Melodifestivalen

Melodifestivalen
Bild från Melodifestivalen 2014
Officiellt namn	Melodifestivalen
Tidpunkt	Januari–mars
År	1958–1963, 1965–1969, 1971–1975, 1977–
Upplagor	58 (2018)
Geografisk omfattning	Olika städer runt om i Sverige
Arrangör	Sveriges Television
Webbplats	svt.se/melodifestivalen

Melodifestivalen (även Mello, Schlagerfestivalen, Schlager-SM eller Svenska Melodifestivalen) är en återkommande svensk musiktävling, anordnad av Sveriges Television. Tävlingens vinnare blir Sveriges bidrag till den europeiska musiktävlingen Eurovision Song Contest (ESC). Sedan 1958 har Sveriges artist och bidrag till Eurovision Song Contest valts ut genom en nationell final, med undantag för åren 1964, 1970 och 1976. Dessa tre år avstod Sverige deltagande i ESC av olika skäl. Den nationella finalen har sedan 1967 gått under namnet Melodifestival, som år 2001 ändrades till Melodifestivalen. Programmet är ett av Sveriges mest sedda. Rekordet sattes 2006, då finalen hade 4 242 000 tittare.

År 2013 var det det fjortonde året i följd som programmet blev årets mest sedda. Alla dessa var finaler inklusive år 2000 och 2001 som ännu inte hade deltävlingar. År 2014 bröts den sviten då det mest sedda programmet blev Kalle Anka på julafton.

I Eurovision Song Contest tillhör Sverige de länder som nått störst framgång med sex stycken vinster, en andraplacering och sex stycken tredjeplaceringar (inga semifinaler inräknat). Utöver detta har Sverige kommit på sistaplats i två finaler och dessutom missat en finalplats genom kvalificeringsheat en gång. Sverige är också ett av de länder som tävlat flest år i ESC och ligger för närvarande på delad sjunde plats (med Spanien) på totalt 55 deltagandeår.

Under en period hade Sveriges Television återpublicerat tidigare Melodifestivalsfinaler och även deltävlingar och Andra chansen åren 2002-2005 i sitt i Öppet arkiv. De finaler som då publicerades sändes 1960, 1977, 1978, 1982, 1985, 1987-1990, 1992-1994, 1996-1998 samt 2000-2005. I maj 2016 valde Sveriges Television, av rättighetsskäl, att inte längre tillhandahålla en stor del av finalerna. De finaler som är kvar i Öppet arkiv är finalerna åren 1960, 1974, 1975, 1979, 1980, 1983, 1984, 1986, 1991, 1995 och 1999. Samtliga deltävlingar och Andra chansen försvann i och med denna avpublicering.

Om Melodifestivalen

Finalen avgjordes mellan 2002 och 2012 i Globen i Stockholm. Även 1989, året då Globen invigdes, hölls tävlingen där.

Friends Arena i Solna där finalen avgjordes från och med 2013.

Siw Malmkvist framför April, april i Melodifestivalen 1961. Liveorkester i bakgrunden.

Melodifestivalen är en svensk musiktävling som utser Sveriges artist och bidrag till den europeiska musiktävlingen Eurovision Song Contest. I Eurovision Song Contest har Sverige lyckats väl varför den svenska uttagningen alltid har varit populär och lockat stora tittarskaror. Intresset för den svenska uttagningen har ökat markant efter år 2002, då man gjorde om tävlingen med deltävlingar, uppsamlingsheat och final. Efter varje gång Sverige har vunnit har man stått värdland. Av ekonomiska skäl har den svenska uttagningen därför dessa år ofta blivit nedbantad, möjligen undantagen Melodifestivalen 2013, där Sveriges Television behöll ursprungsformatet med deltävlingar och uppsamlingsheat innan finalen hölls. Uttagningen har även blivit nedbantad andra år och då med anledning av dålig ekonomi.

Tävlingen anordnas av Sveriges Television (som fram till 1979 hette Sveriges Radio-TV) någon gång under perioden januari–mars varje år. De år som Sverige inte har ställt upp i tävlingen har ingen festival arrangerats eftersom tanken med tävlingen är att vinnaren ska åka till det land som det året arrangerar ESC och där tävla för Sverige. Totalt har Sverige missat fem år i Eurovisionen: två gånger för att man gjorde debuten på det tredje ESC-året och tre gånger (1964, 1970 och 1976) av egen fri vilja. 1964 kunde man inte deltaga på grund av en artiststrejk, 1970 bojkottades tävlingen av Sverige och fem andra länder eftersom man tyckte att det var oschysst att fyra länder hade kunnat dela på vinsten året innan, och 1976 avstod Sverige tävlan av ekonomiska skäl.

Melodifestivalerna är det genom tiderna mest sedda underhållningsprogrammet i Sveriges Television och det är mycket vanligt att populära bidrag från Melodifestivalen dyker upp på Svensktoppen strax efter Melodifestivalen. Under 2000-talets första decennium har de blivit allt vanligare även på Trackslistan och försäljningslistan. Melodifestivalen har också varit ett startskott för många artisters framtida musikkarriärer för såsom Lena Philipsson, Carola Häggkvist och Charlotte Perrelli, liksom för skivbolagsdirektörer som Bert Karlsson. Sedan år 2002 är Christer Björkman anställd av Sveriges Television som tävlingsproducent/exekutiv producent för programmet. Han anställdes på SVT då tävlingen skulle få ett helt nytt Sverigeturneringsformat, som man haft sedan dess. Innan dess hölls varje års tävling i en enda finalkväll även om man under några år hade semifinaler innan en final hölls.

Uttagningsform

Sverige har medverkat i Eurovisionen sedan slutet av 1950-talet och uttagningsformerna har varierat över tiden. Det har hänt att man övergått till en ny metod för att sedan återgå till den tidigare metoden igen. Den vanligaste metoden har varit en enda finalkväll med ett antal tävlande bidrag. Vissa år var finalkvällen då uppdelad i två omgångar, där jurygrupper fick rösta vidare ungefär halva startfältet till en superfinal, även om man under många års tid bara hade en enda omgång. Under de två första åren användes ett semifinalsystem innan finalen höll och detta system återanvändes delvis till 1971 års tävling.

År 2002 gjordes konceptet om så att tävlingen utökades dramatiskt. Istället för att bara ha en enda finalkväll med cirka tio bidrag lades det till fyra deltävlingar och därefter ett uppsamlingsheat innan finalen skulle hållas. Systemet innebar att antalet bidrag ökades till 32 stycken med åtta bidrag per deltävling. Från varje deltävling röstas ettan och tvåan till finalen, medan trean och fyran får en ny chans i uppsamlingsheatet, kallat Andra chansen (sedan 2004). Från uppsamlingsheatet går sedan ytterligare två bidrag till finalen. År 2015 har konceptet gjorts om något där antalet tävlande bidrag har minskat, från 32 till 28 stycken. Dessutom går fyra bidrag vidare från Andra chansen till finalen, vilket gör att 12 bidrag tävlar i finalen.

Tävlingen har alltid arrangerats under perioden januari–mars, dock med undantag för de semifinaler som arrangerades inför 1959 och 1960 års tävling samt den s.k. webbjokertävlingen som arrangerades inför 2010-12 års festivaler. Dessa hölls istället några månader före den riktiga festivalen, som hölls på våren. Det tidigaste datumet en Melodifestival har arrangerats på var den 19 januari (2002) och det senaste var 31 mars (1991). Sedan år 1967 har tävlingen kallats för Melodifestival eller Melodifestivalen (det senare sedan 2001). Innan dess kallades tävlingen för Schlagertävlingen (1958), Säg det med musik: Stora schlagertävlingen (1959), Eurovisionsschlagern, svensk final (1960–1963) och Svensk sångfestival (1965–1966). Att festivalen alltid arrangeras så tidigt på våren har att göra med EBU-regler, som bestämmer att före ett visst datum ska alla tävlande ESC-länder ha valt artist och bidrag. Detta datum varierar från år till år beroende på när Eurovision Song Contest kommer att äga rum.

Levande orkester användes åren 1959–1963, 1965–1969, 1971–1975, 1977–1984 och 1987–2000. Åren däremellan har Sverige inte deltagit, med undantag för åren 1985–1986, då man inte använde orkester av ekonomiska skäl. Från och med år 2001 har inte orkester används till förmån för det så kallade "singback"-systemet, vilket innebär att musiken ligger förinspelad på band. Regeln har dock alltid varit att all huvud- och körsång ska göras live utan undantag. Sedan år 2009 får dock även körsång vara förinspelad på band, vilket dock inte är tillåtet i Eurovisionen. Därför har Sveriges Television som regel att körsången måste kunna göras live om ett sådant bidrag skulle vinna Melodifestivalen. Antalet personer på scenen har också ökat markant, då reglerna för detta också har förändrats. I Eurovision Song Contest är det bara tillåtet att ha sex personer på scenen (artister, bakgrundssångare och dansare) per bidrag, vilket det också länge var i Sverige. Sedan 2009 tillåts dock åtta personer på scenen per bidrag, även om samma regel för körsång finns för vinnande bidrag som har för många människor på scenen.

Röstnings- och poängsystem

Röstningssystemet i tävlingen har varierat från år till år, då Sveriges Television gång på gång ändrat systemet för hur man ska kora vinnaren. Under alla år som man arrangerat tävlingen har det i stort sett alltid varit jurygrupper som fått avgöra tävlingarnas utgång, dock med undantag vissa år.

Poströster

Semifinalerna för Melodifestivalen 1959 och finalen för Melodifestivalen 1962 avgjordes enbart med hjälp av poströster.

Telefonröster

Under sändningen av finalen 1993 avslöjades det mitt i direktsändningen att TV-tittarna skulle få avgöra den finalens andra röstningsomgång med hjälp av telefonröstning, vilket dock skrotades till året därpå.

Från år 1999 och fram tills idag (2018) delar juryn och publiken ut hälften av poängen var i finalerna. Publiken har då röstat med telefon och SMS (sedan 2006).

Sedan delfinaler infördes år 2002 är det tittarna som har avgjort genom telefonröstning vilka bidrag som kvalificerar sig vidare till uppsamlingsheat och final. Ett system med jury under Melodifestivalen 2005 togs bort under pågående tävling.

Från uppsamlingsheatet har tittarna också makten att avgöra finalisterna (genom telefon- och SMS-röstning), även om det första året (2002) avgjordes helt av en jury.

Jurygrupper

I 1965 infördes systemet med att låta elva regionala jurygrupper, som fick representera varsin stad från norr till söder, vara med och rösta. Detta har många år efteråt använts som jurymall. På grund av att antalet jurygrupper varit olika har också poängsystemet sett olika ut. Sedan Eurovisionen införde en fast poängsumma (1–8, 10 och 12 poäng) år 1975 har Sveriges Television till och från använt den som typ av mall och justerat den något.

I finalen har jurygrupperna varit sammansatta på olika sätt under olika år. Fram till 2009 har de representerat olika svenska städer, olika åldersgrupper med mera. När telefonröstning från tittarna fick större genomslag har jurygruppernas sammansättning inte alltid presenterats lika ingående för tittarna.

Internationella jurygrupper

Från 2009 har jurygruppsbiten förändrats då Sveriges Television valde att satsa mer internationellt i juryröstandet. Då användes en internationell jury som en tolfte jurygrupp i finalen, men denna jury deltog även i deltävlingarna där de fick utse en elfte finalist. Denna jurygrupp utökades sedan året därpå, då Sveriges Television strök sex svenska städer till förmån för lika många tävlande ESC-länder som fick agera jurygrupper. Sedan år 2011 är det endast tävlande ESC-länder som agerar jurygrupper i den svenska finalen. Jurygrupperna delar dock fortfarande ut lika många poäng som publikens telefon- och SMS-röster, som sedan samma år delas ut procentuellt utifrån hur många röster varje bidrag har fått. Eftersom jurygrupperna och publiken delar ut samma totalpoäng (473 poäng vardera) får ett bidrag som får 10 procent av telefonrösterna 10 procent av de 473 tittarpoängen, poäng som avrundas uppåt till närmaste heltal. På senare år gör juryerna sin avläggning under generalrepetitionen kvällen före den direktsända finalen äger rum. Jurygrupperna får instruktioner att "försöka hitta ett bidrag som kan få en topplacering i ESC".

Applikationsröster ("Hjärtröster")

I Melodifestivalen 2015 infördes möjligheten att "hjärtrösta" genom en mobilapplikation under varje bidrags liveframträdande, men på grund av tekniska problem räknades dessa inte i finalen det året. Dessa röster var till skillnad från telefon/SMS-rösterna kostnadsfria men vägde lika tungt som övriga röster. Flera röstningsrekord slogs efter att den möjligheten infördes. Hjärtrösterna utjämnade skillnaden mellan publikens poäng på bidragen och minskade därmed publikens inflytande över slutresultatet i förhållande till inflytandet från de internationella jurygrupperna vars poäng hade en större spridning. SVTs Gustav Dahlander kommenterade 2017 att "Mycket ska alltså till för att ett bidrag som är en klar favorit hos jurygrupperna inte ska vinna." Aftonbladets Markus Larsson skrev att "Appen gör framför allt att publikens röster blir mindre värda". Sedan införandet av hjärtrösterna är det alltså artisternas framträdanden under repetitionen kvällen före finalen som kan tillmätas störst betydelse för utgången av tävlingen.

I Melodifestivalen 2017 var standardavvikelsen för juryrösterna 28,7 medan den för publikrösterna endast var 9,12.

Språkregler

Fram till år 2001 var alla bidrag som tävlade i Melodifestivalen tvungna att framföras helt på svenska. Undantagsvis lades dock till en fras på något annat språk, såsom "Decibel, you're gonna be a star" eller "We are all the winners, we are all the best". I Eurovision Song Contest fick bidragen framföras på valfritt språk under större delen av 1970-talet och de svenskspråkiga vinnarna av Melodifestivalen översattes då ibland till engelska, exempelvis när ABBA:s "Waterloo" vann i Brighton 1974. Reglerna ändrades dock vid 1970-talets slut och varje land skulle framföra landets modersmål. De svenska bidragen förblev då svenskspråkiga i ESC-finalen fram till 1999 då regeln om valfritt språk återinfördes. Sedan dess har de svenska bidragen uteslutet sjungits på engelska i Eurovision Song Contest, vilket även gäller Sveriges bidrag år 1999–2001, som alltså vann innan språkregeln upplöstes i den svenska uttagningen. Även efter att språkregeln upphörde i svenska Melodifestivalen har samtliga bidrag som vunnit på svenska, såsom Lena Philipssons "Det gör ont" från 2004 och Carola Häggkvists "Evighet" från 2006, översatts till engelska.

När Sveriges Television gjorde om Melodifestivalen år 2002 passade man även på att göra om språkregeln så att alla bidrag får framföras på vilket språk som helst. Däremot väljer Sveriges Television att varje år ge plats åt cirka tio bidrag som framförs på svenska. Den siffran blir dock varje år justerad till att vissa år ha färre och andra år fler svenska bidrag.

Genrer och inriktning

Melodifestivalens bidrag har ofta utgjort en lokal definition av begreppet "schlager", med lättaktig pop, som gick i en glidning från inspiration av jazz och swing under 1960-talet över till inspiration av disco under 1970-talet. Efter att melodin "Waterloo" av ABBA vann 1974 gick trenden för resten av decenniet mot långsammare popballader, som de av Lasse Berghagen och Björn Skifs. Även dansband och dansbandsartister deltog med framgång. Under 1980-talet dominerades tävlingen av lättsmälta dansbands- och poplåtar, som de av Kikki Danielsson och Lotta Engberg, medan framgångarna under 1990-talet huvudsakligen gick till popballader. I samband med att telefonomröstningarna infördes 1999 blev det allt tuffare för balladerna, och musiken började gå mot "ren" pop och disco.

En viss konformism (det samtida svenska "schlager"-begreppet) fanns länge, men den började brytas när tävlingens upplägg förändrades 2002 och fler artister, grupper och bidrag som tidigare betraktats som för tävlingen alltför "udda" började nå större framgång och uppmärksamhet, bland annat Brandsta City Släckers med sin trallvänliga och humoristiska rock, Sarek, Nordman med sin etnopop samt The Ark med sin glamrock. I början av 2000-talet har även andelen elektroniska instrument i låtarna ökat, då liveorkestern avskaffats.

Ekonomi

"Vi brukar ju aldrig tala om exakt vad ett program kostar. Det är en princip vi hållit i
många, många år. [...] Det här är småpengar jämfört med kvalificerad drama.
[...] Jämför det med en dramaserie på tre avsnitt."
— Eva Hamilton i Ekots lördagsintervju 15 mars 2008.

Ekot: Hur gör ni för att inte bli en del av [de många ekonomiska intressena]?
Hamilton: Våra avtal är ju tillgängliga för Granskningsnämnden. Vi har haft konsulter
inne som har tittat hur avvägningen ser ut. Om den verkar korrekt eller inte.
— Eva Hamilton i Ekots lördagsintervju 9 mars 2013.

Sveriges Television hade 2015 ännu inte öppet redovisat hur mycket det kostar att arrangera en Melodifestival. År 2008 fick Sveriges Televisions dåvarande verkställande direktör Eva Hamilton frågan i Ekots lördagsintervju och besvarade då endast med att kostnaden kunde jämföras i storlek med Expedition Robinson eller en dramaserie i tre delar. Fem år senare intervjuades Hamilton återigen i Ekots lördagsintervju och sade vid detta tillfälle att "Nettokostnaden för licensbetalaren för ett avsnitt av melodifestivalen är [lite drygt] två miljoner kronor. [...] Det är ungefär vad ett kvalificerat nöjesprogram kostar om vi spelar in i en studio i Stockholm."

Beräkningar av den totala ekonomin

Trots hemlighetsmakeriet kring tävlingen har både tidningarna Resumé och Aftonbladet kunnat visa på uppskattningar till kostnader för tävlingen. Inför festivalen 2013 avslöjade Aftonbladet hur Sveriges Television genom att 2002 göra Melodifestivalen till en samproduktion kunde kringgå lagen om offentlig upphandling. Live Nation, som sköter sponsringen och de kommersiella rättigheterna, uppgavs betala omkring tjugofem miljoner kronor för rätten att få använda varumärket Melodifestivalen och arrangera de sex tävlingarna. Turnébolaget Blixten & Co sköter logistiken. År 2013 framförde två riksdagsledamöter, Carl-Oskar Bohlin och Lars Beckman, i en debattartikel på Resumé krav på att Sveriges Television skulle ha ökad transparens och öppenhet, det vill säga att Sveriges Television borde redovisa sina kommersiella intäkter för Melodifestivalskonceptet. I tabellen nedan visas de beräkningar som har gjorts, siffror som ej har bekräftats av Sveriges Television i sin helhet.

	Resumé 2010	Aftonbladet 2013	Expressen 20153
sponsring	20 mnkr	minst 20 mnkr	20—25 mnkr
kommunernas satsningar	5 mnkr	minst 6 mnkr	5—10 mnkr
biljettintäkter	40 mnkr1	60—72 mnkr2	40—70 mnkr
telefonröstning	30—40 mnkr	drygt 26 mnkr	26—40 mnkr
licensmedel	10 mnkr	10 mnkr	10—15 mnkr
summa	100—115 mnkr	minst 120 mnkr	100—160 mnkr

¹ 100 000 besökare på 18 galor, två genrep och sändning på varje ort.
² 150 000–175 000 biljetter.
³ Med stöd av uppgifter i Resumé, Aftonbladet, SvD Näringsliv, Dagens samhälle
Till detta kommer kostnader som kommunerna har som inte kommer i denna budget. Varje kommun där en deltävling hålls får en kostnad på runt 2 miljoner. Stockholm och Solna har dock mindre kostnad eftersom dessa kommuner inte vill lägga lika mycket.^{[källa behövs]} Finalen är ändå i Stockholm/Solna eftersom SVT vill ha den där.^{[källa behövs]}

Kommunernas kostnader

Kommunernas kostnader kan bli sekretessbelagda för att inte andra kommuner ska få veta hur mycktet en stad har betalat. Enligt avtalet som kommunerna tecknar måste de bjuda på en välkomstfest. På välkomstfesten kan journalister, SVT:s representanter och artister bjudas på drinkar, mat, vin och underhållning.

Kostnader för artisternas nummer

Varje nummer tilldelas en pott av SVT. 2015 rapporterade SVT:s Kulturnyheterna att SVT, enligt Aftonbladet, bjöd varje nummer på två körsångare och två dansare. Artisterna fick 12500 kronor och ytterligare 75000 kronor för specialeffekter och rekvisita. Utöver det tillåts artisterna att själva lägga till pengar. Danny Saucedos framträdande av "Amazing" uppgavs kosta en kvarts miljon. Andra nummer som har lyfts fram som dyra är Charlotte Perrellis "The Girl" och Sean Banans "Copacabanana".

Välgörande ändamål

Delar av intäkterna från telefonröstningen går till välgörande ändamål. Finalen av Melodifestivalen 2009 sågs av 3,59 miljoner tittare, det inkom 1,75 miljoner röster och 3,46 miljoner gick till Radiohjälpen. Uppgifterna har använts för att uppskatta att Idolfinalen 2008, som sågs av 1,6 miljoner tittare, inbringade 4,4 miljoner kronor att fördela mellan teleoperatören och TV4.

Samlingsskivor

Efter varje års Melodifestival släpps en samlingsskiva med de bidrag som var med i det årets tävling. Det skivbolag som får rätten att ge ut samlingsskivan är det skivbolag som har fått med flest bidrag av de 32 som fått tävla det året. Sedan år 2003 är det skivbolaget M&L Records som har fått ge ut skivan. Bolaget ägs gemensamt av Bert Karlsson och Bobby Ljunggren, som annars på varsitt håll är de bolag som skickar in flest bidrag till tävlingen. Skivan säljer i storleksordningen 200 000 exemplar med en inkomst till skivbolaget på omkring tjugofem kronor per såld skiva.

Det har sedan 2000-talets början getts ut samlingsskivor under temat "Melodifestivalen" såsom Svenska Schlagervinnarna 1958-2000 från år 2000, Absolute Schlager och Melodifestivalsfavoriter från 2007. Utöver detta har även spelet Singstar gett ut ett karaoke-TV-spel med Melodifestivallåtar, vilket släpptes under 2007.

Fansajter

Med internets tillkomst skapades sajter med fokus på tävlingen. En av de allra första internationella var Esctoday.com vars grundare, nederländaren Sietse Bakker, numera arbetar för EBU och ansvarar för såväl för huvudtävlingen och barntävlingen Junior Eurovision Song Contest. I Sverige finns exempelvis Poplight (före detta "Gylleneskor") som dagligdags och året runt rapporterar om vad som händer kring dessa evenemang. Poplight fokuserar dock inte bara på ESC och Melodifestivalen, utan även andra evenemang och tv-program. Den nationella uttagningen till JESC heter Lilla Melodifestivalen, som dock inte används som uttagningsform alla år.

Övrigt

Inför Sveriges första gång som värdland, år 1975, anordnades på privat initiativ Alternativfestivalen utan Sveriges Televisions inblandning. Den alternativa festivalen sades vara helt fri från kommersiell musik. Eftersom Sveriges Television på den tiden hade monopol på TV-sändningar i Sverige och inte ville gynna sin konkurrent, fick ingen se Alternativfestivalen i TV, utan den var endast tillgänglig för närvarande publik. Dock finns det inspelat TV-material från själva evenemanget, vilket visades i TV-programmet Reflex år 2009.

År 1994 anordnade TV3 en liknande tillställning som Alternativfestivalen hade haft 1975, dock med skillnaden att programmet liknade Melodifestivalen till stora delar. Skillnaden var dock att den korade vinnaren, Jenny Öhlund, vann en resa till Malaysia. Programmet sändes från en konferensanläggning i Karlstad dagen efter den riktiga festivalen hade ägt rum.

Upplägg år för år

Nedan följer de format som tävlingen har haft sedan starten 1958. För att få mer fördjupad information om varje års tävling, exempelvis slutplaceringar för bidrag, rekommenderas att besöka det årets artikel.

Förklaringar:

• SF = antalet tävlande i semifinaler/deltävlingar
• VV/TV/AC = Förkortning för Andra chansen (som hette Vinnarnas val 2002 och Tittarnas val 2003).
• F = antalet tävlande i en final
• ~ = ungefär så många bidrag som skickades in till tävlingen det året (då det inte finns en exakt siffra).
• ? = Uppgift saknas
• Fetmarkerade år var de åren som Sverige sedan stod värd för Eurovision Song Contest.

1950-talet

År	Upplägg	Datum	Finalstad & tävlingsarena	Antal tävlande bidrag (av totalt inkomna)	Programledare/Dirigent	Röstningssystem
1958	Internval, ingen nationell uttagning arrangerades.			1 (152)	-	-
1959	8 semifinaler & en final	Höst 1958 (SF), 29 januari (final)	Cirkus, Stockholm	14SF, 8F (?)	?/? (SF), Thore Ehrling/? (final)	Poströster avgjorde semifinalerna, Jurygrupper röstade fram vinnaren.

1960-talet

År	Upplägg	Datum	Finalstad & tävlingsarena	Antal tävlande bidrag (av totalt inkomna)	Programledare/Dirigent	Röstningssystem
1960	8 semifinaler, en inför-final &, en final	Höst 1959 (SF), 2 februari (final)	Cirkus, Stockholm (finalen)	14SF, 4F (~1 100)	Thore Ehrling/? (SF), Jeanette von Heidenstam/ Göte Wilhelmson & Thore Ehrling (final)	Jurygrupper avgjorde både semi- finalerna och finalen. I finalen röstade fyra jurydistrikt fram vinnaren.
1961	Endast finalkväll (en omgång)	6 februari	Cirkus, Stockholm	5 (~550)	Jeanette von Heidenstam/ Göte Wilhelmson & William Lind	Fyra jurydistrikt röstade fram vinnaren.
1962		13 februari		6 (utvalda kompositörer)	Bengt Feldreich/Egon Kjerrman & Göte Wilhelmson	Poströster bestämde vinnaren.
1963		16 februari		6 (utvalda kompositörer) + 6 (~810)	Sven Lindahl/ Göte Wilhelmson & William Lind	En expertjury på tolv män röstade fram vinnaren. Endast ettan, tvåan och trean redovisades.
1964	Sverige deltog inte i ESC på grund av en artiststrejk som pågick mellan december 1963 och våren 1964.
1965	Endast finalkväll (en omgång)	13 februari	Cirkus, Stockholm	61 (utvalda kompositörer)	Birgitta Sandstedt/William Lind, Mats Olsson & Hans Wahlgren	Elva jurydistrikt röstade fram vinnaren.
1966		29 januari		4 (utvalda kompositörer) + 6 (~900)	Sven Lindahl/William Lind, Mats Olsson & Gert-Ove Andersson
1967		24 februari		10 (~1 180)	Maud Husberg/Mats Olsson
1968		9 mars		10 (~2 233)	Magnus Banck/Mats Olsson
19692		1 mars		10 (~2 402)	Pekka Langer/Claes Rosendahl, Marcus Öster- dahl, Bruno Glenmark, Lars Samuelson, Rune Öfwerman, Mats Olsson & Ivan Renliden

¹ År 1965 framfördes samtliga fem finalbidrag av samma artist, Ingvar Wixell.
² År 1969 skulle en eventuell nordisk bojkott av ESC ägt rum, med anledning av att ESC skulle äga rum i det då fascistiska Spanien. Detta skedde dock aldrig. Inför den svenska uttagningen valdes artisterna ut på förhand.

1970-talet

År	Upplägg	Datum	Finalstad & tävlingsarena	Antal tävlande bidrag (av totalt inkomna)	Programledare/Dirigent	Röstningssystem
1970	Sverige tillsammans med Finland, Norge, Portugal och Österrike bojkottade ESC det här året, i protest mot att fyra länder delat på segern året innan.
1971	5 semifinaler & en final	23 januari–20 februari (SF), 27 februari (final)	TV-huset, Stockholm	15SF, 5F3 (~1 164)	Lennart Hyland/Putte Wickman & Leif Asp (SF), Claes Rosendahl (finalen)	Poströster avgjorde semifinalerna, Expertjury på fem personer röstade fram vinnaren.
1972	Endast finalkväll (en omgång)	12 februari	Cirkus, Stockholm	104 (~1 000)	Gunilla Marcus/Lars Samuelsson, Mats Olsson, Arthur Greenslade, Marcus Österdahl, Lars Bagge, Monica Dominique	Expertjury på elva personer röstade fram vinnaren.
1973		10 februari	Studio 1 (TV-huset), Stockholm	10 (utvalda kompositörer)	Alicia Lundberg/Lars Samuelsson, Monica Dominique, Bengt-Arne Wallin, Peter Totth, Mats Olsson	Expertjury på elva personer röstade fram vinnaren.5
1974		9 februari		104 (utvalda kompositörer)	Johan Sandström/Lars Samuelson, Mats Olsson, Bruno Glenmark, Lars Bagge, Sven-Olof Walldoff	Elva jurydistrikt röstade fram vinnaren.
1975		15 februari	Studio 1 (TV-huset), Göteborg6	10 (utvalda kompositörer)	Karin Falck/Lars Samuelson, Sven-Olof Walldoff, Leif Strand, Bengt Palmers, Bruno Glenmark, Alain Leroux
1976	Sverige avstod tävlan i ESC av ekonomiska och politiska skäl.
1977	Endast finalkväll (en omgång)	26 februari	Cirkus, Stockholm	10 (~1 103)	Ulf Elfving/Lars Samuelsson, Anders Berglund, Kenneth Staag, Anders Henriksson, Leif Carlquist, Lars Beijbom, Bruno Glenmark	Elva jurydistrikt röstade fram vinnaren.
1978		11 februari7		10 (60 utvalda kompositörer)	Ulf Elfving/Anders Berglund, Bengt Palmers, Rune Öfwerman, Wlodek Gulgowski, Anders Henriksson, Lars Samuelson
1979		17 februari		10 (425)	Ulf Elfving/Lars Samuelson, Anders Eljas, Anders Berglund, Bruno Glenmark, Bengt Palmers, Wlodek Gulgowski, Mats Olsson, Anders Henriksson

³ 1971 framfördes alla bidragen i semifinalerna av tre artister (Tommy Körberg, Sylvia Vrethammar och Family Four). Family Four vann samtliga semifinaler och fick därför framföra finalens alla fem bidrag.
⁴ 1972 & 1974 hade Sveriges Radio-TV (Sveriges Television) valt att ha förbestämda artister.
⁵ 1973 bestod expertjuryn även av utländska musikkritiker.
⁶ 1975 var Göteborg första gången värd för en Melodifestival.
⁷ 1978 sändes inte tävlingen direkt, utan spelades in på eftermiddagen innan den sedan spelades upp på kvällen.

1980-talet

År	Upplägg	Datum	Finalstad & tävlingsarena	Antal tävlande bidrag (av totalt inkomna)	Programledare/Dirigent	Röstningssystem
1980	Endast finalkväll (en omgång)	8 mars	Studio 1 (TV-huset), Stockholm	108 (~1 000- 3 000)	Bengt Bedrup/Anders Berglund	Elva jurydistrikt röstade fram vinnaren.
1981		21 februari	Cirkus, Stockholm	5 (utvalda kompositörer)	Janne "Loffe" Carlsson/Anders Berglund
1982	Endast finalkväll (två omgångar)	27 februari	Lisebergshallen, Göteborg	108 (~120)	Fredrik Belfrage/Anders Berglund	Elva jurydistrikt röstade i första omgången fram fem finalister och röstade i den andra omgången fram en slutgiltig vinnare. Bägge omröstningarna skedde öppet.
1983		26 februari	Palladium, Malmö9	108 (~90)	Bibi Johns/Anders Ekdahl	Elva jurydistrikt röstade i första omgången fram fem finalister och röstade i den andra omgången fram en slutgiltig vinnare. Endast andra omröstningen skedde öppet.
1984		25 februari	Lisebergshallen, Göteborg	108 (?)	Fredrik Belfrage/Curt-Eric Holmquist
198510		2 mars	TV-huset, Malmö	108 (?)	Eva Andersson
198610		22 mars11	Cirkus, Stockholm	108 (?)	Lennart Swahn & Tommy Engstrand
1987		21 februari	Lisebergshallen, Göteborg	12 (~1 502)	Fredrik Belfrage/Curt-Eric Holmquist
1988		27 februari	Malmö stadsteater, Malmö	12 (?)	Bengt Grafström/Anders Berglund	Elva jurydistrikt röstade i första omgången fram sex finalister och röstade i den andra omgången fram en slutgiltig vinnare. Endast andra omröstningen skedde öppet.
1989	Endast finalkväll (en omgång)	11 mars	Globen, Stockholm	10 (?)	Yvonne Ryding-Bergquist & John Chrispinsson/Anders Berglund	Elva jurydistrikt röstade fram vinnaren.

⁸ 1980, 1982–1986 skulle alla tävlande bidrag skickas via ett musikförlag innan de nådde SVT:s urvalsjury.
⁹ 1983 blev det första året som Malmö fick stå värd för en Melodifestivalsfinal.
¹⁰ 1985 & 1986 användes ingen orkester för att spara pengar. 1986 fick därför de tävlande bidragen framföras med hjälp av musikvideor i den första omgången och med förinspelad musik i den andra omgången.
¹¹ 1986 fick festivalen flyttas fram cirka en månad på grund av Palmemordet.

1990-talet

År	Upplägg	Datum	Finalstad & tävlingsarena	Antal tävlande bidrag (av totalt inkomna)	Programledare/Dirigent	Röstningssystem
1990	Endast finalkväll (en omgång)	9 mars	Rondo, Göteborg	10 (?)	Carin Hjulström/Curt-Eric Holmquist	Elva jurydistrikt röstade fram vinnaren.
1991	Endast finalkväll (två omgångar)	31 mars	Malmö musikteater, Malmö	10 (?)	Harald Treutiger/Anders Berglund	Elva jurydistrikt röstade i första omgången fram fem finalister och röstade i den andra omgången fram en slutgiltig vinnare. Endast andra omröstningen skedde öppet.
1992		14 mars	Cirkus, Stockholm	10 (?)	Adde Malmberg & Claes Malmberg/Anders Berglund
199312		5 mars	Lisebergshallen, Göteborg	10 (1 530)	Triple & Touch (Lasse Kronér, Göran Rudbo & Ken Wennerholm)/Curt-Eric Holmquist	Sju jurydistrikt röstade i första omgången fram fem finalister till en andra röstningsomgång. Därefter fick tittarna avgöra genom telefon- röstning i de sju distrikten.
199413		12 mars	TV-huset, Stockholm	10 (?)	Kattis Ahlström & Sven Melander/Anders Berglund	Elva jurydistrikt röstade i första omgången fram fem finalister och röstade i den andra omgången fram en slutgiltig vinnare. Endast andra omröstningen skedde öppet.
1995		24 februari	Malmö musikteater, Malmö	5 (600) + 5 (inbjudna kompositörer)	Pernilla Månsson/Anders Berglund
1996		22 mars	Victoriahallen, Stockholm	5 (1 475) + 5 (inbjudna kompositörer)	Pontus Gårdinger & Siw Malmkvist/Anders Berglund
1997	Endast finalkväll (en omgång)	8 mars	Eriksbergshallen, Göteborg	6 (1 223) + 6 (inbjudna kompositörer)	Jan Jingryd14/Curt-Eric Holmquist	Elva jurydistrikt röstade fram vinnaren.15
1998	Endast finalkväll (två omgångar)	14 mars	Malmö musikteater, Malmö	5 (1 121) + 5 (inbjudna kompositörer)	Pernilla Månsson & Magnus Karlsson/Anders Berglund	Elva jurydistrikt röstade i första omgången fram fem finalister och röstade i den andra omgången fram en slutgiltig vinnare. Endast andra omröstningen skedde öppet.15
1999	Endast finalkväll (en omgång)	27 februari	Victoriahallen, Stockholm	10 (1 315)	Anders Lundin & Vendela Kirsebom Thomessen/ Anders Berglund	De elva jurydistrikten delade halva makten med tittarna och gav därmed 473 poäng vardera till finalbidragen.

¹² 1993 infördes på prov telefonröstning, vilket sedan ströks och kom först att användas på heltid som ett delvis avgörande tävlingsmoment sex år senare.
¹³ En regel om att demoartisterna skulle vara beredda att framföra bidraget live, om SVT ville det, infördes det här året.
¹⁴ 1997 skulle Peter Rangmar varit programledare, men fick avböja på grund av sjukdom. Rangmar avled den 24 maj samma år.
¹⁵ Melodifestivalen 1997 och 1998 avgjordes helt av jurydistrikten, men i Eurovision Song Contest fick tv-tittarna avgöra Sveriges poäng genom telefonröstning.

2000-talet

År	Upplägg	Datum	Städer & tävlingsarenor	Antal tävlande bidrag (av totalt inkomna)	Programledare/Dirigent	Röstningssystem
2000	Endast finalkväll (en omgång)	10 mars	Göteborgsoperan, Göteborg	10 (1 349)	Arja Saijonmaa, Björn Skifs, Carola, Elisabeth Andreassen, Lasse Berghagen, Lasse Holm, Lena Philipsson, Loa Falkman, Lotta Engberg & Tommy Körberg16/Curt-Eric Holmquist	De elva jurydistrikten delade halva makten med tittarna och gav därmed 473 poäng vardera till finalbidragen.
2001		23 februari	Malmö musikteater, Malmö	10 (1 567)	Josefine Sundström & Henrik Olsson18
2002	Fyra deltävlingar, En Andra chans17 & en final.	19 januari– 1 mars	Tipshallen, Växjö Himmelstalundshallen, Norrköping Nordichallen, Sundsvall Lugnet, Falun TV-huset, Stockholm Globen, Stockholm	32SF (1 830), 10F	Claes Åkeson & Kristin Kaspersen	Tittarna avgjorde deltävlingarna, där ettan och tvåan gick till finalen i Globen medan trean och fyran fick en Andra chans17, där ytterligare två bidrag gick till finalen. Finalen avgjordes med hjälp av 50 procent jury- och 50 procent tittarröster.
2003		15 februari– 15 mars	Tipshallen, Jönköping Scandinavium, Göteborg Arcushallen, Luleå Nordichallen, Sundsvall TV-huset, Stockholm Globen, Stockholm	32SF (2 620), 10F	Mark Levengood med Charlotte Nilsson & Lena Philipsson (SF 1) Carola Häggkvist (SF 2) Lill-Babs (SF 3) Roger Pontare (SF 4) Jonas Gardell (finalen) Marianne Rundström & Rickard Olsson (TV)17
200419		21 februari– 20 mars	Löfbergs Lila Arena, Karlstad Scandinavium, Göteborg Umeå Arena, Umeå Malmömässan, Malmö Hotel Rival, Stockholm Globen, Stockholm	28SF (3 232) + 4SF (inbjudna kompositörer), 10F	Charlotte Perrelli, Ola Lindholm & Peter Settman (SF & final) Elin "Grynet" Ek, Henrik Johnsson & Liza Marklund (AC)
2005		12 februari– 12 mars	Scandinavium, Göteborg Cloetta Center, Linköping Skellefteå Kraft Arena, Skellefteå Växjö Tipshall, Växjö Berns, Stockholm Globen, Stockholm	28SF (3 131) + 4SF (inbjudna kompositörer), 10F	Alexandra Pascalidou & Shan Atci (SF 1) Henrik Schyffert & Erik Haag (SF 2) Johanna Westman & Markoolio (SF 3) Michael Leijnegard & Kayo (SF 4) Annika Jankell (AC) Jill Johnson & Mark Levengood (finalen)
2006		18 februari– 18 mars	Ejendals Arena, Leksand Löfbergs Lila Arena, Karlstad Arena Rosenholm, Karlskrona Scandinavium, Göteborg TV-huset, Stockholm Globen, Stockholm	28SF (3 326) + 4SF (inbjudna kompositörer), 10F	Lena Philipsson (SF + final) Pekka Heino, kommentator (SF + final) Carin Hjulström & Henrik Johnsson (AC)
200720		3 februari– 10 mars	Kinnarps Arena, Jönköping Scandinavium, Göteborg Swedbank Arena, Örnsköldsvik Läkerol Arena, Gävle Rosvalla Eventcenter, Nyköping20 Globen, Stockholm	28SF (3 234) + 4SF (inbjudna kompositörer), 10F	Kristian Luuk
2008		9 februari– 16 mars	Scandinavium, Göteborg ABB Arena Syd, Västerås Cloetta Center, Linköping Telenor Arena, Karlskrona Arena Arctica, Kiruna Globen, Stockholm	28SF (3 489) + 4SF (inbjudna kompositörer), 10F	Kristian Luuk samt Björn Gustafsson & Nour El-Refai21
200922		7 februari– 14 mars	Scandinavium, Göteborg Skellefteå Kraft Arena, Skellefteå Ejendals Arena, Leksand Malmö Arena, Malmö Himmelstalundshallen, Norrköping Globen, Stockholm	28SF (3 440) + 4SF (inbjudna kompositörer), 11F	Petra Mede	Tittarna avgjorde deltävlingarna, där ettan och tvåan gick till finalen i Globen medan trean och fyran fick en Andra chans17, där ytterligare två bidrag gick till finalen. Finalen avgjordes med hjälp av 50 procent jury- och 50 procent tittarröster. En internationell jury fick vara med och påverka en elfte finalist av de utslagna i SF och AC.

¹⁶ År 2000, som var det första året på det nya millenniet, beslöt SVT sig för att låta programmet ledas av de tio artister som under 1900-talet haft stor framgång i festivalen. Varje artist fick sedan presentera ett bidrag vardera och sedan gjorde de tio (med huskören) ett Melodifestivalsmedley.
¹⁷ När tävlingen gjordes om år 2002 infördes ett uppsamlingsheat, kallad Andra chansen, där de bidrag som blivit treor och fyror i de fyra deltävlingarna fick tävla om de två sista finalplatserna. Mellan åren 2002 och 2006 sändes detta evenemang dagen efter fjärde deltävlingen sänts, från Stockholm. Under den perioden hade man också andra programledare än huvudprogramledaren/na. Namnet Andra chansen tillkom dock först 2004. Innan dess hette tävlingen Vinnarnas val och Tittarnas val.
¹⁸ 2001 blev det första året på 15 år som Sveriges Television inte använde sig av någon orkester. Sedan detta år har orkester aldrig använts i festivalen.
¹⁹ År 2004 införde SVT ett jokersystem som innebar att urvalsjuryn bara valde 28 av 32 bidrag, medan SVT själva fick fyra platser att fylla ut tävlingen med, s.k. jokrar.
²⁰ År 2007 gjordes Andra chansen om till ett spelupplägg med dueller i kvarts- och semifinaler. Därmed blev Andra chansen en egen deltävling som hölls mellan den fjärde deltävlingen och finalen.
²¹ År 2008 var Kristian Luuk programledare medan Björn Gustafson höll i pausunderhållningen och Nour El-Refai intervjuade artisterna bakom scenen. El-Refai och Gustafsson blev Luuks sidekicks.
²² I deltävlingarna år 2009 användes de dueller som användes i Andra chansen redan i deltävlingarna, som en tredje och avgörande spelomgång.

2010-talet

År	Upplägg	Datum	Städer & tävlingsarenor	Antal tävlande bidrag (av totalt inkomna)	Programledare	Röstningssystem
201023	Fyra deltävlingar, En Andra chans & en final.	6 februari– 13 mars	Fjällräven Center, Örnsköldsvik Göransson Arena, Sandviken Scandinavium, Göteborg Malmö Arena, Malmö Conventum Arena, Örebro Globen, Stockholm	27SF (2 614) + 5SF (inbjudna kompositörer) samt ett allmänt wildcard), 10F	Måns Zelmerlöw, Christine Meltzer & Dolph Lundgren24 Lotta Bouvin Sundberg (webbjokerfinalen)	Tittarna avgjorde deltävlingarna, där ettan och tvåan gick till finalen i Globen medan trean och fyran fick en Andra chans, där ytterligare två bidrag gick till finalen. Finalen avgjordes med hjälp av 50 procent juryröster och 50 procent tittarröster. Sex av elva jurygrupper bestod av tävlande ESC-länder.
201125		5 februari– 12 mars	Golden Hits, Stockholm (webbjokerfinalen) Coop Arena, Luleå Scandinavium, Göteborg Cloetta Center, Linköping Malmö Arena, Malmö Nordichallen, Sundsvall Globen, Stockholm	15SF (3 408) + 15SF (inbjudna kompositörer) samt 2SF (allmänna wildcards), 10F	Henrik von Zweigbergk (webbjokerfinalen) Marie Serneholt & Rickard Olsson (huvudprogramledare) Elsa Billgren (webbprogramledare)	Tittarna avgjorde deltävlingarna, där ettan och tvåan gick till finalen i Globen/Friends Arena medan trean och fyran fick en Andra chans, där ytterligare två bidrag gick till finalen. Finalen avgjordes sedan med hjälp av elva europeiska jurygrupper och procentuell telefonröstning. Både tittarna och jurygrupperna hade 50 procent makt vardera att utse vinnaren.
2012		4 februari– 10 mars	Vida Arena, Växjö Scandinavium, Göteborg Tegera Arena, Leksand Malmö Arena, Malmö Rosvalla Eventcenter, Nyköping Globen, Stockholm	15SF (2 915) + 16SF (inbjudna kompositörer) samt 1SF (allmänt wildcard), 10F	Sarah Dawn Finer med Gina Dirawi (SF + finalen) & Helena Bergström (SF 1+4 & finalen) Övriga programledare: Nisse Edwall (webbprogramledare) Lotta Bromé (webbjokerfinalen)
2013		2 februari– 9 mars	Telenor Arena, Karlskrona Scandinavium, Göteborg Skellefteå Kraft Arena, Skellefteå Malmö Arena, Malmö Löfbergs Lila Arena, Karlstad Friends Arena, Stockholm	15SF (1 902) + 15SF (inbjudna kompositörer) samt 2SF (allmänna wildcards), 10F	Danny Saucedo & Gina Dirawi Josefine Sundström (webbprogramledare)
2014		1 februari- 8 mars	Malmö Arena, Malmö Cloetta Center, Linköping Scandinavium, Göteborg Fjällräven Center, Örnsköldsvik Sparbanken Lidköping Arena, Lidköping Friends Arena, Stockholm	15SF (2 067) + 15SF (inbjudna kompositörer) samt 2SF (allmänna wildcards), 10F	Anders Jansson & Nour El-Refai Clara Henry (webbprogramledare)
201526		7 februari- 14 mars	Scandinavium, Göteborg Malmö Arena, Malmö Östersund Arena, Östersund Conventum Arena, Örebro Helsingborg Arena, Helsingborg Friends Arena, Stockholm	13SF (1 733) + 13SF (inbjudna kompositörer) samt 2SF (allmänna wildcards), 12F	Sanna Nielsen & Robin Paulsson Filippa Bark (sidekick)	Tittarna avgjorde/avgör deltävlingarna, där ettan och tvåan gick/går till finalen i Friends Arena medan trean och fyran fick/får en Andra chans, där ytterligare fyra bidrag gick/går till finalen. Finalen avgjordes/avgörs sedan med hjälp av elva europeiska jurygrupper och procentuell telefonröstning. Både tittarna och jurygrupperna hade/har 50 procent makt vardera att utse vinnaren.
2016		6 februari- 12 mars	Scandinavium, Göteborg Malmö Arena, Malmö Himmelstalundshallen, Norrköping Gavlerinken Arena, Gävle Halmstad Arena, Halmstad Friends Arena, Stockholm	14SF27 (2 450) + 13SF (inbjudna kompositörer) samt 1SF (joker), 12F	Gina Dirawi med Petra Mede (SF1) Henrik Schyffert (SF3) Sarah Dawn Finer (SF4) Ola Salo & Peter Jöback (AC) William Spetz (finalen)
2017		4 februari- 11 mars	Scandinavium, Göteborg Malmö Arena, Malmö VIDA Arena, Växjö Skellefteå Kraft Arena, Skellefteå Saab Arena, Linköping Friends Arena, Stockholm	14SF (2 478) + 13SF (inbjudna kompositörer) samt 1SF (joker), 10-12F	Clara Henry, David Lindgren & Hasse Andersson
2018		3 februari- 10 mars	Löfbergs Arena, Karlstad Scandinavium, Göteborg Malmö Arena, Malmö Fjällräven Center, Örnsköldsvik Kristianstad Arena, Kristianstad Friends Arena, Stockholm	14SF (2 324) + 13SF (inbjudna kompositörer) samt 1SF (joker), 10-12F	David Lindgren

²³ År 2010 införde SVT en s.k. webbjokertävling, där alla människor som ej hade haft musik utgiven tidigare via skivbolag eller liknande kunde få vara med och tävla, och på så sätt få in ett allmänt bidrag i den ordinarie tävlingen.
²⁴ Under festivalen 2010 medverkade Dolph Lundgren endast i den första deltävlingen och i finalen. Dock medverkade han i inspelade sketcher i resterande tre deltävlingar samt i Andra chansen.
²⁵ År 2011 gjordes stora förändringar i tävlingen, då man bl.a. tog bort jokersystemet och lät urvalsjuryn bara välja halva startfältet, och därefter fick SVT välja den andra halvan samt tittarna en/två bidrag (genom webbjokertävlingen). Dessutom var det första året som alla bidrag skickades in via Melodifestivalens webbplats och inte per post som tidigare år. En stor förändring var också att alla tidigare svenska jurystäder ersattes av tävlande ESC-länder och att tittarnas fasta telefonpoängssummor i finalen blev istället procentuellt utdelade. Detta system har man även behållit i 2012 och 2013 års finaler.
²⁶ År 2015 gjordes stora förändringar inom tävlingsupplägget. För det första togs ett bidrag bort per deltävling vilket gör att totalt 28 bidrag valdes ut. I Andra chansen slopas det system som använts de två senaste åren och istället införs en enda duellomgång med fyra dueller som ger fyra segrare. I finalen tävlar sedan 12 bidrag (åtta från deltävlingarna samt fyra från Andra chansen). Utöver detta infördes också en röstningsbegränsning där man från nu endast kan rösta som mest 80 gånger (räknat per telefonabonnemang och sändning), dock att tittarna också kan mobilapplikationsrösta medan bidragen framförs på scenen. I övrigt ser upplägget ut som det har gjort innan.
²⁷ År 2016 gjordes Allmänhetens tävling om så att urvalsjuryn inte väljer ut en enskild vinnare som blir joker utan väljer ut fem bidrag som går vidare till ordinarie tävlings kvot innan slutomröstningen görs.

Statistik

Tävlan i Eurovision Song Contest

Sverige är ett av de länder som haft störst framgång i Eurovision Song Contest genom att ha vunnit tävlingen sex gånger (1974, 1984, 1991, 1999, 2012 och 2015). Detta är det näst bästa resultatet i Eurovisionen. Bara Irland har vunnit fler gånger (sju gånger).

Alla gånger Sverige vunnit har man stått värdland året efter, vilket har skett tre gånger i Stockholm, två gånger i Malmö samt en gång i Göteborg. Utöver Sveriges sex vinster har landet blivit tvåa en gång (1966) och trea sex gånger (1983, 1985, 1995, 1996, 2011 och 2014). Förutom topplaceringarna har Sverige även blivit sist två gånger då man varit i final: 1963 (delad trettondeplats med tre länder) och 1977. Vid ett tillfälle, år 2010, misslyckades Sverige att kvalificera sig till finalen genom en av semifinalerna det året. Genom åren har Sverige utöver topplaceringarna och de två sistaplaceringarna oftast hamnat antingen i högre toppen eller kring mitten av resultatet. Under 1990-talet införde EBU nya regler som sade att de länder som kom bland de sista inte skulle få delta året därpå. Samtliga dessa år behövde Sverige aldrig stå över tävlan. Under 2000-talets första decenniums senare hälft fick Sverige i allmänhet sämre placeringar än tidigare år, då man mellan åren 2005-2009, undantaget 2006, hamnade i den nedre halvan av finalfältet.

Sverige blev ett av fem länder som år 1997 använde telefonröstning som tävlingsresultat i en ESC. Först år 1999 infördes telefonröstning i den svenska uttagningen på regelbundet, trots att det hade redan använts tidigare år 1993.

Artister som deltagit flest gånger i festivalen

Ann-Louise Hanson är den artist som deltagit flest gånger i Melodifestivalen.

Tabellen nedan anvisar de personer och musikgrupper som har deltagit fler än fem gånger i festivalen sedan starten 1958. De år som står i fetstil markerar år som en artist vann Melodifestivalen.

Antal år	Artist	År som deltagande som soloartist	År som deltagande i duett/grupp
11	Ann-Louise Hanson	19631, 1966, 19671, 1969, 1982	1973, 1974, 1975, 1983, 2002, 2004
10	Kikki Danielsson	1983, 1985, 1992, 2006, 2018	1978, 1980, 1981, 1982, 2002
9	Andreas Lundstedt	1996, 1997, 2007, 2012	2003, 2005, 2009, 2010, 2014
8	Magnus Carlsson	2006, 2007, 2015	2000, 2001, 2002, 2003, 2005
7	Lotta Engberg	1987, 1990, 1996	1984, 1988, 2002, 2012
	Nanne Grönvall	1998, 2003, 2005, 2007	1986, 1987, 1996
	Sanna Nielsen	2001, 2003, 2007, 2008, 2011, 2014	2005
	Östen Warnerbring	1959, 1960, 1962, 1967, 1972, 1974	1968
6	Anders Glenmark	1981	1973, 1974, 1975, 1984, 1989
	Andreas Johnson	2006, 2007, 2010, 2012, 2015	2008
	Elisabeth Andreassen	1984, 1990, 2011	1981, 1982, 2002
	Jessica Andersson	2006, 2007, 2010, 2015	2003, 2004
	Linda Bengtzing	2005, 2006, 2008, 2011, 2014, 2016	-
	Shirley Clamp	2003, 2004, 2005, 2009, 2014	2011
	Svante Thuresson	1967, 1968, 1969, 1977	1966, 1968, 2007
5	Alcazar	-	2003, 2005, 2009, 2010, 2014
	Alexander Bard	-	2005, 2006, 2008, 2009, 2013
	Carola Häggkvist	1983, 1990, 1991, 2006	2008
	Gladys del Pilar	1994, 2004	2002, 2003, 2012
	Lina Hedlund	2003	2002, 2009, 2010, 2014
	Martin Rolinski	2013	2005, 2006, 2008, 2009
	Nick Borgen	1993, 1994, 1995, 1997	1996
	Pernilla Wahlgren	1985, 1991, 2010	2003, 2013
	Roger Pontare	1999, 2000, 2006, 2017	1994
	Sylvia Vrethammar	1971, 1972, 1974, 2002, 2013	-
	Therese "Tess" Merkel	-	2003, 2005, 2009, 2010, 2014
	Tomas Ledin	1972, 1977, 1978, 1979, 1980	-

¹ Ann-Louise Hanson deltog med två bidrag åren 1963 respektive 1967. Totalt har hon alltså tävlat med tretton bidrag dock endast deltagit elva gånger i festivalen.

Artister med störst framgång

Sedan 1958 har sammanlagt tolv personer vunnit tävlingen mer än en gång. Carola Häggkvist och Marie Bergman är de enda två som hittills vunnit tävlingen tre gånger vardera. Häggkvist vann tävlingen solo åren 1983, 1991 och 2006 medan Bergman vann tävlingen två gånger som del av gruppen Family Four 1971–1972 och en gång med Roger Pontare 1994. Följande personer har vunnit tävlingen två gånger vardera:

• Berndt Öst, Agnetha Munther & Pierre Isacsson (som Family Four) år 1971 & 1972.
• Björn Skifs år 1978 & 1981.
• Charlotte Perrelli år 1999 & 2008.
• Kikki Danielsson år 1982 (med gruppen Chips) & 1985.
• Roger Pontare år 1994 (med Marie Bergman) & 2000.
• Siw Malmkvist år 1959 & 1961.
• Tommy Körberg år 1969 & 1988.
• Östen Warnerbring år 1960 & 1967.

Noterbart är att varken Siw Malmkvist eller Östen Warnerbring fick representera Sverige i ESC det första året som de vann. 1959 ersattes Malmkvist av Brita Borg, men fick då ersätta Warnerbring 1960. Det kan också noteras att gruppen Family Four är den enda grupp som hittills vunnit tävlingen två gånger. Family Four är också den enda grupp som vunnit två år i rad. Ingen soloartist har lyckats med den bedriften ännu.

Melodifestivalorter

Orterna nedan har stått som värd för Melodifestivalen och Eurovision Song Contest.

Deltävlingar

Följande orter har stått värd för minst en deltävling, sedan detta upplägg tillkom år 2002.

Ant.	Ort	Plats	År
16	Göteborg	Scandinavium	2003–2018
11	Malmö	Malmömässan Malmö Arena	2004 2009–2018
4	Linköping	Saab Arena	2005, 2008, 2011, 2014
	Skellefteå	Skellefteå Kraft Arena	2005, 2009, 2013, 2017
	Växjö	Växjö Tipshall Vida Arena	2002, 2005 2012, 2017
	Örnsköldsvik	Fjällräven Center	2007, 2010, 2014, 2018
3	Karlskrona	NKT Arena Karlskrona	2006, 2008, 2013
	Karlstad	Löfbergs Arena	2004, 2006, 2018
	Leksand	Tegera Arena	2006, 2009, 2012
2	Gävle	Gavlerinken Arena	2007, 2016
	Jönköping	Elmiahallen Kinnarps Arena	2003 2007
	Luleå	Arcushallen Coop Norrbotten Arena	2003 2011
	Norrköping	Himmelstalundshallen	2002, 2016
	Sundsvall	Nordichallen	2002, 2003
1	Falun	Lugnet	2002
	Sandviken	Göransson Arena	2010
	Umeå	T3 Center	2004
	Västerås	ABB Arena	2008
	Örebro	Conventum Arena	2015
	Östersund	Östersund Arena	2015

Andra chansen

Följande orter har stått värd för Andra chansen minst en gång, sedan detta upplägg tillkom år 2002.

Sedan år 2007 är Andra chansen utlokaliserad på andra orter än Stockholm. Åren 2002-2006 sändes Andra chansen från en studio i Stockholm dagen efter fjärde deltävlingen ägt rum, sedan 2007 sänds Andra chansen på lördagen veckan efter fjärde deltävlingen och veckan före finalen.

Ant.	Stad	Plats	År
5	Stockholm	TV-huset Hotel Rival Berns	2002, 2003, 2006 2004 2005
2	Nyköping	Nyköpings Arenor	2007, 2012
1	Halmstad	Halmstad Arena	2016
	Helsingborg	Helsingborg Arena	2015
	Karlstad	Löfbergs Arena	2013
	Kiruna	Arena Arctica	2008
	Kristianstad	Kristianstad Arena	2018
	Lidköping	Sparbanken Lidköping Arena	2014
	Linköping	Saab Arena	2017
	Norrköping	Himmelstalundshallen	2009
	Sundsvall	Nordichallen	2011
	Örebro	Conventum Arena	2010

Finaler och Eurovision Song Contest

Följande tre städer har stått som värd för finalerna och Sveriges värdtillfällen i Eurovision Song Contest:

Stad	Plats	År
Stockholm	Cirkus	1959–1963, 1965–1969, 1972, 1977–1979, 1981, 1986, 1992
	Stockholmsmässan	1996, 1999, 1975A
	TV-huset	1971, 1973–1974, 1980, 1994
	Globen	1989, 2002-2012, 2000,A 2016A
	Friends Arena	2013-2018
Göteborg	Lisebergshallen	1982, 1984, 1987, 1993
	TV-huset	1975
	Rondo	1990
	Eriksbergshallen	1997
	Göteborgsoperan	2000
	Scandinavium	1985A
Malmö	Malmö Arena	2013A
	Malmö Musikteater	1988, 1991, 1995, 1998, 2001
	Palladium	1983
	TV-huset	1985
	Malmö Isstadion	1992A

^A Arenan har stått som värdarena det år Sverige har stått värd för ett Eurovision Song Contest.

Händelser kring Melodifestivalen

• 1958 är det hittills enda året som Sverige gjort ett internval av både artist och låt till Eurovision Song Contest.
• Totalt har 948 bidrag tävlat i Melodifestivalen (1958-2016).
• År 1965 samt i finalen år 1971 framfördes samtliga tävlingsbidrag av en och samma artist: 1965 av Ingvar Wixell och 1971 av Family Four. Family Four hade dock tävlat i semifinaler innan där deras fem melodier hade vunnit över Tommy Körberg och Sylvia Vrethammar.
• Gruppen Family Four är den enda gruppen som vunnit tävlingen två år i rad. Ingen soloartist har vunnit två eller flera år i rad.
• Ulf Elving är den ende som varit programledare tre år i rad, vilket är flest av alla som varit programledare sedan 1959. Charlotte Perrelli, Gina Dirawi, Kristian Luuk och Thore Ehrling har lett en Melodifestival två år i rad.
• Nick Borgen lyckades få tävla hela fem år i rad, dock utan att vinna, vilket skedde mellan åren 1993 och 1997. Ingen annan artist eller grupp har lyckats slå det rekordet. Däremot har flera artister och grupper lyckats tävla tre eller fyra år i rad. Noterbart är att sångaren Magnus Carlsson var nära att slå detta rekord då han hade deltagit fyra gånger i rad (2000–2003) men missade tävlingen 2004, även om han var tillbaka igen år 2005.
• Finalen av Melodifestivalen 2013 blev unik i och med att endast en enda kvinna lyckades kvalificera sig dit. Det blev således första gången sedan 1965 som det var så få kvinnor i en final.
• Tio gånger i festivalens historia har man låtit bjuda in förbestämda kompositörer för att skriva samtliga bidrag till de tävlande låtarna. Det har också hänt att man låtit bjuda in artister i förväg som det sedan skulle skrivas låtar till. Mellan åren 2004 och 2010 bjöd Melodifestivalen in fyra kompositörer, både team och solos, att specialskriva låtar. Mellan 2011 och 2014 hade Sveriges Television en egen kvot att fylla upp startfältet med 15 bidrag som kom från specialbeställningar. År 2015 sänktes siffran till 13 stycken med anledning av att antalet uttagna tävlingsbidrag minskade.
• Två gånger i festivalens historia har det blivit skiljeomröstningar. Detta gjordes då två bidrag fått precis lika många totalpoäng av jurygrupperna och blivit delad etta. Detta skedde åren 1969 och 1978. Sedan telefonröstningen infördes 1999 är det tittarnas röster som avgör vid en eventuell delad förstaplacering mellan två bidrag. Detta gäller även andra placeringar än vid vinstpositionen. Fram till finalen 2015 har detta dock inte inträffat gällande förstaplatser.
• År 1975 blev det första året som en Melodifestival förlades till annan ort än Stockholm, nämligen Göteborg. 1983 fick Malmö för första gången stå värd för en Melodifestival. Under resten av 1980- och 1990-talen och de två första åren av 2000-talet växlades arrangemangsstad mellan Stockholm, Göteborg och Malmö och den stad som fick arrangera hade också sin redaktion i den staden (SVT Stockholm, SVT Göteborg och SVT Malmö). Sedan år 2002 är tävlingen uppdelad med fyra deltävlingar, Andra chansen och final vilka sker på olika orter sex veckor i rad. Huvudansvaret sköts då av en redaktion som sitter i Stockholm. Finalen har sedan år 2002 alltid ägt rum i Stockholm.
• Åren 1980 och 1982-86 skulle alla tävlande bidrag skickas genom ett musikförlag innan det nådde Sveriges Televisions urvalsjury. Mellan åren 1999 och 2010 samarbetade Sveriges Television med Svenska musikförläggareföreningen (SMFF) för att tillsammans lyssna igenom alla de bidrag som skickas in och refusera innan dessa skulle in till urvalsjuryn. Från 2011 sköter Televisionen detta arbete själva.
• Den högsta bidragssumman som kommit in till tävlingen är 3 832 bidrag, vilket skedde år 2011. Under större delen av 1980- och 90-talen kan det eventuellt ha inkommit betydligt fler bidrag än så, men då Sveriges Television aldrig redovisade några siffror finns idag enbart spekulationer kvar. Sedan år 1995 har Sveriges Television årligen redovisat hur många bidrag som skickats in.
• Sedan tävlingen förändrades år 2002 har endast fyra bidrag, som hade startnummer två i sin deltävling, gått till finalen.
• Under åren 2002-2016 har den slutgiltiga vinnaren kommit en gång från den första deltävlingen (2012), fyra gånger från den andra deltävlingen (2002, 2003, 2007 & 2014), två gånger från den tredje deltävlingen (2005 & 2011) och åtta gånger från den fjärde deltävlingen (2004, 2006, 2008, 2009, 2010, 2013, 2015 och 2016). Åtta av dessa gångerna har vinnaren haft sista startnumret ut i sin deltävling.
• Sedan systemet med deltävlingar, Andra chansen och finalen infördes år 2002 har festivalen haft höga tittarsiffror. På totalt 78 tv-sändningar (2002-2014) har Sveriges Television haft i snitt 3,1 miljoner tv-tittare. Allra flest tv-tittare hade finalen år 2006 (4,2 miljoner tittare) medan Andra chansen-sändningen år 2005 bara hade 1,5 miljoner tv-tittare. 52 av tv-sändningarna (66 procent) har haft över tre miljoner tv-tittare, varav sex stycken har haft över fyra miljoner tv-tittare. 25 av sändningarna hade över två miljoner tv-tittare, och hittills har endast en sändning (Andra chansen-sändningen år 2005) haft under två miljoner tv-tittare.

Kritik mot festivalen

Sedan Melodifestivalens början på 1950-talet har det årligen riktats kritik mot tävlingen. Kritiken har berört många områden såsom bidragens kvalité, vänskapskorruption mellan låtskrivare, skivbolag och uttagningsfolk, hanteringen av bidragen, urvalsprocesser, startordning, allmän kritik mot programmet samt hur det vinnande svenska bidraget i Eurovision Song Contest har placerat sig. Ofta har det varit kvällspress som Aftonbladet eller Expressen som framfört kritiken, men kritik har också kommit från låtskrivare som Henrik Bie och skivbolagsdirektörer som Bert Karlsson.

Den 8 mars 2012 gjorde TV-programmet Uppdrag granskning (i Sveriges Television) ett porträtt på Christer Björkman, där stora delar av kritiken mot tävlingen togs upp. Under programmet fick Christer Björkman bemöta kritiken. Ett studentprojekt på Södertörns Högskola gjorde under åren 2010 och 2011 ett arbete om festivalen, där insatta personer såsom Christer Björkman och Henrik Bie blev intervjuade. Projektet gick under namnet Festivalinspektionen.

Urvalsprocessen

Den kritik som framförts mot tävlingen har många gånger handlat om urvalsprocesserna och att det sedan 2002 ofta är samma låtskrivare som deltar. Christer Björkman, som är Melodifestivalens producent sedan år 2002, har ansett att detta beror på att det finns personer som har låtskrivandet som yrke och därmed skriver och skickar in mycket material. Från Sveriges Televisions sida har det också sagts att påståendet inte stämmer då det oftast är fler låtskrivare som aldrig har varit med tidigare i festivalen som får med bidrag i tävlingen. Något annat som har påståtts är att skivbolagen fått besök av Christer Björkman och fått förslag på vilka låtar som bör skickas in och vilka artister som bör sjunga på demoversionerna. Enligt Sveriges Television kan detta dock bero på att man vill sätta igång låtskrivarna redan från början så att låtskrivare på förlag hinner skriva sina låtar i god tid i förväg. Kritik har även framförts mot producenten Christer Björkmans roll där det sägs att han har fått en för stor makt att avgöra stora delar av programmens innehåll. Några som framfört denna kritik är deltagare som suttit med i urvalsjuryn, som i intervjuer har påstått att Christer Björkman har bett dem lyssna om på låtar som de röstat bort, och de menar att han på så sätt påverkar urvalsprocessen. Sveriges Television hävdar dock att alla underhållningsprogram behöver en producent som bestämmer artister och låtar eftersom man inte kan låta alla styra och ställa.

Mellan åren 2002 och 2010 använde sig Sveriges Television av metoden att låta Svenska musikförläggareföreningen (SMFF) lyssna igenom alla inkomna bidrag innan urvalsjuryn fick börja med sitt arbete. Att man gjorde så berodde på att det varje år inkom cirka 3 000 bidrag, en så pass stor mängd som urvalsjuryn inte kunde lyssna igenom på den korta tid som de fick på sig. Därför vände man sig till de förlag som hade som yrke att lyssna och bedöma musik. Efter att SMFF hade lyssnat igenom alla låtar gjorde Sveriges Television en egen granskning av alla låtar innan man valde ut cirka tusen bidrag till urvalsjuryn. Denna metod fick kritik då många ansåg att de förlag som sedan hade skickat in bidrag fick lyssna på egna bidrag och därmed välja bort bidrag från exempelvis allmänheten. Tidningen Aftonbladet skrev om processen år 2009 där ett par hundra bidrag från allmänhetens hög fick juryn lyssna igenom, då resten sållats bort. Enligt Christer Björkman byttes processen ut efter några år till att låta Sveriges Television ensamt lyssna igenom alla bidrag för en sållning inför urvalsjuryn. Sållning görs då man bara vill ha drygt tusen bidrag till juryn då denna urvalsjury bara får drygt en vecka på sig att lyssna igenom alla dessa låtar och välja ut sin del av startfältet.

För att allmänheten ska få en chans att deltaga har man skapat tävlingen Webbjokern där allmänheten skickar in sina bidrag och sedan blir genom webbröstning framröstade att få in ett-två bidrag i tävlingen. Sedan 2013 års tävling heter tävlingen istället Allmänhetens tävling och bidraget bestäms av urvalsjuryn. Kritik väcktes mot tävlingen år 2010–2011 då man lade upp många bidrag på Sveriges Televisions webbplats för allmän röstning vilket gjordes att kampanjer startades och att upphovsmännen själva fick lägga ut stora summor för att vinna. Till 2012 års upplaga gjordes tävlingen om då man gjorde en minivariant av Melodifestivalen med fyra deltävlingar och en final, där tittarna röstade fram ett bidrag och SVT fram ett bidrag till en final. En röstningsbegränsning infördes med max en röst per mobiltelefon per omgång. Åren 2013 och 2014 slopades momentet att tittarna skulle få rösta fram vinnaren. Webbjokern bytte namn till Allmänhetens tävling och formen att endast upphovsmän som ej hade haft musik utgiven på kommersiella skivbolag sedan tidigare fick skicka in bidrag till den tävlingen. Sedan fick istället Sveriges Televisions ihopsatta urvalsjury lyssna igenom de inskickade bidragen och välja ut en vinnare.

Urvalsjuryn

Urvalsjuryn sätts ihop av Sveriges Television och består av lika många män som kvinnor i ett visst åldersspann där också vissa har musik som sitt arbete medan andra bara är lekmän. Juryn har också en ordförande som dock inte har mer bestämmanderätt än någon annan. Denne ska bara se till att vissa värdeord som programmet ska följa vägs upp. Juryn har sedan 2011 fått välja 15 av de 32 tävlande bidragen (sedan 2015 är det 13 av 28 bidrag), något som också har väckt kritik. Det har menats att Christer Björkman har getts en för stor makt att själv bestämma startfältet. Här har dock Sveriges Television meddelat att det handlar om producentens roll att gå in med det som är bäst för programmet. Därmed är det sagt att producenten väljer det som passar programmet bäst än att välja allt från sin egen smak.

Startordningen

Christer Björkman har sagt om startordningen både att den inte spelar någon roll och att den är "oerhört viktig". Starordningens påverkan på resultaten i tävlingen har lyfts och SVT:s inflytande när de bestämmer den har ifrågasatts. Det har framförts krav på att den borde vara lottad.

Vänskapskorruption

Många tidningar, liksom personer som låtskrivaren och producenten Henrik Bie, anklagar festivalledningen för att det förekommer fusk. Det som poängteras då är att artistansvarig Christer Björkman är signad av musikbolaget Lionheart International. En av delägarna i Lionheart är Bobby Ljunggren, som har fått med drygt trettio bidrag sedan deltävlingarna och Andra chansen infördes år 2002. Tävlingen har beskrivits som inskränkt och vänskapskorrumperad. Sedan de nya reglerna om hur startfältet fördelas mellan allmänhet och Sveriges Television som infördes till 2011 års tävling har Björkman inte längre varit signerad på detta skivbolag. Han har heller inte varit signerad på något annat skivbolag.

Det finns en regelklausul som säger att det skivbolag som får med flest låtar i tävlingen också har rätten att ge ut den officiella samlingsskivan som produceras i samband med varje års tävling. De två skivbolagen Lionheart International och Mariann Grammofon stred länge om rätten men beslöt sig för att starta det gemensamma bolaget M&L Records för att gemensamt få ge ut skrivan. Detta har inbringat drygt 30 miljoner kronor mellan åren 2002 och 2010, vilket också har väckt stark kritik och har bland annat beskrivits som en kartellverksamhet. Enligt Sveriges Television gör de två skivbolagen på det här sättet eftersom de är mest intresserade av tävlingen. Sedan man förändrade tävlingen år 2002 med deltävlingar, Andra chansen och final var både Lionheart och Mariann Grammofon de enda på marknaden som var intresserade att deltaga. Dessutom finns det många deltagare varje år som inte har något skivbolag, varför dessa två är intresserade av att signa nya artister och därmed får med fler bidrag att kunna ge ut.

Ratade låtar som senare har representerat andra länder

Sedan Sveriges Television ändrade tävlingsupplägget till deltävlingar, Andra chansen och final har det varje år skickats in betydligt fler bidrag till tävlingen. Vissa bidrag som aldrig har kommit med i tävlingen som skickades in år efter år av dess upphovsmän har senare skickats till andra tävlande ESC-länders uttagningar och där kommit med. Dessa bidrag har sedan segrat och fått representera de länder som de vunnit i. Vid två av fem tillfällen har resultatet blivit bättre än det svenska bidraget. I tabellen nedan redovisas vilka bidrag som valts ut i andra länder.

År	Tävlande land, artist & bidrag		Upphovsmän	Landets placering i ESC	Sveriges placering
2004	Norge	Knut Anders Sørum "High"	Thomas Thörnholm, Lars Andersson, Dan Attlerud	24:a (final)	6:a (final)
2008	Lettland	Pirates of the Sea "Wolves of the Sea"	Jonas Liberg, Johan Sahlen, Claes Andreasson, Torbjörn Wassenius	12:a (final)	18:e (final)
2010	Danmark	Chanée & N'evergreen "In a Moment Like This"	Thomas G:son, Henrik Sethsson, Erik Bernholm	4:a (final)	Ej i final
2012	Irland	Jedward "Waterline"1	Nick Jarl, Sharon Vaughn	19:e (final)	1:a (final)
2016	Azerbajdzjan	Səmra Rəhimli "Miracle"	Amir Aly, Jakke Erixson, Henrik Wikström	17:e (final)	5:a (final, värdland)

¹ I Sveriges Televisions program Inför Eurovision Song Contest 2012 berättade programledaren Christer Björkman att låten "Waterline" skickats in till svenska Melodifestivalen både 2010 och 2011, och då med Eric Saade sjungandes på demon. Björkman sade att "Första året valde juryn 'Manboy' och andra året valde juryn 'Popular'." Låtskrivarna till "Waterline" beslöt sig därför att skicka in bidraget till den irländska uttagningen 2012, där den sedan vann.

Förinspelad sång på instrumentalskivorna

År 2009 ändrade Sveriges Television reglerna för Melodifestivalen genom att bland annat tillåta förinspelad körsång. Tidigare hade detta varit förbjudet och att bara den så kallade instrumentala delen av ett bidrag fick vara förinspelat (från år 2001). År 2011 började rykten gå om att vissa bidrag, såsom Danny Saucedos "In the Club" och Sara Lumholdts "Enemy", hade förstärkt körpaketet med huvudsång. Detta för att huvudsångarna inte skulle behöva ta i för mycket på scenen och därmed undvika att sjunga sin huvudsång nästan helt och hållet. Efter Lumholdts framträdande släpptes ett klipp på internet där man hörde att hon hade använt inspelad sång under framförandet i direktsändningen. Sveriges Televisions åtgärd var att bland annat se över hur Saucedo framförde sin låt i finalen, eftersom bidraget tog sig till final.

Röstningsrobot

Inför deltävlingen Andra chansen i Melodifestivalen 2014 rapporterade P4 Sjuhärad om att ett bidrag som tävlat i Melodifestivalen någon gång de senaste åren fick under en tävlan röster som hade genererats genom ett dataprogram. Det som hade hänt var enligt kanalen att upphovsmännen till bidraget hade betalat en person som hade tillgång till ett datorprogram som automatröstade på bidraget. Genom datorprogrammet skickades cirka 2 500 röster in. Mannen som hade tillgång till dataprogrammet filmade när hans dator, som han hade utrustat med ett telefonväxelprogram, ringde och röstade. Att låta en dator automatrösta var vid det tillfället inte emot reglerna, eftersom Sveriges Televisions regelverk då inte hade någon sådan röstningsbegränsning. Detta kan jämföras med Eurovision Song Contest där maxbegränsningen är 20 röster per telefon. Mannen ville visa att det är möjligt att programmera en dator som man gör att man kan automatrösta många gånger. Han hävdar att det är en vanlig metod och att skivbolagen använder callcenter för att rösta så många gånger som möjligt, men också att hans dator var enkel och kunde generera ett par hundra samtal i minuten.

Dagen efter avslöjandet höll Sveriges Television en presskonferens där man meddelade att man hade nu gjort ett tillägg i reglerna som från tävlingen det året och tills reglerna ändras igen förbjuder den här typen av mass-röstning. Regeln har infogats i regeln som säger att "Ett tävlingsbidrag medverkan i Melodifestivalen får inte marknadsföras genom kommersiell marknadsföring förrän tidigast tävlingsbidraget har lämnat tävlingen eller beträffande resterande tävlingsbidrag efter finalen.". Den nya regeln innebär således att det blir förbjudet för de tävlande artisterna och upphovsmännen till låtarna att köpa röster och även förbjudet att använda sig av en dator som massröstar. Däremot infördes inte då någon maxbegränsning på röster likt den som finns inom Eurovision Song Contest. På oddssidan valde Svenska spel att stoppa all betting på Melodifestivalen tills vidare det året.

Efterföljden av denna incident kom istället i Melodifestivalen 2015 då Sveriges Television införde en begränsning i antalet telefon- och SMS-röster från respektive telefonabonnemang. Först rapporterades det från Televisionens håll att begränsningen innebar att man kunde rösta max 20 gånger per bidrag och röstningsomgång i samtliga deltävlingar, Andra chansen och i finalen, men två månader senare ändrades regeln igen till att tillåta som mest 80 röster per telefonabonnemang: 20 på vardera röstningsnummer (det dyrare och det billigare) och vardera SMS-nummer (det dyrare och det billigare). Samma år introducerades så kallad applikationsröstning i programmet, vilka inte var giltiga i finalen det året på grund av tekniska problem.

Statliga spelbolaget Svenska Spel beslutade att inte tillåta spel på Melodifestialen 2015 eftersom man inte litade på att SVT skulle kunna skydda tävlingen mot fusk och att man inte kunde avgöra risken för manipulation. SVT menade att tittarna skulle ha tillit till att SVT kände sig trygga och säkra. Att man fått garantier från sina leverantörer att det inte skulle gå att fuska. Inte heller 2017 hade Svenska Spel Melodifestivalen som spelobjekt. Vissa andra spelbolag hade det.

Se även

• Lilla Melodifestivalen
• Liet-Lávlut
• Alternativfestivalen
• P4 Melodifest

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Melodifestivalen.
  Bilder & media
• Officiell webbplats för Melodifestivalen
• Poplight.se (fram till 2009 "Gyllene skor")