Jungfru Marie bebådelsedag
 Bebådelsen, målning av Leonardo da Vinci | |
| Typ | Kristen högtid |
|---|---|
| Datum | 25 mars med vissa undantag i katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna. I Svenska kyrkan söndag mellan 22-28 mars. |
| Geografi och firare | Kristna i hela världen |
| Period | Gammal tradition |
| Anledning | Maria fick genom ärkeängeln Gabriel veta att hon var havande med Jesus, enligt Bibeln |
| Traditioner | gudstjänster, våffelätande |
| Andra namn | Vårfrudagen Våffeldagen |
| Tidigare namn | Herrens bebådelse |
| Relaterat | Jul |
Jungfru Marie bebådelsedag,[1] Annuntiatio Mariæ, tidigare även Herrens bebådelse, Vårfrudagen, Frue dag, är en årlig kristen högtid som firas nio månader före jul i syfte att högtidlighålla att jungfru Maria genom ärkeängeln Gabriel fick veta att hon var havande med Jesus.
Jungfru Marie bebådelsedag firas 25 mars i katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna, med vissa undantag beroende på när påsken inträffar. I Svenska kyrkan firas dagen på den söndag som infaller 22–28 mars, och temat är "Guds mäktiga verk".[2]
Kristen tradition
Kyrkoåret kom tidigt att innefatta en rad dagar som särskilt ägnas jungfru Maria i hennes egenskap av Guds moder. Många av dessa Mariafester har även ett starkt kristologiskt innehåll.
Katolska kyrkan
År 1684 införde katolska kyrkan traditionen att, när 25 mars infaller i stilla veckan, fira jungfru Marie bebådelsedag på lördagen före palmsöndagen eller på tredjedag påsk.
Denna tradition fortlever även i de ortodoxa kyrkorna.
Svenska kyrkan
Sedan 1953 firas i Svenska kyrkan dagen den söndag som infaller 22–28 mars, såvida inte palmsöndagen infaller under denna period eller tidigare; då placeras Jungfru Marie bebådelsedag på söndagen före palmsöndagen.[3]
Av de ursprungliga Mariadagarna har Svenska kyrkan bevarat två. Kyndelsmässodagen firas den söndag som infaller närmast den 2 februari till minne av hur Maria frambar Jesus i templet och Marie bebådelsedag (vårfrudagen) söndagen närmast den 25 mars till minne av hur ärkeängeln Gabriel kom med budet till Maria att hon skulle föda Jesus. Marie bebådelsedag infaller nio månader före jul men är även nära associerad med vårdagjämningen.
Andra dagar tillägnade Maria
Andra Mariafester av gammalt ursprung är Marias besök hos Elisabet (Luk. 1:39-56), Johannes döparens mor, den 31 maj (tidigare 2 juli) och Marie lekamliga upptagande till himlen den 15 augusti, assumptio. Marie födelsedag den 8 september är troligen invigningsdagen för den nuvarande Sankta Annakyrkan i Jerusalem, uppförd på den plats där Marie födelsehus anses ha legat. Marie utkorelse och fullkomliga renhet firas den 8 december.
Svenska våffeldagen
Förr kallades denna dag – som var en helgdag – för Vårfrudagen (tidigare Frue dag i Skåne[4]) efter titeln Vår Fru för jungfru Maria. I Sverige har vårfrudagen i folkmun omformats till våffeldagen, vilket gett upphov till seden att äta våfflor denna dag. Våffeldagen är alltså fortfarande den 25 mars, trots att det svenskkyrkliga kyrkoårets helgdag flyttats till en söndag.[5]
Se även
- Bebådelsen
- Immaculata conceptio
- Notre dame, franska för "Vår Fru"
Referenser
Noter
- ^ Frithiof Dahlby och Lars Åke Lundberg: Nya kyrkokalendern, Verbum Förlag AB, 1983, ISBN 9152602974
- ^ ”Jungfru Marie bebådelsedag”. Svenska kyrkan. https://www.svenskakyrkan.se/troochandlighet/kyrkoarets-bibeltexter?helgdag=3. Läst 27 november 2015.
- ^ Jungfru Marie bebådelsedag, Den svenska evangelieboken, antagen för Svenska kyrkan av 2002 års kyrkomöte.
- ^ NE: vårfrudagen, hämtad 30 november 2012.
- ^ ”Marie bebådelsedag och våffeldagen, 25 mars”. Nordiska museet. http://www.nordiskamuseet.se/publication.asp?publicationid=1669. Läst 24 mars 2011.
| |||||||||||
