| Skandium |
 |
|
|
| Allmänt |
| Ämnesklass |
övergångsmetaller |
| Densitet |
2985 kg/m3 (273 K) |
| Utseende |
silvrigt vit |
|
|
| Atomens egenskaper |
| Atommassa |
44,955910 u |
| Atomradie (beräknad) |
160 (184) pm |
| Kovalent radie |
144 pm |
| Elektronkonfiguration |
[Ar]3d14s2 |
| e– per skal |
2, 8, 9, 2 |
| Oxidationstillstånd (O) |
3 (svagt basisk) |
| Kristallstruktur |
hexagonal |
| Ämnets fysiska egenskaper |
| Aggregationstillstånd |
fast |
| Smältpunkt |
1814 K (1541 °C) |
| Kokpunkt |
3103 K (2830 °C) |
| Molvolym |
15,00 ·10-6 m3/mol |
| Ångbildningsvärme |
314,2 kJ/mol |
| Smältvärme |
14,1 kJ/mol |
| Ångtryck |
22,1 Pa vid 1812 K |
| Diverse |
| Elektronegativitet |
1,36 (Paulingskalan) |
| Värmekapacitet |
568 J/(kg·K) |
| Elektrisk ledningsförmåga |
1,77·106 S/m (Ω−1·m−1) |
| Värmeledningsförmåga |
15,8 W/(m·K) |
| 1a jonisationspotential |
633,1 kJ/mol |
| 2a jonisationspotential |
1235,0 kJ/mol |
| 3e jonisationspotential |
2388,6 kJ/mol |
| 4e jonisationspotential |
7090,6 kJ/mol |
| 5e jonisationspotential |
8843 kJ/mol |
| 6e jonisationspotential |
10679 kJ/mol |
| 7e jonisationspotential |
13310 kJ/mol |
| 8e jonisationspotential |
15250 kJ/mol |
| 9e jonisationspotential |
17370 kJ/mol |
| 10e jonisationspotential |
21726 kJ/mol |
| Stabilaste isotoper |
|
|
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits. |
Skandium är ett grundämne. Skandium tillhör gruppen jordartsmetaller. Ämnet förekommer i sällsynta mineraler från Skandinavien och klassas tillsammans med yttrium som en sällsynt jordartsmetall. Det upptäcktes 1879 av Lars Fredrik Nilson i mineral från Ytterby gruva i Stockholms skärgård och är uppkallat efter Skandinavien.
