Glasnost

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Glasnost (ryska: гла́сность, 'öppenhet') är en politisk reform som infördes av Gorbatjov 1985 i Sovjetunionen som innebar ökad åsiktsfrihet för medborgarna, större journalistisk frihet med mera. Uttrycket syftar tillbaka på Alexander II, som använde detta begrepp när han införde offentliga rättegångar i Ryssland. Glasnost har tolkats som ett viktigt steg för demokratiseringen av Ryssland.

Mål[redigera | redigera wikitext]

Gorbatjovs mål med glasnost var att sätta press på de konservativa medlemmar av Sovjetunionens kommunistiska parti som motsatte sig hans strävan att strukturera om den ryska ekonomin (perestrojka). Han hoppades att de sovjetiska medborgarna skulle stödja och delta i perestrojkan genom öppenhet, debatt och deltagande inom olika områden.

Omfattning[redigera | redigera wikitext]

I väst kopplas glasnost samman med yttrandefrihet men huvudmålet med den var att göra landets styrelse transparent och öppen för debatt för att på så sätt kringgå den krets av byråkrater som tidigare hade haft total kontroll över ekonomin. Man hoppades att genom att syna de tidigare och nuvarande misstagen skulle man få de sovjetiska medborgarna att stödja reformer som perestrojkan.

Glasnost ökade folkets frihet, bland annat genom en utökad yttrandefrihet – en radikal kursomläggning, då styrning av vad man fick säga och undertryckande av kritik mot regimen tidigare hade varit en central del av det sovjetiska styrelsesystemet. Även media fick större frihet. I slutet av 1980-talet ökade kritiken mot den sovjetiska regimen och Leninismen (som Gorbatjov hade försökt bevara som grund för reformerna), och de sovjetiska medborgarna som ansåg det sovjetiska systemet som misslyckat blev mer högljudda i sin kritik. Glasnost hade gett större yttrandefrihet, långt bortom Gorbatjovs avsikter, och förändrat medborgarnas syn på regimen, vilket i slutändan ledde till slutet för Sovjetunionen.

Se även[redigera | redigera wikitext]