Comediehuset

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Comediehuset eller Sillgateteatern var den första offentliga teatern i Göteborg. Teatern var inrymd i dåvarande fastigheten nr:60, VII:e roten, hörnet av Sillgatan 10-12 (nuvarande Postgatan)-Nedre Kvarnbergsgatan 16,[1][2] och uppfördes troligen[3] av kommerserådet Patrik Alströmer tillsammans med brodern Claes, kring 1775.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Innan detta, på 1770-talet hade det i Göteborg funnits privat teaterverksamhet i hemmiljö hos familjerna Alströmer och Hall, vilka inspirerats av Gustav III:s stora teaterintresse. Staden hade också tidigare fått besök av resande teatersällskap. Den första skriftliga källan av detta är ifrån februari 1696, då "en pipare vid kapten Branus kompani, Bengt Andersson, inför magistraten klagar öfver att han blifvit öfverfallen af skulten Fagg för någon tid sedan, när komedianterna spelade i gref Aschebergs stall (i hörnet av Gustaf Adolfs torg och Torggatan ) och han stod vid väggen och såg huru folket der till stor myckenhet trädde in".[4]

Fler exempel är det sällskap som tillhörde Peter Lindahl vilket hade Göteborg som fast punkt under sina turnéer 1755-1768.[5]

Comediehuset var ursprungligen byggt helt i trä, men byggdes om i sten redan 1782. På Comediehuset hade Figaros bröllop premiär 1786 och Shakespeares Hamlet 1787. Teatertruppen som uppträdde kallades det Gemenasiska Sällskapet och leddes först av konstmästaren Paul German och Johan von Blanc, mellan 1780-1786 av von Blanc endast, därefter Andreas Widerberg fram till 1789 och slutligen av Lovisa Simson, som blev Sveriges första kvinnliga teaterdirektör 1787-1792. Också utländska trupper uppträdde; 1790 uppträdde bl.a. den engelska djurtämjaren Rosalia Masson-Price.

Teatern stängdes på 1830-talet och huset brann ner den 13 mars 1867.

Comediehuset var troligen landets fjärde första teater, efter Björngårdsteatern och Stora Bollhuset i Stockholm, och Egges teater som öppnade i Norrköping 1762; I Karlskrona öppnade en teater, Spektakelhuset, år 1784.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter

  1. ^ Göteborgs äldre teatrar: Första bandet 1690-1794, Wilhelm Berg, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1896 s. 156
  2. ^ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3 s. 516
  3. ^ Göteborg - en översikt vid 300-årsjubileet 1923 - Göteborgs Jubileumspublikationer, del XX, huvudredaktör Nils Wimarson, utgiven av Stadsfullmäktiges Jubileumsberedning 1923 s. 928
  4. ^ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg: Andra utökade upplagan, Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s. 35
  5. ^ Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - den inre staden, Andra delen, C R A Fredberg (1921), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 413

Källor