Torshamn

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Tórshavn)
Hoppa till: navigering, sök
För tätorten i Karlskrona kommun, se Torhamn.

Koordinater: 62°1′N 6°46′V / 62.017°N 6.767°V / 62.017; -6.767

Torshamn (Tórshavn)
Huvudstad
Fiskehamnen Vestaravág i Torshamn.
Fiskehamnen Vestaravág i Torshamn.
Land Färöarna (Danmark)
Kommun Torshamns kommun
Höjdläge 24 m ö.h.
Area
 - kommun 158 km²
Folkmängd
 - tätort 12 333 (2011)
 - kommun 19 919 (2011)
Grundad 825
Karta över Färöarna.
Karta över Färöarna.
Webbplats: http://www.torshavn.fo
Halvön Tinganes i Torshamn.

Torshamn (färöiska Tórshavn, danska Thorshavn) är Färöarnas huvudstad. Staden är belägen i Torshamns kommun på södra delen av ön Streymoy och har dryga 12 000 invånare. Skämtsamt kallas den Kontorshamn eller Havnini. Den är landets enda stad, en viktig fiskehamn och transportnav (3400 rörelser per år[förtydliga]).

Torshamns kommun är resultatet av sammanslagningar av olika kommuner - Kaldbak (1976), Hvítanes och Hoyvík (1978), Argir (1997), Kollafjørður (2001), Kirkjubøur, Hestur och Nólsoy (2005)

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Stadens namn kommer från det fornnordiska namnet Þórshöfn som refererar till den asaguden Tor (Þórr, modern färöiska: Tór). Detta visar att staden anlades långt före kristendomens inträde på Färöarna omkring år 1000. Namnet har senare fått danska och anglifierade stavningar i form av Thorshavn och Thorshaven. De flesta färöingar kallar staden för endast Havn, vilket återspeglar sig i många officiella namn såsom Havnar Framburðsfelag och flera företagsnamn.

I det färöiska kasussystemet böjs Tórshavn enligt reglerna för ändelsen havn. Detta gör att namnet inte får någon ny ändelse i dativ och blir í Tórshavn. Genitivformen är Tórshavnar, både använt i kommunens namn och i betydelsen "till": til Tórshavnar, där 'til' styr genitiv. 'Bokstaven Ó uttalas som [ɔuː].

Historia[redigera | redigera wikitext]

Namnet Tór kan härledas till den nordiska guden Tor, vilket minner om att Torshamn är en mycket gammal stad. Kristendomen kom hit först omkring 850-900. Den första stavningen var Þórshöfn.

Staden växte upp runt Tinganes, där vikingarna upprättade ett ting, Løgting, - Färöarnas första - omkring år 900. Alltinget är, med sitt nuvarande namn, Lagtinget, en av världens äldsta församlingar. "Alltinget" möttes en gång varje sommar på halvön Tinganes vid Torshamn, som vid den här tiden enbart bestod av två bondgårdar. Staden är centralt placerad på Färöarna. Enligt vissa källor fick Torshamn ingen fast befolkning förrän efter reformationen. Monopolhandeln hade nu fått fast hamnplats och för att skydda hamnen mot sjörövare upprättades där en garnison och försvarsanläggning. Som de andra orterna på Färöarna har Torshamn aldrig varit en utpräglad jordbruksbygd, istället var det öarnas tingsplats och enda tillåtna handelsplats, vilket har präglat stadens utveckling ända in i nutiden. På 1600-talet var den färöiska befolkningen uppdelad i tre lika stora grupper: de fattiga, de danska ämbetsmännen och manskapet på garnisonen.

  • 1000 slogs det enligt Färingasagan fast av tinget att införa kristendomen till följd av Sigmundur Brestissons missionsarbete.
  • 1075 nämndes Torshamn för första gången i skrift.
  • 1271 etablerade den norska kungamakten ett kungligt handelsmonopol, med Torshamn som handelsplats, vilket gjorde att många ämbetsmän flyttade dit.
  • 1580 byggde Magnus Heinason skansen (Skansin) som försvar mot sjörövare. Skansen byggdes om flera gånger, och sitt nuvarande utseende fick den 1790.
  • 1673 Under Gabeltiden eldhärjades Tinganes, och gamla skrifter försvann tillsammans med Gabels dokument.
  • 1655, Torshamn utvecklades till en riktig stad, då Niels Ryberg hade monopol på handeln. Tinganes fick varor från Köpenhamn ca tre gånger om året, och hade därför mer kontakt med omvärlden än de andra orterna.
  • 1709 övertog den danska kronan monopolhandeln, med huvudsäte i Torshamn, vilket medverkade till att isolera öarna. Samma år rasade en koppepidemi i staden och 250 av stadens 300 invånare dog.
  • 1856 upphävdes monopolhandeln på Färöarna. Det färöiska Lagtinget, Løgtingið, byggde det nuvarande lagtingshuset.
  • 1866 upprättades Torshamns stadsråd, och sedan dess har det varit Färöarnas huvudstad.
  • 1909 blev Torshamn en handelsstad med samma rättigheter som de andra danska handelsstäderna.
  • 1927 fick Torshamn en modern hamn där större skepp kunde lägga till.
  • 1931 upprättar sju franciskanersystrar och en katolsk präst ett barnhem och en skola i Bringsnagøta.
  • 19 november 1933 invigdes den nya katolska kyrkan i Varðagøta. Skolan invigdes den 8 december.
  • 1940, under andra världskriget, då Storbritannien ockuperade Färöarna efter att Tyskland ockuperat Danmark och Norge, blev Skansen använd som huvudkvarter för The Royal Navy Commands och två kanoner från ett upphugget stridsskepp användes som luftvärnsartilleri.
  • 1987 invigdes den katolska "St. Mariekirken" på Mariugøta 4.

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Stadens arkitektoriska historia präglas av att den var en fiskeby. Lägg därtill att den växt i raskt temp så finns det en blandning av stilar på ett litet område. Staden präglas endast i liten utsträckning av att olika stadsdelar har olika stilar, något som annars är vanligt. Ett exempel är dock stadsdelen Tinganes där de flesta husen med grästak återfinns. Många av husen är målade i iögonfallande färger - lite som den traditionellt svenska stilen med röda hus och vita knutar.

En färja har ankommit till hamnen i Torshamn

Större hotel är:

  • Hotel Føroyar
  • Hotel Hafnia
  • Hotel Tórshavn
  • Hotel Streym
  • Hotel Skansin

Trafik och industri[redigera | redigera wikitext]

Torshamn har i dag färjeförbindelser med Nólsoy, Suðuroy, Hanstholm i Danmark, och SeyðisfjörðurIsland. Fram till slutet av 2000-talets första decennium fanns det också färjeförbindelser med Norge, Shetlandsöarna och Skottland.

Det finns helikopterförbindelse mellan Torshamn och Färöarnas avsides liggande orter.

Från januari 2007 är det gratis att åka buss inom Torshamns kommun.

I staden finns flera fiskfabriker, en fiskehamn, maskinfabriker, ett bryggeri (Restorffs Bryggjarí), Färöarnas enda mejeri, en margarinfabrik, serviceverksamheter och två stora butikscenter.

Stadskarta (Kort av býnum)

Staden är centrum för landets media - Kringvarp Føroya (radio & TV), Sosialurin och Dimmalætting (tidningar).

Klimat[redigera | redigera wikitext]

I Torshamn råder kustklimat. Genomsnittstemperaturen är cirka 3 grader Celcius under vintern och cirka 11 grader Celcius under sommaren. Hamnen är isfri året runt på grund av det milda vintervädret.[1]

Staden i januari. Foto av Erik Christensen

Nedan följer en tabell över medeltemperaturer uppmätta i Torshamn mellan åren 1961 och 1990.[2]

Medeltemperaturer i Torshamn mellan 1961 och 1990
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
3,4 3,6 3,8 5,0 7,0 9,1 10,3 10,5 9,1 7,4 4,6 3,7

Attraktioner[redigera | redigera wikitext]

  • Tinganes, den gamla stadsdelen med sina charmerande trähus och gräsmattor.
  • Torshamns domkyrka, landets näst äldsta kyrka.
  • Torshamns hamn med 2 km kajplats.
  • Skansen med sina gamla kanoner och fyrtorn.
  • Niels Finsens gøta, Färöarnas enda gågata.
  • Köpcentrumet SMS.
  • Tórsvøllur, Färöarnas nationalstadion.
  • Viðarlundin, Färöarnas största skog.
  • Listasavn Føroya, Färöarnas konstmuseum intill skogen.
  • Den alternativa konstutställningen i Skipasmiðja.
  • Nordens Hus, färöiskt kulturcentrum med spännande arkitektur.
  • Færøernes Nationalmuseum i Hoyvík med alla sina skatter.
  • Kirkjubøur, Färöarnas viktigaste historiska stad. Härifrån går också en lätt vandringsstig (7 km. från Hotel Føroyar).
  • Nólsoy med sin vackra bygd, fyrtorn och rika fågelliv. Färjan går flera gånger om dagen.
  • Kaldbak med dess gamla träkyrka från 1835.
  • Ett litet skogsområde i Hoydal, invid Tórshavns gymnasium.

Institutioner i Torshamn[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Från mitten av 1800-talet, då befolkningsantalet steg mycket snabbare än tidigare, blev det uppenbart att staden måste byggas ut. Enligt en stadsplan från 1888 anlades två nya gator, Tróndargøta och Tórsgøta.[3] I dag framstår de båda gatorna som mycket tätbebyggda. Samtidigt som man byggde dessa gator anlade man även en väg, Tinghúsvegur, i den östra delen av staden.[4]

Tabellen härunder visar befolkningsutveckling i Torshamn sedan 1801; Argir och Hoydal är inte medräknat:

År Befolkning År Befolkning Grafisk framställning 1985–2007
1801 554 [5] 1997 11 771 [6] Tórshavn Demography (1985-2007).png
1854 cirka 900 [5] 1998 11 954 [6]
1900 1 656 [5] 1999 12 117 [6]
1925 2 896 [5] 2000 12 278 [6]
1950 5 607 [5] 2001 12 334 [6]
1975 11 329 [5] 2002 12 445 [6]
1985 12 330 [6] 2003 12 569 [6]
1990 13 124 [6] 2005 12 605 [6]
1995 11 568 [6] 2009 12 384 [6]
Torshamn

Stadens styrelse[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige kallas för Býráðið (Stadsrådet), har fungerat sedan 1904 då Olaf Finsen tillträdde som rådman. Idag är Heðin Mortensen rådman. Rådet har 13 medlemmar. Det har egen beskattningsrätt. Som styrdokument fanns under danska tiden Thorshavns kommunale Forfatning. Fullmäktige sitter i vad som tidigare var en kommunal skola.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), Tórshavn
  • Jákup Pauli Gregoriussen: Tórshavn vár miðstøð og borg II: tekningar úr Havn. Forlagið í Støplum 2000. ISBN 99918-914-4-7
  • Annette Lerche Trolle: Færøerne – et land i Norden. Forlaget Klematis 2003. ISBN 87-7905-728-4

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tórshavn - EN - Faroe Islands - Climate”. http://www.visittorshavn.fo/UK/index.asp?pID=%7B58636996-728E-4C64-BB60-F01773D2D1AE%7D. Läst 1 september 2010. 
  2. ^ ”Talva: VEDURTOR”. http://www.hagstova.fo/portal/page/portal/HAGSTOVAN/Hagstova_Foroya/Hagtalsgrunnur/vedur/VEDURTOR. Läst 1 september 2010. 
  3. ^ Gregoriussen 2000, s. 15
  4. ^ Gregoriussen 2000, s. 11
  5. ^ [a b c d e f] Trolle 2003, s. 34
  6. ^ [a b c d e f g h i j k l] Hagstova Føroya

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]