Nils Karlsson Pyssling (novellsamling)
- 1950 - Kajsa Kavat (novellsamling)
- 1950 - Kati i Amerika (flickbok)
- 1951 - Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt
- 1952 - Kati på Kaptensgatan (senare omdöpt till Kati i Italien) (flickbok)
- 1952 - Bara roligt i Bullerbyn
- 1953 - Kalle Blomkvist och Rasmus
- 1954 - Mio, min Mio
- 1954 - Kati i Paris (flickbok)
- 1955 - Lillebror och Karlsson på taket
- 1956 - Rasmus på luffen
- 1957 - Rasmus, Pontus och Toker
- 1958 - Barnen på Bråkmakargatan
- 1959 - Sunnanäng (novellsamling)
- 1960 - Madicken
- 1961 - Lotta på Bråkmakargatan
- 1962 - Karlsson på taket flyger igen
- 1963 - Emil i Lönneberga
- 1964 - Vi på Saltkråkan
- 1966 - Nya hyss av Emil i Lönneberga
- 1968 - Karlsson på taket smyger igen
- 1970 - Än lever Emil i Lönneberga
- 1973 - Bröderna Lejonhjärta
- 1976 - Madicken och Junibackens Pims
- 1981 - Ronja Rövardotter
Noveller
- 1949 - I skymningslandet
- 1979 - Pippi Långstrump har julgransplundring
- 1984 - När lilla Ida skulle göra hyss
- 1985 - Emils hyss nr 325
- 1986 - Inget knussel, sa Emil i Lönneberga
- 1987 - Assar Bubbla eller Det var nära ögat att det inte blev någon bok om Pippi Långstrump
- 1991 - När Lisabet pillade in en ärta i näsan
- 1993 - Jullov är ett bra påhitt, sa Madicken
Bilderböcker
- 1947 - Jag vill inte gå och lägga mej (illustrationer av Birgitta Nordenskjöld - senare släppt i nyupplaga med illustrationer av Ilon Wikland)
- 1947 - Känner du Pippi Långstrump?
- 1951 - Jag vill också gå i skolan (illustrationer av Birgitta Nordenskjöld - senare släppt i nyupplaga med illustrationer av Ilon Wikland)
- 1954 - Jag vill också ha ett syskon (illustrationer av Birgitta Nordenskjöld - senare släppt i nyupplaga med illustrationer av Ilon Wikland)
- 1956 - Nils Karlsson-Pyssling flyttar in
- 1958 - Kajsa Kavat hjälper mormor
- 1961 - Jul i stallet (ill. Harald Wiberg, nyutgåva: ill. Lars Klinting)
- 1963 - Jul i Bullerbyn
- 1965 - Vår i Bullerbyn
- 1966 - Barnens Dag i Bullerbyn
- 1967 - Skrållan och sjörövarna
- 1969 - Pippi flyttar in
- 1969 - Pippi ordnar allt
- 1970 - Pippi är starkast i världen
- 1970 - Pippi håller kalas
- 1971 - Visst kan Lotta cykla
- 1971 - På rymmen med Pippi Långstrump
- 1971 - Pippi går till sjöss
- 1971 - Pippi vill inte bli stor
- 1972 - Den där Emil
- 1973 - Allrakäraste syster (ur novellsamlingen Nils Karlsson Pyssling, ill. Hans Arnold)
- 1976 - När Emil skulle dra ut Linas tand
- 1977 - Visst kan Lotta nästan allting
- 1983 - Titta, Madicken, det snöar!
- 1984 - Spelar min lind, sjunger min näktergal (ur novellsamlingen Sunnanäng, ill. Svend Otto S)
- 1985 - Draken med de röda ögonen (ill. Ilon Wikland)
- 1986 - Skinn Skerping - Hemskast av alla spöken i Småland (ill. Ilon Wikland)
- 1989 - När Bäckhultarn for till stan (ill. Marit Törnqvist)
- 1990 - Visst är Lotta en glad unge
- 1991 - När Adam Engelbrekt blev tvärarg (ur novellsamlingen Kajsa Kavat, ill. Marit Törnqvist)
- 1994 - I skymningslandet (ur novellsamlingen Nils Karlsson Pyssling, ill. Marit Törnqvist)
- 1995 - Emil med paltsmeten
- 1997 - Emil och soppskålen
- 2000 - Pippi Långstrump i Humlegården
- 2002 - Mirabell (ur novellsamlingen Nils Karlsson Pyssling, ill. Pija Lindenbaum)
- 2003 - Sunnanäng (ur novellsamlingen Sunnanäng, ill. Marit Törnqvist)
Fotoberättelser
Fotografier av Anna Riwkin-Brick.
- 1956 - Eva möter Noriko-San
- 1958 - Sia bor på Kilimandjaro
- 1959 - Mina svenska kusiner
- 1960 - Sötast i världen
- 1960 - Lilibet, cirkusbarn
- 1962 - Marko bor i Jugoslavien
- 1963 - Jackie bor i Holland
- 1965 - Randi bor i Norge
- 1966 - Noy bor i Thailand
- 1968 - Matti bor i Finland
Biografier
Övriga böcker
Samlingsvolymer
- 1952 - Boken om Pippi Långstrump (Innehåller Pippi Långstrump, Pippi Långstrump går ombord och Pippi Långstrump i Söderhavet - samtliga dock i redigerat skick)
- 1961 - Bullerbyboken (Innehåller Alla vi barn i Bullerbyn, Mera om oss barn i Bullerbyn och Bara roligt i Bullerbyn)
- 1967 - Salikons rosor (Innehåller novellsamlingarna Sunnanäng och Nils Karlsson-Pyssling samt första kapitlet ur Mio, min Mio)
- 1972 - Allt om Karlsson på taket (Innehåller Lillebror och Karlsson på taket, Karlsson på taket flyger igen och Karlsson på taket smyger igen
- 1980 - Sagorna (Innehåller novellsamlingarna Nils Karlsson-Pyssling och Sunnanäng samt Draken med de röda ögonen och avsnitt ur Bröderna Lejonhjärta, Karlsson på taket flyger igen och Mio, min Mio)
- 1982 - Småländsk tjurfäktare (Innehåller novellsamlingen Kajsa Kavat och Barnen på Bråkmakargatan, samt Bäckhultarn far till stan, och avsnitt ur Vi på Saltkråkan, Mera om oss barn i Bullerbyn, Madicken och Än lever Emil i Lönneberga)
- 1983 - Allas vår Madicken (Innehåller Madicken och Madicken och Junibackens Pims)
- 1984 - Stora Emilboken (Innehåller Emil i Lönneberga, Nya hyss av Emil i Lönneberga och Än lever Emil i Lönneberga)
- 1985 - Julberättelser (Innehåller avsnitt ur Kajsa Kavat, Mera om oss barn i Bullerbyn, Madicken, Nya hyss av Emil i Lönneberga, Än lever Emil i Lönneberga, samt bilderböckerna Jul i stallet, Kajsa Kavat hjälper mormor, Titta, Madicken, det snöar och Visst kan Lotta nästan allting)
- 1989 - Ida och Emil i Lönneberga (Innehåller Emils hyss nr 325, När lilla Ida skulle göra hyss och Inget knussel, sa Emil i Lönneberga)
- 1992 - God Jul i Stugan (Innehåller avsnitt ur Kajsa Kavat, Alla vi barn i Bullerbyn, Mera om oss barn i Bullerbyn och Madicken, samt bilderböckerna Jul i stallet, Jul i Bullerbyn, Kajsa Kavat hjälper mormor, Titta, Madicken, det snöar! och Visst kan Lotta nästan allting)
- 1993 - Lottas komihågbok (Innehåller Visst kan Lotta cykla, Visst kan Lotta nästan allting och Visst är Lotta en glad unge)
- 2002 - Alla mina barn (Innehåller utdrag ur böcker med samtliga de fjorton huvudfigurerna)
Filmografi
Svenska spelfilmer
Animerade filmatiseringar
- 1968 - Малыш и Карлсон ("Malysj i Karlson", Sovjetunionen)
- 1970 - Карлсон вернулся ("Karlson vernulsia", Sovjetunionen)
- 1997 - Pippi Långstrump (Kanada/Tyskland/Sverige)
- 1998 - Pippi Långstrump (TV-serie i 26 avsnitt, Kanada/Tyskland/Sverige)
- 2002 - Karlsson på taket (Norge/Sverige)
- 2002 - Karlsson på taket (TV-serie i 26 avsnitt, Norge/Sverige)
Anmärkning:
- Avsnitt av 1998 års TV-serie med Pippi Långstrump har även omredigerats till filmer - bland dessa märks speciellt Pippi i Söderhavet som fick biopremiär och består av seriens tre sista avsnitt.
Utländska spelfilms-filmatiseringar
- 1971 - Erazem in Potepuh (TV-serie, Jugoslavien, närmare bestämt Slovenien - se vidare [1])
- 1976 - Priklyucheniya Kalle-syschika (Sovjetunionen, närmare bestämt Litauen - se vidare imdb)
- 1978 - Rasmus brodjaga (Sovjetunionen - se vidare [2])
- 1984 - Пеппи Длинныйчулок ("Peppi Dlinnyjtjulok", TV-film, Sovjetunionen)
- 1985 - Emila nedarbi (TV-film, Lettland)
- 1985 - Pippi Långstrump (TV-film, USA)
- 1988 - Pippi Långstrump - Starkast i världen (USA)
Se även
Referenser
Noter
- ^ - 2002, s. Om priset - fakta om priset.
- ^ Lindgren 1999, s. 79-80.
- ^ Astridlindgren.se 2011b.
- ^ [a b] Astridlindgren.se 2011i.
- ^ [a b] Astrid Lindgren 100 år[död länk]. Åhléns. Läst 6 november 2007.
- ^ Bergsten 2007.
- ^ Astridlindgren.se 2011c.
- ^ [a b] Hagerfors 2002.
- ^ Heurling 1993, s. 211.
- ^ [a b c d e] Heurling 1993, s. 212.
- ^ Barnboksrevolutionen började på sängkanten[död länk]. Kansliet för litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne Statens kulturråd. Läst 6 november 2007.
- ^ Astridlindgren.se 2011d.
- ^ Edström 1992, s. 80-118.
- ^ Alsing & Lundh 1999, s. 140.
- ^ [a b] Astrid Lindgren: personligt[död länk]. Labyrint. 28 januari 2002. Läst 6 november 2007.
- ^ [a b] Astridlindgren.se 2011e.
- ^ Astridlindgren.se 2011f.
- ^ [a b] Astrid Anna Emilia Lindgren 100 år[död länk]. Borås konstmuseum. Läst 6 november 2007.
- ^ En sjavig bokraggare från Hamburg[död länk]. www.astridlindgren.se. Läst 6 november 2007.
- ^ Knutsen-Öy 2007.
- ^ Astridlindgren.se 2011h.
- ^ Kvint 1997.
- ^ Norrköpings Tidningar 27 december 1945
- ^ Svenska barnboksinstitutet, klipp ur Pippi-recensioner[död länk]. Dagens Nyheter. 29 november 1945. Läst 6 november 2007.
- ^ Wahlström 2011.
- ^ Om Bettina Kummerling. Läst 2011114.
- ^ om CHILLL-projektet. Läst 20111114.
- ^ Om konferensen 2008. Läst 20111114.
- ^ Strömstedt 1977.
- ^ Lindgren 1976.
- ^ [a b] Astridlindgren.se 2011a.
- ^ Norlin 2002.
- ^ [a b c] Hansson 2002.
- ^ Dagens Nyheter 3 maj 1985
- ^ Axelsson 2003.
- ^ Falkengård 2006.
- ^ [a b] http://www.vimmerby.se/templates/www_page____5307.aspx [död länk]
- ^ SVT 2005.
- ^ [a b] - 2011, s. Sveriges nya sedlar och mynt.
- ^ - 2005, s. Astrid Lindgren-arkivet, UNESCO.
- ^ Astridlindgren.se 2011g.
Källor
Tryckta källor
- Alsing, Rolf; Lundh, Jonas, reds. (1999), 1900-talet - en bok från Aftonbladet, Stockholm: Aftonbladet med stöd av Statens skolverk, ISBN 91-630-8939-4
- Edström, Vivi (1992), Astrid Lindgren - Vildtoring och lägereld, Stockholm: Rabén & Sjögren, ISBN 91-29-59611-4
- Heurling, Bo (1993), Författaren själv: ett biografiskt lexikon av och om 1189 samtida svenska författare, Höganäs: Wiken, ISBN 91-7119-105-4
- Kvint, Kerstin (1997), Astrid i vida världen, Stockholm: Kvints, ISBN 91-88374-16-5
- Lindgren, Astrid (1977), ”Astrid Lindgren berättar om sig själv”, i Ørvig, Mary, En bok om Astrid Lindgren, Stockholm: Rabén & Sjögren, s. 10-13, ISBN 91-29-47547-3
- Lindgren, Astrid (1999), Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult - barndomsminnen och essäer (3), Stockholm: Rabén & Sjögren, ISBN 91-29-64586-7
- Strömstedt, Margareta (1977), Astrid Lindgren - en levnadsteckning, Stockholm: Rabén & Sjögren, ISBN 91-29-50279-9
- Wahlström, Eva (2011), Fria flickor före Pippi: Ester Blenda Nordström och Karin Michaëlis - Astrid Lindgrens föregångare, "Skrifter / utgivna av Svenska barnboksinstitutet, 0347-5387 ; 114" (1), Göteborg: Makadam förlag, s. 301, ISBN 978-91-7061-094-3
Webbkällor
- - (2002), Om priset – fakta om priset, Statens kulturråd, Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA), arkiverad från ursprungsadressen den 2011-08-03, http://www.webcitation.org/60euqR4Ud, läst 3 augusti 2011
- - (2005), Astrid Lindgren Archive, UNESCO, arkiverad från ursprungsadressen den 2011-08-03, http://www.webcitation.org/60fLoDDrR, läst 3 augusti 2011
- - (2011), Sveriges nya sedlar och mynt, Sveriges riksbank (publicerad 6/4-2011), arkiverad från ursprungsadressen den 2011-08-03, http://www.webcitation.org/60euNjXJY, läst 3 augusti 2011
- Bergsten, Magnus (2007), ”Astrid Lindgren – från A till Ö”, Populär historia (LRF Media), 20 september 2007, arkiverad från ursprungsadressen den 2011-08-06, http://www.webcitation.org/60jMqaBtG, läst 6 augusti 2011
- Astridlindgren.se (2011a), Människan - opinionsbildaren, astridlindgren.se: Saltkråkan AB, http://www.astridlindgren.se/manniskan/opinionsbildaren, läst 1 augusti 2011
- Astridlindgren.se (2011b), Människan – privatlivet, skolan, astridlindgren.se: Saltkråkan AB, http://www.astridlindgren.se/manniskan/privatlivet/skolan, läst 1 augusti 2011
- Astridlindgren.se (2011c), Människan – yrkeslivet, astridlindgren.se: Saltkråkan AB, http://www.astridlindgren.se/manniskan/yrkeslivet, läst 1 augusti 2011
- Astridlindgren.se (2011d), Mer fakta – utvalda årtal, astridlindgren.se: Saltkråkan AB, http://www.astridlindgren.se/mer-fakta/utvalda-artal, läst 1 augusti 2011
- Astridlindgren.se (2011e), Världen runt – Astrid i världen, astridlindgren.se: Saltkråkan AB, http://www.astridlindgren.se/varlden-runt/astrid-i-varlden, läst 1 augusti 2011
- Astridlindgren.se (2011f), FAQ vanliga frågor, astridlindgren.se: Saltkråkan AB, http://www.astridlindgren.se/faq, läst 1 augusti 2011
- Astridlindgren.se (2011g), Mer fakta – priser och utmärkelser, astridlindgren.se: Saltkråkan AB, http://www.astridlindgren.se/mer-fakta/priser-och-utmarkelser, läst 1 augusti 2011
- Astridlindgren.se (2011h), Världen runt – Karaktärerna i andra länder, astridlindgren.se: Saltkråkan AB, http://www.astridlindgren.se/varlden-runt/karaktarerna-i-andra-lander, läst 1 augusti 2011
- Astridlindgren.se (2011i), Människan – Kort biografi, astridlindgren.se: Saltkråkan AB, http://www.astridlindgren.se/manniskan/kort-biografi, läst 1 augusti 2011
- Astridlindgren.se (2011), www.astridlindgren.se, Lidingö: Saltkråkan AB, http://www.astridlindgren.se/, läst 12 maj 2011
- Axelsson, Ann-Sofie (2003), ”Trygghet och frihet”, Riksutställningar, nr 3 (Riksutställningar Swedish Travelling Exhibitions), arkiverad från ursprungsadressen den 2011-08-06, http://www.webcitation.org/60jPOoEle, läst 6 augusti 2011
- Falkengård, Christina (2006), ”Tillbaka i Sverige för att bli läkare”, Läkartidningen, nr 5 (Läkartidningen Förlag AB), Februari 2006, arkiverad från ursprungsadressen den 2011-08-06, http://www.webcitation.org/60jP60whq, läst 6 augusti 2011
- Hagerfors, Anna-Maria (2002), ”Astrids sista farväl”, Dagens nyheter, 8/3-2002, arkiverad från ursprungsadressen den 2011-08-02, http://www.webcitation.org/60dwnPE2y, läst 2 augusti 2011
- Hansson, Anita (2002), ”Sagan som blev regeringens fall”, Aftonbladet, 29/1-2002, arkiverad från ursprungsadressen den 2011-08-02, http://www.webcitation.org/60jKwrNPb, läst 2 augusti 2011
- Knutsen-Öy, Maria (2007), ”Astrid Lindgren – en folkkär rebell”, Stockholms fria (Mediekooperativet Fria Tidningar), 31 mars 2007, arkiverad från ursprungsadressen den 2011-08-06, http://www.webcitation.org/60jNhJwzj, läst 6 augusti 2011
- Lindgren, Astrid (1976), Pomperipossa i Monismanien, Expressen, arkiverad från ursprungsadressen den 2011-08-03, http://www.webcitation.org/60fICdhUI, läst 3 augusti 2011
- Norlin, Arne (2002), ”Så föddes vår största författare”, Aftonbladet, 28 januari 2002, arkiverad från ursprungsadressen den 2011-08-06, http://www.webcitation.org/60jPlYN18, läst 6 augusti 2011
- SVT (2005), Källa Astrid byggs vid barndomshemmet, svt.se: Sveriges television, arkiverad från ursprungsadressen den 2011-08-02, http://www.webcitation.org/60dtYh1XM, läst 2 augusti 2011
Externa länkar
Wikiquote har citat av eller om Astrid Lindgren.
Wikimedia Commons har media som rör Astrid Lindgren.- Astrid Lindgrens officiella webbplats
- Astrid Lindgrens värld
- Astrid Lindgrens Näs
- Astrid Lindgren-sällskapet
- Omslag till böckerna
- Astrid Lindgren i Libris
- Astrid Lindgren på Internet Movie Database (engelska)
- Astrid Lindgren på Svensk Filmdatabas
Videoklipp
- Astrid Lindgren hos Hylands hörna, 1963-01-02
- Astrid Lindgren läser ur sin bok "Mio min Mio". SVT-programmet Sagostunden
- Astrid Lindgren läser ur sin bok "Jul i stallet"(1979)
| |||||||
.jpg)
