Tranemo kommun

	Tranemo kommun
	Kommun
	Vapen för Tranemo kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
	Vapen för Tranemo kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Västra Götalands län
Landskap	Västergötland
Läge	57°29′0″N 13°21′0″Ö / 57.48333°N 13.35000°Ö
Centralort	Tranemo
Areal	778,48 km² (2015-01-01); 143:e största (av 290)
- land	741,2 km²
- vatten	37,28 km²
Folkmängd	11 883 (2023-12-31); 191:a största (av 290)
Befolkningstäthet	16,03 invånare/km²; 200:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens; ordförande	Crister Persson (C)
Geonames	2667598
Kommunkod	1452
Tätortsgrad (%)	71 (2015)
Antal anställda	825 (2014-11)
	Webbplats: www.tranemo.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.; och 1552&a=0000 Lantmäteriets kommunavgränsning

Tranemo kommun är en kommun i Västra Götalands län. Centralort är Tranemo. Kommunen gränsar till Svenljunga, Borås, Ulricehamn, Jönköping och Gislaved kommuner.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Ambjörnarp, Dalstorp, Hulared, Ljungsarp, Länghem, Mossebo, Månstad, Nittorp, Sjötofta, Södra Åsarp, Tranemo och Ölsremma. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 bildades fyra storkommuner i området: Dalstorp (av kommunerna Dalstorp, Hulared, Ljungsarp, Nittorp och Ölsremma), Limmared (av Södra Åsarp, namnändring 25 januari 1952), Länghem (av Dannike, Länghem och Månstad) samt Tranemo (av Ambjörnarp, Mossebo, Sjötofta och Tranemo). 1953 överfördes sedan en del (Mossebo) från Tranemo landskommun till Dalstorps landskommun.

1967 införlivades Limmareds landskommun och delar ur Länghems landskommun (Länghems och Månstads församlingar) i Tranemo landskommun. Tranemo kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Tranemo landskommun. 1974 införlivades Dalstorps kommun.^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1996 i Sjuhäradsbygdens domsaga och ingår sedan 1996 i Borås domsaga.^[6]

Kommunvapnet

Blasonering: I grönt fält en stående trana av silver med röd hjässa samt med lyftad vinge, hållande i höger fot en nedåtriktad glasblåsarpipa av silver med anfångad röd glasmassa.

Kommunvapnet antogs av sammanläggningsdelegerade för Tranemo kommun, alltså det organ som verkade inom kommunblocket innan kommunen var färdigbildad. Detta skedde 1973, under brytningstiden mellan en äldre och en nyare lagstiftning, varför vapnet blev det sista som fick en kunglig fastställelse, för att redan året efter registreras i PRV. Tranan och det gröna syftar på ortnamnet. Glasblåsarpipan på glasindustrin i området och för att bättre skilja vapnet från till exempel Tranås kommun, som också har en trana.

Natur^[7]

Kommunen domineras av dalgångar kring Jälmån, Sämån (Månstadån) och flera andra åar. I kommunen finns flera exempel på gammal odlings- och ängsmark. Det finns gott om småsjöar och myrmarker runtom i skogarna, se lista över insjöar i Tranemo kommun. Skogen i kommunen är främst gran- och tallskog, kring Torpa stenhus i nordväst finns dock gott om lövskog.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Tranemo kommun 1970–2010

År			Invånare
1970			11 587
1975			11 786
1980			12 413
1985			12 233
1990			12 462
1995			12 354
2000			12 037
2005			11 804
2010			11 587
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna^[8]:

Tätorter

Kommunikationer

Genom kommunen passerar Kust till kust-banan, Riksväg 27 och länsvägarna 156 och 157. De numer nedlagda Falkenbergs järnväg och Västra Centralbanan passerade även de genom kommunen.

Politik

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande	M	Lars-Åke Larsson
Förste vice ordförande	S	Eva-Karin Haglund
Andre vice ordförande	C	Karin Ljungdahl

Ordförande		Nämnd	Vice ordförande
C	Lennart Haglund	Valnämnden	S	Sven-Olof Andersson

Mandatfördelning i Tranemo kommun, valen 1970–2014

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

17

13

5

6

17

13

5

6

41

92,1

37

1973

17

4

7

17

4

7

45

94,7

37

8

1976

17

16

4

1

7

17

16

4

7

45

93,8

37

8

1979

18

14

4

2

7

18

14

4

2

7

45

92,7

34

11

1982

19

14

2

1

9

19

14

2

9

45

92,2

34

11

1985

18

12

5

2

8

18

12

5

2

8

45

90,7

35

10

1988

18

2

12

4

2

7

18

2

12

4

2

7

45

88,5

30

15

1991

13

1

9

3

7

13

9

3

7

37

87,7

27

10

1994

16

1

9

3

2

6

16

9

3

2

6

37

87,6

23

14

1998

15

2

9

1

3

7

15

2

9

3

7

37

82,42

24

13

2002

1

15

1

10

2

3

5

15

10

2

3

5

37

80,79

19

18

2006

1

14

1

11

2

6

14

11

2

6

37

80,88

18

19

2010

1

13

2

8

2

7

13

2

8

2

7

37

83,27

21

16

2014

1

13

2

4

9

1

2

5

13

2

4

9

2

5

37

83,86

17

20

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv

Kommunen domineras av tillverkningsindustri, och i kommunen finns fabriker som bland annat producerar glas, kabel, bildelar, färg och träprodukter. Tranemo hade 2007 landets lägsta arbetslöshet ^[9].

Se även

Referenser

^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ Nationalencyklopedin, band 18, 1995
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Radio Sjuhärad

Externa länkar

Tranemo kommun

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-3] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[4] ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] Nationalencyklopedin, band 18, 1995

[8] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[9] Radio Sjuhärad

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]