Lantan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lantan
La-TableImage.png
Tecken
La
Atomnr.
57
Grupp
3
Period
6
Block
d
Allmänt
Ämnesklass lantanoider
Densitet 6146 kg/m3 (273 K)
Hårdhet 2,5
Utseende Silvrigt vit
Utseende
Atomens egenskaper
Atommassa 138,9055 u
Atomradie (beräknad) 195 (-) pm
Kovalent radie 169 pm
Elektronkonfiguration [Xe]5d16s2
e per skal 2, 8, 18, 18, 9, 2
Oxidationstillstånd (O) 3 (stark bas)
Kristallstruktur Hexagonal
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd fast
Smältpunkt 1193 K (920 °C)
Kokpunkt 3730 K (3457 °C)
Molvolym 22,39 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme 414 kJ/mol
Smältvärme 6,2 kJ/mol
Ångtryck 1,33 Pa vid 1193 K
Ljudhastighet 2475 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet 1,1 (Paulingskalan)
Värmekapacitet 190 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga 1,26·106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga 13,5 W/(m·K)
1a jonisationspotential 538,1 kJ/mol
2a jonisationspotential 1067 kJ/mol
3e jonisationspotential 1850,3 kJ/mol
4e jonisationspotential 4819 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
135La syntetisk 19,5 timmar ε 1,200 135Ba
136La syntetisk 9,87 minuter ε 2,870 136Ba
137La syntetisk 60000 år ε 0,600 137Ba
138La 0,09 % 1,05·1011 år ε
β-
1,737
1,044
138Ba
138Ce
139La 99,91 % 139La, stabil isotop med 82 neutroner
140La syntetisk 1,6781 dagar β- 3,762 140Ce
141La syntetisk 3,92 timmar β- 2,502 141Ce
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Lantan är ett grundämne och en lantanoid, och tillhör de sällsynta jordartsmetallerna. Dessa metaller har en stor efterfrågan inom bland annat elektronikindustrin.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Lantan upptäcktes 1839 när svensken Carl Gustaf Mosander isolerade lantanoxid ur ceria (oren ceriumoxid). Han fann att endast en del av den bildade oxiden kunde lösas i salpetersyra då han upphettade ceriumnitrat. Den lösliga oxiden kallade han lantana. År 1841 separerade han lantana i lantana och didymia, varav den senare kom sedan han separerat ytterligare. Namnet kommer från grekiska lanthano, att räkna med. Lantana upptäcktes oberoende av Axel Erdman år 1939. [1]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Lantan är en silvervit metall som är mjuk och plastisk och kan formas med kniv. Den saknar biologisk funktion och är obetydligt giftig. [1]

Förekomst och framställning[redigera | redigera wikitext]

Lantan förekommer i lantanoidmineral, t.ex. monazit, bastnäsit och cerit, och halten i jordskorpan är ca 40 ppm. Metallen kan framställas genom reduktion av vattenfri lantanklorid med litium. [1]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Lantan används i vissa legeringar och värmebeständiga material. En blandning av lantan med olika lantanoider kallas mischmetall, vilken bl. a. används som gnistbildare i tänddon.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011

Se även[redigera | redigera wikitext]