Hej och välkommen till min användarsida (profilen av mig som skribent på Svenskspråkiga Wikipedia)!
Den här sidan är inte skrivskyddad – vilket innebär att vem som helst kan redigera även här, men är dock inget att rekommendera för Dig [så också gällande mina (en, två, tre, fyra, fem och sex) undersidor]!
Utseende: Snaggad (långhårig 2005–2017), 182 cm lång, ca 30 kg spänstigare idag än som spinkig 20-åring samt använder glasögon (för närsynthet).
Bosatt: Åre (2012–2015/16 enbart säsongsvis), uppvuxen i Kramfors.
Jobb: Gästvärd i lift på Skistar Åre (skidområdet sedan 2011 och Åre Bike Park sedan 2013). Faktiskt en stor likhet med WP; jag arbetar för nöjda och återkommande gäster, respektive läsare! :-)
Tecknat/animerat: Tom & Jerry (främstavsnitten av Chuck Jones). Under min barndom var jag även bänkad framför Disneydags på SVT, och utöver detta var 1990-talet Disneys största decennium i min smak också sett till långfilmer!
"När det känns som mörkast, är miraklet som närmast" /Jojje Jönsson som Edgar Pettersson, Full frys
"Det finns inga perfekta människor – bara perfekta avsikter" /Morgan Freeman som Azeem, Robin Hood: Prince of Thieves
Övrigt: Under 2011 började jag lära mig att både kunna förstå och kontrollera mitt "originella" jag, och samverka betydligt smidigare i sociala miljöer som här på Wikipedia! Detta med anledning av att ha utretts för (åtminstone kopplingar till) Aspergers syndrom, vilket inte på långa vägar ledde till någon diagnos men en viktig process som blev mycket stor personlig vändpunkt i livet och som jag är evigt tacksam för!
För att jag inte skulle bli en soffpotatis "tvingades" jag testa diverse idrotter under barndomen, där knattefotboll och några terminer på ridskola ingick. Av okänd anledning kom jag även att börja träna tennis – för 11 terminers fortlevnad (längst av alla grenar) – samt terränglöpning några somrar, och till sist ett år med pingis! (Min då hurtige far låg bakom det mesta.) Dock kände jag aldrig någon riktig passion för idrotten förrän i högstadiet, och under de två sista gymnasieåren såg jag till att ha hela 5 timmar skolidrott på veckoschemat (helst lirade jag innebandy, eller brännboll och killerball)! På fritiden hade jag trots det 1–2 pass motionssimning och farsans motionsgymnastik som veckorutin, där bastu och trevligt umgänge var ändamålet.
Idag försöker jag hålla formen genom regelbunden konditions- och styrketräning på gym eller alternativ fysträning i bostaden, kombinerat med promenader/fjällvandring, samtidigt som mitt rörliga arbete räcker långt. När rutinerna flyter på som bäst kan jag utföra intensiv fysisk aktivitet upp till 10 timmar, fördelat på 5–6 dagar, i veckan. [Det är skönt att bara ta en halvtimmes promenad på lediga dagar om man t.ex. suttit på Wikipedia istället, och kunna rensa tankarna, ett gott råd jag varmt kan rekommendera Dig som wikikollega!] På våren 2021 insåg jag att min benstyrka var betydligt större än tidigare trott, och kom att sikta mot ett halvt ton i benpress till sommaren 2022! På hösten 2021 hade jag mäktat med tresiffriga kg i de tre basövningarna, till följd av att ha intresserat mig för att se på utövare av strongman och liknande. (Innan dess styrketränade jag aldrig med skivstänger eller andra redskap med lösa vikter.)
Även när jag inte själv idrottar består mitt liv mestadels av sport (vid min arbetsplats är skidåkning "religion"...). Ishockey blev den riktigt stora passionen, speciellt fram till namnbytet Elitserien–>SHL, vilket utgjorde den klart största sportsnackisen i min omgivning under skolåren (något jag verkligen saknat från gymnasiet) – när Modo Hockey var något av en stormakt och Timrå IK var på frammarsch (fast själv diggade jag Färjestad BK med den coola Jönssonligan – innan jag blev "neutral" vid länsklubbarnas nedgång). För mig utmärker sig dock ishockeyn som den mest underhållande och speciella sporten tack vare de (globalt förekommande) "målsignal-horn" som ljuder till arenajublen! Utöver Elitserien/SHL (som jag i ett decennium främst bevakade i P4/webbradio, och var samtidigt en av de 600000 bänkade framför Hockeykväll i SVT) kom jag att följa i huvudsak Hockeyallsvenskan, Tre Kronor och J20-VM. NHL har jag dock aldrig lyckats bli något riktigt fan av, iaf. inget lag att supporta, men har de senaste åren följt Stanley Cup mindre oregelbundet. Att ha fått växa upp mitt emellan två plantskolor av yttersta världsklass känns inte fy skam!
Fotbollen låg länge i skymundan för ishockeyn, även om bl.a. farsan fick mig att supporta Manchester United FC från 1990-talets slut (men för min del väldigt sporadiskt fram till 2011) och började följa A-landslagen i både fotboll och ishockey 2001. Kramfors-Alliansens hemmamatcher utgjorde mest en trevlig gemenskap vid läktaren, och sådan "tjong å stång"-fotboll (dess ishockey förvisso inte mycket bättre...) fick/får i Ångermanland avsevärt mer medialt utrymme än GIF Sundsvall väl i Allsvenskan. Det krävdes ett uppstickande Östersunds FK för att sätta mig in i den svenska elitfotbollen som på herrsidan annars bara begränsats till landets sydligaste tredjedel (till skillnad mot – den också internationellt konkurrenskraftiga – damsidan)...! Under 2017 var just ÖFK det klart hetaste idrottslaget för mig att följa, och såg/kände redan i och med lagets spelmässiga uppvisning under dess allsvenska premiärmatch borta mot Bajen (1–1) 2016 att Sveriges nya svar på FC Barcelona faktiskt helt seriöst hade all möjlighet/potential att inom en överskådlig framtid kunna erövra både svensk och europeisk fotboll på herrsidan likt Umeå IK FF:s dominans på damsidan under '00-talet...! Även om verkligheten ju hann ikapp sagan kan jag inte låta bli att föreställa mig statusen idag ifall Graham Potter hade fullföljt sitt 4-års förlängda kontrakt från 2018 (däribland under pandemin), samtidigt som inga skumraskaffärer uppdagats/begåtts. Jag hade hursomhelst knappast ifrågasatt fotboll som Sveriges (ena) nationalsport ifall år som 2018 (med två norrländska lag på Allsvenskans övre tabellhalva, ÖFK + Malmö FF slutspel i EL, herrlandslaget till VM-kvart, Piteå IF Dam SM-guld...) hörde till vardagen! Samtidigt känns det konstigt att elit-innebandyn trots landets dominans i internationella mästerskap (visserligen unga i jämförelse) och allmänt utövande i skolor/vardag sällan lockat publikt och medialt intresse i storlek med ishockey och fotboll...!
En av "femtioelva" vädertyper; växlande molnighet.
Vid julavslutningen i åttan (i samband med orkanvindar hemmavid, när jag ett halvår hade skrivit privat dagbok med vädernoteringar – men ett par tidigare besök i ett blåsigt Åre ligger också bakom detta...) uppkom mitt stora väder- och klimatintresse och de närmsta åren därefter ville jag inget annat än att bli meteorolog, men under sista halvan av gymnasiet blev jag så studietrött att jag inte pallade med någon fortsatt utbildning efter studenten – så den sidan av Moder Natur fick förbli en stor hobby.
Till följd av detta fick jag uppleva några dagars prao vid SMHI-enheten på Midlanda flygplats på våren 2003, och tillgick en privat väderstation hemma från julen 2004 till hösten 2016.
Orkanen Katrina, som sensommaren 2005 lade New Orleans under vatten, fick mig att även intresseras av och följa tropiska orkaner. Innan Katrina hade jag inga vidare kunskaper (förutom att jag sedan ett par år innan, litegrann, hade observerat några orkaner på TV-nyhetssändningar), och det som egentligen väckte min uppmärksamhet var att Katrinas styrka just då hade blivit precis jämlik med Mitch (1998), som finns i min Guinnes rekordbok 2001. 2005 års fortsatt "unika" orkansäsong för Atlanten gav inte enbart upphov till mitt projektarbete – som var att skriva en uppsats om tropiska cykloner – utan bidrog också avsevärt till att Wikipedia därifrån blev en stor del i mitt liv!...
Sedan sensommaren 2007, efter att ha sett ett antal fullt trovärdiga dokumentärfilmer och artiklar om hur koldioxid (CO2) egentligen förhållit sig till global temperatur i de föregående varma och kalla cyklerna, är jag bergsäker på att världens klimat är under ständig förändring – på helt naturlig väg; all skrämselpropaganda om att mänsklig aktivitet påverkar klimat är inget annat än politik och ekonomiska intressen, punkt slut! (Dessutom är pratet om att det nu globalt är "varmare än någonsin" (efter senaste istiden) bullshit – eftersom det t.ex. framgår att Norden under Bronsåldern ska ha präglat någon form av Medelhavsklimat, och att medeltida värmeperioden globalt kan ha nått/överskridit nutida temperaturförhållanden.) Ja, jag oroar mig faktiskt över att världen står inför en omfattande natur-/klimatkatastrof – men då talar vi om en ny (åtminstone "liten") istid på Norra Halvklotet, eller ev. supervulkanutbrott!
Däremot i högstadiet och gymnasiet (då mitt väderintresse var som störst) trodde jag på pratet om människans klimatpåverkan, eftersom det var vad man fick lära sig i skolan och att de flesta pratade om det så det blev som ett starkt "grupptryck". Eftersom jag föredrar snö och svalka framför playaväder (förutom vid enstaka högtryck då jag gärna bygger en viss bränna) framstod jag under denna tid istället som min familjs och skolklass klimataktivist [men kom ändå aldrig att rösta på Miljöpartiet... :P], och tanken på att Skandinaviens vintrar skulle försvinna (plus faktumet varmare och längre somrar) enligt t.ex. Pär Holmgren och Al Gore var det värsta jag visste!
En annan typ av samhällsfråga som ofta kopplas till klimathysterin är överbefolkning och befolkningsexplosion. Världens årliga matproduktion sedan tidigt 1980-tal hade kunnat räcka till en dubbelt så stor befolkning, så problemen med svält och fattigdom ligger helt enkelt i den ojämnt fördelade ekonomins ansvar! Nationellt sett är jag nog mest bekymrad över hur långt det kommer gå med utsugningen/avvecklingen av Norrlands glesbygd och naturresurser till all utveckling i söder...
Knappast finns en mer symbolisk plats för skidliftbranschens utveckling än denna(!)...: Från en kroppsligt skidbärande hotelldirektör, till en utmärkt praktisk "maskin som kunde dra upp både gäster och skidor" (Sveriges första ankarlift). Drygt 40 år senare fanns en (avsevärt längre) effektiv 4-stolslift på plats, som efter sina 22 år fick lämna plats för nuvarande maskineri i form av 8/8-telemixliftenVM8:an (Åre, 2007)!
"Dragbanor" är mitt klart största intresse, vilka har fascinerat mig ända sedan första gången jag åkte på ett par slalomskidor; vårvintern 1996 (året jag fyllde 8 år) på Hallstabacken i Sollefteå – då jag fick lära känna märkliga manicker med en massa roterande hjul, varierande hastigheter, häftiga motorsystem och ljud, med mera! De två andra anläggningarna jag och min familj rutinerat besökte våra första slalomsäsonger var Skuleberget i Docksta och Latbergsbacken i min uppväxtort Kramfors, och en viss "nördig" tillvaro växte fram med åren. Bakgrunden dock till mitt (special-)intresse för skidliftars längd och dylika mått härstammar från fjärde klass (1998/99), så även min passion för Åre skidområde:
Först i sena augusti 2010 återfann jag matematik-läroboken "Alma" – Almqvist & Wiksells Matematik Grundbok A (1992+1998), från när jag gick i fyran. På kapitel 5 ("Hur långt är det?") i denna finns avsnittet "Till Åre på sportlovet" (sidorna 159–162) med räkneuppgifter om några av Åres liftars längd, fallhöjd och kapacitet (efter en tabell med 10 av Åres liftar, och officiella mått direkt tagna ur pistkartan – resultaten som skall fram är t.ex. "*Så mycket längre* är Kabinbanan än Högåsliften" eller "*Så långt* åkte de lift sammanlagt på turen från Björnen till Åreskutans topp"...). Någon gång mitt i vintern 1998/99 var klassen framme vid detta avsnitt och redan då var jag mycket intresserad av att jämföra, räkna och mäta skillnader samt summera vissa enheter – framförallt inom geografi i kartböcker; t.ex. bergshöjder, folkmängd i länder och städer, landareal, flodlängder, vägsträckor och mycket mer (vilket jag jämt sysslade med på min fritid under hela mellanstadiet). Jag var i mellanstadiet den enda eleven i klassen som fick alla rätt (faktiskt extrapoäng ibland) på kartboksproven...
Påskdagen 1999 premiärbesökte jag och mina föräldrar just Åre, på en dagsutflykt; for hemifrån Kramfors tidigt på morgonen och kom fram på förmiddagen, skidåkning hela dagen och for hem på kvällen. (Innan dess umgicks vi med en familj som ofta helgsemestrade i Åre, och jämt talade väldigt gott om skidområdet.) Vi fick en helt sagolik tur med vädret, och denna dag rankar jag fortfarande som mitt livs trevligaste! <3
Några dagar senare fick jag hem en beställd broschyr/katalog från Åre Resor AB (Skistars närmaste föregångare), som skulle visa sig innehålla en pistkarta med samtliga liftars officiella mått. För att minnas mitt upplevda premiärbesök i Åre så gott det gick, började jag att (då mest för skojs skull) utföra beräkningar med måtten – på samma sätt som de flesta räkneuppgifterna löd i den nämnda matteboken. Detta tyckte jag var fantastiskt trevligt som tidsfördriv, och ett nytt superintresse var ett faktum! (Mina tre första år därifrån kom dock att mestadels präglas av nostalgisk längtan tillbaks till Åre, som då bara blev en ynka dagsutflykt per år. Sportlovet 2002 gjorde jag mitt första medlemskap på Gudmundrå församlings skolkyrkas traditionella sportlovsläger-veckoresa till Duved/Åre, vilket för mig blev den då årliga höjdpunkten som jag etablerade mig i fram till nedläggningen 2009.)
På sportlovslägret 2003 fick jag för mig att räkna ut hastigheten på alla de liftar jag åkt, med egna tidtagningstest – och med dessas officiella längdmått. Direkt fick/gjorde jag (då faktiskt ganska oförväntat) skumma upptäckter med resultaten till uppgifterna – då det visade sig att de siffror som stod officiellt runtom för Åres liftar inte alls verkade rimliga – och därifrån blev saken av helt andra bullar...!
Sedan dess har jag gjort en väldig massa nya upptäckter, äventyr och test så att detta numera utvecklats till en magnifik verksamhet! Jag tycker fortfarande det är och har varit minst lika roligt och trevligt att hålla på med, och jag är stolt och tillfredsställd över att jag fått denna förmåga! Denna verksamhet har jag speciellt nyttjat sedan 2007 – i stort engagemang av främst Åres, men också andra svenska alpinanläggningars, utveckling sett till framtida liftprojekt. Jag har t.ex. hela tiden stött och ansett de omtalade Skorvdalsprojekten vara oerhört spännande! :-)
Listan nedan (över liftar i destination Åre med egna artiklar på SvWP) innehåller tekniska data som jag själv har forskat fram sedan mars 2006, och är resultat av mitt intressemässiga levebröd. Uppgifterna har jag hela denna tid hoppats kunna offentliggöra, och efter två år dök plötsligt en himmelsk möjlighet upp i form av (mitt länge älskade) Wikipedia, vilket blev mitt första redigeringsärende hit (att i dessa liftartiklar byta ut de befintliga/officiella uppgifterna mot mina). Dock kände jag dessvärre inte till något alls om WP:s policy, och mitt ärende kom att hindras av Wikipedia:Ingen originalforskning. Efter många om och men kom jag på att kunna placera uppgifterna provisoriskt just här på min användarsida... Redan 2006 konstaterade jag att mina mått är helt förhållna till de officiella måtten på i stort sett alla liftar i främst Alperna, Pyrenéerna och t.ex. Nordamerika, Norge och Finland (och så gott jag känner till för svensk del: Sälenfjällen, Idre, Abisko, Jäckvik, Ammarnäs samt delvis Hemavan/Tärnaby, Romme och Nalovardo). Vad som dock gör saken ständigt förbryllande är den enorma diffen i övrigt, då det emellanåt kan skilja flera hundra meter i längd! Jag som absolut inte vill framstå som någon Einstein-profil vill med denna verksamhet bara kunna visa att t.ex. Åre egentligen är betydligt större än vad officiell teori visar (t.ex. tack vare några Youtubeklipp från 2018 fick jag i maj 2019 fram exakt de angivna längderna här på gondolerna Vallorcine (1509m) och Charamillon (1296m), samt stolbanorna Autannes (1368m) och La Parsa (1156m), i Chamonix – på precis samma sätt [där rullställen har samma standardiserade längd/storlek] som jag i mars 2006 fastställde t.ex. Duveds linbana (2038m) nedan)!... :-)
Mått: Längd (dragvajerns halva sträcka/varv, utifrån hastighet och tid...) / Hastighet / Tidtagning / Kapacitet (i närmaste 5-tal)
(Obs; jag har här angett liftarnas topphastighet kombinerat med "normal drifthastighet" under vinterdrift vid stabila väderförhållanden. Bygelliftars antal byglar brukar variera med någon enstaka mellan olika säsonger; det jag angett här är uppdaterat från omkring 2015. Enhetssystemet för uträkning av [praktisk] kapacitet på de kopplingsbara liftarna är utifrån enheterna som är på liftvajern, de tillagda siffrorna är återstående enheter som vid samma tidpunkt är på stationerna – frånkopplade av vajern.)
Duveds linbana: 2038m / 6,41–6,45m/s / 5:16–5:18 / 2680–2700p/h (79+6 stolar). (2013: Liftens egna hastighetsmätare ger 1580–1590m längd.)
Tegeliften: 1392m / 2,87–3,11m/s / 7:28–8:05 / 2200–2380p/h (148 stolar). (2014: Liftens egna hastighetsmätare ger 1160–1165m längd.)
Ullådalsliften 1 (Långa): 1416m / 3,47–3,58m/s / 6:35–6:48 / 1130–1165p/h (128 byglar). (Gick i 3,53m/s innan driftsystemförnyelsen 2014, och var då ej reglerbar.) (2015: Liftens egna hastighetsmätare ger ca 1220m längd.)
Ullådalsliften 2 (Korta): 1054m / 3,25–3,49m/s / 5:02–5:24 / 1055–1130p/h (95 byglar). (Kan köras i 4,09m/s.) (2013: Liftens egna hastighetsmätare ger vid gasen i botten 983m längd, men minskar till ca 970m vid 3,0–3,2m/s på mätaren och ca 960m vid 2,5m/s.)
VM8:an: 2082m / 6,21–6,76m/s / 5:08–5:35 / 2950–3200p/h (68,5+11,5 enheter). (2011: Liftens egna hastighetsmätare ger 1537–1558m längd.)
Gondolen: 2189m / 6,51m/s / 5:36 / 2595 (2830)p/h (44+12 gondoler). (Nya och fler gondoler 2018/19; rymmer 12 personer, men lastas med högst 11 på grund av viss trängsel och inbyggda vikter i varje gondol.) (2011: Liftens egna hastighetsmätare ger 1663–1683m längd.)
Stendalsliften: 668m / 3,42m/s / 3:16 / 1160p/h (63 byglar). (Gick i 3,59m/s innan driftsystemförnyelsen 2013, och var då ej reglerbar.) (2014: Liftens egna hastighetsmätare ger 580m längd.)
Nedre Tväråvalvsliften 1: 1085m / 3,20–3,75m/s / 4:49–5:39 / 890–1045p/h (84 byglar). (Kan köras i 4,05m/s.) (2012-02-01:Obs! Liftens egna hastighetsmätare ger just det jag själv tidigare mätt upp; 1085m längd! :D)
Nedre Tväråvalvsliften 2: 1075m / 3,39–4,04m/s / 4:26–5:17 / 1125–1340p/h (99 byglar). (2011/2018: Liftens egna hastighetsmätare ger 894–921m längd.)
Övre Tväråvalvsliften: 561m / 3,22m/s / 2:54 / 745p/h (36 byglar). (Kunde innan en viss renovering 2011 köras i 3,40m/s. Är reglerbar, men saknar egen hastighetsmätare.)
Kabinbanan: [Mätt lite på "måfå" ("muppars" avstånd) med hjälp av WC- och Tusenmetersliften – men klart är att dess absoluta topphastighet utgör omkring 12 (alt. 12,5) m/s som de snabbaste kabinbanorna i Alperna! Kapacitet 450p/h räknat med avgång var 10:e minut, normal åktid ca 7,5 min (varav ca 1 min acceleration/parkering).]
VM6:an: 1272m / 5,3m/s / 4:00 / ca 2800p/h (62,5+5,5 stolar). (Kan köras i 5,63m/s.) (2013: Liftens egna hastighetsmätare ger 1131–1152m längd.)
Hummelliften: 727m / 2,2–2,60m/s / 4:40–5:30 / 1200–1415p/h (55 stolar). (Kan köras i 2,94m/s.) (2013+2015: Liftens egna hastighetsmätare "diffar" mellan långsam sommar- och snabbare vinterdrift, och ger 662–708m längd.)
Bergbanan: 935m / medel 2,1–2,2 (max 2,5)m/s / ca 7 (8)min / ca 450–500p/h (obs, väntetid under pågående last och avlastning borträknad).
Fjällgårdsexpressen: 1222m / 5,71m/s / 3:34 / 2265p/h (45+5 stolar). (2014: Liftens egna hastighetsmätare ger 1068–1076m längd.)
Sadelexpressen: 1992m / 5,76m/s / 5:46 / 2715p/h (87+6 stolar). (2014: Liftens egna hastighetsmätare ger 1723–1733m längd.)
Extra; Hermelinliften: 1096m / 3,31m/s / 5:31 / 1020p/h (94 byglar). (Ska kunna köras i 3,5m/s.) (2013-03-10: Obs! Liftens egna hastighetsmätare ger just det jag själv tidigare mätt upp; 1096m längd! :D)
Nu kanske Du vill fråga mig något i stil med "Efter så lång tid, varför ser du inte till att Åre tar emot dina uppgifter"? Jodu, tro inte att jag inte har försökt då det skulle vara ett av mina drömmars mål! Förvisso är det länge sedan jag var tillräckligt angelägen, och vid mitt senaste försök till "övertygelse" hade jag inte lika mycket konkret att gå på. Med åren har jag dock alltmer tänkt på vilken praktisk åtgärd (och eventuell kostnad) det skulle kräva i att trycka om pistkartor, ändra faktatavlor, kalibrera datorer och hastighetsmätare, osv. – när det samtidigt utgörs helt andra mått vid t.ex. hängning av medbringare på bygelliftar då avstånden mäts med måttband (blir dock ändå inte det som pistkartorna anger). Att gå efter det sistnämnda skulle då innebära att typ 95 % av de ca 24000 liftarna här har för stora mått...! Vad den stora skillnaden beror på, och hur alla mätningar gått till i t.ex. Alperna, hade jag gärna velat veta först! Å andra sidan har jag sedan 2010 använt det här specifika avsnittet till att förtydliga mitt trauma i detta för Dig som läsande Wikipediakollega, och hur folk som jag ska kunna se på Wikipedia:Strunta i reglerna utan att klia sig i huvudet (jag har alltid ansett att WP skulle förbättras med dessa, korrekta/bekräftade, uppgifter – men om jag gör som jag anser i det här fallet, jo tjena, det har jag väl också provat så det räcker?!)...
I mellanstadiet fick jag Focus 2000 ("Sveriges främsta multimediala uppslagsverk") på CD-rom för privat bruk hemma, som dock idag är slängd/bortstädad, men vill minnas att skillnaden mot Wikipedia-artiklar var hårfin – och på så sätt kom jag i många år att blanda ihop detta med suddiga minnesbilder av när, var och hur jag faktiskt bekantade mig med Wikipedia [WP]. Klart däremot är att jag på hösten 2005 (i gymnasietvåan) började surfa på WP så pass regelbundet att WP därifrån blev min nya kunskapsförmedlare; mitt huvudämne de två första åren var tropisk cyklon och andra väderrelaterade artiklar, såväl hemma som "diskret" i skolans datorsal... När denna sajt gav mig ett oförglömligt studielyft på hösten 2006 mätte SvWP i artikelantal jämnt med Nationalencyklopedin och Nordisk familjebok#2 (vilka jag f.ö. aldrig läst), och käll-/fotnoten var inte ens introducerad! WP hann bli etablerat nog att nå ut till min omgivning på skolan, men inte ens lärare kunde förmedla något om dess bakgrund, och gissar att jag använde det klart mest i klassen. Hursomhelst är åren före resp. efter min deltagarankomst två vitt skilda historier!...
Har Du hört historien om en jämthund som på en sekund råkade nosa sig till insidan av en inhängnad där ett vargrevir lurade? Jag vet inte om det finns en skriven sådan, men skulle sammanfatta min personliga omställning rätt bra gällande anpassningen på Wikipedias "insida"! Att finna utvägen var för sent, så det gällde att börja yla enligt vargpolicy eller krossas för alltid!
Det var en gång en godtrogen 19-årig småstadsgrabb som för en avvikande sekund av livets rutiner ville ta en nyfiken titt på... eh, huhum... som närmare medelålder ibland funderar på om han ångrat detta ödesklick lika mycket som inte! Min historik som deltagare på SvWP hade behövt en bok, om ens det vore möjligt! Jag har iaf. fått erfara en enorm personlig utveckling genom WP:s egen utveckling, med ett utmanat tålamod, vilket jag beskrivit skapligt utförligt i den här redogörelsen från mitt "15-årsjubileum" (vintern 2022/23).
Jag tänkte här och nu istället försöka skriva några rader om min syn på WP:s enorma potential, där jag i mångt och mycket inspirerats av [allmänt utförliga artiklar hos] "storebror" EnWP sedan 2015 som var mitt mest framgångsrika och aktiva WP-år; totalt 3000 redigeringar, varav sju bearbetade artiklar till utvald status, under 2015 kan jämföras med totalt 80 redigeringar (varav en handfull stubbalster) under januari–november 2009 då god kommunikation var ett närmast obefintligt begrepp på SvWP...! En dag vid höstmörkret 2009 såg jag filmen Fucking Åmål för första gången, medan dess WP-artikel såg ut såhär vilken ändå var bland de bättre icke-utvalda filmartiklarna på SvWP då! Jag beundrar särskilt arbetsinsatsen bakom dess Utmärkta [och i mina ögon närmast perfekta] status 14 år senare, där materialet påträffats utan att vara översatt från annan WP-språkversion! Det sistnämnda arbetar jag gärna utifrån, där mitt framgångsrikaste resultat blev utökningen av death metal i februari 2015 efter en hybrid-översättning; låt säga att EnWP, som har tusentals gånger större arbetskraft än SvWP, kan utforma [globala] artiklar medan vi bland övriga språkversioner kan fokusera på att översätta och mixa/synka det bästa/lämpligaste och uttömmande materialet mellan språkversionerna... De flesta människor kanske kan engelska hyfsat, men de som inte kan går miste om väldigt mycket relevant kunskap om den inte delas/översätts. Det betyder givetvis inte en garanterad relevans för att en specifik artikel finns på EnWP, men en etablerad existens på två eller fler språkversioner i förväg borde göra den mer motiverad? Krångligare än så behöver det väl knappast vara? WP blir så som vi själva gör det till; alltifrån alla timmar som behövts ägnas åt t.ex. kategori-strukturering och klottersanering dygnet runt, till att utforma artiklar! Min vilja finns absolut, men från hösten 2015 tvingades jag trappa ner på mitt WP-deltagande avsevärt sedan min "att göra"-lista blivit alldeles för stor för att klara av vardagslivet och med hälsan i någorlunda behåll!...
Senaste meddelande först, från min diskussionssida:
Fikk bare lyst til å skryte litt av deg. Du er alltid hjelpsom og skaper resultater. Wikipedia trenger virkelig flere som deg! Mvh Kubelsky (diskussion) 25 oktober 2015 kl. 02.32 (CEST)
Du är en väldigt värdefull deltagare här på svenska wikipedia, ska du bara veta!! C T Johansson (disk) 1 augusti 2013 kl. 17.22 (CEST)
tack
Vill ge ett extra tack för stödet i vår diskussion. Det är sant, jag skulle inte varit kvar utan dig. Tyvärr vet jag inte vart man hittar sådana där "utmärkelser" man kan i uppmuntrande syften ge varandra. Wikipedia är svårnavigerat ibland... Du får föreställa dig en liten medalj som stödjande kamrat. Kanske som den som finns där till höger. *Skrattar* dnm(Min diskussion | Mina Bidrag) 14 maj 2010 kl. 12.00 (CEST)
Åland juli 1992 och maj 2003, 
Mallorca juni 1995 och 2005, 
Algarve maj/juni 2000, 
Gran Canaria november 1998 och april 2007, 
Manchester (United) november 2013 samt 
Trøndelag augusti 2018 och juni 2023.
