Republikanska partiet

Uppslagsordet Republikanerna omdirigerar hit. För andra betydelser, se Republikanerna (olika betydelser)

Republikanska partiet Republican Party
Partiordförande	Reince Priebus
Gruppledare i senaten	Mitch McConnell
Gruppledare i representanthuset	John Boehner (talman) Eric Cantor (majoritetsledare)
Grundat	28 februari 1854
Huvudkontor	310 First Street SE Washington, D.C. 20003
Politisk ideologi	Konservatism, socialkonservatism, neokonservatism,
Internationellt samarbetsorgan	International Democrat Union
Färg(er)	Röd, vit och blå 1
Webbplats
www.gop.com
1 Båda de två stora partierna i USA använder färgerna från USA:s flagga. Röd används oftast, men inofficiellt, av media för att beteckna Republikanska partiet.

Röstresultat från valet 2008. Republikanska delstater är rödmarkerade, demokratiska delstater blå.

Republikanska partiet (engelska: Republican Party) eller Republikanerna är ett politiskt parti i USA, formellt bildat 1854. Även kallat GOP, vilket står för Grand Old Party.

Det vann regeringsmakten på slaverifrågan 1860 under Abraham Lincolns ledning och innehade därefter presidentposten samtliga mandatperioder med undantag för Grover Cleveland fram till 1912, då de progressiva och konservativa falangerna splittrades i enskilda partiväsenden, varpå demokraten Woodrow Wilson vann valet. Partiet återtog enat regeringsmakten i valet 1920 med stor majoritet under den populäre presidenten Hardings ledning.

Vid valet 1932 innebar den stora depressionen ett bakslag i form av massivt nationellt missnöje riktat mot partiet, varpå man befann sig i opposition fram till 1952, då generalen och politikern Eisenhower erövrade Vita huset, i huvudsak till förmån för en moderat, försonlig agenda. Vicepresident Richard Nixon förlorade valet 1960 med knapp marginal till John F. Kennedy men fick revansch 1968. Sedan dess har partiet vunnit sex och förlorat fyra presidentval. Partiet befann sig i regeringsställning under åren 2001–2009, då George W. Bush satt som president i Vita huset. Efter presidentvalet 2008 förlorade dock republikanerna presidentposten till demokraternas Barack Obama och dess minoritet i kongressens båda kamrar försvagades, för att på nytt erövra representanthuset i kongressvalet 2010.

Historia

Abraham Lincoln var den förste republikanske presidenten 1861. Den centrala politiska frågan i partiets tidiga historia var avskaffandet av slaveriet. Efter inbördeskriget kom republikanerna att bli det starkare partiet i USA fram till och med demokraten Franklin D. Roosevelt och New Deal. Det starkaste stödet fanns till att börja med i Nordstaterna. Partiet kom efterhand att förknippas med industri- och finansintressena, även om en progressiv, starkt socialreformistisk riktning förkroppsligad av Theodore Roosevelt, Hiram Johnson och Robert La Follette, Jr. gjorde sig gällande under det tidiga 1900-talet. 1912 nominerade de olika falangerna egna kandidater, med som följd att demokraterna kunde återvinna initiativet på det federala planet med en aktiv inrikes- och utrikespolitik som följd. Denna utveckling som befästes under Franklin D. Roosevelts långa administration samtidigt som den progressiva falangen inom republikanerna i stort sett dog ut och ersattes med en liberal, gentemot New Deal-programmet försonlig strömning ledd av Thomas Dewey, motsatt av en konservativ ledd av Robert Taft. Protektionismen var oavsett falang mer utbredd bland republikanerna än demokraterna, även om detta förändrats på senare år. I takt med detta har partiets väljarbas delvis förändrats. Det tidigare starka stödet i nordstaterna och bland afroamerikaner har minskat, samtidigt som stödet i Sydstaterna ökat, då konservativa demokrater i viss utsträckning (men inte fullständigt) börjat rösta republikanskt som ett svar på att det demokratiska partiet kom att engagera sig starkare för federal sociallagstiftning och medborgarrättsslagar. I kongressen stödde dock republikanerna Civil Rights Act 1964 och Voting Rights 1965 i högre utsträckning än demokraterna, på grund av starkt motstånd i det demokratiska södern. Vissa stater i Mellanvästern har sedan dess bildande under det senare 1800-talet varit starka republikanska fästen.

Politik

Inom amerikansk politik har republikanerna generellt kommit att bli det mer konservativa eller högerinriktade av de båda större partierna. Partiet förespråkar generellt låga skatter och är mer skeptiskt än demokraterna till omfattande offentliga välfärdssystem. Vidare är partiet för ett starkt militärt försvar och var under regeringen George W. Bush för ”kriget mot terrorismen”; tidigare har partiet varit emot militär inblandning i andra länders angelägenheter. Partiet är generellt sett konservativt i värdefrågor, främst baserat på ett traditionellt kristet perspektiv. Bland annat är partiernas representanter ofta restriktiva i synen på äktenskap för homosexuella och aborter. Dock finns det även grupper inom partiet som har en mer liberal syn i dessa frågor.

Generellt kan dock sägas att det republikanska partiet i vissa avseende står avsevärt mycket längre till höger än partierna på högerkanten i Europa. Detta gäller i synnerhet vid en jämförelse med Sverige: Moderaterna och Kristdemokraterna är annars de partier just nu i Sveriges riksdag som ligger närmast det republikanska partiet, trots detta så påminner båda dessa partiers politiska agenda mer om den socialliberalism som Demokraterna står för.

Se även

• Republican National Committee
• Demokratiska partiet
• Amerikanska partier
• Amerikanska presidenter
• Lista över republikanska presidentkandidater
• Röda och blå delstater i USA

Externa länkar

• Republikanska partiets webbplats