Lerums kommun

	Lerums kommun; Kommun
	Lerums kommunhus.
	; Lerums kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Västergötland
Län	Västra Götalands län (1998–); Älvsborgs län (–1997)
Centralort	Lerum
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	43 563 (2024-09-30)
Areal	308,41 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	258,55 kvadratkilometer
- därav vatten	49,86 kvadratkilometer
Bef.täthet	168,49 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	57°46′00″N 12°18′00″Ö / 57.766666666667°N 12.3°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Alingsås domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1447
Anställda	2 875 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1441 (1998–); 1524 (–1997)
GeoNames	2696500
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Lerums kommun är en kommun i Västra Götalands län med drygt 43 000 invånare. Centralort är Lerum.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Lerum, Skallsjö, Stora Lundby och Östad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Stora Lundby (genom sammanslagning av de tidigare kommunerna Bergum, Stora Lundby och Östad) medan Lerums landskommun och Skallsjö landskommun förblev oförändrade.

1969 införlivades i Lerums landskommun Skallsjö landskommun samt delar ur den då upplösta Stora Lundby landskommun (Stora Lundby och Östads församlingar). Lerums kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Lerums landskommun.^[5]

Lerums kommun är med i Göteborgsregionens kommunalförbund.

Kommunen ingår sedan bildandet i Alingsås tingsrätts domsaga.^[6]

Geografi

Kommunen ligger i före detta Älvsborgs län i de västra delarna av landskapet Västergötland, öster om Göteborgs kommun i före detta Göteborgs och Bohus län och gränsar i väster också till Ale kommun, i öster till Alingsås kommun och Bollebygds kommun, alla tre i före detta Älvsborgs län samt i söder till Härryda kommun och Partille kommun i före detta Göteborgs och Bohus län. Genom kommunen rinner Säveån.

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Lerums kommun

Kommunens naturlandskap består av sprickdalar, där de flesta kullarna är täckta av ett tunt moräntäcke och leror avsatta i dalgångarna. Ett typiskt exempel är Säveåns dalgång med sjön Sävelången. I de odlade lerområdena har åar eroderat sig ner och skapat raviner, ofta omgivna av lövskogklädda sluttningar, som man ser längs Säveåns dalgångar. Vid Östad finns ett isälvsdelta som gradvis övergår i ett åssystem norrut. Skogen i söder är rik på sjöar och populär för friluftsliv.^[7]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar: Lerums församling, Skallsjö församling, Stora Lundby församling och Östads församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna^[8]: Lerum, Skallsjö, Stora Lundby och Östad.

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det åtta tätorter i Lerums kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Lerum	26 913
2	Gråbo	6 021
3	Björboholm	1 036
4	Sjövik	929
5	Tollered	920
6	Öxeryd	544
7	Slätthult	231
8	Norsesund/Ingared (del av)	151

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Ingared (Norseund) var delad på två kommuner: Lerums kommun och Alingsås kommun.

Styre och politik

Styre

Kommunen styrs efter valet 2018 av Alliansen i Lerums kommun bestående av Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.^[9]

År	Partier
1994–1998	M	MP	L	C	KD
1998–2002	M	KD	MP	L	C
2002–2006	M	L	KD	C
2006–2010	M	L	C	KD
2010–2014	M	L	C	KD
2014–2018	S	MP	L	C
2019–2022	M	C	L	KD
2023–	M	S

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2023–2026
Ordförande	M	Douglas Thisell
Förste vice ordförande	S	Eva Lövgren
Andre vice ordförande	MP	Daniel Eriksson

Källa:^[10]

Mandatfördelning 1970–2022

Största partiet i Lerums kommunfullmäktige efter valet 2022 är Moderaterna.^[11] Moderaterna var också största parti i valen 2006, 2010 och 2018. Socialdemokraterna var största parti i kommunvalen 1970–2002 samt 2014.^[12]^[13]

Samtliga av Sveriges åtta riksdagspartier finns representerade i Lerums kommunfullmäktige.

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

1

13

7

13

1

6

13

7

13

6

41

91,0

37

1973

1

13

7

6

1

6

13

7

6

41

93,4

35

6

1976

2

13

10

7

1

8

2

13

10

7

8

41

94,0

28

13

1979

2

13

8

7

1

10

2

13

8

7

10

41

92,7

29

12

1982

2

14

2

6

4

1

12

2

14

2

6

4

12

41

93,2

27

14

1985

2

13

3

4

9

1

9

2

13

3

4

9

41

91,7

27

14

1988

2

12

4

3

5

7

1

7

2

12

4

3

5

7

41

88,1

22

19

1991

2

12

4

3

5

4

6

4

11

12

4

3

5

4

6

4

11

51

89,2

32

19

1994

3

18

6

2

1

4

2

11

3

18

6

4

11

51

88,8

27

24

1998

6

14

4

3

4

7

13

6

14

4

3

4

7

13

51

84,04

29

22

2002

5

16

3

2

8

4

13

5

16

3

8

4

13

51

83,34

27

24

2006

3

14

4

1

4

3

18

3

14

4

3

18

51

85,26

29

22

2010

3

13

4

2

4

6

2

17

3

13

4

6

17

51

87,56

27

24

2014

3

13

6

5

4

5

2

13

3

13

6

5

4

5

13

51

88,51

27

24

2018

3

11

3

7

5

3

14

3

11

3

7

5

3

14

51

89,79

25

26

2022

4

12

3

7

3

4

14

4

12

3

7

3

4

14

51

88,23

27

24

Övriga 1973 var God miljö i Lerums kommun
Övriga 1994 var Folkviljan i Lerum

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

I Lerum finns under mandatperioden 2023–2026 två politiker med titeln kommunalråd: Kommunstyrelsens ordförande är kommunalråd på heltid. 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen är kommunalråd på heltid som oppositionsråd.^[14]

Presidium 2023–2026
Ordförande	M	Viktor Lundblad
Förste vice ordförande	S	Renée Bengtsson
Andre vice ordförande	V	Anette Holgersson

Källa:^[15]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

	Från	Till	Politisk tillhörighet
Ingamaj Wallertz Olsson		1998	Moderaterna
Henrik Ripa	1998	2010	Moderaterna
Anna-Lena Holberg	2010	2013	Moderaterna
Henrik Ripa	2013	2014	Moderaterna
Dennis Jeryd	2014	2018	Socialdemokraterna
Renée Norgren Jeryd	2018	2018	Socialdemokraterna
Alexander Abenius	2019	2022	Moderaterna
Viktor Lundblad	2023	2026	Moderaterna

Övriga nämnder

Nämnd	Ordförande		1:e vice ordförande		2:e vice ordförande
Kultur och fritidsnämnden	M	Vincent Nordgren	S	Linda Silander	C	Robert Linder Blomberg
Samhällsbyggnadsnämnden	M	Dennis Ramberg	S	Patrik Wendeblad	MP	Katarina Kuzmanovic
Stöd och Omsorgsnämnden	S	Jon Haraldsson	M	Lovisa Gustafsson	SD	Aiki Atka
Utbildningsnämnden	S	Renée Bengtsson	M	Maria Bergstedt	L	Viktoria Lindberg Martinell

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Individnämnden	M	Kai Bengtsson	L	Marica Parling
Miljö- och byggnadsnämnden	M	Magnus Lansenfeldt	KD	Ida Torp
Överförmyndarnämnden	S	Halim Azemi	L	Sophie Svensson
Valnämnden	S	Pamela Danielsson	KD	Gunilla Lindell

Källa:^[16]

Vänorter

Vänortssamarbeten

Vihanti, Finland
Nibe, Danmark

Vänortsförbindelser

Baldone, Lettland^[17]

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

År 2009 diplomerades Lerums kommun med Fair Trade City av svenska Fairtrade och enligt Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet i Sveriges kommuner kom Lerum på 62:a plats av 290 år 2010. Ungdomsarbetslösheten i Lerum var samma år 8 procent.

Infrastruktur

Transporter

Kommunen ligger längs E20 och Västra stambanan som genomkorsar kommunen från sydväst mot öster. Längre norrut genomkorsas kommunen från väster mot nordöst av länsväg 190. Stambanan trafikeras av Göteborgs pendeltåg med stopp vid Aspens station, Aspedalen, Lerums station, Stenkullen och Floda station på väg mot Alingsås.

Utbildning

Lerums gymnasium är ett riksrekryterande idrottsgymnasium för segling.

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Lerums kommun 1970–2020^[18]

År			Folkmängd
1970			23 520
1975			28 162
1980			29 871
1985			31 063
1990			33 206
1995			34 610
2000			35 214
2005			36 506
2010			38 580
2015			40 181
2020			43 020
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Kultur

Kulturarv

Se även: Lista över fornlämningar i Lerums kommun

Kommunvapen

Blasonering: I fält av guld ett framåtvänt svart oxhuvud med röd tunga och däröver en röd ginstam belagd med tre ekblad av guld. Olika framställningar av vapnet har lett till upprörda känslor.^[19]

Oxhuvudet kommer från oxen i Vättle härads sigill från 1500-talet. De tre löven syftar på de enheter som bildade kommunen 1969. På grund av viss oenighet om utformningen blev vapnet inte antaget och registrerat förrän 1982.

Den 19 april 2007 lanserade Lerums kommun en ny logotyp med ett bildmärke som ersatte det traditionella kommunvapnet i de flesta sammanhang. Den nya logotypen föreställer en väv i form av kommunens kartbild. Den tog två och ett halvt år att arbeta fram till en kostnad av 2,5 miljoner kronor.^[20] Olika åsikter om designen har lett till upprörda känslor. Den nya logotypen kallas av Lerums invånare i folkmun för "trasan" på grund av dess likhet med en trasa. Den 9 januari 2024 återinförde kommunen det gamla kommunvapnet i alla sammanhang och tog även bort sloganen "Mer än du tror"^[21]

Se även

Referenser

Noter

^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Alingsås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”Lerum - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lerum. Läst 5 maj 2024.
^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”SVT: Alliansen ska styra Lerum”. https://www.svt.se/nyheter/val2018/alliansen-ska-styra-kommunen-i-lerum. Läst 13 november 2018.
^ ”Kommunfullmäktige - Ledamöter”. Lerums kommun. Arkiverad från originalet den 21 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190121011036/https://lerum.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=185. Läst 20 januari 2019.
^ ”Valpresentation”. resultat.val.se. https://resultat.val.se/val2022/KF/14/1441?r=S&t=2. Läst 16 juni 2024.
^ Socialdemokraterna och Folkpartiet fick samma antal mandat i valet 1970 men Socialdemokraterna fick 257 fler röster.
^ Statistiska centralbyråns och Valmyndighetens valstatistik.
^ ”Kommunstyrelsens arbetsutskott - Förtroendevalda i Lerums kommun”. lerum.tromanpublik.se. https://lerum.tromanpublik.se/organisation/43d2fb9d-6aa7-4839-b0ac-fdc3ea32800f. Läst 16 juni 2024.
^ ”Kommunstyrelsen - Ledamöter”. Lerums kommun. Arkiverad från originalet den 21 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190121011002/https://www.lerum.se/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Kommunstyrelsen/Ledamoter/. Läst 20 januari 2019.
^ ”Förtroendemannaregistret - Lerums Kommun”. Lerums kommun. https://lerum.tromanpublik.se/. Läst 20 januari 2019.
^ ”Vänorter och vänortssamarbeten”. Lerums kommun. Arkiverad från originalet den 12 december 2018. https://web.archive.org/web/20181212075851/https://www.lerum.se/Kommun-och-politik/Internationellt-arbete/Vanorter/. Läst 26 maj 2015.
^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 1 mars 2016.
^ DN (2 augusti 2007). ”Fel bild av Lerums kommunvapen”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/fel-bild-av-lerums-kommunvapen. Läst 3 mars 2013.
^ Christina Lundin (19 april 2007). ”Kommunen byter logga och profil”. Lerums Tidning. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524215859/http://www.lerumstidning.com/nyhet_visa.asp?id=4398&sidnamn=NYHETER. Läst 16 mars 2009.
^ ”Lerums kommun återtar kommunvapnet som symbol”. lerum.se. https://lerum.se/nyheter/nyhetsarkiv---lerum.se/2024-01-09-lerums-kommun-atertar-kommunvapnet-som-symbol. Läst 21 januari 2024.

Vidare läsning

Hjelm, Fredrik; Strandberg, Ann-Charlott (1999). Lerums kommun : Lerum, Skallsjö, Stora Lundby och Östads socknar. Kulturhistorisk byggnadsinventering / Stiftelsen Älvsborgs länsmuseum, 0280-5189 ; 40. Vänersborg: Älvsborgs länsmuseum. Libris 2863571
Kulturmiljöer i Lerums kommun. Vänersborg: Älvsborgs länsmuseum. 1999. Libris 10455113
Olsson, Helmer (1945). Folkliv och folkdikt i Vättle härad under 1800-talet. Skrifter / utg. av Kungl. Gustav Adolfs akademien för folklivsforskning, 99-0440828-9 ; 12. Uppsala: Lundequistska bokhandeln i distribution. Libris 452619
Zollitsch, Martin (1999). Arkitektur i Lerums kommun : byggnader och miljöer av arkitektoniskt intresse : ett urval. [Lerum]: [Byggnadsnämnden]. Libris 2869169

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Lerums kommun.
Bilder & media
Lerums kommun

[5078c22ea655b33765c2014142e5210134f655db-1] [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Alingsås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] ”Lerum - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lerum. Läst 5 maj 2024.

[8] 
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[9] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[9] ”SVT: Alliansen ska styra Lerum”. https://www.svt.se/nyheter/val2018/alliansen-ska-styra-kommunen-i-lerum. Läst 13 november 2018.

[10] ”Kommunfullmäktige - Ledamöter”. Lerums kommun. Arkiverad från originalet den 21 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190121011036/https://lerum.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=185. Läst 20 januari 2019.

[11] ”Valpresentation”. resultat.val.se. https://resultat.val.se/val2022/KF/14/1441?r=S&t=2. Läst 16 juni 2024.

[12] Socialdemokraterna och Folkpartiet fick samma antal mandat i valet 1970 men Socialdemokraterna fick 257 fler röster.

[13] Statistiska centralbyråns och Valmyndighetens valstatistik.

[14] ”Kommunstyrelsens arbetsutskott - Förtroendevalda i Lerums kommun”. lerum.tromanpublik.se. https://lerum.tromanpublik.se/organisation/43d2fb9d-6aa7-4839-b0ac-fdc3ea32800f. Läst 16 juni 2024.

[15] ”Kommunstyrelsen - Ledamöter”. Lerums kommun. Arkiverad från originalet den 21 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190121011002/https://www.lerum.se/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Kommunstyrelsen/Ledamoter/. Läst 20 januari 2019.

[16] ”Förtroendemannaregistret - Lerums Kommun”. Lerums kommun. https://lerum.tromanpublik.se/. Läst 20 januari 2019.

[17] ”Vänorter och vänortssamarbeten”. Lerums kommun. Arkiverad från originalet den 12 december 2018. https://web.archive.org/web/20181212075851/https://www.lerum.se/Kommun-och-politik/Internationellt-arbete/Vanorter/. Läst 26 maj 2015.

[18] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 1 mars 2016.

[19] DN (2 augusti 2007). ”Fel bild av Lerums kommunvapen”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/fel-bild-av-lerums-kommunvapen. Läst 3 mars 2013.

[20] Christina Lundin (19 april 2007). ”Kommunen byter logga och profil”. Lerums Tidning. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524215859/http://www.lerumstidning.com/nyhet_visa.asp?id=4398&sidnamn=NYHETER. Läst 16 mars 2009.

[21] ”Lerums kommun återtar kommunvapnet som symbol”. lerum.se. https://lerum.se/nyheter/nyhetsarkiv---lerum.se/2024-01-09-lerums-kommun-atertar-kommunvapnet-som-symbol. Läst 21 januari 2024.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]