Täby kommun

Version från den 23 december 2017 kl. 10.40 av Per W (Diskussion | Bidrag) (rättelse)
Uppslagsordet ”Täby” leder hit. För andra betydelser, se Täby (olika betydelser).
Täby kommun
Kommun
Täbys nya kommunhus i Täby Centrum.
Täbys nya kommunhus i Täby Centrum.
Vapen för Täby kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Slogan: Staden på landet
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län
Landskap Uppland
Läge 59°N 18°Ö / 59°N 18°Ö / 59; 18
Centralort Täby
Areal 66,03 km² (2015-01-01)[1]
278:e största (av 290)
 - land 60,69 km²
 - vatten 5,34 km²
 - storstadsområde 6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd 76 738 (2023-12-31)[2]
31:a största (av 290)
 - centralort 58 593 (2005)17:e största tätort (av 1940)
 - storstadsområde 2 454 821 (2023[2])del av Stor-Stockholm
Befolkningstäthet 1 264,43 invånare/km²[2][1]
9:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 377 invånare/km²
Geonames 2669768
2669772
Kommunkod 0160
Tätortsgrad (%) 100 (2015)[3]
Antal anställda 2 575 (2014-11)[4]
Webbplats: www.taby.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning

Täby kommun är en kommun i Stockholms län. Kommunförvaltningen var tidigare belägen i Roslags Näsby, men flyttade under 2017 till ett nytt kommunhus i anslutning till Täby centrum.

Kommunen ligger i sydöstra delen av landskapet Uppland med Stora Värtan och Östersjön i öster. Täby kommun gränsar i öster åt Österåkers kommun, i sydöst åt Vaxholms kommun, i söder åt Danderyds kommun, i väster åt Sollentuna kommun och Upplands Väsby kommun samt i norr åt Vallentuna kommun, alla i Stockholms län.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar huvudsakligen Täby socken där Täby landskommun bildades vid kommunreformen 1862 samt en mindre del av Danderyds socken med Danderyds landskommun och Danderyds köping samt en mindre del av Östra Ryds socken och landskommun.

Täby municipalsamhälle inrättades 8 april 1927 och upplöstes 1948 när hela landskommunen, samt en mindre del ur Danderyds köping (Lahäll) ombildades till Täby köping. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området. Köpingen utökades 1956 med området Vågsjö från Österåkers landskommun

Täby kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Täby köping.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2007 i Södra Roslags domsaga och ingår sedan 2007 i Attunda domsaga.[6]

Kommunvapnet

Blasonering: I blått fält ett korsat kors med avrundade armar av silver.

Täby kommunvapens förebild är ett kors inristat på den så kallade Risbylestenen (Upplands runinskrifter 161), en av kommunens runstenar. Vapnet fastställdes år 1937 för Täby municipalsamhälle. Det övertogs av köpingen 1948 och av kommunen 1971. Det registrerades av den sistnämnda hos PRV år 1974.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Täby kommun 1950–2015
År Invånare
1950
  
10 343
1955
  
13 053
1960
  
21 413
1965
  
29 754
1970
  
38 406
1975
  
41 307
1980
  
47 105
1985
  
54 185
1990
  
56 714
1995
  
58 833
2000
  
60 197
2005
  
60 594
2010
  
63 789
2015
  
68 281
Källor: Folkmängden i Sveriges kommuner 1950 - 2001 och [1]

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 13 377, eller 19,87 % av befolkningen (hela befolkningen: 67 334 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 9 760, eller 16,21 % av befolkningen (hela befolkningen: 60 198 den 31 december 2002).[7]

Utrikes födda

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Täby kommun 67 334 personer. Av dessa var 10 532 personer (15,6 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]

Historia

Täby är byggt på gammal grund. Här har människor verkat och lämnat spår efter sig ända från bronsåldern. Sveriges äldsta skelettfynd som kunnat identifieras upptäcktes 1995 vid Broby bro. Hon heter Estrid Sigfastsdotter och levde på 1000-talet. Boplatserna blev byar, och byarna samhällen. Innan utnämnandet till köping och kommunreformen var det endast den norra delen, som gränsar till Vallentuna, som hade namnet Täby. I denna del låg den mesta administrativa organisationen för det område som nu kallas Täby. Att den dåtida centrala mötesplatsen, kyrkan, låg i Täby hade stor betydelse för att köpingen och senare kommunen fick namnet Täby och inte till exempel Roslags-Näsby. Det ursprungliga Täby heter idag Täby kyrkby och började få det namnet när Täby köping inte bara omfattade kyrkbyn utan hela den nuvarande kommunen. Även den dåvarande "Täby station" på Roslagsbanan fick senare namnet Täby kyrkby station.

Under en lång tid var Roslags-Näsby (tidigare bara "Näsby") den centrala platsen i Täby köping och kommun. Detta tack vare att Roslagsbanans två största grenar möttes här, från Österskär via Åkersberga och från Norrtälje via Rimbo och Vallentuna. Man byggde här ett "stadshus" och både höghus och inomhuscentrum. Roslags-Näsby fick dock en mindre ställning när man beslutade att storsatsningen Täby Centrum skulle byggas på gamla Tibble gårds mark och inte i Roslags-Näsby som tidigare var tänkt. År 1973 byggdes ett nytt kommunhus och lite som kompensation till Roslags-Näsby fick kommunens högkvarter ligga kvar där fram till 2017 då det nya Täby kommunhus i anslutning till Täby centrum togs i bruk.

Indelningar

Kommundelar

För befolkningsrapportering

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Täby församling

Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Täby distrikt.[9]

Postorter

Tidigare fanns flera postadresser, som Hägernäs, Näsby Park och Gribbylund. Sedan 1960-talet utgör Täby en postort, som i princip sammanfaller med Täby kommun. Den har postnummer i serierna 183 XX och 187 XX.

Tätorter

Den södra och centrala delen av kommunen ingår i tätorten Stockholm. Denna avskiljs av ett landsbygdsområde från den likaså kommungränsöverskridande tätorten Vallentuna, vars södra del utgörs av Täby kyrkby. Från 2015 har ett område inom kommundelen Arninge definierats som en tätort med 295 invånare. Detta på grund av pågående bostadsbebyggelse.

Kommunikationer

Från sydväst mot öster genomkorsas kommunen av E18, från väst till öst av länsväg 265 och från norr mot öst av länsväg 274.

Stommen i kollektivtrafiken är den smalspåriga järnvägen Roslagsbanan som trafikeras av Storstockholms Lokaltrafik. Roslagsbanan har haft mycket stor betydelse för Täbys utveckling och expansion. Alla tre av Roslagsbanans grenar går genom Täby kommun, även om grenen mot Österskär via Täby centrum är den som används av flest trafikanter. Övriga stationer på denna linje är Roslags Näsby, Galoppfältet, Viggbyholm och Hägernäs. På Näsbyparklinjen är stationerna Lahäll, Näsby allé, Näsbypark. På Kårstalinjen är stationerna Tibble, Ensta, Visinge och Täby kyrkby.

I Täby finns även ett stort antal busslinjer som knyter ihop alla kommunens delar med såväl Roslagsbanan som tunnelbanan.

Politik

Politiken i Täby har dominerats av de borgerliga partierna sedan 1950-talet. Vid valet 2006 erhöll moderaterna egen majoritet i kommunstyrelsen. I kommunvalet 2014 fick alliansen 46 platser av totalt 61 i kommunfullmäktige.

Mandatfördelning i Täby kommun, valen 1970–2014

ValårVSMPTMFSDNYDCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197011881212
1881212
5191,3
4110
197321611814
1611814
5193,2
3912
19763159816
3159816
5192,7
3120
197931327620
3137620
5191,5
3120
1982213225324
135324
5192,2
3120
19852152221127
151127
6190,8
3724
19882142231127
1431127
6187,8
3625
19911122229231
11931
6188,7
3427
19941322311228
1331128
6188,7
3724
1998110219434
109434
6185,24
3724
2002111217426
1117426
6185,14
3823
200682211434
811434
6186,41
3229
201084318226
8431826
6187,58
3229
2014852416224
8541624
6187,92
3427
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter

Följande orter är vänorter till Täby kommun

Sevärdheter

Täby Centrum med Attundafältets parkering och bostadshuset Storstugan år 2009, innan den omfattande byggnationen av Attundafältet.

Sport

Militär verksamhet

Under större delen av 1900-talet har Försvarsmakten verkat med olika förband i Täby kommun. Sammantaget har tre olika förband varit verksamma där under olika perioder mellan 1926 och 2001.

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Område Kommentar
F 2 Roslagens flygflottilj 1926-1974 Hägernäs Avvecklat genom försvarsbeslutet 1972
KSS Kungliga Sjökrigsskolan 1943-1987 Näsbypark
KAS Kustartilleriets stridsskola 1990-2000 Näsbypark Namnbyte till Amfibiestridsskolan
AmfSS Amfibiestridsskolan 2000-2001 Näsbypark Omlokaliserades till Rindö

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b c] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  3. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)
  8. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ ”Frej skriver historia”. svenskafans.com. http://www.svenskafans.com/fotboll/frej-skriver-historia-529201.aspx. 

Externa länkar