Comediehuset

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Comediehuset, eller Sillgateteatern, var den första offentliga teatern i Göteborg. Den var verksam från 1779 fram till 1833. Det var Göteborgs enda teater fram till 1816.

Teatern var inrymd i dåvarande fastigheten nr:60, VII:e roten, hörnet av Sillgatan 10-12 (nuvarande Postgatan)-Nedre Kvarnbergsgatan 16,[1][2] och uppfördes troligen[3] av kommerserådet Patrik Alströmer tillsammans med brodern Claes, kring 1775.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Innan Göteborg fick sin första fasta teater besöktes staden av kringresande teatersällskap. Den första skriftliga källan av detta är ifrån februari 1696, då "en pipare vid kapten Branus kompani, Bengt Andersson, inför magistraten klagar öfver att han blifvit öfverfallen af skulten Fagg för någon tid sedan, när komedianterna spelade i gref Aschebergs stall (i hörnet av Gustaf Adolfs torg och Torggatan ) och han stod vid väggen och såg huru folket der till stor myckenhet trädde in".[4] Dessa sällskap var utländska, vanligen tyska, men mellan 1755 och 1768 hade Peter Lindahls sällskap Göteborg som fast punkt under sina turnéer 1755-1768.[5] Under den gustavianska tiden växte teaterintresset stort i staden, där det under 1770-talet blev populärt med amatörteater i hemmiljö hos familjerna Alströmer och Hall, vilka inspirerats av Gustav III:s stora teaterintresse.

Det är inte känt exakt när teaterverksamheten startade i Comediehuset: när det blev en fast teater 1779 omnämndes det som det gamla vanliga komedihuset, och det står klart att det hade använts för samma syfte redan tidigare. Byggnaden uppfördes omkring år 1775. I december 1776 klagade en amerikansk konstmästare på att Carl Gottfried Seurling inte hade velat låna honom "Comediehuset", och i juli 1779 uppträdde konsertsångerskan Margareta Hawk på "Comediehuset", och det är möjligt att det handlade om samma lokal.[6] Den omkringresande teatern Gemenasiska Sällskapet etablerade sig i huset under ledning av konstmästaren Paul German och Johan von Blanc år 1779.

Comediehuset var ursprungligen byggt helt i trä. År 1782 gjordes det om i sten och fick ny inredning. Den var då byggd i tre våningar, en amfiteater med tre rader målade loger, parterr och kristallkronor. Flera försök att grunda fasta teaterscener utanför Stockholm hade förekommit under samma sekel men Comediehuset var den enda som hade framgång. Verksamheten drevs först av Johan von Blanc, därefter av Gustaf Simson och slutligen av Lovisa Simson, Sveriges första kvinnliga teaterdirektör, i kompanjonskap med Andreas Widerberg. Här hade Figaros bröllop premiär 1786 och Hamlet 1787. Från 1784 kunde teatern också spela balett och angavs då ha fem balettdansare av vardera kön. Teatern drev även restaurangverksamhet och höll offentliga maskeradbaler. Förutom den fasta ensemblén uppträdde också gästande sällskap på teatern med balett, cirkus, opera och konserter. Bland dem fanns det brittiska cirkussällskapet Price med djurtämjaren Rosalia Masson-Price år 1790.

Den fasta verksamheten på teatern upplöstes av ekonomiska skäl år 1792. Lokalen hyrdes därefter av kringresande teatersällskap. Johan Anton Lindqvists sällskap höll en regelbunden verksamhet från 1793 fram till 1800. Bland de övriga sällskap som använde lokalen fanns Anders Lundvist 1801-02; Johan Peter Lewenhagen 1802, 1803-04, 1806 och 1807; Johan Erik Brooman 1802-03; Maria Elisabet de Broen 1805-06 och Carl Stenborg 1807-09. Mellan 1810 och 1816 fungerade det återigen som en fast teater under Johan Anton Lindqvist. Lindqvist flyttade 1816 verksamheten till den nybyggda Segerlindska teatern. Comediehuset ansågs då brandskadat och farligt eftersom en del av träet bedömdes som murket. Sedan reparationer hade utförts användes det från 1819 återigen som lokal av gästartister på genomfärd, danslokal och restaurang. Teatern stängdes 1833, och huset brann ner den 13 mars 1867.

Comediehuset var troligen landets fjärde första teater: efter Björngårdsteatern (1640) och Stora Bollhuset (1667) i Stockholm; Egges teater i Norrköping (1762), och före Spektakelhuset i Karlskrona (1784).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter

  1. ^ Göteborgs äldre teatrar: Första bandet 1690-1794, Wilhelm Berg, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1896 s. 156
  2. ^ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3 s. 516
  3. ^ Göteborg - en översikt vid 300-årsjubileet 1923 - Göteborgs Jubileumspublikationer, del XX, huvudredaktör Nils Wimarson, utgiven av Stadsfullmäktiges Jubileumsberedning 1923 s. 928
  4. ^ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg: Andra utökade upplagan, Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s. 35
  5. ^ Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - den inre staden, Andra delen, C R A Fredberg (1921), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 413
  6. ^ Wilhelm Berg: Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar / Band 1. 1690-1794 sid 157 (1896-1900)

Källor