Härryda hittas första gången i källorna med namnformen Herryda och Herrida 1540, Härrydt 1567, Herrödha 1583, Härrya 1679 samt Härryda 1881. Förleden innehåller ånamnet Hära, syftandes på Härryda gård som var omkringflutna av Härån (numera benämnd Lillån eller Härsjöbäcken), där betydelsen av Här blir det fornvästnordiskahárr eller hærr, grå eller gråhårig (jämför Herre). Efterleden är en böjningsform av fornsvenskansrydh, röjning, öppen plats. Namnets grundform har varit Hærā-rydha.[5]
Blasonering: Medelst en stråle av silver styckad sköld, i blått och grönt, vari en av vågskuror bildad sänkt, smal bjälke av silver.
Sedan Härryda kommun bildats 1971 har några logotyper används för att symbolisera kommunen. Först användes det så kallade "Härrydakorset" eller "Härrydastjärnan" bildat av initialerna HK. Kommunen gjorde 1977 ett försök att registrera detta som ett vapen, men fick avslag då symbolen inte gick att beskriva i heraldiska termer.[9] Senare infördes en ny logotyp med ett flygplan, inte heller utformat heraldiskt. Först år 2007 kunde man enas om ett heraldiskt vapen. Därmed med blev Härryda sist ut bland Sveriges kommuner att anta ett sådant.[10]
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Härryda kommun 1970–2015
Från kommunsammanläggningen 1971 till 1994 hade de borgerliga partierna majoritet i kommunen. Under mandatperioden 1994–1998 styrde Socialdemokraterna och Centern med stöd av MP och V. Åren 1998–2002 delades makten på grund av ett jämnt valresultat mellan S, V och MP å den ena sidan och de borgerliga partierna å den andra. SPI hade en viss vågmästarroll. Efter valet 2002 bildade de borgerliga partierna och SPI en majoritet, och Folkpartiet fick ordförandeposten i kommunstyrelsen. Koalitionen höll dock inte och SPI fungerade som vågmästare under stora delar av mandatperioden. Mellan februari 2005 och juni 2006 var S, MP, V och SPI i koalition, och kommunstyrelsen hade därför socialdemokratisk ordförande under slutet av mandatperioden 2002–2006.
Under mandatperioden 2006–2010 styrde det borgerliga blocket med egen majoritet och moderat ordförande i kommunstyrelsen. De fick i valet till kommunfullmäktige 2010 fortsatt egen majoritet. De 13 platserna i kommunstyrelsen för mandatperioden 2010–2014 tillsattes dock i ett slutet proportionellt val, ett i sammanhanget ovanligt valsätt som tillämpades på begäran av Kommunpartiet, Sverigedemokraterna och en politisk vilde, som bildade en valteknisk samverkan. Valresultatet gav dem 2 platser, vilket innebär en vågmästarroll eftersom de borgerliga fick 6 platser och de rödgröna i valteknisk samverkan med Sportpartiet 5.[12] Moderaterna behöll posten som kommunstyrelsens ordförande.
Efter valet 2014 bildade de fyra borgerliga partierna och Sportpartiet majoritet.[13]
Kommunfullmäktige
Presidium 2014–2018
Ordförande
C
Maria Kornevik Jakobsson
Förste vice ordförande
M
Roger Nordman
Andre vice ordförande
S
Björn Magnusson
Kommunstyrelse
Presidium 2015–2018
Ordförande
M
Per Vorberg
Vice ordförande
S
Mats Werner
Totalt har kommunstyrelsen 13 ledamöter. Fyra av dessa tillhör Moderaterna och fyra tillhör Socialdemokraterna. Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna har en ledamot vardera.[14]
Övriga nämnder
Härryda kommun har en politisk organisation med få nämnder. Det finns exempelvis ingen social- eller utbildningsnämnd utan kommunstyrelsen är ansvarig nämnd för hela kommunens verksamhet.[15]
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Sociala myndighetsnämnden
M
Hans Larsson
S
Birgitta Berndtsson
Miljö- och bygglovsnämnden
M
Mattias Johansson
S
Lena Fredriksson
Valnämnden
M
Weine Samuelsson
S
Ellen Svensson
Mandatfördelning i Härryda kommun, valen 1970–2014
I Härryda kommun finns drygt 4000 företag inom flera olika områden[16] Några av de största företagen är Swedavia AB, Emerson, Unicarriers, SAS Ground Service Sweden AB och Elanders Sverige AB.
Av de drygt 430 branscher som är representerade i kommunen omfattar de största:
I Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet bland Sveriges kommuner under 2017 listas Härryda kommun på fjärdeplats vilket placerar kommunen på topp i Västsverige[18].Den största arbetsplatsen i kommunen är Landvetter flygplats. I norra Mölnlycke är en företagspark sedan början av 1990-talet under utbyggnad. Flera nya verksamhetsområden planeras inom kommunen, däribland Landvetter södra - ett nytt hållbart samhälle för upp mot 25 000 invånare och plats för fler företag[19]
^Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län I: Ortnamnen i Sävedals härad jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Göteborg 1923 s. 15 + 137
Sverige
