| Neodym |
 |
|
|
| Allmänt |
| Ämnesklass |
lantanoider |
| Densitet |
6800 kg/m3 (273 K) |
| Utseende |
Silvrigt vit |
|
|
| Atomens egenskaper |
| Atommassa |
144,24 u |
| Atomradie (beräknad) |
185 (206) pm |
| Kovalent radie |
164 pm |
| Elektronkonfiguration |
[Xe]4f46s2 |
| e– per skal |
2, 8, 18, 22, 8, 2 |
| Oxidationstillstånd (O) |
3 (svag bas) |
| Kristallstruktur |
Hexagonal |
| Ämnets fysiska egenskaper |
| Aggregationstillstånd |
fast |
| Smältpunkt |
1297 K (1024 °C) |
| Kokpunkt |
3373 K (3100 °C) |
| Molvolym |
20,59 ·10-6 m3/mol |
| Ångbildningsvärme |
273 kJ/mol |
| Smältvärme |
7,14 kJ/mol |
| Ångtryck |
6,03·10-3 Pa vid 2890 K |
| Ljudhastighet |
2330 m/s vid 293,15 K |
| Diverse |
| Elektronegativitet |
1,14 (Paulingskalan) |
| Värmekapacitet |
190 J/(kg·K) |
| Elektrisk ledningsförmåga |
1,57·106 S/m (Ω−1·m−1) |
| Värmeledningsförmåga |
16,5 W/(m·K) |
| 1a jonisationspotential |
533,1 kJ/mol |
| 2a jonisationspotential |
1040 kJ/mol |
| 3e jonisationspotential |
2130 kJ/mol |
| 4e jonisationspotential |
3900 kJ/mol |
| Stabilaste isotoper |
| Isotop |
F % |
Halv.tid |
Typ |
Energi (MeV) |
Prod. |
| 140Nd |
syntetisk |
3,37 dagar |
ε |
0,222 |
140Pr |
| 141Nd |
syntetisk |
2,49 timmar |
ε |
1,823 |
141Pr |
| 142Nd |
27,13 % |
142Nd, stabil isotop med 82 neutroner |
| 143Nd |
12,18 % |
143Nd, stabil isotop med 83 neutroner |
| 144Nd |
23,8 % |
2,29 år |
α |
1,905 |
140Ce |
| 145Nd |
8,3 % |
145Nd, stabil isotop med 85 neutroner |
| 146Nd |
17,19 % |
146Nd, stabil isotop med 86 neutroner |
| 147Nd |
syntetisk |
10,98 dagar |
β- |
0,896 |
147Pm |
| 148Nd |
5,76 % |
148Nd, stabil isotop med 88 neutroner |
| 149Nd |
syntetisk |
1,728 timmar |
β- |
1,691 |
149Pm |
| 150Nd |
5,64 % |
1,1·1019 år |
β- |
3,367 |
150Sm |
|
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits. |
Neodym är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna.
Neodym tillsätts vid glastillverkning för att få en blå-röd färg. Neodymfärgat glas används även i lasrar.
Neodym har även fått användning vid tillverkning av permanentmagneter tillsammans med järn och bor. Dessa är starka och används i elmotorer och hårddiskar.
95 procent av världens neodymutvinning görs i Kina.[1]
- ^ "China Tightens Grip on Rare Minerals", New York Times, 2009-08-31.
