Radium

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Radium
Ra-TableImage.png
Tecken
Ra
Atomnr.
88
Grupp
2
Period
7
Block
s
Allmänt
Ämnesklass alkaliska jordartsmetaller
Densitet 5000 kg/m3 (273 K)
Hårdhet ca 1
Utseende silvrigt vit
Utseende
Atomens egenskaper
Atommassa 226,0254 u
Atomradie (beräknad) 215 pm
Elektronkonfiguration [Rn]7s2
e per skal 2,8,18,32,18,8,2
Oxidationstillstånd (O) 2 (stark bas)
Kristallstruktur kubisk rymdcentrerad
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd fast
Magnetiska egenskaper icke magnetisk
Smältpunkt 973 K (700 °C)
Kokpunkt 2010 K (1140°)
Molvolym 41,09 m3/mol
Smältvärme 37 kJ/mol
Ångtryck 327 Pa vid 973 K
Ljudhastighet 1620 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet 0,9 (Paulingskalan)
Värmekapacitet 94 J/(kg·K)
Värmeledningsförmåga 18,6 W/(m·K)
1a jonisationspotential 509,3 kJ/mol
2a jonisationspotential 979 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
223Ra syntetisk 11,43 d α 5,99 219Rn
224Ra syntetisk 3,632 d α 5,789 220Rn
226Ra spår 1602 år α 4,871 222Rn
227Ra syntetisk 42,2 min β- 2,7179 227Ac
228Ra syntetisk 6,7 år β- 2,8942 228Ac
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Radium är ett radioaktivt grundämne med atomnummer 88 och kemiskt tecken Ra, som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller. Radium förekommer till liten del i uranmalmer för att uran sönderfaller efter ett tag till torium som i sin tur sönderfaller till radium. Världsproduktionen av radium är idag relativt liten, cirka 30 gram.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Radium har ganska få användningsområden idag eftersom dess radioaktiva egenskaper finns hos andra ämnen som är lättare att hantera eller säkrare, till exempel 60kobolt och 137cesium.

Förr i tiden användes radium (speciellt radiumklorid) till att göra självlysande klockvisare. Men efter att flera klockvisarmålare hade dött förbjöds denna användning av radium. Radium användes på klockvisare till slutet av 1950-talet, men efter det använder man tritium som tillsammans med fosfor också börjar lysa.

Tillsammans med beryllium eller bor används radium för att tillverka neutroner.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Radium bildas som en sönderfallsprodukt av uran och finns därför i uranmalmer som pechblände. I ett ton pechblände finns cirka 0,5 g radium; världens produktion av radium är ungefär 30 g per år. När man för in ett radiumsalt i en låga får man en röd färg på lågan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Radium upptäcktes i form av radiumklorid av Marie Curie och Pierre Curie 1898. De framställde radiumföreningen ur pechblände. Metalliskt radium isolderades av Marie Curie och André-Louis Debierne 1910, genom elektrolys av radiumklorid.

Se även[redigera | redigera wikitext]