| Cerium |
 |
|
|
| Allmänt |
| Ämnesklass |
lantanoider |
| Densitet |
6689 kg/m3 (273 K) |
| Hårdhet |
2,5 |
| Utseende |
Silvrigt vit |
|
|
| Atomens egenskaper |
| Atommassa |
140,116 u |
| Atomradie (beräknad) |
185 (-) pm |
| Kovalent radie |
165 pm |
| Elektronkonfiguration |
[Xe]4f26s2 |
| e– per skal |
2, 8, 18, 19, 9, 2 |
| Oxidationstillstånd (O) |
4, 3 (svag bas) |
| Ämnets fysiska egenskaper |
| Aggregationstillstånd |
fast |
| Smältpunkt |
1071 K (798 °C) |
| Kokpunkt |
3699 K (3426 °C) |
| Molvolym |
20,69 ·10-6 m3/mol |
| Ångbildningsvärme |
414 kJ/mol |
| Smältvärme |
5,46 kJ/mol |
| Ljudhastighet |
2100 m/s vid 293,15 K |
| Diverse |
| Elektronegativitet |
1,12 (Paulingskalan) |
| Värmekapacitet |
190 J/(kg·K) |
| Elektrisk ledningsförmåga |
1,15·106 S/m (Ω−1·m−1) |
| Värmeledningsförmåga |
11,4 W/(m·K) |
| 1a jonisationspotential |
534,4 kJ/mol |
| 2a jonisationspotential |
1050 kJ/mol |
| 3e jonisationspotential |
1949 kJ/mol |
| 4e jonisationspotential |
3547 kJ/mol |
| Stabilaste isotoper |
| Isotop |
F % |
Halv.tid |
Typ |
Energi (MeV) |
Prod. |
| 134Ce |
syntetisk |
3,16 dagar |
ε |
0,500 |
134La |
| 135Ce |
syntetisk |
17,7 timmar |
ε |
2,026 |
135La |
| 136Ce |
0,19 % |
136Ce, stabil isotop med 78 neutroner |
| 137Ce |
syntetisk |
9,0 timmar |
ε |
1,222 |
137La |
| 138Ce |
0,25 % |
138Ce, stabil isotop med 80 neutroner |
| 139Ce |
syntetisk |
32,501 dagar |
ε |
0,581 |
139La |
| 140Ce |
88,48 % |
140Ce, stabil isotop med 82 neutroner |
| 141Ce |
syntetisk |
32,501 dagar |
β- |
0,581 |
141Pr |
| 142Ce |
11,08 % |
5-1016 år |
β- |
4,505 |
142Nd |
| 143Ce |
syntetisk |
33,039 timmar |
β- |
1,462 |
143Pr |
| 144Ce |
syntetisk |
284,893 dagar |
β- |
0,319 |
144Pr |
|
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits. |
Cerium är ett grundämne, som är en järnliknande lättantändlig metall. Grundämnet tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna.
Cerium framställs dels av cerit, dels och i större mängd av mineralet monazit, där det förekommer i förening med fosforsyra. Detta finns i stora mängder, t ex i form av monazitsand i Brasilien och North Carolina.
Lättantändligheten gör cerium användbart vid framställning av pyrofora legeringar t ex för tänddon. I form av ceriumnitrat kan metallen användas för tillverkning av nät i gasglödljus (glödstrumpor) samt i form av oxalat eller sulfat för framställning av gula färger vid porslinstillverkning.[1]
- ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952