Regeringen Andersson
| Regeringen Andersson Sveriges tidigare regering  | |
 Regeringen Andersson på Lejonbacken utanför Stockholms slott den 30 november 2021. | |
| Statschef | |
| Statschef | Carl XVI Gustaf |
| Tidsperiod | |
| Tillträde | 30 november 2021 |
| Frånträde | 18 oktober 2022 |
| Ministrar och partier | |
| Statsminister | Magdalena Andersson |
| Ställföreträdare | Morgan Johansson |
| Nuvarande ministrar | 22 |
| Tidigare ministrar (Dödsfall/avgång/uppsägning) |
23 |
| Regeringsparti(er) | Socialdemokraterna |
| Status i Riksdagen | minoritetsregering |
| Övriga i Riksdagen | Vänsterpartiet Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Sverigedemokraterna Miljöpartiet de gröna |
| Historik | |
| Val | 2018 |
| Senaste valet | 100 / 349
|
| Mandatperiod(er) | 2018–2022 |
| Företrädare | Löfven III |
| Efterträdare | Kristersson |
Regeringen Andersson var Sveriges regering mellan den 30 november 2021, då den efterträdde regeringen Löfven III, och den 18 oktober 2022, då den i sin tur efterträddes av regeringen Kristersson. Regeringen leddes av statsminister Magdalena Andersson, och var Sveriges första regering med en kvinna som statsminister. Regeringen var en minoritetsregering och enpartiregering bestående av socialdemokrater.
Som en följd av riksdagsvalet 2022 begärde Magdalena Andersson den 15 september 2022 sitt och regeringens entledigande,[1][2] varefter regeringen fungerade som en övergångsregering fram till den 18 oktober.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Magdalena Andersson valdes till partiledare för Socialdemokraterna den 4 november 2021 efter att Stefan Löfven under sitt sommartal hade meddelat att han avsåg att avgå under hösten.[3][4] Regeringen hade stöd av det egna partiet och en partilös riksdagsledamot (Amineh Kakabaveh); den tolererades (släpptes fram) av Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet och en liberal riksdagsledamot.
Riksdagens val av statsminister
[redigera | redigera wikitext]I statsministeromröstningen 24 november 2021 röstade riksdagen ja till talmannens förslag att välja Magdalena Andersson till statsminister för en regering bestående av socialdemokrater och miljöpartister.[5] Miljöpartiet meddelade några timmar senare, efter att Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas budgetförslag bifallits i riksdagen, att det inte längre ville ingå i den tänkta regeringskoalitionen. Andersson begärde därför att bli entledigad av talmannen Andreas Norlén sju timmar efter att hon hade blivit vald till statsminister och innan hon formellt hade tillträtt posten. Den 25 november föreslog talmannen på nytt riksdagen att välja Magdalena Andersson till statsminister, nu för en rent socialdemokratisk ministär.[6]
Den nya statsministeromröstningen genomfördes den 29 november, och riksdagen sade ja till talmannens förslag att välja Andersson som ny statsminister med röstsiffrorna 101 för (S + 1 partilös), 173 emot (M + SD + KD + L minus 1 Liberal), medan 75 avstod från att rösta (C + V + MP + 1 L).
Liberalernas Nina Lundström gick emot partilinjen och röstade "gult" (tryckte på knappen "avstår" vid voteringen i kammaren).[7] Partilösa Amineh Kakabaveh (tidigare V) röstade för, efter en egen uppgörelse med Socialdemokraterna som innebar att Socialdemokraterna fördjupade sitt samarbete med Demokratiska unionspartiet (PYD).[8][9]
För prövning av förslag till statsminister gäller negativ parlamentarism, vilket innebär att förslaget är godkänt om inte mer än hälften av riksdagens ledamöter (minst 175 eftersom riksdagen har 349 ledamöter) röstar emot förslaget (inte röstar emot med absolut majoritet).[10]
Tillträde
[redigera | redigera wikitext]Den 30 november 2021 avgav Andersson sin regeringsförklaring inför riksdagen, och anmälde vilka statsråd som skulle ingå i den nya regeringen. Därefter skedde det formella regeringsskiftet vid en skifteskonselj som leddes av kung Carl XVI Gustaf och där statsministern, statsråden, kronprinsessan Victoria och riksdagens talman Andreas Norlén deltog. Det skedde i konseljsalen på Kungliga slottet.[11][12]
Statsråd
[redigera | redigera wikitext]* Statsminister eller departementschef
Av de 23 statsråden satt 14 i den avgångna Regeringen Löfven III (i ett par fall på andra ministerposter än ovanstående), en (Strandhäll) satt i Löfvens regeringar 2014-2019 och åtta (Axelsson Kihlblom, Danielsson, Elger, Farmanbar, Gustafsdotter, Karkiainen, Sätherberg och Thorwaldsson) är helt nya.
Regeringens politik
[redigera | redigera wikitext]Utrikespolitik
[redigera | redigera wikitext].jpg)
Sverige var under 2021 ordförandeland i OSSE. Utrikesminister Ann Linde stod som värd för organisationens ministerrådsmöte som hölls i Arlandastad 2–3 december 2021. I fokus för mötet stod bland annat konflikten i Ukraina och migranterkrisen mellan Belarus och EU:s östra medlemsstater.[16]
Vid 2022 års utrikespolitiska debatt i riksdagen, onsdagen den 16 februari, presenterade utrikesminister Ann Linde regeringens utrikesdeklaration. Hon sade bland annat att "Regeringen avser inte att ansöka om Natomedlemskap."[17]
När Sverige den 16 maj 2022 sökte medlemskap i Nato ställde Turkiet krav på Sverige bland annat rörande Socialdemokraternas samarbete med Demokratiska unionspartiet (PYD).
Ytterligare en utrikesdeklaration presenterades av Linde den 10 juni 2022.[18]
Biståndspolitik
[redigera | redigera wikitext]Regeringen Andersson fortsatte, likt Regeringen Reinfeldt, Regeringen Löfven I och Regeringen Löfven II, att göra avräkningar på biståndet för att finansiera flyktingmottagande i Sverige. 2022 föreslog regeringen summan 9,8 miljarder kronor (ungefär 20 % av det totala biståndet).[19]
Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 meddelade Sida att myndigheten inte fått någon signal från utrikesdepartementet om att förändra biståndet till Ryssland. Regeringens Strategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland 2020–2024 skulle därför fullföljas. I februari uppgav svenska medier att 389 miljoner kronor skulle betalas ut till Ryssland. I mars meddelade Sida att av de 324 miljoner kronor som var beslutade för perioden 2020–2024 hade 138 miljoner kronor redan utbetalats under 2020 och 2021, men att myndigheten avsåg att betala ut ytterligare 186 miljoner kronor efter krigsutbrottet. Myndigheten framhöll dock att stödet avsåg demokratiarbetet och civilsamhällesorganisationer, att inga bidrag skulle utbetalas till ryska statliga institutioner, och att Sida efter krigsutbrottet även avbrutit de miljöinsatser som myndigheten planerat i samverkan med ryska kommuner.[20][21]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Pressmeddelande: Talmannen inleder process för regeringsbildning”. Riksdagen. 15 september 2022. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2022/sep/15/talmannen-inleder-process-for-regeringsbildning/. Läst 15 september 2022.
- ^ ”Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform”. Riksdagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152. Läst 15 september 2022.
- ^ ”Stefan Löfven avgår som statsminister i höst”. SVT Nyheter. 22 augusti 2021. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stefan-lofven-sommartalar-pa-runo. Läst 24 november 2021.
- ^ Holmgren, Ci; Helmerson, Katarina (4 november 2021). ”Magdalena Andersson ny partiledare för Socialdemokraterna”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/magdalena-andersson-ny-partiledare-for-socialdemokraterna. Läst 24 november 2021.
- ^ Riksdagsförvaltningen. ”Magdalena Andersson (S) har valts till statsminister”. www.riksdagen.se. Arkiverad från originalet den 24 november 2021. https://web.archive.org/web/20211124185356/https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2021/nov/24/magdalena-andersson-s-har-valts-till-statsminister/. Läst 24 november 2021.
- ^ Riksdagsförvaltningen. ”Pressmeddelande: Talmannen föreslår på nytt Andersson till statsminister”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2021/nov/25/pressmeddelande--talmannen-foreslar-pa-nytt-magdalena-andersson-till-statsminister/. Läst 29 november 2021.
- ^ Riksdagsförvaltningen. ”Magdalena Andersson godkändes som statsminister”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2021/nov/29/magdalena-andersson-godkandes-som-statsminister/. Läst 29 november 2021.
- ^ Tobias Baudin, Amineh Kakabaveh. ”Socialdemokraterna fördjupar samarbete med självstyre”. Arkiverad från originalet den 2 december 2021. https://web.archive.org/web/20211202022601/https://www.socialdemokraterna.se/nyheter/nyheter/2021-11-24-socialdemokraterna-fordjupar-samarbete-med-sjalvstyre. Läst 4 december 2021., socialdemokraterna.se, 24 november 2021.
- ^ "Fredagsintervjun: Att påminna om SD:s rötter har inte fungerat" (vid 42m29s), Kvartal, 3 december 2021. Intervju med Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin.
- ^ Riksdagsförvaltningen. ”Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform Svensk författningssamling 1974:1974:152 t.o.m. SFS 2018:1903 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152#K6. Läst 24 november 2021.
- ^ Regeringskansliet, Regeringen och (29 november 2021). ”Hålltider för regeringsskiftet 30 november”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/11/halltider-for-regeringsskiftet-30-november/. Läst 30 november 2021.
- ^ ”Ny regering tillträdde vid skifteskonselj”. Kungahuset. 30 november 2021. Arkiverad från originalet den 30 november 2021. https://web.archive.org/web/20211130154700/https://www.kungahuset.se/kungafamiljen/aktuellahandelser/aretsaktuellt/nyregeringtilltraddvidskifteskonseljpakungligaslottet.5.dc89cae17cdfbea73915ef4.html. Läst 30 november 2021.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w] Regeringskansliet, Regeringen och (30 november 2021). ”Regeringsskifte den 30 november 2021”. Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 30 november 2021. https://web.archive.org/web/20211130180809/https://regeringen.se/pressmeddelanden/2021/11/regeringsskifte-den-30-november-2021/. Läst 30 november 2021.
- ^ ”Idrott och politik: Ygeman blir ny idrottsminister”. SVT Sport. 30 november 2021. https://www.svt.se/sport/idrottspolitik/ygeman-blir-ny-idrottsminister. Läst 30 november 2021.
- ^ ”Lena Hallengren har entledigats på egen begäran”. Regeringen. 6 oktober 2022. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221006183644/https://regeringen.se/pressmeddelanden/2022/10/lena-hallengren-har-entledigats-pa-egen-begaran/. Läst 8 oktober 2022.
- ^ ”Krishärdarna Ryssland-Ukraina och Belarus i fokus när 57 länders ministrar möts i Stockholm”. DN.SE. 2 december 2021. https://www.dn.se/sverige/krishardarna-ryssland-ukraina-och-belarus-i-fokus-nar-57-landers-ministrar-mots-i-stockholm/. Läst 15 december 2021.
- ^ ”Utrikesdeklarationen”. Arkiverad från originalet den 1 april 2022. https://web.archive.org/web/20220401060836/https://www.regeringen.se/tal/2022/02/utrikesdeklarationen-2022/. Läst 2 april 2022. regeringen.se, 16 februari 2022.
- ^ ”Utrikesdeklarationen 2022”. Arkiverad från originalet den 10 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220610125410/https://www.regeringen.se/tal/2022/06/utrikesdeklarationen-2022/. Läst 12 juni 2022. regeringen.se, 10 juni 2022.
- ^ Lindvall, Julia (19 april 2022). ”Sida: Minskat bistånd kan leda till nya flyktingkriser”. SVT. Arkiverad från originalet den 21 april 2022. https://web.archive.org/web/20220421021340/https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-miljarder-till-flyktingmottagandet-men-minskat-bistand. Läst 28 maj 2022.
- ^ ”389 miljoner i bistånd till Ryssland”. SVT. 26 februari 2022. Arkiverad från originalet den 1 april 2022. https://web.archive.org/web/20220401094905/https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/389-miljoner-i-bistand-till-ryssland. Läst 28 maj 2022.
- ^ ”Frågor och svar om Sidas stöd i Ukraina och Ryssland med anledning av Rysslands invasion”. Sida Sveriges Biståndsmyndighet. 11 mars 2022. Arkiverad från originalet den 28 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220528180947/https://www.sida.se/om-sida/nyheter/fragor-och-svar-om-sidas-stod-i-ukraina-och-ryssland-med-anledning-av-rysslands-invasion. Läst 28 maj 2022.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||