Henryk Sienkiewicz

Från Wikipedia
 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-04)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Henryk Sienkiewicz Nobelpristagare
Henryk Sienkiewicz
Henryk Sienkiewicz
PseudonymLitwos
FöddHenryk Adam Aleksander Pius Sienkiewicz
5 maj 1846
Wola Okrzejska, Kongresspolen
Död15 november 1916 (70 år)
Vevey, Schweiz
YrkeFörfattare, journalist
NationalitetPolen
Språkpolska[1]
Genrerroman[2], kortroman[3], reportage[3], kortroman[2], novell[2] och feuilleton[2]
Noterbara verkMed eld och svärd
Syndafloden
Den lille riddaren
PriserNobelpriset i litteratur 1905
Webbplatshttp://www.polishamericancenter.org/Sienkiewicz.htm
Henryk Sienkiewicz

Henryk Sienkiewicz, född den 5 maj 1846 i Wola Okrzejska i Podlasie i Polen, död den 15 november 1916 i Vevey, Schweiz, var en polsk romanförfattare och nobelpristagare i litteratur (1905).

Översikt

Sienkiewicz skrev främst starkt patriotiska historiska romaner med motiv från den polska historien. Texterna publicerades löpande i polsk dagspress, vilket gjorde att han fick stor spridning bland allmänheten och han anses idag vara en av Polens allra största prosaförfattare genom tiderna. Sienkiewicz verkade för att bevara den polska kulturen, fosterlandskärleken och nationella självförtroendet, trots att landet efter Polens delningar inte existerade och utsattes för russifierings- och förtyskningsaktioner.

Trilogin om 1600-talets Polen; Med eld och svärd (1884), Syndafloden (1886) och Den lille riddaren (Herr Wołodyjowski) (1888), hör till hans mest uppmärksammade verk, liksom Quo vadis (1895) om den tidiga kristna kyrkan i Rom - sistnämnda roman blev hans internationella genombrott. Krzyżacy (Korsriddarna) utspelar sig vid tiden för slaget vid Tannenberg/Grunwald (1410), som var en historisk vändpunkt och start för Polens storhetstid. W pustyni i w puszczy (I öknen och djungeln) är en äventyrsbok om två barn som blev bortrövade till Afrika.

Svenska Akademiens motivering för att han fick Nobelpriset var: "på grund av hans storartade förtjänster som episk författare".

Biografi

Sienkiewicz inledde efter avslutat gymnasium på föräldrarnas önskan medicinstudier i Warszawa, men bytte snart till juridik, och därefter till studier av forn-polska. Från 1869 till 1876 arbetade han som journalist och publicerade sina första litterära verk. 1876 reste han tillsammans med den berömda polska aktrisen Helena Modrzejewska och några andra bekanta till USA, varifrån han sände sina reseskildringar till tidningar i hemlandet. 1878 återvände han till Europa, till London och Paris, där han kom i kontakt med den nya litterära strömningen, naturalismen. 1881 ingick han äktenskap med Maria Szetkiewicz(ówna). Paret fick två barn, men Maria avled redan 1885.

Från 1880 påbörjade Sienkiewicz arbetet med sin trilogi, vilken publicerades som en följetong i Warszawatidningen "Słowo" (Ordet), fortlöpande under arbetets gång. Berättelserna engagerade allmänheten och Sienkiewicz erhöll en mängd brev där folk försökte aktivt påverka handlingen. En beundrare skänkte 15 000 rubel till författaren, som i sin tur skapade en fond till sin hustrus minne för konstnärer drabbade av TBC. 1888 besökte Sienkiewicz Spanien och reste 1890 till Afrika. 1891 gifte han sig med Maria Romanowska, som var adopterad dotter till en rik industriman i Odessa. Romanowska lämnade dock Sienkiewicz inom kort, och äktenskapet förklarades som ofullbordat och upplöstes av påven.

Romanen Quo vadis publicerades 1895-1896 i avsnitt i tidningarna "Gazeta Polska" (i Warszawa), "Czas" (i Kraków) och "Dziennik Poznański" (i Poznań, det vill säga i alla tre delarna (en rysk, en österrikisk och en tysk) av det delade Polen. Den kom därefter ut i bokform och blev inom kort översatt till flera andra språk och fick stor popularitet, vilken står sig än idag. Romanen adapterades till olika teaterversioner, och den första filmversionen spelades in redan 1912.

Sienkiewicz fick 1900 i gåva från den polska allmänheten ett gods i Oblęgorek nära Kielce, där han startade en skola. Samma år utnämndes han till hedersdoktor vid Jagellonska universitetet i Kraków, och 1905 tilldelades han Nobelpriset i litteratur. 1904 gifte han sig med sin niece, Maria Babska. När första världskriget bröt ut flyttade han till Schweiz där han tillsammans med Ignacy Jan Paderewski bildade en hjälporganisation för polska krigsoffer. Sienkiewicz dog i Vevey 15 november 1916 där han jordfästes. 1924 flyttades hans stoft till St. Johannes ärkekatedral i Warszawa.

Bibliografi

  • Na marne (1872)
  • Hania (1876)
  • Selim Mirza (1877)
    • Selim Mirza (översättning A-d J=Alfred Jensen, Stockholms Dagblad 1906)
    • Selim Mirza (översättning E Weer=Ellen Wester, Bonnier, 1909)
  • Przez stepy (1879)
    • Lilian Moris (översättning Sten Granlund, Nordiska förlaget, 1912)
  • Latarnik (1881)
    • Fyrvaktaren (anonym översättning). Ingår i Bartek segraren, jämte andra berättelser och skisser (Norman, 1899)
  • Bartek zwycięzca (1882)
    • Bartek segraren, jämte andra berättelser och skisser (anonym översättning, Norman, 1899)
    • Bartek segervinnaren (översättning Ellen Weer, Bonnier, 1904)
    • Bartek segraren (översättning Sigrid Arvidsson, Världslitteraturen, 1930)
  • Ogniem i mieczem (1884)
    • Med eld och svärd (Bearb. av M. H-n, Svea, 1887)
    • Med eld och svärd: historisk roman från kosackupproret i Polen 1648-1651 (översättning Valborg Hedberg, Bonnier, 1900)
    • Med eld och svärd (översättning Ellen Anckarsvärd, Natur och kultur, 1945)
  • Potop (1886)
    • Syndafloden: historisk roman från svensk-polska kriget 1655-1657 (översättning Ellen Weer, Bonnier, 1901)
  • Pan Wołodyjowski (1888)
    • Den lille riddaren (översättning Ellen Weer, Bonnier, 1902)
  • Bez dogmatu (1891)
    • Utan fäste (översättning Ellen Weer, Bonnier, 1902)
  • Pojdźmy za nim (1892)
    • Låtom oss följa honom (översättning G. von Düben, Johnson, 1902)
  • Rodzina Połanieckich (1894)
  • Quo vadis (1894-1896; filmatiserades 1924, 1951, 1985 och 2001, som Quo Vadis)
    • Från Neros dagar (Quo vadis?) (översättning Vera von Kraemer, Bonnier, 1898)
    • Quo vadis: historisk romantisk skildring från Neros dagar (översättning Sten Granlund, Nordiska förlaget, 1911)
    • Quo vadis?: berättelse från Neros dagar (översättning Maggie Olsson, Världslitteraturen, 1930)
    • Quo vadis? (översättning Sten Granlund, något förkortad utgåva, reviderad av Harry Lundin, Niloe, 1982)
    • Quo vadis (översättning Sten Granlund. Ny, rev. utg., Bromberg, 1986)
  • Krzyżacy (1900)
    • Korsriddarna (översättning Ellen Weer, Bonnier, 1903)
  • Na polu chwały (1906)
    • På ärans fält: historisk roman från konung Jan Sobieskis tid (översättning Ellen Weer, Bonnier, 1906)
  • Wiry (1910)
    • Hvirflarna (översättning Ellen Weer, Bonnier, 1910)
  • W pustyni i w puszczy (1912)
    • Genom öknen: berättelse från Mahdins tid (översättning Karin Jensen, Norstedt, 1913)
    • Genom öknen (översättning Folke Jönsson, Världslitteraturen, 1931)

Referenser

  1. ^ CONOR.Sl.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] hämtat från: polskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]

Externa länkar

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Henryk_Sienkiewicz&oldid=42284248”