Hoppa till innehållet

Orusts kommun

(Omdirigerad från Orust kommun)
Orusts kommun
Kommun
Kommunhuset i Henån
SloganDen stora ön i väst
Kommunens vapen.
Orusts kommunvapen
LandSverige
LandskapBohuslän
LänVästra Götalands län (–)
Göteborgs och Bohus län (–)
CentralortHenån
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd15 380 ()[1]
Areal883,3 kvadratkilometer ()[2]
- därav land386,5 kvadratkilometer[2]
- därav vatten496,8 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet39,79 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°14′00″N 11°41′00″Ö / 58.233333333333°N 11.683333333333°Ö / 58.233333333333; 11.683333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsUddevalla domkrets (–)
Stenungsunds domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1314[3]
Anställda1 475 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1421
GeoNames2686246
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Orusts kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Göteborgs och Bohus län. Centralort är Henån.

Kommunen omfattar ön Orust, där de flesta invånarna bor, samt många omkringliggande mindre öar, holmar och skär, varav några är bebodda, till exempel Flatön, Lyrön, Härmanö, Gullholmen, Käringön och Malö. Det lokala näringslivet dominerades i början på 2020-talet av båtbyggeri, en bransch som svarade för mer än 50 procent av kommunens arbetstillfällen.

Sedan kommunen bildades 1971 och fram till mitten på 1970-talet ökade befolkningen snabbt och har därefter legat stabilt runt 15 000 invånare. Kommunen har sedan 2010 styrts av olika blocköverskridande koalitioner.

Kommunfullmäktige på Orust tog 1993 ett beslut om att skriva kommunnamnet som "Orust kommun", alltså utan genitiv-s. Beslutet står i strid både med allmänna grammatiska regler och med statliga beslut vid kommunens bildande. Kommunnamnet hade understundom skrivits så sedan bildandet av kommunen och förespråkarna ansåg därför att man fastställde en redan befintlig praxis.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Gullholmen, Käringön, Långelanda, Mollösund, Morlanda (del av), Myckleby, Röra, Stala, Tegneby och Torp. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Morlanda landskommun minskades 1892 när Skaftö landskommun utbröts

I området fanns följande municipalsamhällen: Mollösund (29 januari 1886–31 december 1970), Gullholmen (29 januari 1886–31 december 1959), Hälleviksstrand (29 januari 1886–31 december 1959), Käringön (29 september 1886–31 december 1959), Ellös (30 november 1893–31 december 1959), Edshultshall (18 november 1910–31 december 1956), Stocken (18 november 1910–31 december 1959).

Vid kommunreformen 1952 bildades i området de tre storkommunerna Morlanda (av de tidigare kommunerna Gullholmen, Käringön, Mollösund och Morlanda), Myckleby (av Långelanda och Myckleby och Torp) och Tegneby (av Röra och Stala och Tegneby).

1962 bildades Östra Orusts landskommun genom en sammanslagning av Myckleby och Tegneby landskommuner.

Orusts kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Morlanda och Östra Orusts landskommuner.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2006 i Stenungsunds tingsrätts domsaga och ingår sedan 2007 i Uddevalla tingsrätts domsaga.[6]

Kommunen är belägen i Skagerrak och i de mellersta delarna av landskapet Bohuslän med Lysekils kommun i norr och Uddevalla kommun i norr och öster. Sydost om kommunen finns Stenungsunds kommun och i söder Tjörns kommun, alla i före detta Göteborgs och Bohus län. Kommunen skiljs från fastlandet av Björnsundsfjorden och Kalvöfjord i norr och av Havstensfjorden i öster. I söder skiljs kommunen från ön Tjörn av Stigfjorden.

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen omfattar ön Orust, där de flesta invånarna bor, samt många omkringliggande mindre öar, holmar och skär, varav några är bebodda, till exempel Flatön, Lyrön, Härmanö, Gullholmen, Käringön och Malö.

Huvudön är 346 km2, vilket gör den till Sveriges till ytan fjärde största ö. Dess berggrund utgörs av gnejs och är uppsprucken i plintformade höjder, vilket resulterar i branta kuster och branta bergsluttningar mot sprickdalar fyllda med lera. Östra delen av ön, liksom den inre delen, har bergsplatåer klädda med barrskog och i dalgångarna finns öppen jordbruksmark. Bergshöjderna övergår till ett ljunghedslandskap väster om sprickdalen mellan Henån och Varekil. Ljunghedslandskapet övergår i sin tur till snårvegetation och kala berghällar mot yttersta kusten. Vid till exempel den grunda, örika Stigfjorden i söder finns strandängar.[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]

Orusts kommun Hela riket






  Bebyggelse (9,3 %)
  Skog (48,4 %)
  Öppen myrmark (0,8 %)
  Jordbruksmark (18,6 %)
  Övrig mark (22,8 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

År 2023 fanns 11 naturreservat i Orusts kommun. Bland dessa öarna Valön, Koljön, Härmanö och halvön Råssö. Bland reservaten hittas även Kollungeröd Vatten som inkluderar en av Bohusläns få lerslättssjöar.[9] Ungefär 8,2 procent (9,0 procent av landytan) av Orusts kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade 3 475 hektar.[10]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar: Långelanda, Morlanda, Myckleby, Röra, Stala, Tegneby och Torps.

Distrikt (socknar) inom Orusts kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 10 distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[11]

År 2020 bodde 46,1 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[12]

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 var politiskt orolig. Inledningsvis styrdes kommunen av en minoritetskoalition bestående av Socialdemokraterna, Folkpartiet och Folkviljan på Orust. I december 2011 röstades dock dess budget ner när två ledamöter från Folkviljan på Orust valde att rösta på oppositionens budget. I februari 2012 meddelades att partiet hoppade av den styrande koalitionen och istället anslöt sig till samarbetet mellan de så kallade "Samarbetspartierna" (Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Orustpartiet). Tillsammans tog de sju partierna över makten.[13] Efter valet 2014 stannade Centerpartiet, Miljöpartiet, Folkviljan, Vänsterpartiet och Orustpartiet kvar vid makten medan Moderaterna och Kristdemokraterna byttes ut mot Socialdemokraterna.[14]

Valet 2018 ledde till delvis maktskifte när en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkviljan på Orust och Liberalerna tog över makten.[15] Socialdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna stannade kvar vid makten även efter valet 2022.[16]

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2023–2026
Ordförande L Hans Pernervik
Förste vice ordförande S Glenn Patriksson
Andre vice ordförande FO Anders Wingård

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPSDNYDFPOOPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701311107
1311107
4182,0
38
1973131387
131387
4187,0
38
1976141476
141476
4188,3
356
1979141377
141377
4188,2
347
198211511419
151149
4188,4
329
198511411078
141078
4187,4
347
19881539716
153976
4183,6
3011
1991211228628
211228628
4185,1
2912
1994212210636
212210636
4186,1
2219
1998412235438
412235438
4179,31
2714
2002313226636
313226636
4178,24
2615
20062122117538
21227538
4181,26
2516
201011131514519
1135459
4183,55
2516
201421044215517
210442557
4185,07
2219
2018293636327
293636327
4187,24
2219
20223112625228
3112625228
4185,06
2714
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]

Totalt har kommunstyrelsen 13 ledamöter, varav fyra tillhör Socialdemokraterna. Moderaterna och Centerpartiet har två ledamöter vardera medan Folkviljan på Orust, Liberalerna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet samt en oberoende ledamot har alla en ledamot vardera.[17]

Presidium 2023–2026
Ordförande S Catharina Bråkenhielm
Förste vice ordförande M Anders Arnell
Andre vice ordförande C Lars Larsson

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext]
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Krisledningsnämnden S Catharina Bråkenhielm C Lars Larsson
Miljö- och byggnadsnämnden M Christin Hagberg C Peter Kristensson
Sociala myndighetsnämnden S Britt-Marie Andrén-Karlsson C Maria Sörkvist
Valnämnden S Anne-Marie Petersson C Johan Stein
Överförmyndarnämnden - M Ina Olsvik

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Det lokala näringslivet dominerades i början på 2020-talet av båtbyggeri, en bransch som svarade för mer än 50 procent av kommunens arbetstillfällen. Branschen har stor spännvidd och inkluderar både hantverksmässig produktion av orustbåtar till industriell produktion av fritidsbåtar.Det fanns även elektronisk-, mekanisk och livsmedelsindustri. Även jordbruket spelade en viss roll. Bland kommunens företag kan nämnas Hallberg-Rassy, Marinfloc AB (rengöringsutrustning för fartyg) och Orust Fartygsservice AB.[7] Sommarturismen var i början av 2020-talet stor och betydande näring i Orust, som ledde till att befolkningen sommartid ökade till cirka 40 000 personer.

En stor del av de förvärvsarbetande pendlade ut från kommunen, varav de flesta söderut till kommunerna (i nämnd ordning):[18]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Med länsväg 160 har kommunen broförbindelser till Tjörn med Skåpesundsbron och till den nordvästra delen av Uddevalla kommun med Nötesundsbron. Med bilfärjan Svanesundsleden finns förbindelse mellan Svanesund och Kolhättan norr om Ödsmål i Stenungsunds kommun.

År 1960 öppnades Tjörnbroförbindelsen söderöver mot det expansiva industrisamhället Stenungsund och 1966 invigdes Nötesundsbron som gav fast vägförbindelse norrut mot Uddevalla.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

När de traditionella näringarna lades ner under 1900-talet och nya arbetstillfällen saknades, minskade befolkningen betydligt, särskilt i de västliga bygderna. Det var först under 1960-talet som utvecklingen vände, och en folkökning tog fart som pågick under ett par decennier. Numera ligger befolkningssiffrorna ganska stabilt. Det som hände var att fler och fler fick möjlighet att arbetspendla allt längre sträckor.

Kommunen har 15 380 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 156:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Orusts kommun 1970–2020[19]
ÅrFolkmängd
1970
  
8 907
1975
  
10 586
1980
  
12 364
1985
  
12 890
1990
  
14 240
1995
  
15 235
2000
  
15 023
2005
  
15 188
2010
  
15 221
2015
  
15 010
2020
  
15 315
Runsten vid Hoga på Orust

Orust är rikt på fornlämningar från exempelvis Neolitikum. Det finns ett antal fornborgar, gånggrifter, stendösar, samt boplatser, där man funnit delfinben i de utgrävda avfallshögarna. Ett område med en del sådana här fynd är Brattås fornlämningsområde.

Kulturhistoriskt kan kommunen delas in i kustbygd och inlandsbygd.

Kustbygderna, särskilt den västra kustremsan med kala berg, skärgård och ständiga pålandsvindar, har alltid präglats av havet och havsnäringarna. Skeppsfrakt, båtbyggeri och fiske har varit förutsättningen för bosättning. En rad fiskelägen växte fram från slutet av medeltiden och framåt, och de stod och föll i hög grad med hur tillgången till sill gick upp och ner.

Inlandsbygderna har varit jordbruksbygder. Mellan de många långsträckta bergsryggarna breder små slättbygder ut sig på dalbottnarna, och den odlingsbara marken har utnyttjats nogsamt. På klassiskt bohuslänskt sätt har husen placerats i kanten mellan berg och åker, så att ingen jord slösats bort i onödan.

Skogen har utnyttjats hårt, och i perioder närmast plundrats. Avverkning till hus och båtvirke har gjort ön närmast skoglös, och med djurbete därtill har återväxten hämmats, och jorderosionen ökat.

Det är först under 1900-talet som ön har börjat bli grön igen, mycket tack vare att de gamla näringarna gick tillbaka.

Blasonering: I blått fält en av vågskura bildad stam av silver och därovan tre stolpvis ställda och bjälkvis ordnade långor av silver och med krok av guld i munnen inom en sluten ekbladskrans av guld.

Vapnet, som utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet 1983 och registrades 1984, går tillbaka till motivet i ett äldre häradssigill.

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Stenungsunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b] ”Orust - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/orust. Läst 10 maj 2023. 
  8. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  9. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/sok.html. Läst 11 maj 2023. 
  10. ^ ”Skyddad natur 2019-12-31” (PDF). SCB. 2020. sid. 55. https://www.scb.se/contentassets/cf879447b6cb4274abf79ac6bfd3d392/mi0603_2019a01_sm_mi41sm2001.pdf. Läst 5 maj 2023. 
  11. ^
  12. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=1421&id2=null. Läst 11 maj 2023. 
  13. ^ ”Politisk majoritet äntligen fastslagen på Orust”. Stenungsundsposten. 8 februari 2012. Arkiverad från originalet den 23 november 2014. https://archive.ph/20141123010837/http://stenungsundsposten.gotanet.se/cms/index.php?mact=News,cntnt01,detail,0&cntnt01articleid=1628. Läst 10 maj 2023. 
  14. ^ ”Orust har idag en ny politisk majoritet.”. Miljöpartiet. https://www.mp.se/orust/just-nu/orust-har-en-ny-majoritet/. Läst 10 maj 2023. 
  15. ^ Hagström, Anders (18 oktober 2018). ”Nytt blocköverskridande styre klart på Orust”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/nytt-blockoverskridande-styre-klart-pa-orust. Läst 10 maj 2023. 
  16. ^ ”Styren i kommuner efter valet 2022”. SKR. https://skr.se/download/18.306601f81872c3c60e114e88/1680249619967/Styre-kommuner-valet-2022-rev-webb.xlsx. Läst 10 maj 2023. 
  17. ^ Orust.se: Kommunstyrelsen Arkiverad 26 mars 2023 hämtat från the Wayback Machine. Läst 8 juli 2023
  18. ^ ”Kommunfakta”. www.orust.se. https://www.orust.se/kommun-och-politik/kommunfakta. Läst 10 maj 2023. ”Orust är en attraktiv kommun att bo i men också ett populärt besöksmål. Orust har nästan lika många fritidshus som permanentbostäder. Sommartid när de flesta fritidshusen är bebodda och campingplatser, gästhamnar, hotell och vandrarhemmet mera är fyllda av besökare, kanske antalet människor i kommunen närmar sig 40 000 personer.[...] Kommunen har en stor utpendling. Göteborg, Stenungsund, och Uddevalla, i nämnd storleksordning, är de största utpendlingsorterna.” 
  19. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]