Saab 18
| Saab 18 (B 18A/B, S 18A, T 18B) | |
 B 18B bevarad i dag på Flygvapenmuseum. | |
| Beskrivning | |
|---|---|
| Typ | Bomb Attack Spaning |
| Besättning | B 18A 3st, navigatör/pilot, signalist/skytt (övre), spanare/skytt (nedre) B 18B 3st, navigatör/pilot, signalist/skytt, spanare T 18B 3st, navigatör/pilot, signalist/skytt, spanare |
| Första flygning | 19 Juni 1942, B 18A (Nr 18001) 10 juli 1944, B 18B (Nr 1801) 7 juli 1945, T 18B (Nr 18164) |
| I aktiv tjänst | 1944–1957 |
| Versioner | B 18A B 18B S 18A T 18B |
| Tillverkare | Saab AB |
| Antal tillverkade | 245 |
| Data | |
| Längd | B 18A 13,16 m B/T 18B 13,23 m |
| Spännvidd | 17,04 m |
| Höjd | 4,35 m |
| Vingyta | 43,8 m² |
| Tomvikt | B 18A: 5 484 kg B 18B: 6 093 kg T 18B: 6 183 kg |
| Max. startvikt | B 18A: 8 693 kg B 18B: 8 793 kg T 18B: 9 272 kg |
| Motor(er) | B 18A, S 18A 2 × SFA STWC-3 B 18B, T 18B 2 × SFA DB 605B |
| Motoreffekt | SFA STWC-3 1 065 hk x2, 1200 hk med 100 oktan bränsle SFA DB 605B 1 475 hk x2, 1700 hk med 100 oktan bränsle |
| Prestanda | |
| Max. hastighet | B/S 18A 450-465-470 km/h beroende på höjd B 18B 570-575-590 km/h beroende på höjd T 18B 595-600 km/h beroende på höjd |
| Räckvidd med max. bränsle | B/S 18A: 2200 km B/T 18B: 2600 km |
| Max. flyghöjd | B 18A: 8000 m B 18B: 9800 m T 18B: 9300 m |
| Lastförmåga | |
| Lastförmåga | B 18A: 1400 kg bomber B 18B: 1400 kg bomber eller 1500 kg raketer T 18B: 1400 kg bomber eller 1500 kg raketer |
| Beväpning & bestyckning | |
| Fast beväpning | B 18A 1st 20 mm akan m/41 fixad B 18B S 18A T 18B Bomber i bombrummet: Bomblaster på vingarna: Raketer på buk: 8st 145 mm eller 8st 150 mm |
Saab 18, i svenska Flygvapnet känd som B 18A/B, S 18A och T 18B är ett stridsflygplan tillverkat av Saab AB.
ASJA L-11 & P 8
I 1936 års försvarsbeslut föreslogs uppsättandet av fyra bombflottiljer, varav två skulle utrustas med medeltunga bombplan. Man ville ha ett enmotorigt och ett tvåmotorigt bombplan, av hög klass. Den ännu inte färdigutvecklade svenska flygindustrin kunde inte konstruera något sådant så 1938 gjordes en rundresa i Europa för att studera vad som fanns till buds. Potez 63, Bloch MB.170, Breguet 690 (S 10), Breda 88 och Fokker G 1 (S 13) var några flygplan som var intressanta. Fokkern var dessutom byggd för störtbombfällning, vilket var ett önskemål från svensk sida.
En specifikation utfärdades från flygvapnet, planet skulle vara tvåmotorigt med 3 mans besättning. Det skulle kunna ta 750 kg i bomblast till ett mål 500 km från utgångspunkten. Störtbombfällning, med reducerad last, var också ett krav. Maxhastigheten skulle ligga på ca 550 km/h och man avsåg att använda antingen Bristol Taurus eller Pratt & Whitney Twin-Wasp motorer. Projektet döptes till P 8. AFF/Saab, ASJA och Götaverken svarade att de var intresserade. AFF/Saab konstruerade ett midvingat dubbelfenat bombflygplan med bubbelformad nos och cockpit konstruerad av glaspannor liknande det på B 16. Planet kallades G.1 och skickades in i januari 1939. Götaverken ledd av Bo Lundberg konstruerade ett medelstort bombplan liknande B-25 kallat GP.8 som hade en besättning av 4 man. Flygplanet skickades in i mars 1939 och fick beteckningen P8B av flygvapnet. ASJA konstruerade L-11 som kom att bli grunden för Saab 18. Planet skickades in den 15 Februari 1939 och fick beteckningen P8A. L-11 kunde inte godtas då man inte gillade planets noshjul samt att planets bombinstallation och beväpning inte uppfyllde kraven. GP.8 ansågs överlägsen både G.1 och L-11 av Nils Söderberg, chef för Flygvapnets Försökscentral. Men Götaverkens förslag föll bort medan ASJA och AFF/Saab slog sig samman i ett nytt bolag 1939, Svenska Aeroplanaktiebolaget (SAAB). Man skrotade då G.1 projektet och gick med ASJA:s projekt L-11.
År 1939 beställde Flygvapnet ett provflygplan (nr 18001) med beteckningen P 8. Chefskonstruktör blev överingenjör Anders J Andersson. Första flygningen ägde rum 19 juni 1942 av provflygaren Claes Smith, hans kommentar efter provflygningen löd "Den flög i det närmaste perfekt redan från början".
B 18
Serieleveranserna inleddes år 1944. Flygvapnets benämning blev B 18A.
Flygplanet var uppbyggt helt av metall med undantag av roderytor som var klädda med spänd duk. Motoralternativen skiljde A-, och B-versionerna från varandra. A-versionen utrustades med svensktillverkade Pratt & Whitney TWC stjärnmotorer från SFA medan B-versionen utrustades med Daimler-Benz DB605b radmotorer. Detta gjorde att motorkåporna såg helt olika ut på dessa två varianter.
Först levererades B 18A till Västmanlands flygflottilj (F 1) i Västerås som ersättning för B 3 vilka inte längre ansågs klara rollen som bombflygplan.
Hallands flygflottilj (F 14) fick år 1945 som första flottilj B 18B. År 1946 ersatte Flygvapnet alla B 18A mot B 18B och samtliga 60 B 18A placerades vid Östgöta flygflottilj (F 3) och Södermanlands flygflottiljer (F 11) som spaningsflygplan med benämningen S 18A.
Under 1930-talet skapades torpedflyget och en variant av Saab 18 togs fram för att fälla torpeder mot fartyg. Dock visade det sig att det vid tidpunkten inte fanns några effektiva torpeder, eftersom planets fart var för hög för de torpeder som användes av flygvapnet. En nykonstruktion av en torped var inte aktuell eftersom både robotar och raketer var under utveckling. Planet försågs istället med en kraftig Bofors L50 57 mm kanon. Dessa flygplan placerades vid Blekinge flygflottilj (F 17) och benämndes T 18.
När T 18B inte blev ett torpedflygplan fick den en attackroll som sedan gavs till B 18B, runt 1950 fick både B 18B och T 18B raketramper som fulländade attackrollen.
Inga flygplan sparades för utställningsändamål. Det exemplar som finns att beskåda på Flygvapenmuseum är flygplanet Röd David vilken ingick i en grupp om åtta flygplan, som havererade under en snöstorm den 10 februari 1946. Flygplanen kom från 1:a divisionen (Niklas Röd) vid Hallands flygflottilj och skulle flyga från Halmstad via Västerås och Luleå till Kalixfors. Ett av dem, 18172 ("Röd David"), tappades vid bärgningsförsök och blev liggande på botten till 1979, då det slutligen bärgades från Härnösands hamn, där det då legat i 33 år. Ett annat, 18180 ("Röd Niklas") försvann med tre mans besättning och saknas än idag.[1] Restaureringen av 18172 genomfördes av frivilliga flyghistoriker. [2]
T 18B
År 1941 fick ville flygvapnet ha ett nytt modernt torpedflygplan. Saab föreslog då sin nya B 18 som platform för det nya torpedflygplanet. Specifikationen löd, 3 i besättning, 2 stycken 20 mm akan m/45 med 130 patroner per kanon, den ska behålla den existerande framåtriktade 13.2 mm automatkanonen, den ska kunna bära en 950 kg torped, en tung mina och en 1000 kg bomb. Man tänkte först använda Saab B 18A som platform då den var långsamare än B 18B vilket gjorde den mer lämplig för torpedfällning. Men på grund av problem med att kunde konstruera ett stort nog bombrum för torpeden gick man för en kort tid över till en utvändigt monterad torped. Men när CTV hade konstruerat klart torpeden upptäckte man att B 18 inte hade frigången mellan kropp och landställ för att torpeden skulle kunnas monteras utvändigt. Man riktade nu in sig på B 18B som hade lite längre kropp och B 18A som torped bärare fick överges.
Prototypen av T 18B flög för första gången 7 juli 1945. Torpedfällningsförsöken gick dock dåligt eftersom flygplanets fart var för hög. En nykonstruerad torped var inte aktuell eftersom både robotar och raketer var under utveckling.
Istället utrustades T 18B med två 20 mm automatkanon m/45 och i bombrummet monterades en Bofors 57 mm automatkanon m/47. Kanonen vägde 550 kg tom och 735 kg full och var 5,3 meter lång, och magasinen rymde 40 projektiler (41 med en loppet) som kunde avfyras med en hastighet av 2-3 st patroner i sekunden. Den kunde skjuta både högexplosiv och pansarbrytande ammunition. Kanonen kunde installeras i flygplanet på två timmar.
T 18B hade en mer aerodynamisk form på nosen än tidigare versioner av Saab 18, vilket minskade bränsleförbrukningen och ökade hastigheten. Efter att Saab 21 utrustas med katapultstol, som visat sig vara ett säkrare sätt att lämna flygplanet på vid nödsituationer, inleddes 1948 en modifiering av T 18B där cockpit byggdes om för att ge plats för två katapultstolar.
Leveranserna av T 18B inleddes 1947 till marinsamverkansflottiljen på Blekinge flygflottilj. Här flögs de tills det att de avfördes åren 1956–1957 och efterträddes av flygplan A 32 Lansen.
Beväpning
Information om Saab 18:s beväpning är knepig då den har modifierats för olika ändamål beroende på var den varit stationerad. Den primära typen av vapen i Saab 18 var flygvapnets primära tunga vapen under kriget vilket var 13,2 mm akan m/39. Denna automatkanon hade lägre kaliber än den vanligaste typen av akan under andra världskriget vilket var 20 mm men hade en eldhastighet av 1080 skott i minuten vilket var 200-400 mer än de snabbaste automatkanonerna med 20 mm kaliber som användes runt om i världen. Till skillnad från tunga kulsprutor som Browning m2 som har en väldigt liknande kaliber sköt 13,2 mm m/39 högexplosiv ammunition vilket gav den beteckningen akan. Bortom eldhastigheten var utgångshastigheten mycket hög vilket gjorde 13,2 m/39 ett mycket effektivt vapen att montera på flygplan.
B 18A hade tre stycken 13,2 mm m/39 varav en siktades av piloten/navigatören och var fixad i högre kabinkind med bandledaren (magasinet) i vingroten. Bandledaren höll 300 patroner. Dem andra var rörliga och monterade bakåt. Signalisten som satt bakom piloten hade en som han kunde använde för att skjuta ner fientligt flyg över och bakom flygplanet. Spanaren som satt i glasnosen hade den sista och kunde använda den för att skjuta nedanför planet samt skjuta bakom planet. Dock var spanarens jobb att primärt titta framåt och denna akan fick väldigt lite användning i tjänst.
När B 18B kom i tjänst valde man att ta bort spanarens akan då den var extremt svår att sikta på grund av den dåliga utsikten och kroppspositionen man behövde vara i för att kunna skjuta bakåt.
De första problemen med beväpning till Saab 18 kommer ifrån att flera källor och officiella listor nämner en 20 mm akan för både B 18A och B 18B men denna finns inte att se i något fotografi eller ritning. Ingen av källorna nämner en position men det finns bevarade 20 mm akan m/41 som är listade som att de varit monterade i Saab 18. Om denna akan var monterad i B 18A eller B 18B var den fixad som den existerande 13,2 mm m/39:an.
Andra källor och en officiell lista nämner att Saab B 18A tillsammans med en 20 mm akan var beväpnad med endast 8 mm ksp m/22 istället för 13,2 mm m/39. Detta betyder troligtvis att vissa tidiga flygplan av denna typ var beväpnade med dessa kulsprutor.
Som nämnt så modifierades Saab 18 på olika flottiljer för olika ändamål. En modifikation var 2st framåtriktade 13,2 mm m/39. Om den andra m/39:an ersatte den skumma 20 mm m/41:an är inte känt. En annan modifikation var en 37 mm automatkanon av okänd modell som B 18B fick på F17. Eftersom F17 var en flottilj som låg nära vattnet är det ganska självklart att denna kanon skulle användas mot ubåtar och andra mindre sjömål. B 18B på F17 fick även en PS-18/A radar från S 18A som gav dem en målfinnar roll samt lysbombfällningsplan.
Det fanns en liknande plan tidigare att montera T 18B: s 57 mm akan m/47 i B 18B. Denna skulle monteras i kroppen eller i en balja (vapenkapsel) i bombrummet.
T 18B hade till skillnad från B 18A och B 18B två stycken 20 mm akan m/45 i nosen som tydligt syns på bilder och på ritningar tillsammans med den 13,2 mm akan som sitter i kinden. T 18B:s 20 mm automatkanoner hade 130 patroner per kanon och i bombrummet kunde man montera dess kronjuvel, en 57 mm bofors kanon. Denna kanon kunde skjuta både pansarbrytande och högexplosiva projektiler med en eldhastighet av 180 skott i minuten, det vill säga 3 skott per sekund. Den hade ett trummagasin med 40 patroner men många historier och dokument berättar att man laddade en patron i loppet innan innan man flög iväg (liknande det man gjorde med bkan 1) vilket gav den 41 patroner totalt.
Under prototypstadiet testade man dock även en 40 mm l60 dubbelbofors istället för 57 mm akan m/47 som tyvärr spräckte nosglaset på testplanet.
Bomber
Saab 18 var från början bara konstruerad att bära 1000 kilo av bomber men på grund av sina goda flygegenskaper kunde man bära 1400 kilo bomber utan problem. Eftersom man inte fick plats med mer bomber i kroppen så fästa men dem nya bomberna på vingarna.
Bombrummet hade sju bombställ varav två var för 50 kilos bomber som monterades på rader om 5. Dem andra fem var för att kunna montera 250 och 500 kilos bomber. Bomber på vingarna bestod av 4 st 50 kilos bomber per vinge.
B 18 kunde montera en hel del olika bomber. Här är en lista med de bomber som kunde monteras.
500 kg bomber:
- Minbomb m/41
- Sprängbomb m/4?
250 kg bomber:
- Minbomb m/37
- Sprängbomb m/40
- Övningsbomb m/40
50 kg bomber:
- Minbomb m/37
- Sprängbomb m/42
- brandbomb m/42 (bara under vingarna)
- Lysbomb m/32
- Övningsbomb m/40
- Bombkapsel m/43 som håller 2 st 12 kg sprängbomb m/39G + 1 st sprängbomb m/37 eller 3 st 6 kg brandbomb m/39
- 8 kg övningsbomb m/40 (kunde fästas under vingarna med tillsatsstöd)
T 18B kunde bära en 1000 kg minbomb m/47 monterad 9⁰ framåt i kroppen och prototypen kunde montera en 53 cm 950 kg torped. Torpeden behövde monteras 4,5⁰ grader framåt och behövde släppas på 15 meters höjd. Rökbomb m/39 testades också men det är inte säkert om den såg tjänst hos Saab 18.
Bombgafflar
Saab B 18A kom från början bara att användas som vanligt bombplan men som alla andra bombplan i det svenska flygvapnet (förutom B 1, 2, 3) bestämde man att det skulle bli ett störtbombplan. Eftersom bombsikte m/42B inte var färdig utvecklat så utrustade man B 18A med bombgafflar som fästes på den främre väggen av bombrummet. Bombgafflar användes för 500 och 250 kilos bomber men verkar inte ha använts för 50 kilos bomber. Troligtvis på grund av att man hade två bombfästen som skulle gjort det möjligt att bara fälla en rad med 50 kilos bomber under störtbombning. Bombgafflarna gjorde även tjänst på B 18B då man inte hade bombsikte m/42B monterat.
Raketer
1946 testades en B 18 med raketer för att utveckla raketinstallationer för B 18 och J 21. 8 cm pansarraket m/46 och 15 cm sprängraket m/46 testades.
Från 1949 fick B 18B och T 18B raketramper som gjorde dem till moderna attackflygplan.
Under vingarna kunde man montera 8 stycken lätta raketer och under nosen kunde man montera ytterligare fyra stycken lätta raketer eller 2 stycken tyngre raketer.
Lätta raketer:
- 14,5 pansarsprängraket m/49
- 15 cm sprängraket m/51
Tunga raketer:
- 18 cm halvpansarraket m/49 (mot sjömål)
Robotar
Man testade även sjömålsroboten Rb 302 på T-18B. Man valde ut en T-18B (nr18342) Gul Rudolf som testflygplan. Roboten monterades i bombrummet men majoriteten av den var utanför kroppen. Roboten fungerade lite som en torped då den skulle dyka under vattnet och träffa sjömålen under sidopansaret. Man byggde bara 35 st Rb302 och nummer 24 kan synas på en bild av en T 18B med Rb302 monterad.
Katapultstolar
1947 skickade man en B 18B till Centrala Flygverkstaden och Centrala Flygmaterialförrådet, Arboga "CVA" för att testas med katapultstol och den 13 Maj 1949 även T 18B. Från 1948 började man modifiera B 18B med katapultstolar och från 1949 T 18B. Akter akan tog man bort då den var i vägen för katapultstolen samt att hastigheten på moderna jetflygplan som Mig-15 och J 29 Tunnan gjorde den föråldrad.
Versioner
Totalt producerades 245 individer av Saab 18 av de olika varianterna.
- B 18A – Bombflygplan (senare störtbombflygplan) försedd med två SFA Twin Wasp STWC-3 stjärnmotorer.
- B 18B – Störtbombflygplan (senare attackflygplan) försedd med två SFA Daimler-Benz DB 605 B radmotorer, modifierades till attackplan från 1948 med katapultstolar och raketramper på vingar och buk.
- S 18A – Spaningsflygplan baserad på modifierade B 18A.
- T 18B – Attackflygplan av B 18B med minläggnings kapacitet. Från 1949 modifierades alla T 18B med raketramper och katapultstolar.[3][4]
- B 18A Dubbelkommando – B 18A där man vänt på signalistens stol för att ganska kostnadseffektivt göra om planet till ett träningsplan där flyginstruktören sitter i den omvända signaliststolen och dirigerar.
Planerade versioner som inte byggdes samt oanvända beteckningar
- ASJA L 11 (P8A) – Tidig variant från april 1939. Denna variant tävlade mot Göteverkens GP8 (P8B) och AFF:s G.1 och vann. Den skiljer sig från B 18 i att den har ett nosställ i stället för B 18's draghjul. Beväpning låg på en fast 8 mm ksp m/22 och två stycken rörliga 8 mm ksp m/22 samt en 20 mm akan och 1000 kg bomber.
- S 18B – B 18B var i början tänkt som spaningsplan, men detta kom aldrig att hända då man modifierade gamla B 18A.[5]
- A 18B – Föreslagen ombeteckning av B 18B då dem blev modifierade till attackflygplan.
- T 18 – Tidig plan för T 18B. Baserad på B 18A med två SFA Twin Wasp STWC-3 stjärnmotorer. Beväpning var desamma som T 18B. Byggdes inte på grund av att B 18B var en bättre plattform.[6]
- T 18C – Planerad beteckning för T 18B. Användes inte.
- T 18B-1 – Planerad beteckning för T 18B med torped. Användes inte då Torpeden inte kom i tjänst.
- T 18B-2 – Planerad beteckning för T 18B med 57 mm. Användes inte då beteckningen T 18B-1 inte kom i tjänst.
- BJ 18B – Nattjaktflygplan baserad på T 18B med 100 oktans bränsle eller nya double-waspmotorer på ca 2000 hk/st. Ovanpå de existerande kanonerna skulle den ha 4 st 20 mm m/45 akan i en balja (kapsel) under nosen med 175 patroner per kanon.[7]
- J 18C – Annan möjlig beteckning för Nattjaktversionen av B 18.[8]
- B 18 med reamotor – 3st B 18A som planerades att modifieras med reamotorer under mitten av 40-talet. Ett av planen skulle få en STAL reamotor. Byggdes inte på grund av T 18B projektet.[9] Logisk beteckning skulle ha varit B 18R.
.jpg)
Saab 18 på förband
| Benämning | Antal | Tidsperiod | Typ | Basering |
|---|---|---|---|---|
| ||||
| B 18A | 62 | 1944–1946 | Bombflygplan | Baserad på F 1, F 7, F 14, F 17 |
| B 18B | 120 | 1945–1953 | Bombflygplan | Baserad på F 1, F 7, F 14, F 17 |
| T 18B | 62 | 1947–1958 | Attackflygplan | Baserad på F 17 |
| S 18A | 62 | 1946–1959 | Spaningsflygplan | Baserad på F 3, F 11, F 21 |
Galleri
-
Bofors modell L50 57 mm automatkanon m/47 på Flygvapenmuseum. -
Saab B 18A på service på F 4 Frösön strax efter andra världskriget. -
B 18B bevarad i dag på Flygvapenmuseum. -
S 18A
Referenser
Noter
- ^ Henrik O A Barkman. ”Var störtade Röd Niklas?”. Slagfjädern (2016-1): sid. 18-19. http://www.forsvarsutbildarna.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=d23d3f8b-41d4-4037-aa44-a9978b8f1ca1&FileName=Slagfj%c3%a4dern+2016-1+webb.pdf.
- ^ Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. sid. 96. ISBN 91-971584-8-8
- ^ ”T 18B 1947-1958”. pennanochsvardet.se. http://www.pennanochsvardet.se/militarhistoria/svenska-flygplan/torpedflygplan/649-t-18b-1947-1958. Läst 16 september 2017.
- ^ John Eklöf, Kerstin Lundgren. Bergtroller 1957 nr 3.
- ^ ”Saab 18”. www.x-plane.org. http://www.x-plane.org/home/urf/aviation/text/18saab.htm. Läst 23 september 2017.
- ^ Forslund, Mikael (1998). Torpedflyget I Sverige
- ^ Forslund, Mikael (1998). Torpedflyget I Sverige
- ^ ”Nattjakts-18”. http://lae.blogg.se/2008/february/avart-nattjakts-18.html. Läst 10 januari 2018.
- ^ Forslund, Mikael (1998). Torpedflyget I Sverige
Tryckta källor
- Widfeldt, Bo; Hall, Åke (2005). Svenskt militärflyg: Svenska militära flygplan och helikoptrar 1911–2005. Nässjö: Air Historic Research AB. sid. 71, 124, 158. ISBN 91-975467-1-2
- Forslund, Mikael (1998). Torpedflyget I Sverige. Stockholm: Allt om hobby AB. sid. 227, 228, 230, 231, 232, 233.
- Widfeldt, Bo; Hall, Åka (2000). B 5-störtbombepoken. Nässjö: Air Historic Research AB. Flera sidor nämner beteckningar på bomber.
- Widfeldt, Bo; Hall, Åka (1997). Saab 17. Nässjö: Air Historic Research AB. flera sidor nämner beteckningar på bomber.
- Beskrivning över flp typ B 18B, häfte 1 kap A. Allmänna uppgifter, kap B. Flygplansskrov, kap C. Inredning och utrustning
- Beskrivning över flp typ B 18B, häfte 6 kap L. Beväpning
- Widfeldt, Bo (1989). FFVS J22 Flyghistorisk revy nr 35. Svensk Flyghistorisk Förening. ISSN 0345-3413, Libris 1912955
- Anderson, Lennart (1990). Svenska Flygplan.
Webbkällor
- ”SAAB B 18”. aef.se. http://www.aef.se/Flygvapnet/Notiser/FPL_18_notis_2.htm. Läst 15 augusti 2015.
- 5_Bevingade_verket_Jaktfalken.pdf
- 9_Bevingade_verket_Sikten.pdf
- b18.pdf
- Tung_bomb_och_attack.pdf
- http://www.x-plane.org/home/urf/aviation/text/18saab.htm
- http://www.robotmuseum.se/Mappar/Robothistorik/04_Flygvapen/ARM_rb_302.htm Rb 302 info
Videokällor
- https://www.svtplay.se/klipp/11287070/nodlanda-dar-ni-kan?info=visa 05:30 berättar om B 18B
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Saab 18.- Avrosys.nu om SAAB B 18
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
