Liberalkonservatism
| Del av en serie om Konservatism |
|
| |
| Varianter | |
|
Frihetlig · Grön · Kultur · Liberal | |
| Principer | |
|
Auktoritet · Disciplin · Elitism (Aristokrati |
|
| Filosofer | |
|
Bonald · Burke · Carlyle · Chateaubriand |
|
| Statsmän | |
|
Adams · Adenauer · Bismarck · Churchill | |
Liberalkonservatism är en politisk filosofi som grundar sig i en blandning av liberalismens syn på marknadsekonomi och individuella rättigheter samt konservatismens respekt för traditioner och försiktig samhällsutveckling. Den kännetecknas även av en tro på religionens betydelse, och står i motsättning till exempelvis socialliberalism, där tradition inte tillmäts något intrinsikalt värde (utan endast ett instrumentellt). Liberalkonservatismen omfattas idag av många etablerade höger-mitten-partier i främst Västeuropa.
Termen liberalkonservatism ska inte förväxlas med konservativ liberalism som till skillnad från liberalkonservatismen är en förgrening av liberalismen och inte konservatismen[1]. Historiskt har liberalkonservatismen kombinerat konservativa värderingar i t.ex. sociala frågor med en liberal syn på ekonomin.
Exempel på liberalkonservativa partier i det moderna samhället är Moderaterna och Medborgerlig Samling i Sverige och Samlingspartiet i Finland.
I Sverige är kända företrädare för liberalkonservatism tidningen Axess magasins chefredaktör PJ Anders Linder[2] och Svensk tidskrift.[3]
Referenser
- ^ http://traditionochfason.wordpress.com/2009/06/16/liberal-konservatism-och-konservativ-liberalism/
- ^ Den upplysta konservatismen, Svenska Dagbladet 28 februari 2010
- ^ svensktidskrift.se
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
