Södertälje kommun

Version från den 28 november 2017 kl. 07.41 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (→‎Utländsk bakgrund: enligt Wp:Wikipediafrågor, replaced: utrikesfödda → utrikes födda (2), inrikesfödda → inrikes födda med AWB)
Södertälje kommun
Kommun
Södertälje stadshus (kommunhus)
Södertälje stadshus (kommunhus)
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län
Landskap Södermanland
Läge 59°6′N 17°31′Ö / 59.100°N 17.517°Ö / 59.100; 17.517
Centralort Södertälje
Areal 610,56 km² (2015-01-01)[1]
167:e största (av 290)
 - land 524,86 km²
 - vatten 85,7 km²
 - storstadsområde 6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd 102 519 (2023-12-31)[2]
19:e största (av 290)
 - centralort 64 619 (2005)15:e största tätort (av 1940)
 - storstadsområde 2 454 821 (2023[2])del av Stor-Stockholm
Befolkningstäthet 195,33 invånare/km²[2][1]
33:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 377 invånare/km²
Kommunstyrelsens
ordförande
Boel Godner (S)
Geonames 2676174
Kommunkod 0181
Tätortsgrad (%) 92 (2015)[3]
Antal anställda 6 575 (2014-11)[4]
Webbplats: www.sodertalje.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning

Södertälje kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Södertälje.

Kommunen är belägen i de norra delarna av landskapet Södermanland med Mälaren i norr och Östersjön (Svärdsfjärden, Himmerfjärden och Järnafjärden) i öster; dessa förbinds av Södertälje kanal. Nordöstra delen av kommunen, Östertälje distrikt, ligger på ön Södertörn.

Södertälje kommun gränsar i öster till Salems, Botkyrka och Nynäshamns kommuner, alla i Stockholms län. I väster gränsar kommunen till Trosa kommun och Gnesta kommun i Södermanlands län samt Nykvarns kommun i Stockholms län och Strängnäs kommun i Södermanlands län. I norr gränsar kommunen (i Mälaren) till Ekerö kommun i Stockholms län.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Hölö, Mörkö, Salem (mindre del), Tveta, Vårdinge, Västertälje, Ytterenhörna, Ytterjärna, Östertälje, Överenhörna och Överjärna. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Södertälje stad som 1863 bildade en stadskommun.

Igelsta municipalsamhälle inrättades 12 december 1924 och upplöstes 30 juni 1953. Järna municipalsamhälle inrättades 8 september 1911 och upplöstes vid utgången av 1955.

1946 införlivades Västertälje landskommun i Södertälje stad. Enhörna landskommun bildades 1948 av Ytterenhörna och Överenhörna landskommuner.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Hölö (av de tidigare kommunerna Hölö och Mörkö), Järna (av Vårdinge, Ytterjärna och Överjärna) samt Östertälje (av Tveta och Östertälje) medan Enhörna landskommun samt Södertälje stad förblev opåverkade.

1963 införlivades Östertälje landskommun i Södertälje stad. 1967 införlivades Enhörna landskommun i Södertälje stad samtidigt som områdets länstillhörighet ändrades från Södermanlands län till Stockholms län. Södertälje kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Södertälje stad och landskommunerna Järna, Turinge, Hölö och ett område ur Mariefreds stad (Taxinge församling) där de två senare områdenas länstillhörighet samtidigt ändrades från Södermanlands län till Stockholms län. 1974 införlivades en mindre del ur den då upplösta Salems kommun (9,3 kvadratkilometer i nordväst).[5][6]

1999 utbröts ur Södertälje kommun församlingarna Taxinge och Turinge samt en mindre del av den tidigare Västertälje socken till den då bildade Nykvarns kommun.[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Södertälje tingsrätts domsaga.

Kommunvapnet

Blasonering: I blått fält en bild av Sancta Ragnhild med klädnad av silver, krona, gloria och stav av guld samt ett rött grekiskt kors på bröstet.

Södertälje kommunvapen utarbetades på 1930-talet togs en tradition om Sankta Ragnhild upp, på grund av hennes förmodade anknytning till Södertälje. Vapnet kunde fastställas för Södertälje stad av Kungl. Maj:t år 1935. Vid kommunbildningen 1971 hade ingen del som i sig själv var vapenförande tillförts varför vapnet kunde registreras hos PRV år 1983.

Demografi

Befolkningsutveckling

Medelfolkmängd i Södertälje kommun
År Invånare
1970
  
74 409
1975
  
77 811
1980
  
79 771
1985
  
79 642
1990
  
81 674
1995
  
82 178
2000*
  
77 308
2005
  
80 533
2010
  
85 758
2015
  
93 202
Källa: BE Medelfolkmängd (efter födelseår) efter kommun, ålder och kön. År 1969-2007. *=Mellan 1995 och 2000 skapades Nykvarns kommun

Utländsk bakgrund

2016 utgjorde andelen invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 51,6 % av befolkningen.[8]

Utrikes födda

Den 31 december 2016 utgjorde folkmängden i Södertälje kommun 94 631 personer. Av dessa var 36 157 personer (38,2 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[9]

Indelningar

Distrikt inom Södertälje kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[10]:

Tätorter

Kommunikationer

I öst-västlig riktning genomkorsas Södertälje kommun av E20 och i nord-sydlig riktning E4. Kommunen är järnvägsknut för Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg, Södra stambanan mellan Stockholm och Malmö och Svealandsbanan mellan Södertälje och Eskilstuna samt via Mälarbanan vidare mot Västerås och Örebro.

Alla tre banorna trafikeras av SJ:s fjärrtåg med stationen Södertälje syd, medan Västra stambanan även trafikeras av MTR Express fjärrtåg med stopp vid samma station. Stockholms pendeltåg stannar även vid Östertälje, Södertälje hamn, Södertälje centrum, Järna och Mölnbo.

Politik

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Namn Tillträdde Avgick
  Hans Mattsson[11] (S) 1 januari 1971 31 december 1988
  Rolf Eriksson[11] (M) 1 januari 1989 31 december 1991
  Conny Andersson[11] (S) 1 januari 1992 31 oktober 1998
  Anders Lago[11] (S) 1 januari 1999 30 juni 2011
  Boel Godner[11] (S) 1 juli 2011-

Kommunstyrelse

Presidium 2015–2018
Ordförande
S
Boel Godner
Förste vice ordförande
S
Elof Hansjons
Andre vice ordförande
M
Marita Lärnestad
Tredje vice ordförande
MP
Ewa Lofvar Konradsson

Totalt har kommunstyrelsen elva ledamöter, varav fyra tillhör socialdemokraterna, 2 tillhör moderaterna medan centerpartiet, liberalerna, miljöpartiet, sverigedemokraterna och vänsterpartiet har alla 1 ledamot vardera.[12]

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Besim Aho
Förste vice ordförande
MP
Lars Greger
Andre vice ordförande
M
Michael Andersson
Nämnd Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Arbetslivsnämnden
MP
Nils Carlsson Lundbäck
S
Abraham Halef
L
Metin Hawsho
Arvodesnämnden
S
Alf Eriksson
S
Viktoria Hjulström
M
Barbro Brundin
Enhörna kommundelsnämnd
S
Johan Ögren
MP
Karla Sand
M
Marita Sörefjord
Hölö-Mörkö kommundelsnämnd
S
Kerstin König
MP
Mats Pertoft
C
Linda Chalkias
Järna kommundelsnämnd
MP
Hanna Klingborg
S
Susanne Bergström
M
Michael Andersson
Kultur- och fritidsnämnden
S
Anna Bohman Enmalm
MP
Jonny Elzaouki
M
Lukas Hållkvist
Miljönämnden
MP
Patrik Waldenström
S
Pia Sjöstrand
M
Alexander Rosenberg
Stadsbyggnadsnämnden
S
Håkan Buller
MP
Lars Greger
M
Rudi Benedek
Tekniska nämnden
MP
Ewa Lofvar Konradsson
S
Robert Halef
M
Per Holmgren
Socialnämnden
S
Rose-Marie Jacobsson
V
Ale Friberg
M
Anne-Marie Larsson
Omsorgsnämnden
S
Peter Friström
S
Marie Heikkinen
C
Tage Gripenstam
Utbildningsnämnden
S
Elof Hansjons
V
Bo Johansson
KD
David Winerdal
Valnämnden
S
Gunilla Andir
S
Viktoria Hjulström
M
Hans Miller
Äldreomsorgsnämnden
V
Kerstin Pettersson
S
Metin Rhawi
M
Mats Dahl
Vårdinge-Mölnbo kommundelsnämnd
S
Björn Å. Eriksson
S
Caroline Andersson
M
Birgitta Hammarlöf
Överförmyndarnämnden
S
Barbro Hedlund
M
Anders Bill

Mandatfördelning i Södertälje kommun, valen 1970–2014

ValårVSMPPPSSDNYDTPRealNDCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197023110108
3110108
6187,7
5011
19734281658
4281658
6190,1
4516
197642713710
42713710
6187,1
4120
19794299712
4299712
6185,1
4021
198243118314
4318314
6185,5
4021
1985332141114
33241114
6583,1
4223
198842856913
42856913
6578,4
3431
19914273446215
427344615
6578,5
3530
19944315244213
43154413
6579,1
3332
19986275143415
627543415
6572,09
3431
200252842237410
528437410
6571,93
3431
2006423422255414
423455414
6573,12
3727
201042555234215
425553415
6574,25
3926
201442369134312
4236934312
6571,99
3827
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Valresultat 2014

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
Antal % +/− Antal +/−
  Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 16 891 34,58 −2,37 23 −2
  Moderaterna 8 717 17,85 −4,05 12 −3
  Sverigedemokraterna 6 498 13,30 +6,00 9 +4
  Miljöpartiet de gröna 4 148 8,49 +0,61 6 +1
  Vänsterpartiet 3 149 6,45 +0,54 4 +/−0
  Folkpartiet liberalerna 2 843 5,82 −0,45 4 +/−0
  Kristdemokraterna 2 692 5,51 +1,64 3 +1
  Centerpartiet 2 335 4,78 +0,44 3 +/−0
  Realist Partiet 874 1,73 +1,73 1 +1
  Feministiskt initiativ 112 0,23 +0,23 0
Övriga partier 9 137 1,57 +1,12 0 +/−0
Totalt 48 840 100,00 +/−0 65 +/−0

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b c] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  3. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ SCB:folkräkningen 1973
  6. ^ SCB folkräkningen 1975
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ ”Andel personer med utländsk bakgrund, 2016 jämfört med 2015”. SCB. 21 mars 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/topplistor-kommuner/andel-personer-med-utlandsk-bakgrund/. Läst 24 oktober 2017. 
  9. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016 (XLS-fil) Läst 24 oktober 2017
  10. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  11. ^ [a b c d e] Länstidningen Södertälje, 8 juni 2011: Godner tar över efter Lago Läst 30 januari 2016
  12. ^ Sodertalje.se: Kommunstyrelsen Arkiverad 5 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 30 januari 2016

Externa länkar