Landskrona

För andra betydelser, se Landskrona (olika betydelser).

Landskrona
Tätort Centralort
Citadellet i Landskrona.
Smeknamn: Staden i vinden, La
Land	Sverige
Landskap	Skåne
Län	Skåne län
Kommun	Landskrona kommun
Koordinater	55°52′13″N 12°49′49″Ö
Area
- tätort	12,8 km² (2015)
- kommun	141,02 km² (2015-01-01)
Folkmängd
- tätort	32 229 (2015)
- kommun	47 134 (2023)
Befolkningstäthet
- tätort	2 517,89 invånare/km²
- kommun	334,24 inv./km²
Grundad	1413
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Landskrona
Postnummer	261 XX
Riktnummer	0418
Tätortskod	T3560
Geonames	2697720
Landskronas läge i Skåne län Landskronas läge i Skåne län
Se kartdata överlagrat på... Google Kartdata Wikipedia:KML/Landskrona
Wikimedia Commons: Landskrona

Landskrona är centralort i Landskrona kommun. Tätorten hade 32229 invånare år 2015. Den ligger vid Öresund i västra Skåne, mellan Helsingborg och Lund.

Historia

Landskrona på 1850-talet.

Landskrona 1867, vy från Gråen in mot hamnen. Xylografi ur Nordiska Taflor.

Citadellet i Landskrona.

Landskrona stad grundades möjligen den 20 mars 1413, då fiskeläget Sønder Sæby gavs stadsprivilegier av unionskungen Erik av Pommern. Men årtalet har på senare år blivit omtvistat, då man på danska Rigsarkivet funnit ett diplom daterat 1405 vari ortnamnet "Landzcrone" förekommer, således måste staden existerat minst 8 år tidigare än man förut trott.

Ortnamnets stavning har under åren varierat; Landszkrone (1413), Landskrone (1449). Före 1658 lär staden även stundom stavats "Lands Crone" och "Landscrone". Ortnamnet Säby lever kvar som kyrkby i den kvarvarande delen av Säby socken, belägen strax norr om staden.

1410 gav Erik av Pommern tomt och jord på landtungan där Landskrona sedan kom att ligga till ett karmelitkloster, 1412 gavs engelska köpmän rätt att handla vid Landskrona och 1413 gavs Landskrona stadsrättigheter. 1428 plundrades och brändes Landskrona av hanseaterna under kriget mot den nordiska unionen. Under återuppbyggnaden uppfördes den stora stadskyrkan Sancti Johannis Baptistae ("Johannes Döparens kyrka"), som var nästan lika stor som Lunds domkyrka och vid sidan av Malmö Sankt Petri kyrka Skånes största gotiska kyrka. Landskronas borgare kom under början av 1500-talet att stödja Kristian II, i förhoppning om att vinna ökat självstyre för staden. 1525 och 1535 intogs dock staden av danska trupper. 1549 lät Kristian III av Danmark påbörja byggandet av Landskrona slott, Citadellet.

1547 berövades Ängelholm sina stadsprivilegier, och Ängelholmsborgare som istället ville slå sig ned i Landskrona erhöll fyra års skattefrihet, något som ledde till en stark uppgång för staden.

Mot 1500-talets slut var Landskrona en stad med cirka 800 invånare. Under 1600-talet stagnerade utvecklingen. Stadens läge var militärt känsligt, och Landskrona drogs vid flera tillfällen in i krig och krigsförberedelser.

Då Gustaf Horn i mars 1644 ryckte fram mot Landskrona flydde nästan hela stadens befolkning till Köpenhamn. Fästningen kapitulerade en kort tid efter, och när staden efter freden i Brömsebro återlämnades till Danmark var den i det närmaste helt utplundrad.

Landskrona blev svensk stad år 1658. Karl X Gustav hade för avsikt att förläna staden privilegier och att göra Landskrona till Skånes kommersiella och industriella centrum, men kriget 1658-60 kom emellan. Karl XI:s förmyndarregering gav 1663 Landskrona privilegier som stapelstad. Någon uppblomstring av handeln kom trots detta inte till stånd. Tvärtom minskade befolkningen, särskilt under skånska kriget då staden under tre år 1676-79 var besatt av danskarna och led mycket. Efter freden 1679 återupptogs de gamla planerna på att göra Landskrona till huvudorten i Skåne. Särskilt Johan Göransson Gyllenstierna verkade för dessa planer. Landskrona skulle bli huvudfästning för södra Sverige, enda stapelstad i Skåne och förlänas stora privilegier. Erik Dahlbergh fick uppdrag att rita en stadsplan med plats för residens, bank, mynthus, biskopshus och universitet. I april 1680 inleddes arbetena som drevs på av Gyllenstierna. Denne avled dock redan 10 juni 1680, och Dahlberg, som avstyrkt Karl XI:s beslut att centrera försvaret kring Landskrona, kunde nu göra sin röst hörd. Redan 28 juni beslutade kungen att avbryta arbetena, och 1682 bestämdes att alla befästningsverk utom citadellet skulle rivas.

Även privilegierna av 1663 upphörde, efter att sedan de gått ut 1683 endast förlängdes på fyra år. 1700 fanns endast 482 invånare i staden, 1720 endast 346. Med frihetstiden började dock en uppgång för staden. En del industrier, tre tobaksspinnerier, ett färgeri och ett garveri uppstod. 1748 hade staden 805 invånare.

Ett riksdagsbeslut från 1747 att ytterligare befästa staden och flytta bebyggelsen något söderut genomfördes delvis; därvid revs Sancti Johannis Baptistae kyrka med början 1753 (dock troligtvis på order av den lokale militäre stadskommendanten, snarare än riksdagen) – Skånes näst största efter domkyrkan i Lund. Av denna återstår numera endast delar av grunden, "Gamla kyrkans grund" kallad, med ett stort träkors där altaret en gång stod. Istället uppfördes med början 1754 Sofia Albertina kyrka, ritad av Carl Hårleman. Kyrkan invigdes 1788, men var fullt färdigställd först 1816.

Frihetstiden medförde ett ekonomiskt uppsving, och på 1770-talet hade folkmängden nått över 2 000.

Fästningsarbetena kom dock att avbrytas 1788 på grund av kriget mot Ryssland. Efter att ha legat i träda under nästan tjugo år avlystes de definitivt 1805. 1822 utdömdes Landskrona som landfästning och 1869 nedlades fästningen fullständigt.

Det ekonomiska uppsvinget fortsatte dock. En ny hamn anlades vid mitten av 1700-talet, och 1757 ett sockerbruk, och tre yllefabriker startades. År 1800 hade Landskrona 3.827 invånare.

Efter 1800-talets mitt växte Landskrona snabbare än många andra städer. Staden fick järnvägsförbindelse 1865 med Helsingborg och Eslöv (båda via Billeberga), 1876 med Ängelholm (via Billesholm). Industri och sjöfart fick ett uppsving.

Under en koleraepidemi i nuvarande stadsdelen Borstahusen som bröt ut 1853 isolerades det dåvarande fiskeläget från staden. Dödsfallen stannade på 31 döda, men troligen kunde den isolerade befolkningen fått bättre hjälp än de fick - men i så fall med risk för spridning. Händelsen glömdes inte bort förrän Borstahusen byggdes ut och området byggdes samman med staden på 1950-talet.

1900-talet

Bristolhotellet och Landskronaposten vid Trädgårdsgatan 1943.

Kring sekelskiftet 1900 blev Fredrik Sundbärg stadsarkitekt, och han har fortsatt satt sin prägel på mycket av Landskronas arkitektur. Två stora arbetarkvarter "Gripen" och "Falken", brandstationen (numera stadsbibliotek), läroverket (numera en högstadieskola), gamla badhuset (rivet kring 1974) samt inte minst den mycket speciella "Tuppaskolan" (numera bostäder).

Efter 1920 har utvecklingen åter gått långsammare än i flertalet andra städer. Mer än hälften av Landskronas befolkning har från 1920 varit sysselsatt inom tung industri, främst Öresundsvarvet, Landsverk, Thulinverken, Supra Fosfaten, Bergsöe och Sockerbruket samt en rad textilföretag Carl Emond, Emil Emond, Schlasbergs och Stinson.

Landskrona drabbades hårt av varvskrisen. Öresundsvarvet hade under det tidiga 1970-talet över 3500 anställda. Den 11 mars 1981 varslades de sista 1807 anställda på Öresundsvarvet om uppsägning. Sveriges största enskilda industrinedläggning var ett faktum. 1982 levererades det sista nybygget från varvet, men varvsverksamheten dog dock inte helt ut i och med att nybyggnation upphörde, verksamheten fortsatte som reparations- och ombyggnadsvarv. Under de följande åren låg staden stilla till följd av lågkonjunkturen som även drabbade många andra industrier som fanns kvar i staden, bland annat SAB nife och Haldex som båda härrör från Thulinverken, samt en del av AB Supra. Även Öresundsvarvet återuppstod 1993, efter karenstiden 10 år, då företaget hette Cityvarvet. Men det är ej längre fråga om ett fullskaligt nybyggnadsvarv utan endast ett reparationsvarv med 200-300 anställda.

I spåren av Öresundsvarvets nedläggning minskade kommunens befolkning med ett par tusen invånare och i de mindre populära bostäderna stod många lägenheter tomma kring mitten av 1980-talet. Efter valet 1991, då vissa lagar ändrades bland annat så att asylsökande inte längre behövde bo där de blivit kommunplacerade kom många asylsökande till Landskrona. Brist på jobb, har särskilt efter år 1995 delvis blivit ett problem för staden och dess befolkning.

En ny sträckning av järnvägen Västkustbanan drogs via Landskrona och invigdes 2001. En ny station i stadens östra utkant (cirka 2 km från centrum) ersatte den gamla säckstationen i centrum varifrån tåg endast avgick söderut. Sveriges för närvarande enda trådbusslinje mellan centrum och stationen invigdes 2003 efter mycket politiskt gräl.

Administrativa tillhörigheter

Landskrona stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. Kringliggande Socknar/landskommuner införlivades i stadskommunen 1959, 1967 och 1969. 1971 uppgick stadskommunen i Landskrona kommun med Landskrona som centralort.

I kyrkligt hänseende har Landskrona alltid hört till Landskrona församling.

Orten ingick till 1 juli 1967 i domkretsen för Landskrona rådhusrätt för att därefter till 1971 ingå i Landskrona domsagas tingslag. Från 1971 till 2002 ingick Landskrona i Landskrona domsaga och orten ingår sedan 2002 i Lunds domsaga.

Befolkning

Medelskattekraften per invånare, över tid

Källa SCB.

Antal över tid

Befolkningsutvecklingen i Landskrona 1960–2015
År			Folkmängd	Areal (ha)
1960			28 287
1965			29 067
1970			30 110
1975			29 486
1980			27 145
1990			26 595	1 163
1995			27 924	1 175
2000			27 393	1 179
2005			28 670	1 218
2010			30 499	1 209
2015			32 229	1 280

Kommunikationer

Nyhamn, en del av Landskrona hamn.

Landskrona är känt för sina parker och vackra byggnader. Bilden visar Sankt Olofs sjö och gamla vattentornet.

Nya vattentornet vid småbåtshamnen.

Rothoffska kolonin.

Tranchellska huset.

Fortifikationshuset.

Småhus från 1800-talet nära Kvarntorget.

Artillerigatan.

Trådbussar introducerades 2003 i Landskrona och kör resenärer mellan centrum och järnvägsstationen, som ligger i stadens utkant.

Vinter i Landskrona.

Sommar i Landskrona.

Landskrona ligger längs Västkustbanan (sedan 2001) och har direkta järnvägsförbindelser med bland annat Helsingborg, Lund, Malmö, Göteborg och Köpenhamn. Järnvägsstationen, som tidigare låg i centralt, flyttades 2001 till stadens östra del, cirka 2 km från centrum.

Ventrafiken driver en båttrafikförbindelse med Ven. Staden försörjs av fem stadsbusslinjer, varav en sedan 2003 är Sveriges enda trådbusslinje. Trådbusslinjen går mellan Skeppsbron (hamnen för Ventrafiken) och stationen, via centrum.

Linjenummer	Sträckning
1	Centrum - Koppargården
2	V. Fäladen - Centrum - Guldängen
3	Trådbussen: Stationen - Vilan - Rådhustorget - Skeppsbron
4	Borstahusen - Stationen
5	Borstahusen - Centrum - Stationen

Från och med december 2013 kan man betala sin parkering via mobilen i Landskrona.

Sevärdheter

Citadellet

Landskrona slott, Citadellet, är en av stadens största sevärdheter. Dess vallgravssystem är ett av världens bäst bevarade. Det var Kristian III av Danmark som började bygga denna befästning på 1540-talet. Efter freden i Roskilde 1658 var det svenskarnas tur att bygga ut befästningarna med ett nederländskt vallgravssystem samt utbygga ön Gråen till skydd av den strategiskt viktiga hamnen, vilken har en naturlig djupränna (Saxåns mynning). Förutom att under årens lopp ha hyst danska och svenska militärer har Citadellet både använts som fängelse och flyktingläger.

Landskrona museum och Landskrona konsthall

Staden har ett mycket ambitiöst kommunalt museum med både fasta och tillfälliga utställningar. Landskrona museum är centralt beläget vid Kasernplan i en av de gamla kasernbyggnaderna. På kort promenadavstånd ligger också den kommunalt drivna konsthallen i Landskrona, vilken är byggd i Japan-inspirerad arkitektur.

Rådhustorget

Stadens huvudtorg, Rådhustorget, ligger vid Rådhuset från 1890-talet. Övriga byggnader runt torget är med ett undantag från tiden 1890-1915, många av dem är stora praktfulla byggnader som till exempel Handelsbankens och SEB-bankens hus. Den ännu äldre Adolf Fredriks kasern (numera Landskrona museum) har sin östra gavel mot torget.

Mitt på torget finns den vattensprutande fontänen "Västanvinden" av Anders Olsson, 1929. (För andra skulpturer i staden se Lista över skulpturer i Landskrona kommun.) Torget omges av lindar som klipps så att de bildar ett "grönt staket" en bit upp i luften från slutet av april till början av november.

Koloniområden

Sveriges första koloniområde fanns i Malmö, men revs för mycket länge sedan. Koloniområdet i Landskrona som ligger mellan Citadellets yttre vallgravar är därför Sveriges äldsta. Men det finns ytterligare sex koloniområden i staden eller dess periferi. Kopparhögarna är ett av Sveriges största koloniområden med nära 1000 kolonier.

Karlslund och andra parker

I norra delen av staden hittar man den på tidigt 1800-tal planterade bokskogen "Karlslund" som numera hyser Sveriges troligen största koloni av råkor. Många av Karlslunds bokar har en höjd på 45 meter, och norra delen av parken är mycket tätbevuxen även på lägre vegetation. Men också den stora slottsparken runt Citadellet ger skön grönska, om än av mindre vild karaktär. Vid slottets västra ingång ligger stadens Nöjespalats - Strandpaviljongen, "Strand" kallat. Det finns även mindre parker av kvartersstorlek till exempel Stadsparken med gamla kyrkans grund, Teaterparken, Dammhagsparken och Wrangelska Parken och dessutom det gamla militära övningsfältet "Exercisfältet" vilket numera förutom IK Wormos hemmaplan hyser en blandad strandängs- och ekblandskogsterräng. Denna vildvuxna och stora park utgör än idag "gränsen" mellan staden och det mycket attraktiva Borstahusen med sin segelbåtshamn, golfbana, campingplats och flera långa badbryggor.

Svanarnas stad

En kall vinter på 1920-talet tyckte en grosshandlare synd om de svältande knölsvanarna i hamnen. Han började mata dem, och strax blev de så många att grosshandlaren fick göra en insamling (bland annat) utanför Malmös biografer. Om detta kan man läsa i Sydsvenska Dagbladets förre sportchef Åke Jönssons bild & text-trilogi - "Landskrona". Över 20 000 svanar lär samlats i Landskrona hamn just denna vinter. Och fortfarande har svanarna en egen bankbok! Fortfarande finns det gott om knölsvan i staden under hela året. Antalet gråtrutar som häckar på taken i stora delar av staden är också stort.

Walk of Fame

Till 600-årsjubileet år 2013 har staden anlagt en Walk of Fame efter Walk of Fame i Hollywood (troligen den första i Sverige), med minnesplattor över kända personer från Landskrona eller med anknytning till staden. Denna Landskronas Walk of Fame omfattar:

Erik av Pommern - Tycho Brahe - Christian III - Karl X Gustaf - Walfrid Weibull - Arvid Schauw - Gösta Carlsson - Johan Ödmansson - Justus och Carl Tranchell - Allvar Gullstrand - Selma Lagerlöf - August Munck af Rosenschöld - Fredrik Sundbärg - Nell Walden - Enoch Thulin - Gabriel Jönsson - Bertil Samuelsson - Richard Dahl - Gabriel Jönsson - Siw Malmkvist - Jesper Svenbro samt minnesstenar för Rotary International och Svenska Frimurare Orden som skänkt minnesstenarna och minnesplaketten på monumentet på Gamla Kyrkans Grund. År 2014 fick Hjördis Nordin - Hallqvist och Hans Chrunak var sin minnessten. Carl Fredrik Reuterswärd och Claes Cronqvist belönades med sina minnesstenar år 2015 och året därpå, 2016, fick film- och TV-skådespelaren Rolf Lassgård och 1800-tals tonsättaren och violinisten Amanda Maier-Röntgen sina minnesstenar. 2017 års Walk of Fame, som är ett samarbete mellan Svenska Frimurare Orden i Landskrona och stadens tre Rotaryklubbar, invigdes den 16 augusti. Årets minnesstenar tilldelades skådespelaren Peter Haber och den framlidna modedesignern Katja of Sweden.

Landskronakarnevalen

Varje år (med undantag för 2014) arrangeras en karneval i staden under tre dagar. Kända artister eller grupper bjuds in till staden, bland andra har Cookies 'N' Beans, Hasse Andersson, Kee Marcello och Thomas Vikström varit inbjudna till karnevalen. 2014 arrangerades det ingen karneval, utan istället arrangerades så kallade "Landskronadagar" en gång för varje årstid.

Gråen

Gråen (uttalas "grån") är en drygt 80 hektar stor ö som till större delen är konstgjord, och som skyddar Landskronas industrihamn. Norra delen, de gamla försvarsanläggningarna omfattar ett fågelreservat för bland annat storskarv och knölsvan samt diverse måsfåglar. Mellersta delen är ett koloniområde och längst i söder ansluter AB Supras "gipsö". Gips bildas som biprodukt i stor skala vid konstgödseltillverkning. Istället för att pumpa avfallet i Öresund började man i slutet av 1970-talet deponera gipset på en utbyggnad av ön Gråen. Gipsön blev i slutet av 1990-talet försedd med 12 st vindmöllor.

Ven

Ön Ven, belägen mitt emellan Skåne och Själland tillhör Landskrona kommun. Ön trafikeras av en mindre bilfärja från Landskrona året runt samt med en fiskeskuta från Råå sommartid. Resan tar ca en halvtimme enkel väg. Vens församling Sankt Ibb ingår i Landskrona pastorat.

Övriga sevärdheter

• Vattentornen (gamla och nya)
• Borstahusen
• Ålabodarna, Örenäs slott och Glumslövs backar
• Karmelitklostret "Den barmhärtiga kärlekens Karmel" i Glumslöv

Sport

Stadens fotbollslag, Landskrona BoIS har spelat 34 säsonger i Allsvenskan och leder dessutom maratontabellen för näst högsta fotbollsserien. Största framgångarna för klubben är 1 liten silvermedalj, 3 bronsmedaljer samt 1 cupguld. Laget har spelat både i Cupvinnarcupen och Uefa-cupen. Det finns tre idrottsplatser avsedda för främst fotboll. Själva fotbollsarenan rymmer cirka 12 500 platser varav 3500 sittande under tak.

I övrigt finns en rackethall och fyra handbollsplansstora idrottshallar samt några mindre, och både en utomhus simbassäng (50 m + hoppbassäng) och en inomhus simbassäng (25 m) med tillhörande s.k. "äventyrsbad". Det finns även en ishall.

Landskrona golfklubb har en 36 hålsbana.

Badplatser längs Öresund finns vid hamnen, samt i de gamla fiskelägena Borstahusen (med kombinerad hamnpir och badbrygga ut på 2 meter djupt vatten med sandbotten) och Ålabodarna samt "Lill-Olas" långa T-formade badbrygga allra längst norrut inom stadsgränsen.

Ett urval av idrottsföreningar:

• BK Landora - Fotboll
• Borstahusens BK - Fotboll
• Landskrona Atletklubb - Tyngdlyftning
• Landskrona Falcons - Innebandy
• Landskrona Varpaklubb - Varpa
• Skånska Hundkapplöpningsklubben - Hundkapplöpning
• IF Lejonet - Ishockey

Kända personer födda i och/eller uppvuxna i Landskrona

• Jesper Aspegren, tv-profil
• Torsten Bengtsson, författare
• Jonas Bergh, författare
• Hans Chrunak, f.d. förbundskapten i simning, expertkommentator simning
• Patrick Ekwall, sportjournalist, TV-profil
• Bengt Frithiofsson, vinexpert, TV-profil
• Jonas Olsson, fotbollsproffs
• Marcus Johansson, ishockeyspelare
• Thomas H Johnsson, fotograf och konstnär
• Sonny Johansson, fotbollsspelare (Allsvenskans meste målskytt under 1970-talet sammanlagt)
• Claes Cronqvist, fotbollsspelare
• Hasse Persson, fotbollsspelare
• Åke Jönsson, skulptör, tecknare
• Armand Krajnc, f.d. proffsboxare som blev världsmästare i mellanvikt 1999
• Karin Lentz, författare och feminist
• Amanda Maier-Röntgen, violinist och tonsättare
• Siw Malmkvist, sångerska, skådespelerska
• Annika Svenbro, konstnär
• Jesper Svenbro, författare, medlem av Svenska Akademien
• Walfrid Weibull, entreprenör, jordbrukare
• Janet Ågren, skådespelerska
• Johan Östberg, artist, TV-profil
• Farah Erichsén, programledare på SVT och i Sveriges Radio
• Fredrik Sundbärg (1860-1913) var stadsarkitekt i Landskrona 1900-1913.
• Selma Lagerlöf skrev sin debutroman Gösta Berlings saga i Landskrona där hon 1885-95 levde och arbetade som lärarinna.

Se även

• Lista över fasta fornminnen i Landskrona (för omfattning av detta område, se Landskrona stad#Sockenkod)

Externa länkar

• Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

Wikipedia:KML/Landskrona

• Wikimedia Commons har media som rör Landskrona.
  Bilder & media
• Landskrona i Fotevikens museums årtalsdatabas över Öresunds städer